Elinsborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 ELINSBORGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Elinsborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Elinsborgsskolan Anno

2 SID 2 (20)

3 SID 3 (20) Elinsborgsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem Ansvariga för planen: Eva Brömster, rektor tillsammans med all personal Vår vision: Elinsborgsskolan ska vara känd i Stockholm som det självklara skolvalet, där eleverna rustas för en framtid i världsklass. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet: På Elinsborgsskolan startar vi arbetet genom att först involvera elevrådet för att sen engagera fler elever. Planen går alltid ut på remiss för diskussion till alla klasser. Elevernas synpunkter är viktiga för det fortsatta arbetet. Vid skolstart arbetar varje klass två veckor intensivt med planen, samt före och efter alla lov. Två gånger varje läsår genomför eleverna en trivselenkät. Kamratstödjarna och elevrådet utvärderar tillsammans med ansvariga vuxna arbetet med planen i slutet av läsåret. Vårdnadshavarnas delaktighet: Deltar via klassombudsföräldrar. Information om planen ska delges vårdnadshavare och finnas tillgänglig på skolans hemsida. Brukarundersökningar görs. Personalens delaktighet: Personalen deltar i arbetat med planen vid läsårsstart samt före och efter alla lov. Utvärderar i slutet av läsåret, i samband med läsårsutvärderingen. Medarbetarenkät fylls i. Skyddsrond genomförs, och nödvändiga åtgärder vidtas. Förankring av planen: Vid läsårsstart samt före och efter alla lov.

4 SID 4 (20) Utvärdering Så här har fjolårets plan utvärderats: Fjolårets plan utvärderades genom att planen togs upp på klassråd, elevråd, kamratstödjarmöte, fritidshemsmöte, trygghetsgrupp, ledningsgrupp, arbetslag, elevhälsoteam och skolledningsmöte. Under en studiedag i augusti diskuterade all personal planen och värdegrundsarbete på skolan. Under utvärderingsdagarna i juni används tid till utvärdering av planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan: Elever, föräldrar, personal och skolledning. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan: All personal måste hela tiden verka för att värdegrundsarbetet hålls vid liv. Skolans satsning "Nolltolerans mot fult språk och kränkande behandling" gav resultat till en början, men återigen måste krafttag tas för att alla, varje dag, hela tiden och överallt ska reagera mot störande beteenden samt vidta åtgärder. Rastvaktsschemat har setts över. From hösten 2013 ska nytt schema gälla. Fler vuxna ska vara ute med eleverna. Personalen på fritidshemmen planerar och genomför rastverksamhet i samarbete med lärarna. Rastansvarig ansvarar för att rastschemat efterföljs. Skolan utarbetar och implementerar rutiner för dokumentation av disciplinära åtgärder, och hur dessa vid varje tillfälle ska rapporteras till rektor. Skolan ska fortsätta arbeta förebyggande och gruppstärkande med skolans gemensamma traditioner. Arbetssättet med fadderverksamhet och samverkan över årskurserna måste utvecklas och förstärkas. Värdegrundsmetoden i de yngre åren ska även fortsättningsvis vara StegVis. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas: Vid läsårsutvärderingen i maj/juni av elever och personal. Vid klassombudsföräldramöte, med kamratstödjarna och Trygghetsgruppen. Ansvarig för att årets plan utvärderas Eva Brömster, rektor

