Vallaskolan F-3, Vallaskolan 4-6 och Vallaskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Vallaskolan F-3, Vallaskolan 4-6 och Vallaskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 1-9, förskoleklass samt fritidshem Läsår 2016/2017 1/12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 1-9, förskoleklass samt fritidshem Ansvariga för planen Rektor har det yttersta ansvaret för planen. Till rektors förfogande står elevhälsoteamet samt likabehandlingsgruppen som är delaktiga i utvärderingen av gällande plan och upprättandet av ny plan. Ansvarig rektor för Vallaskolan F-3 är Maria Lundman. Ansvarig rektor för Vallaskolan 4-6 är Peder Söderman. Ansvarig rektor för 7-9 Camilla Karlsson. Vår vision Vi arbetar för ett livslångt lärande och växande. Vi strävar efter att eleverna ska lämna Vallaskolan med goda kunskaper och en tilltro till sig själv och sina egna förmågor. Vallaskolan ska erbjuda alla elever en trygg lärmiljö. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Elevernas delaktighet Elevråden samt Friends kamratstödjare bland eleverna har genom utvärderingarna varit delaktiga vid upprättandet av årets plan. En kartläggning genom Friends genomfördes I enkätform med samtliga elever i årskurs F-9 under oktober Resultatet av enkäten presenterades av Friends för elever i november. Eleverna fick utifrån resultaten sedan arbeta med att ta fram åtgärder för likabehandlingsarbetet som dokumenteras i denna plan. Handledarna tillsammans med klasserna följer upp arbetet på handledartid under läsåret. Elevråden samt Friends ska vara delaktiga vid utvärderingen av planen. Samtliga elever på skolan görs delaktiga genom att vi genomför en enkät i maj 2017 för att utvärdera trygghet och arbetsmiljö på skolan. En ny kartläggning genom Friends kommer att genomföras under första delen av höstterminen Vårdnadshavarnas delaktighet Elevernas vårdnadshavare har fått kunskap om planen genom att vi tar upp den vid höstterminens första föräldramöten. De får även information om att de kan hitta den aktuella planen på skolans hemsida. Samtliga vårdnadshavare uppmanas att lämna synpunkter till skolans föräldraråd som i sin tur lämnar synpunkter på planen till ansvariga rektorer under revideringsperioden. Skolans föräldraråd går även igenom planen och utvärderar den vid ett möte inför kommande revidering. Personalens delaktighet Personalen granskar, diskuterar och utvärderar planen på personalkonferenser och vid en halvdag under vecka 44. Vallaskolans likabehandlingsgrupp är sammansatt av representanter från samtliga arbetslag, dessa har ett särskilt uppdrag att delta i upprättandet och utvärderingen av planen. En kartläggning genom Friends genomfördes I enkätform med samtlig personal under oktober Resultatet av enkäten presenterades av Friends för personalen i november. Personalen fick utifrån resultaten sedan arbeta med att ta fram åtgärder för likabehandlingsarbetet som dokumenteras i denna plan. En ny kartläggning genom Friends kommer att genomföras under första delen av höstterminen Förankring av planen Vårdnadshavarna görs delaktiga genom information på föräldramöten, föräldraråd samt via skolans hemsida. Eleverna görs delaktiga genom att handledarna informerar eleverna på handledartid. Via Friends kamratstödjare, elevråden och i klasserna arbetas aktivt med olika delar av planen med eleverna. Personalen görs delaktig genom att vårt likabehandlingsarbete lyfts och diskuteras på personalkonferenser. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Utvärderingen av likabehandlingsarbetet och av planen har genomförts i samband med genomförandet av Friendsenkäten och dessutom i elevhälsoteamet, likabehandlingsgruppen, i elevråden och i möten med elevrepresentanterna för Friends. Vuxenfriendsrepresentanterna har utvärderat Friendsverksamheten. Friendsverksamheten har inte utvärderats av elevrepresentanterna för Friends. Elevenkäten har genomförts i maj Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, likabehandlingsgruppen, elevhälsoteamet, Friends (vuxna och elever) och elevråd. Personalen har utvärderat fjolårets plan i samband personalkonferens i oktober samt i samband med genomförandet av Friendsenkäten. Friends- och elevrådsrepresentanter har inte tagit upp planen i sina resp. klasser för utvärdering. Utvärdering har inte skett i föräldrarådet. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Friendsarbetet har fortgått under året. Träffarna har genomförts enligt plan. Gemensam planeringstid inför träffarna med eleverna har funnits vilket medfört att Friendsarbetet på ett bra sätt förankrats i skolan och blivit allas angelägenhet. Friends har genomfört olika främjande och förebyggande aktiviteter som gruppstärkande övningar på klassnivå och temadagar för ökad trivsel på skolan. Detta har varit mycket uppskattat av eleverna. Friends årskurs 3-5 har haft utbyte med samtliga Friendsskolor i kommunen på så väl vuxen- som elevnivå vilket har fortsatt lett till att engagemanget hos eleverna har ökar. Det åtgärdande likabehandlingsarbetet fungerar enligt planen. Av elevernas utvärdering framkommer att de flesta elever känner sig trygga på skolan. Ett förbättringsområde har varit att eleverna i större grad ska känna att de har någon vuxen att vända sig till på skolan när det inträffar något. Detta är fortfarande ett förbättringsområde. Det finns tydliga och fungerande rutiner gällande det åtgärdande arbetet.tydligare rutiner vid anmälan om kränkande behandling har utarbetats. Ärenden följs upp under lång tid.normer, begrepp och diskrimineringsgrunder är delar i utvärderingen av planen som eleverna och personal behöver diskutera kring. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Likabehandlingsarbetet och planen utvärderas i samband med genomförandet av Friendsenkäten i oktober Utvärdering av planen ska dessutom ske i elevhälsoteamet, likabehandlingsgruppen, med vuxenfriendsarna och med samtlig personal vecka Med eleverna kommer planen att utvärderas gemensamt av elevrådsrepresentanter och Friends kamratstödjare v samt med alla elever på handledartid v Vårdnadshavarna kommer att ges möjlighet att vara delaktiga genom föräldrarådet. Vid första föräldramötet på höstterminen 2017 uppmanas vårdnadshavarna att lämna synpunkter på planen till sina föräldrarådsrepresentanter. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektorerna Maria Lundman, Peder Söderman, Camilla Karlsson 3/12

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Fortsätta arbetet med att öka medvetenheten och fortsätta våra diskussioner kring hur vi bemöter flickor och pojkar. I utvärderingen ser vi att eleverna fortfarande upplever att de bemöts olika utifrån kön. Vi fortsätter att diskutera syftet med att arbeta i kill-, tjej- och blandade grupper. Vi fortsätter att diskutera det utrymme och den uppmärksamhet vi ger flickor respektive pojkar och kvaliteten i den tid de får. Målet är att främja likabehandling oavsett kön. Insats Diskussioner i arbetslagen och på skolövergripande konferenser. Om möjligt utgå från aktuell litteratur och/eller film. Fokus inledningsvis ska vara pedagoger i verksamheten. Arbetet ska handla om normkritiskt tänkande kring könsnormer. Varför gör vi som vi gör och hur kan vi vidga normerna. Ta diskussionerna med eleverna i vardagen "här och nu" om på vilket sätt de upplever skillnaderna. Arbeta aktivt i samtliga ämnena. Utnyttja handledartiden i arbetet med att öka delaktigheten. Ansvarig Elevhälsoteamet och samtlig personal i arbetet med eleverna Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Öka vår medvetenhet om hur vi inom ramen för de olika ämnena kan arbeta för att främja förståelsen för och kunskapen om kön, könsindentitet eller könsuttryck och olika sexuella läggningar. Uppföljning sker på gemensamma konferenser. Insats I personalgruppen ska arbetet med diskrimineringsgrunderna och gå igenom olika begrepp för att öka personalens kunskaper inom området hbtq. Diskussioner