Ny vattenledning mellan Kimstad och Skärblacka

Transkript

1 Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt antikvarik kontroll Ny vattenledning mellan Kimstad och Skärblacka Sträckan Kimstad - Kullerstad prästgård Kimstads och Kullerstads socknar Norrköpings kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt 2003 Rapport 24:2003 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M

2 Tekniska uppgifter Fastigheter Socknar Kommun Län och landskap Fornlämningsnr Kimstad 5:1, Gillberga 1:15, Kimstads- Örtomta 1:1, Åkerby 2:1, Kullerstad prästgård 1:1 Kimstad och Kullerstad Norrköping Östergötland Invid bl a RAÄ 232 i Kimstads sn Ekonomiska kartans blad (8G 8b Skärblacka) Koordinater X , Y Koordinatsystem Rikets Höjdsystem Rikets Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt antikvarisk kontroll Länsstyrelsens beslut Muntligt Länsstyrelsens handläggare Bror-Tommy Sturk Länsstyrelsens dnr Länsmuseets dnr 514/02 Länsmuseets kontonummer 5907 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Enista AB på uppdrag av Sydkraft ÖstNät AB Sydkraft ÖstNät AB Projektledare Ann-Charlott Feldt och Emma Karlsson Personal - Fältarbetstid Total projekttid 43 timmar Undersökt sträcka ca löpmeter Varav intensivt ca 450 löpmeter Fynd Nej Foto Nej Analyser Nej Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Rapport 24:2003 Östergötlands länsmuseum Grafik - Renritning - Grafisk form Lasse Norr Tryck - Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket dnr Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N Box Linköping Tel Fax lansmuseum@lansmus.linkoping.se

3 Ny vattenledning mellan Kimstad och Skärblacka Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt antikvarisk kontroll Sträckan Kimstad - Kullerstad prästgård Kimstads och Kullerstads socknar Norrköpings kommun Östergötlands län Sammanfattning Med anledning av schaktning för en ny vattenledning mellan Kimstads norra delar och de södra delarna av Skärblacka, i Kimstads och Kullerstads socknar, utfördes en arkeologisk utredning. Denna kompletterades på ett mindre parti med en förundersökning i form av en antikvarisk kontroll. Den planerade schaktsträckan inventerades och sökschakt öppnades med grävmaskin på fastigheten Örtomta i Kimstads socken, längs ett parti som bedömdes som ett lämpligt läge för fast fornlämning. Där sträckningen passerade förbi RAÄ 232 (ett gravfält) och RAÄ 240 (fossila åkrar) genomfördes schaktningen under antikvarisk kontroll. Inga spår av fast fornlämning påträffades varför ledningsdragningen kunde genomföras som planerat. Ann-Charlott Feldt antikvarie 3

4 Utredning med sökschakt Figur 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad (8G 8b Skärblacka) med utredningsområdet markerat. 4

5 Inledning Östergötlands länsmuseum utförde en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 samt en antikvarisk kontroll i samband med en planerad schaktning för vattenledning mellan norra delen av Kimstad och Skärblackas södra delar. Den planerade schaktningen berörde en sammanlagd sträcka på nära 2,5 km. Den nya vattenledningen lades ner för att ersätta en äldre ledning längs samma sträckning. Det har under de senaste åren varit problem med vattenläckor på den äldre ledningen. Den nya ledningen förlades bredvid den äldre. Arbetet utfördes efter beslut via E-post från Länsstyrelsen i Östergötlands län (Sturk ). Arbetet projekterades av Enista AB på uppdrag av Sydkraft Östnät AB. Uppdragsgivaren, Sydkraft Östnät AB, svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för utredningen, antikvarisk kontroll och rapportarbetet var undertecknad. För delar av förberedelserna och fältarbetet svarade antikvarie Emma Karlsson. Områdesbeskrivning Den aktuella ledningssträckningen är belägen öster om Motala ström och sträcker sig från norra delen av tätorten Kimstad till Kullerstad prästgård i södra delarna av Skärblacka. Berörda fastigheter är Kimstad 5:1, Gillberga 1:15, Kimstads-Örtomta 1:1 och Åkerby 2:1 i Kimstads socken samt Kullerstad prästgård 1:1 i Kullerstads socken. Området utgörs av ett sprickdalslandskap med moränhöjder och impediment med berg i dagen som omger låglänta slättområden med postglaciala leror. Hela sträckan löper mellan 400 och 900 m öster om Motala ström och ligger ca m ö h. Hela området låg under vatten vid övergången från Ancylussjön till Littorinahavet. Sjön Laxfjärden, som nu är utdikad och uppodlad, var belägen 1700 m öster om ledningssträckningen och fanns ännu vid karteringen för häradskartan Under den yngre delen av stenåldern utgjordes landskapet av flikiga havsvikar. Stenålderns lämningar koncentrerar sig till mindre områden med lättare jordar intill höjdstråken. I närområdet återfinns den yngre stenålderns lämningar vanligen på m ö h. Bronsåldern representeras huvudsakligen av gravar av rösekaraktär placerade i krönlägen. I anslutning till ledningsträckningen finns flera områden med lämningar som kan dateras till järnålderns olika perioder i form av gravar och gravfält samt agrara lämningar såsom stensträngar. Ortnamnen längs ledningssträckninen pekar på att flera av byarna kan ha etablerats under yngre järnålder. Ortnamnsändelser som -stad och -by uppkommer oftast under förhistorisk tid. Namn med ändelsen -tomta bildas under vikingatiden. 5