5 SID 5 (20) Främjande insatser Trygghet och studiero Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: På Elinsborgsskolan ska det finnas arbetsro och en bra arbetsmiljö. Målet är att Elinsborgsskolan ska ha en tydlig och väl förankrad värdegrund, som ska följas av alla. Insats: Detta når vi genom diskussioner på Klassombudsföräldramöten, elevråd, klassråd och fritidshemssamlingar, arbetslagsmöten, ledningsgrupp och skolledningsmöten. Ansvarig Skolledning och all personal Datum när det ska vara klart Trivselregel Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Respekt, glädje och trygghet är ledorden för vår gemensamma värdegrund för skolan, hemmet och fritiden. Skolans värdegrund innehåller även skolans trivselregler. De ska vara väl kända. Trivselreglerna bidrar till att skapa en lugn arbetsmiljö på skolan. SKOLANS TRIVSELREGEL Jag är trevlig mot andra och jag uppför mig så som jag vill att andra ska uppföra sig mot mig Som innebär att: Vi kommer i tid till lektionerna Vi visar varandra omsorg och respekt Vi har arbetsro under lektionerna Vi hjälps åt att hålla vår skola ren och snygg Vi lämnar värdesaker, godis och farliga saker hemma Vi använder ett bra och trevligt språk

6 SID 6 (20) Insats: Föräldrar, barn/elever och personal har tillsammans utarbetat Elinsborgsskolans värdegrund och kommit fram till de förväntningar vi har på varandra. Personalen i skolan förväntar sig av dig som elev att du... Följer skolans regler. Visar respekt för kamrater och vuxna. Med respekt menar vi att vi bryr oss om och lyssnar på varandra, och förstår att andra kan och får tycka på ett annat sätt. Passar tider. Tar ansvar för skolarbetet, fritidshemsverksamheten och är en god kamrat. Ser till att du och dina kamrater får arbetsro. Använder ett vårdat språk dvs att du inte bryter mot skolans Nolltolerans mot svordomar, könsord eller annat kränkande språk. Är aktsam om skolan och skolans saker. Du som elev och förälder kan förvänta dig av skolans personal att vi... Ser till barnets bästa och uppmuntrar dem. Aktivt arbetar för att förhindra kränkning, diskriminering och trakasserier, samt reagerar tidigt på utanförskap. Arbetar för en trygg skola. Fokuserar på eleverna under rasttid. Stöttar barnet vid konflikter, och informerar föräldrarna på ett tidigt stadium när problem uppstår. Lyssnar på elevernas och föräldrarnas åsikter. Ger barnen möjlighet att nå skolans mål. Uppmuntrar barnen till eget självständigt tänkande. Passar tider, är goda förebilder och kommer väl förberedda till lektioner/aktiviteter. Eleven/skolan förväntar sig av dig som förälder att du... Kommer på föräldramöten och utvecklingssamtal. Tar del av information från skolan/fritidshem. Tar del av och pratar med ditt barn om skolans och fritidshemmets regler. Visar intresse, hjälper och stöttar ditt barn att t.ex. göra sina läxor. Besöker klassen och fritidshemmet för att se hur arbetet bedrivs. Hjälper ditt barn att komma i tid till skolan, klädd efter väderlek, mätt och utvilad. Meddelar skolan när ditt barn är sjuk. Stöttar barnet om konflikter eller problem uppstår. Följer skolans Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, samt skolans värdegrund och trivselregler.

7 SID 7 (20) Har nära och bra kontakt med skolans och fritidshemmens personal. Är ett gott föredöme och samarbetsvillig. Ansvarig Skolledning och all personal Datum när det ska vara klart: Vuxennärvaro Områden som berörs av insatsen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Alla skolor måste enligt lagen förhindra att barn och elever blir utsatta för kränkande behandling. Personalen har handlingsplikt. Det innebär att så fort de får reda på att en elev känner sig illa behandlad måste de ta reda på vad som hänt, och göra allt de kan för att det inte ska hända igen. Insats: Arbetet i skolan ska vila på skolans gemensamma Värdegrund, vars fundament är trivselregeln jag är trevlig mot andra och jag uppför mig så som jag vill att andra ska uppföra sig mot mig. Arbete görs för att kartlägga verksamhetens behov på individ-, grupp- och verksamhetsnivå i de olika råd/utvecklingsgrupper som finns på skolan. Inom varje verksamhet bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling bland annat genom att personal ständigt arbetar med förebyggande insatser för att förhindra kränkningar. Om någon inom verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, ska de utreda omständigheterna, informera rektor, och vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkningar i framtiden. Rektor informerar huvudman. Ansvarig: Skolledning och all personal Datum när det ska vara klart: Arbetet pågår under hela läsåret. Kartläggning Kartläggningsmetoder: Kartläggningen görs genom samtal med elever, föräldrar och personal. Elevernas har fått fylla i en trivselenkät två gånger per läsår. Eleverna har pratat om trygga respektive otrygga plaster på skolgården. Personalen för ständigt samtal med eleverna. Personalen diskuterar tillsammans

