Askummetorp. Ägare: Greve Nils Posse Upptecknare: Thure Johansson. Askummetorps Frälsegård nr 1

Transkript

1 Askummetorp Ägare: Greve Nils Posse Upptecknare: Thure Johansson Askummetorps Frälsegård nr 1 Askummetorp är känt sedan medeltiden. Gårdarna kom i Bergqvaras ägo på 1400-talet och har sedan dess brukats av arrendebönder, som i huvudsak betalade arrende i form av dagsverken. Askummetorp har varit en liten by med två Frälsegårdar och två Skattegårdar. Skattegårdarna började sambrukas i slutet av talet och arrendet överfördes till de båda Frälsegårdarna. Dessa i sin tur brukades av samme arrendator från mitten av talet till 1991, då ägaren, greve Nils Posse, övertog driften i egen regi, huvudsakligen som betesmark I kyrkböckerna kan de som bott på Askummetorp följas från mitten av 1700-talet. Askummetorp ligger ca tre kilometer NV om Bergqvara, nära vägen till Långstorp G ården räknas som 3/8 mantal och arealen är ca 17 tunnland. Boningshuset inrymmer två rum och kök på första våningen och ett rum och kök samt vindsrum på andra. Ladugården har plats för två hästar och åtta kor, två ungdjur, två kättar för grisar och höns samt två mindre kättar för kalvar. Den nuvarande ladugården byggdes 1931, den föregående brann ner detta år efter blixtnedslag på sommaren. Dessutom finns vedbod och potatiskällare. Brukare Jakob Birgersson, f. 1733, med hustrun Elin Persdotter, f De hade en son, Bengt, f De hade en piga och en dräng. Frälsegård I.

2 Brukare Carl Birgersson, f med hustrun Cajsa Stephansdotter, f Barn: Jonas f. 1777, Stephan,f. 1781, Ingrid, f. 1786, Catharina, f och Mathias, f Inhyses föregående brukarparet. Jakob dog En dräng och fyra pigor. Brukare Stephan Carlsson, son till föregående brukaren. Han var ogift men hade som hjälp sina syskon. Under perioden hade de fyra drängar och fem pigor anställda. Stephan flyttade sedan till Orraryd i Nöbbele. Brukare Sven Eriksson, f. på Ilhemmet i Bergunda 1798 med hustrun Catharina Carlsdotter, f. på Askummetorp, (se ovan). Barn: Lina, f. 1830, död samma år, Carl, f. 1826, Ingrid, f Lina, f Inhyses Carl Birgersson, död 1825, hustrun Cajsa Staffansdotter, död Under perioden var det l0 drängar och 3 pigor, vissa tider två drängar samtidigt. Sven Eriksson dog Brukare Sven Erikssons änka Catharina med hjälp av barnen Carl, Ingrid och Lina samt dräng och piga. Brukare Peter M. Magnusson, f i Öjaby, med hustrun Ingrid Cajsa Svensdotter, f. på Askummetorp (se ovan]. Barn: Karl, f. 1853, Sara, f. 1855, Anna, f. 1857, Matilda, f och Johanna, f Inhyses änkan Catarina Carlsdotter, död Under perioden fanns det åtta drängar och tre pigor, kortare tider två drängar samtidigt. Peter M. Magnusson dog Johan och Nanny Svensson klara att köra till högmässan i Bergunda kyrka år 1943 Brukare 1876-l895 Änkan Ingrid Cajsa Svensdotter med hjälp av barnen och en dräng. Ingrid Cajsa dog Arrendator Karl Petersson, son till förre brukaren Peter Magnusson, och hustrun Johanna Johannesson, f i Uråsa. Övriga boende: Arrendatorns systrar Sara och Matilda samt Sara Marias son Johan Svensson, f Inhyses hustruns föräldrar, torparen Johannes Nilsson, f i Nöbbele, död 1902 och Elina Nilsdotter, f i Hovmantorp, död Gården brukades med hjälp av piga och dräng. Karl Petersson flyttade till Västra Torsås Arrendator Johan Svensson, son till Sara Petersdotter, som var syster till föregående arrendatorn Karl