6 Figur 3. Utsnitt ur historiskt kartöverlägg upprättat i samband med utredningen för ny sträckning av väg 215 (Larsson 1994). Den fossila åkern (RAÄ 240) kan ses som en del av Stora gärdet och är markerat med nr 45. 6

7 Ledningssträckan skär den västra utkanten av RAÄ 232, ett gravfält med åtta runda stensättningar. Strax norr om detta passerar ledningen genom ett område med fossil åker, RAÄ 240. Båda dessa fornlämningar påträffades i samband med en arkeologisk utredning för väg 215 (Larsson 1994). Gravfältet är beläget på en skogbeväxt moränhöjd och schaktet passerar i den västra sluttningen. De synliga gravarna ligger spridda inom ett 75x45 m stort område och det är mycket troligt att ytterligare gravar kan finnas mellan de synliga eller i utkanterna av området. Den fossila åkern har tidigare hört till fastigheten Nygård (Kimstads prästgård) och kan återfinnas på en karta från år På samma karta kan man se att platsen för gravfältet brukades som kohage. På fastigheten Kimstads-Örtomta1:1 löper det planerade schaktet mellan gårdslägena för Örtomta, RAÄ 121 och Lilla Örtomta, RAÄ 198. Örtomtas gamla tomt är belägen på krönet av en bergrygg och utgörs enligt fornlämningsregistret av två eller möjligen tre husgrunder, en källargrop och en trolig ladugårdsgrund. Vid arealavmätningen 1712 var platsen bebyggd med ett hemman. Lilla Örtomta är beläget på krönet av en mindre moränrygg drygt 200 m väster om Örtomta gamla tomt. På platsen finns enligt fornminnesregistret tre husgrunder. I anslutning till de båda gårdslägena på Örtomta finns flera odlingsrösen, ett gravfält (RAÄ 63) med sex synliga gravar samt fyndplatsen för ett svärd (RAÄ 135). Både höjdryggen med RAÄ 121 och en naturlig terrass i åkern strax söder därom utgör lämpliga boplatslägen. I Kullerstads socken finns inga kända fornlämningar i direkt anslutning till den norra delen av den planerade schaktsträckningen. Mellan 200 och 500 m nordost om sträckningen finns däremot ett stort område med lämningar av järnålderskaraktär i form av stensättningar (RAÄ 33, 68 och 80), flera gravfält (RAÄ 32, 34 och 44), en rest sten (RAÄ 88), en hög? (RAÄ 86) och en hålväg (RAÄ 99). Vid en utredning vid Älvås i Kimstads socken, söder om den nu aktuella schaktsträckningen, påträffades ett kvartsavslag som tolkades som spår av en tillfällig kustanknuten aktivitetsyta daterad till omkring 4000 år f Kr (Nilsson 2002). Ytterligare fornlämningar finns i närheten av ledningssträckningen i Kimstads socken. Vid Gillberga finns RAÄ 133, ett gravfält med 16 synliga gravar, ca 300 m väster om schaktsträckningen. Omkring 400 m väster om schaktet på fastigheten Örtomta finns ett gravfält (RAÄ 64) med sex synliga gravar. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa huruvida fast fornlämning skulle komma att beröras av det planerade arbetsföretaget. Om fast fornlämning påträffades skulle man vid utredningen även se på möjligheterna att justera ledningssträckningen så att fornlämningarna inte kom till skada. 7