8 SID 8 (20) under olika möten och främst i sitt eget arbetslag. Föräldrar tar upp sina synpunkter i samtal med skolpersonal, under möten, via klassombudsföräldrar och Förvaltningsråd. Skolans personal ska vara medveten om de olika risksituationer som finns t.ex. i samband med raster, idrott eller när elever köar till maten. Områden som berörs i kartläggningen: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen: Klassråd, elevråd och fritidssamlingar: möten/samtal utifrån gemensamma teman och diskussioner. Kamratstödjarmöte: 1 ggr/mån tillsammans med Trygghetsgruppen. Möten utifrån teman och diskussioner Enskilda elevsamtal hålls vid behov. Skolgårdsenkät/trivselenkät: 2 ggr/läsår Vårdnadshavarna deltar i... elevernas utvecklingssamtal, där även fritidshems personal deltar. Föräldramöte, där även fritidshems personal deltar. Förvaltningsråd Klassombudsföräldramöte Enkäter Samtal Hur personalen har involverats i kartläggningen: Elevhälsoteamet träffas varje vecka tillsammans med rektor. Trygghetsgruppen ses varje vecka för att diskutera, bearbeta och följa upp ärenden. Rastgruppen, som i år består av fritidshemspersonal, tillsammans med rastansvarig, de träffas varannan vecka under fritidshemsmöten. Diskuterar "läget på skolan". Överlämnandesamtal: mellan förskola-förskoleklass, årskurser där lärare och/eller fritidshemspersonal byts. Ledningsgrupp: träffas varannan vecka och elevhälsa diskuteras vid behov. Skolledningsmöte: varje vecka och vid behov oftare. Arbetslagsmöte: en gång i veckan träffas arbetslaget och elever situation diskuteras vid behov. Lärarkonferens; varannan vecka Fritidshemsmöte: varje vecka Arbetsplatsträffar med all personal en gång i månaden, där förs diskussioner utifrån olika teman. Medarbetarsamtal, en gång per läsår eller oftare vid behov. Diskuterar utvecklingspunkter utifrån Likabehandlingsplan och Arbetsplan.

9 SID 9 (20) Resultat och analys: Kartläggningen visar att de flesta elever trivs och känner sig trygga i skolan. Det finns dock en liten klick elever som inte känner sig trygga och vill ha mer vuxenstyrda aktiviteter under rasterna. Under detta läsår kommer fritidshemspersonal att vara stationerade på olika aktiviteter under rasten, vilket leder till att rastvakterna måste sprida ut sig och gå runt hela skolgården. Det finns områden som särskilt ska bevakas, t.ex. bakom idrottshallen och bakom Club Elin. Skolan har under flera år arbetat med Arbetsro i skolan och eleverna har fått hjälpa till att själv försöka se hur de kan bidra till arbetsro. Resultatet kring Arbetsro har höjts, men fortfarande är det långt kvar för att alla elever ska uppleva arbetsro. Ledningsgruppen ska efter genomförd Trivselenkät-elever ht 13 diskutera möjliga tillvägagångssätt för att få till ännu bättre arbetsro i skolan. Även elevrådet ska involveras i detta arbete. Förebyggande åtgärder Upptäcka och förebygga kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden: Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning: Skolans personal ska vara medveten om de olika risksituationer som finns t.ex. i samband med raster, idrott eller när elever köar till maten. Förebyggande arbete bedrivs i alla verksamheter. Alla elever ska veta att det finns vuxna omkring dem som de kan vända sig till om de själv eller någon kompis behöver hjälp. Åtgärd Förebyggande arbete bedrivs i alla verksamheter... Fortlöpande konfliktlösning ledd av all personal. Målet är att eleverna själva ska lära sig att kunna lösa konflikter. För att uppnå detta mål måste de tränas i att hantera konflikter. Klassråd i skolan, samling fritidshem och förskoleklasser minst en gång per vecka. Vid klassråd/samlingar diskuterar elever och personal angelägna/aktuella frågor och behandlar dessa. Protokoll ska alltid föras. Samverkan skola - fritidshem - förskoleklass. Elevmedverkan genom ett demokratiskt synsätt, där varje elev tränas i att ta ansvar både för sig själv och för gruppen som helhet. Utvecklingssamtal minst en gång per termin. Elev, personal och föräldrar träffas