3 Petersson (se ovan). Gift med Nanny Johansdotter, f på Furuhult i Bergunda. Barn: Vilhelm, f Anton, f. 1907, Karl, f. 1909, Axel, f. 1911, Anna, f. 1913, Folke, f. 1916, Signe, f. 1918, Sven, f. 1920, Edvin, f och jag, Thure, f Inneboende arrendatorns svärföräldrar Sven Johansson, f. 1841, död 1926 och Kajsa Andersson, f. 1843, död 1922 samt arrendatorns mor Sara Maria Arrendator Ove Glans, f på Askummetorps Frälsegård nr 2 med hustrun Elsa F. Johansson, f på Södratorp i Bergunda. De hade en son och två döttrar. Efter 1991 brukas jorden av ägaren, greve Nils Posse. Min far Johan Svensson var den femte generationen inom samma släkt som brukat Askummetorps Frälsegård nr l under tiden = 165 år Arrendekontrakt 1924 för Askummetorp Frälsegård nr1 Utskylder: 275 kronor kontant 31 karldagsverken under tiden l maj till l november, fem under vinterhalvåret 15 hjälpen efter budning. Ett mansdagsverke och ett hjälpe vid skogsplantering. Att årligen efter budning plocka 50 hektoliter potatis. Att underhålla 200 meter herrgårdsgärdesgård på anvisad plats. Att årligen köra 3/4 mils våglängd 34 kubikmeter björk eller 42 kubikmeter barrved utan ersättning. Att årligen erlägga 15 kronor till Bergqvara byggnadskassa Händelser som jag minns från min barndom och uppväxttid på Askummetorp Frälsegård nr 1 Att familjen var stor märktes inte minst vid måltiderna, då det blev trångt vid köksbordet. Det har alltid förundrat mig att mor orkade med denna enorma arbetsbörda med matlagning, tvätt och allt annat hushållsarbete i en helt omodern bostad. Mor bakade allt matbröd i en stor bakugn, som rymde 14 limpor. Vi fick tidigt lära oss att hjälpa till med arbetet på gården, t ex med mjölkningen, innan vi fick gå till skolan i Räppe. Eftersom jag var yngst i familjen kom det på min lott att plocka lingon. Det gick åt många liter. Vi hade en åttaliterskorg. Det var lagom att plocka den full efter skolans slut. På den tiden fanns det lingon i skogen. På vintrarna körde far timmer, även där fick vi hjälpa till och lärde oss köra med häst. Så länge jag minns tillbaka hade vi två hästar. Hästen var mitt favoritdjur, så det hörde till de roligare sysslorna att köra med häst. På vinden stod ett träkar, där saltades fläsk. När det var dags för slakt kom Gustav Berg från Kvälleberg, senare Ruda. Han var bygdens slaktare. Eftersom han var min gudfar fick jag ofta en slant av honom, och då kunde jag kosta på mig några 1/2 öres kola i Skoglunds affär i Räppe. En händelse som jag väl kommer ihåg var när ladugården brann ner efter ett blixtnedslag. Två grisar och årets höskörd gick till spillo. Det var sommaren Åren gick och snart var man i tonåren, då fick man även hjälpa till med hjälpen och dagsverken på Bergqvara. Jag vill också berätta ett minne från ett dagsverke på Bergqvara 1944 Klockan sju ringde rättaren i vällingklockan. Vi, dvs dagsverkare och anställda lantarbetare stod samlade vid stallet. Rättaren delade ut arbetsuppgifterna till oss, som han i samråd med greven och inspektören hade gjort upp. Fem man blev tilldelade att hässja hö, bland dem var

4 Rättaren ringer i vällingklockan jag. Först lastades en vagn med krakstör och hässjelinor. Lasset kördes av Ernst på Karholmen med parhästar, efter kom Bertil från Norraryd med en häst som skulle dra släpräfsan. Rättaren, jag och Ernst från Hammaren (som senare skulle bli min svärfar) cyklade till Östragärde, namnet på gärdet där höhässjningen skulle ske. Ernst från Karholmen spettade hål och satte upp krakstör, rättaren nystade på linorna och Bertil körde fram hö med släpräfsan. Ernst från Hammaren och jag hängde på hö. Ett dagsverke var åtta hässjor per man, dvs 40 hässjor på ett beting. En hässja var ca åtta meter. Betinget gjorde att om man arbetade hårt kunde man komma hem 1, 5-2 timmar tidigare, allt beroende på hötillgång och väderlek. Arbetstiden varade annars från klockan med matrast köpte mina föräldrar Johan och Nanny Svensson Åsen på Sjumanslid i Öj a och bosatte sig där. Askummetorp Frälsegård nr 2 Arealen är densamma som Frälsegården nr l. Boningshuset inrymmer två rum och kök på nedre våningen och ett rum och kök jämte vindsrum på övre.