8 Fast fornlämning som påträffades vid utredningen skulle dokumenteras avseende art och omfattning samt om möjligt dateras. Utredningens resultat skulle kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att se till att arbetet i så liten omfattning som möjligt berörde fast fornlämning där schaktet passerade i utkanten av gravfältet RAÄ 232 och genom RAÄ 240, fossil åker, båda i Kimstads socken. Om fast fornlämning framkom skulle den dokumenteras avseende art och omfattning samt om möjligt dateras. Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen omfattade två steg. I ett första skede genomfördes kart- och arkivstudier samt en fältinventering. Utredningens etapp 2 utfördes i form av en sökschaktsgrävning. Sökschakten togs upp med maskin längs utvalda delar av schaktsträckningen som utifrån inventeringen bedömdes som potentiella lägen för dolda lagskyddade lämningar. Sammanlagt öppnades 7 schakt. Dessa var 5-8 m långa, ca 0,9 m breda och grävdes ner i orörd mark på 0,2-0,5 m. Sökschakten mättes in med GPS. Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i form av en antikvarisk kontroll i samband med ledningsschaktningen. Den utfördes där schaktet passerade i utkanten av RAÄ 232 och genom RAÄ 240 för att tillse att fast fornlämning inte kom till skada. I samband med den utredning som utfördes 1994, inför en ny sträckning av väg 215, gjordes en genomgång av det äldre kartmaterialet på Lantmäteriet i Gävle och historiska kartöverlägg upprättades som även täcker in den nu aktuella ledningssträckningen (Larsson 1994). Detta material har bidragit med underlag för tolkningar och beskrivningar i denna rapport. Resultat och tolkning Kimstad omnämns första gången i de skriftliga källorna år Vid det tillfället ingår det i Sverkersättens arvegods (Rosén 1949). Det aktuella schaktet tar sin utgångspunkt på mark som tillhört Nygård (Kimstads prästgård) och som låg norr om själva byn Kimstad. Nygårds inägor gränsar direkt mot Gillberga i det äldre kartmaterialet. Namnet Nygård pekar på att det rör sig om en sekundär etablering i förhållande till Kimstad. 8

9 Äldsta belägget på Gillberga är från år Örtomta uppträder i det skriftliga materialet första gången år På 1600-talet bestod Örtomta av två enheter; Örtomta och Lilla Örtomta. Den aktuella schaktsträckningen passerar mellan de båda, numera övergivna, gårdslägena (RAÄ 121 och 198). Åkerby finns belagt första gången år Inom Åkerby ägor finns på 1698 års karta ett soldattorp över vars åkermark det aktuella ledningsschaktet passerar. Kullerstads prästgård finns belagt första gången år 1405 i de skriftliga källorna Inga spår av lagskyddade lämningar påträffades i de sökschakt som öppnades i åkermarken mellan de båda övergivna gårdslägena (RAÄ 121 och 198) för Örtomta och Lilla Örtomta. I det nordligaste sökschaktet, som var förlagt till platsen för den borttagna brukningsvägen som löpt i öst-västlig riktning från Örtomta gård till dess utmark i väster, påträffades otydliga spår efter den gamla vägbanken. Dessa var dock allt för skadade och diffusa för att vara meningsfulla att dokumentera. Där sträckningen passerade förbi RAÄ 232 (ett gravfält) och över RAÄ 240 (fossila åkrar) genomfördes schaktningen under antikvarisk kontroll. Det visade sig att gravfältet inte sträckte sig så långt västerut att det berördes av ledningssträckningen. Den fossila åkern har ursprungligen utgjort en del av Stora gärdet på Nygård (Kullerstads prästgård). Detta gärde är på 1698 års karta uppdelat på ett flertal olika åkertegar. Utifrån resultaten vid utredningen och förundersökningen bedömdes att vattenledningen kunde förläggas på det sätt som planerats av exploatören. Referenser Larsson L Z 1994 Väg 215. Delen Norsholm Kimstad Skärblacka, Kimstads och Kullerstads socknar, Norrköpings kommun, Östergötland. RAÄ UV Linköping Rapport 1994:69. Linköping Nilsson P 2002 Stenåldersindikationer i Kimstad. Älvås 3:1, Kimstad, Kimstads socken, Norrköpings kommun, Östergötland. RAÄ UV Mitt Rapport 2002:20. Linköping Rosén J Kronoavsöndringen under äldre medeltid. Skrifter utgivna av kungliga humanistiska vetenskapssamfundet i Lund. Nr XLVI. Lund Häradskartan för Memmings härad. Upprättad