10 SID 10 (20) och går igenom elevens resultat såväl kunskapsmässigt som socialt. Elevråd bestående av två representanter från varje klass. Klassrepresentanterna tar upp de frågor som kommit upp på klassråden och som berör hela skolan. Två vuxna leder/deltar i rådet. Protokoll skrivs och delas sedan ut till alla verksamheter samt skolledning. Kamratstödjare, utbildning enligt Friends. Från och med årskurs 3 väljs, i varje klass, två elever fram som utses till kamratstödjare, såvida de själva är villiga att ta på sig uppgiften. Alla kamratstödjare får utbildning och fungerar därefter gemensamt som kamratstödjare för alla elever i skolan. Kamratstödjarna har regelbundna möten med Trygghetsgruppen. Kamratstödjare har tystnadsplikt samt skyldighet att till vuxen rapportera fall av kränkning. Kamratstödjarnas främsta uppgift är att vara ett stöd för eleverna, samt att hålla ett öga på vad som händer. I de lägre årskurserna får barnen prova på att vara kamratstödjare. Samarbetslekar i klasser och på fritidshemmen. Grupparbeten och utflykter. Personalen tränar eleverna i att kunna samarbeta med olika kamrater, bl.a. genom att ofta byta grupper/platser eller genom att gå tillsammans med någon de inte känner så bra. Rastverksamhet är en viktig del i skolan. Gott om bra lekredskap för eleverna och flera vuxna ute på rasterna. Fair play tränas, för ett livslångt lärande. Vi har storsamlingar för att låta eleverna känna gemenskap samt öka deras självförtroende bl.a. genom att uppträda för och med varandra. Om vuxna på skolan blir kränkta av elev eller vuxna åligger det kollegor och skolledning att uppmärksamma detta, och vidta erforderliga åtgärder. Rastgruppen ska under läsåret se över aktiviteter och rastschemat. Personal ska följa elever till matsalen, gäller både lunch och mellanmål. Vara uppmärksamma på hur elever beter sig mot varandra och reagera/agera när så behövs. Motivera åtgärd: För att rasterna ska vara trygga krävs att alla vuxna har uppsikt på det som händer på skolgården, bakom idrottshallen och bakom Club Elin, mellanstadieverksamhetens lokaler. Viktig att fortsätta dialogen med eleverna kring hur vi ska få en trygg skola där kränkningar inte förekommer. Det förebyggande arbetet måste ständigt fortsätta. Ansvarig: All personal och skolledning Datum när det ska vara klart: Arbetet ska pågå hela läsåret Rutiner för akuta situationer