5 Frälsegård II Ladugården har plats för två hästar och sju kor, två ungdjur, två kättar för kalvar och grisar. Vidare finns vedbod och hönshus samt potatiskällare. Brukare John Carlsson, f. 1685, hustrun Ingeborg Månsdotter, f. 1686, sonen Carl, f och dottern Ingrid, f Brukare Jakob (?) f. 1728, hustrun Elin, f och sonen Jonas, f Brukare Nils Svensson, f. 1731, hustrun Ingrid Brorsdotter, f Barn: Annika, f. 1761, Jonas, f. 1762, Måns, f. 1764, Cajsa, f. 1767, Carl, f och Peter, f Sonen Måns flyttar till Bergqvara 1789, Peter till Norra Ryd 1793 och Carl till Helgö Inhyses: John och Ingeborg Carlsson (se ovan). Brukare Carl Carlsson, f och hustrun Caisa Nilsdotter, f Dotter till förre brukaren Nils och hustrun Ingrid. Barn: Ingrid, f. 1796, död i lungsot 1810, Anders, f. 1798, Catharina, f. 1800, Stina, f. 1802, död "i slag" 1803, Kerstin, f. 1803, Christina, f Inhyses Nils Svensson med hustru Ingrid Brorsdotter. Brukare Jonas Carlsson, f och hustrun Maja Jonsdotter, f De kom från Qvelleberg. Barn: Johannes, f. 1803, flyttade till Öja 1826, Catharina, f. 1808, Ingrid, f. 1810, avled i feber 1820, Stina, f. 1814, flyttade till Qvelleberg Hustru Catharina, f på Askummetorp, till Norra Ryd Dotter Ingrid, f. på Askummetorp 1830, till Norra Ryd Under tiden har 14 drängar och tre pigor, vissa tider två drängar samtidigt, varit anställda här. Brukare Carl Jonasson, f. i Lekaryd 1798 och hustrun Maria Andersdotter, f. i Blädinge Barn: Brita-Lisa, f. i Lekaryd 1827, Kristina, f. i Lekaryd 1829, John Peter, f. i Lekaryd 1831, Anders, f. i Lekaryd 1834, Ingrid Caisa, f. i Bergunda Hela familjen flyttade till Hemmesjö Inhyses f. brukaren Jonas Carlsson. Hustrun Maja Jönsdotter, död Brukare 1841-l865 Johan Glans, f. i Bergunda 1803 och hustrun Cajsa Petersdotter, f. i Öja De kom från Aringsås. Barn: Anna Catharina f. 1826, Maria, f. 1828, Lena Stina, f. 1831, Ingrid, f. 1833, Peter, f 1836 och Carl, f Brukare Carl Johansson Glans, f. 1839, son till förre brukaren Johan Glans, och hustrun Gustava Nilsdotter, f Son Johan Peter, f De flyttade till Björka Brukare Peter Johansson Glans, f. i Bergunda 1836, son till förre brukaren Johan Glans, och hustrun Lena Petersdotter, f. i Bergunda De kom från Björka. De gjorde på så sätt byte med brodern Carl Glans. Barn: Emma, f. 1866, Johan, f. 1869, Carl, f. 1871, Johanna Matilda, f. 1875, Amanda Cristina, f. 1879, Ida Maria, f och Gustav, f Inhyses Johan Glans, f. 1803, död i slag Hustrun Cajsa Persdotter, f. 1797, död Dottern Ingrid, f. 1833, flyttat till Banvaktstugan nr 2 i Bergsnäs Inhyses Johan Emil

6 Glans, 1869, död Under åren har 10 drängar och två pigor varit anställda längre eller kortare tidsperioder. Brukare Karl Petersson Glans, f. 1871, son till förre brukaren Peter Glans, och hustru Anna Ryd, född i Bergunda Barn: Karl Gustav, f. 1912, Knut, f. 1914, Ebon, f. 1917, Ove, f. 1918, Erik, f. 1921, Agnes, f Fosterson Kjell, f. 1928, trolovningsbarn till Anders Karlsson, Brevik och Ida Amilia Ryd, f. på Västra Ryd, Bergunda. Inhyses förre brukaren Peter Glans, änkling 1896, död Piga Johanna Pettersdotter, f. 1875, syster till brukaren Karl Glans flyttar till Östra Torsås genom giftermål 1911 och broder Gustav Pettersson, flyttar till Göteryd genom giftemål Hyresgäst Knut Ryd, född i Hovmantorp 1890, kom från torpet Bäcken i Bergunda Hustru Lovisa Pihl, född i Bergunda 1882, flyttade till Virserum Inneboende f. torparen Karl Ryd, f Kom från Västra Ryd 1928, änkling Brukare Erik Glans, f. 1921, son till förre brukaren Karl Glans. Med hjälp av systern Agnes Glans, f. 1923, brukade han gården. Inneboende fd brukaren Karl Magni Glans, f. 1871, hustrun Anna Maria Glans, f Brukare Ove Glans, Askummetorps Frälsegård nr l. Efter 1991 brukas jorden av greve Nils Posse. Erik Glans bor kvar som hyresgäst. Arrendekontrakt 1924 Utskylderna var att erlägga 375 kronor förskottsvis, hälften 14 mars och hälften 14 september. Att efter budning utan ersättning göra 15 hjälpen och ett mansdagsverke och ett hjälpe vid skogsplantering och ett isdagsverke. Att årligen dika 25 sträckmeter i skogen efter anvisning av skogvaktaren. Att årligen efter budning plocka 50 hektoliter potatis mot ersätning av 25 öre hektolitern. Att underhålla 200 meter s k herregårdsgärdesgård kring anvisat område. Att årligen köra 3/4 mils våglängd 34 kubikmeter björk eller 42 kubikmeter barrved utan ersättning. Att årligen erlägga 15 kronor till Bergqvara gods byggnadskassa. Kopia av boken BERGUNDA - EN ÅTERBLICK från 1999 sid Fotograf okänd Illustrationer Kerstin Posse Bergunda Hembygdsförening.

7