11 SID 11 (20) Policy: På Elinsborgsskolan ska ingen elev eller vuxen bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: All personal har handlingsplikt, och den innebär att personalen måste agera och utreda vad som hänt så snart de får reda på att någon känner sig kränkt. Den skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan även vid enstaka tillfällen. Ärenden ska behandlas direkt eller senast nästkommande dag. Skäliga åtgärder ska vidtas för att förhindra fortsatta kränkningar och trakasserier. Dokumentera och följ upp åtgärderna. Vid en eventuell förfrågan ska skolan kunna visa på den dokumentation som man gjort för varje enskilt ärende. Trygghetsgruppen har till uppgift att dagligen se över om det inkommit några ärenden i Trygghetsgruppens fack. Akuta ärenden ska behandlas direkt eller senast nästkommande dag. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till: 1. Elevens lärare eller fritidshemspersonal, nås via expedition på Trygghetsgruppen, nås via expedition eller via skolpsykologen Skolledningen: Rektor eller biträdande rektor Grundskolechef Lee Orberson, Utbildningsförvaltningen Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Konsekvenser/Åtgärder om trivselregeln inte följs 1A. Vi samtalar omedelbart med barnet och försöker lösa problemet. Resultatet av samtalet ger vägledning för vidare åtgärder. 1B. Om man bryter mot Nolltolerans ska eleven ringa hem, i sällskap med vuxen, till sin vårdnadshavare. Om eleven för 3:e gången bryter mot denna regel kallas eleven till rektor. 2. I övriga ärenden underrättas ansvarig personal (dvs klasslärare, fritidshemspersonal ). 3. Vi kontaktar föräldrarna. (Den vuxna som var med vid händelsen om inte klasslärare/fritidshemspersonal anser att de ska göra det). 4. Vi anmäler till rektor, som kallar till elevhälsokonferens, EHK. 5. Polis eller socialmyndighet kopplas in vid misshandel, stöld, avsiktlig förstörelse, missbruk eller olaga vapeninnehav. Lärare har möjlighet att utvisa eleven från återstoden av den pågående lektionen, eller ge eleven kvarsittning, det vill säga att eleven får stanna kvar i skolan efter skoldagens slut. Detta måste dokumenteras vid varje tillfälle samt skyndsamt rapporteras till rektor. I ordnings- och trygghetssäkrande syfte får lärare omhänderta t.ex. mobiltelefon,

12 SID 12 (20) pinnar och leksaker. Mobiltelefon/leksak återfås vid skoldagens slut. Om det trots förebyggande arbete förekommer kränkande behandling/diskriminering används följande åtgärder: 1. Händelseförloppsutredning Minst två vuxna från personalen, eller Trygghetsgruppen gör en utredning av vad som skett genom samtal med den kränkta/diskriminerade och med eventuella kamrater som sett vad som hänt. Kamratstödjare från de klasser där den kränkta/diskriminerade och de kränkande/diskriminerande går kopplas in och informeras om vad som skett. De åtgärder som vidtas dokumenteras. 2. Samtal med den som kränkt/diskriminerat De vuxna som ansvarar för utredningen, den kränkta/diskriminerade och eventuellt kamratstödjarna är närvarande. Med vuxna menas de som står barnet nära och har en tät och god relation till barnet. Behövs ytterligare hjälp kontaktas Trygghetsgruppen. De åtgärder som vidtas dokumenteras. Kränkaren/diskrimineraren får veta att de vuxna vet och att det som hänt inte accepteras. Han/hon får också veta att rektor/biträdande rektor kommer att informeras. Tid för ny träff om cirka en vecka bestäms. Kränkaren/diskrimineraren måste lova att försöka att inte upprepa kränkningen/diskrimineringen. Under veckan fram till nästa träff uppmanas, berörda vuxna att med hjälp av kamratstödjarna att vara extra uppmärksamma och rapportera vad de ser. Övrig personal som arbetar med eleven ska snarast informeras av klasslärare/fritidspedagog eller ansvarig i Trygghetsgruppen. Den kränktas/diskriminerades föräldrar får så snart som möjligt av ansvarig vuxen veta vad som hänt och vilka åtgärder som är planerade. Klassläraren i första hand, eller någon i Trygghetsgruppen tar kontakt med kränkarens/diskriminerarens föräldrar och bokar tid för samtal. Eventuellt görs en polisanmälan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal: Alla vuxna har ansvar och skyldighet att ingripa vid misstanke eller kännedom om att vuxna kränker elever. Anmälan görs till rektor som ansvarar för utredning och dokumentation. Rektor ansvarar även för kontakt med vårdnadshavare. Rektor diskuterar med trygghetsgrupp och elevhälsoteam vid behov. Åtgärderna utformas av rektor, som också bedömer om anmälan till socialtjänst eller polis ska göras. Åtgärderna ska spegla kränkningens karaktär och omfattning. Målet är att skolsituationen ska blir trygg för elev och personal. Om skolan inte själv har den kompetens som krävs för ärendet, tas hjälp utifrån. Om kränkningen avser en vuxen måste skolledningen agera, och ansvara för

13 SID 13 (20) utredningen. Vid behov söker skolledningen stöd från extern aktör såsom PAkonsult eller Företagshälsovård. Åtgärdsplan upprättas. Om någon vuxen på skolan känner sig kränkt/diskriminerad ska man kontakta skolledning, antingen själv eller med hjälp av sitt fackliga ombud. Rutiner för uppföljning 3. Uppföljande samtal Efter cirka en vecka hålls nytt samtal med de inblandade. Om situationen inte har förbättrats se punkt 4. De åtgärder som vidtas dokumenteras. 4. Punkterna 1 3, se ovan, används på alla som utövat kränkning/diskriminering, om situationen inte har förbättrats fortsätter åtgärderna enligt följande: Rektor/biträdande rektor sammankallar till ett elevhälsosamtal. Skolpsykolog, skolsköterska, rektor/ biträdande rektor, personal, berörda föräldrar och inblandade elever är närvarande. En skriftlig åtgärdsplan upprättas. Det är mycket viktigt att såväl den kränkta/diskriminerade och den/de som utövat kränkning/diskriminering får stöd. Tidpunkt för uppföljning fastställs i samband med att åtgärdsplan upprättas. 5. Om rektor inte deltar i utredningen, ska Trygghetsgruppen rapportera till rektor på nästkommande EHT, Elevhälsoteam. Akuta ärenden delges omedelbart skolledningen. Rutiner för dokumentation: Ärenden dokumenteras skriftligt av ansvarig vuxen. Denna ansvarar även för att dokumentationen lämnas till rektor. Som i sin tur lämnar information om kränkningar vidare till huvudman. Ansvarsförhållande: Kompetensutveckling All personal får kompetensutveckling, så att de har kunskap för att kunna fullgöra sina skyldigheter så att de kan hjälpa barn som känner sig utsatta. Personal i Trygghetsgruppen, får kompetensutveckling i hur man uppmärksammar diskriminering och kränkande behandling t.ex. mobbning. Elever och personal får utbildning enligt Friends utbildningssystem. All personal och elever går tillsammans igenom Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling varje år vid revidering. Tillsyn, klagomål och synpunkter Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, värdegrund och trivselregler finns på skolans expedition, i varje klassrum och på skolans hemsida.

14 SID 14 (20) Den delas ut till föräldrar och barn/elever i samband med skolstart. I samtliga klasser ska Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling, värdegrund och trivselregler presenteras vid höstterminens första föräldramöte. Lärarna ska informera hemmen om hur skolan arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling och hur man agerar när det upptäcks. Klagomål och/eller synpunkter lämnas i första hand till berörd ansvarig t.ex. klasslärare, fritidspedagog, arbetsenhetsledare eller rektor. Om man inte får gehör för sina synpunkter på skolan kan man gå vidare till högre instans: Grundskolechef på Utbildningsförvaltningen Lee Orberson, tel eller e-post: lee.orberson@stockholm.se BEO, Barn och elevombudsmannen eller e-post: beo@skolinspektionen.se DO, Diskrimineringsombudsmannen Begrepp Diskriminering

15 SID 15 (20) Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

16 SID 16 (20) Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Diskrimineringsgrunder

17 SID 17 (20) Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

18 SID 18 (20) Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

19 SID 19 (20) Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

20 SID 20 (20) Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]