på ämneskonferenser. Redovisning från resp ämnesgrupp sker på gemensamma konferenser syftande till att säkerställa till att denna diskrimineringsgrund ingår i undervisningen. Inom ämnet biologi för årskurs 7-9 ska undervisningen beröra människans sexualitet samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar, dessa delar ska även beröras inom so-ämnena och i bildämnet. Ansvarig Elevhälsoteamet, resp ämnesgrupp samt undervisande lärare Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Öka förståelsen för och acceptansen av att människor har olika trosuppfattning Insats I undervisningen inom de samhällsorienterande ämnena. Deltagande i På Flykt på Jamtli i årskurs 9 samt övriga fältbesök vid kyrkor och andra religiösa platser. Öka diskussioner gällande de olika trosuppfattningar som finns b.l.a på skolan. Berörs även i undervisningen i engelska samt i moderna språk genom texter och filmsekvenser samt i diskussioner. FN-dagen där årskurs F-3 arbetar med temat barn i andra länder. Det är även en del i värdegrundsarbetet. Ansvarig Elevhälsoteamet, undervisande lärare i berörda ämnen men även samtlig personal utifrån värdegrundsarbetet Datum när det ska vara klart /12

5 Namn Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Alla elever på skolan ska ha förståelse för och kunskap om hur det kan vara att leva med en funktionsnedsättning. Alla elever med en funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver. Insats Vid planering av undervisning och aktiviteter så som friluftsdagar ska vi alltid utgå ifrån att verksamheten ska fungera för elever med funktionsnedsättning. I ämnet samhällskunskap berörs detta i samband med undervisning om arbetslivet. Att genom utbildningsinsatser öka personalens medvetenhet om vilka moderna verktyg som finns att tillgå för att underlätta skolarbetet för elever med funktionshinder. Sträva efter att öka medvetenheten och kunskapen hos personalen om olika typer av funktionshinder genom utbildningsinsatser. Ansvarig Elevhälsoteamet, undervisande lärare och berörd personal Datum när det ska vara klart Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Eleverna ska få en förståelse för och kunskap om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet. På skolan ska vi arbeta med att integrera våra nyanlända i den pedagogiska vardagen på ett bättre sätt. Tillhörighet i ordinarie klass kan vara utgångspunkt. Handledartid, friends, elevråd osv. Insats Årskurs 9 deltar i "På Flykt" på Jamtli under höstterminen. Eleverna får delta i ett rollspel där de får uppleva hur det är att komma som flykting till ett annat land. Samarbeta med andra myndigheter och frivilligorganisationer, t ex Rädda Barnen och deras material. Utnyttja den mångfald när det gäller olika kulturer och nationaliteter som finns på skolan. Uppmuntra elever och personal till ett gott samarbete och mottagande av elever som kommer som nyanlända till skolan.ingår naturligt i undervisningen i so-ämnena t ex undervisning om minoriteterna i Sverige i årskurs 4 och om världsreligionerna i årskurs 5 och 7-9. I ämnet engelska i de senare årskurserna kan frågan beröras genom litteratur och/eller film för att sedan följa upp följa upp med diskussioner. Ansvarig Elevhälsoteamet, berörda lärare och övrig personal Datum när det ska vara klart /12

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder De metoder vi kommer att använda oss av för att kartlägga vilka risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som kan uppstå eller finnas i verksamheten är: Elevenkäten "Min skolsituation", elevhälsosamtal som genomförs av skolsköterskan och Friends kartläggning via enkät till personal och elever. Samtal i klassråd, elevråd, likabehandlingsgrupp, Friends och föräldraråd. Möten i elevhälsoteamet,arbetslagen och i ledningsgruppen. Samtal med enskilda elever och deras vårdnadshavare Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna är delaktiga genom att de besvarar enkäterna, deltar i diskussioner på handledartid, i klassråd, elevråd, Friends och i möte med elevhälsovården. Därefter deltar de i de diskussioner som följer när resultaten av kartläggningarna har sammanställts. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen är delaktig genom diskussioner på konferenser, arbetslagmöten, i likabehandlingsgruppen, i elevhälsoteamet, i ledningsgruppen, i möten med Vuxenfriends samt vid träffar med föräldrarådet. Resultat och analys Utifrån analys av Friendskartläggningen och "Min skolsituation" har vi valt att fokusera på följande områden; att öka tryggheten för eleverna, implementera planen bland elever, vårdnadshavare och personal samt att alla elever ska känna att de har någon vuxen att vända sig till. Vi måste arbeta för att öka tryggheten. Tydliggöra diskrimineringsgrunderna för personal såväl som för elever. Kartläggningsarbetet som genomförs via Friends kommer fortsatt att ske systematiskt och årligen återkommande. Delaktigheten i det främjande och förebyggande arbetet hos personal och elever ska öka.de nyanlända elever som kommer till skolan ska också ingå i kartläggningen. 6/12

7 Förebyggande åtgärder Namn På Vallaskolan finns en trygg lärmiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Under läsåret 17/18 kommer tryggheten för Vallaskolans elever att öka. Åtgärd Den årliga elevenkäten min skolsituation skall genomföras under våren Enkäten omfattar årskurs 1-9. För årskurs 1-3 genomförs en enklare enkät med delar ur Min Skolsituation. Under första delen av höstterminen 2017 ska Friendsenkäten genomföras med årskurs F-9 med FBK. Skolan skall fortsätta sitt arbete med att ta tillvara och analysera resultaten avseende normer och värden från enkäterna. Ansvarig för genomförandet av enkäterna är skolledningen och respektive handledare. Fortsätta och om möjligt utveckla arbetet med rast- och caféverksamheten i årskurs 6-9 i samarbete med pensionärerna och fritidsgården. Ansvar: skolledning, idrottslärare i samarbete med fritidsgården. Om möjligt utveckla rastverksamhet för de yngre årskurserna. Ansvar: skolledning samt berörd personal. Arbeta för att hitta former för att utveckla det dagliga värdegrundsarbetet i enlighet med skolans värdegrundsdokument. Grovplanering görs utifrån klassens resultat i kartläggningarna. Ansvar: respektive handledare. Fortsatt arbete med skolans Friendsverksamhet för årskurs 3-9 med FBK. Ansvariga är Vuxenfriendsgruppen. Fortsätta arbetet med att genomföra tematiska föräldramöten t ex gällande barn och unga på nätet. I årskurs 7 sker ett parallellt och gemensamt arbete tillsammans med elever och föräldrar. Ansvar: respektive handledare och kurator. Varje arbetslag grundar sitt förebyggande arbete på de åtgärder man kom fram till under arbetet med Friendskartläggningen. T ex åtgärder för att öka tryggheten kring toaletter och omklädningsrum, åtgärder för att få eleverna mer delaktiga i likabehandlingsarbetet och åtgärder för att säkerställa att alla elever på skolan känner att de har någon vuxen att vända sig till. Ansvar: respektive arbetslagårets främjande arbete ska även fokusera på normkritiskt förhållningssätt där bland annat alla människors lika värde och språkbruk ska ingå. Motivera åtgärd Enkäten visar att vi måste fortsätta arbetet med att öka tryggheten. De allra flesta elever upplever dock att de känner sig trygga och trivs vilket vi bedömer beror på det förebyggande arbete vi genomför på skolan. Något vi ska utveckla är att skapa forum för diskussioner både bland elever och pedagoger kring arbetet med att öka tryggheten och tilliten till vuxna på skolan. Ansvarig Ansvariga för resp åtgärd framgår under rubriken åtgärd ovan. Datum när det ska vara klart /12

8 Rutiner för akuta situationer Policy På Vallaskolan ska det finnas en trygg lärmiljö, det innebär att det ska råda nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. Om skolan får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i samband med verksamheten, utreds omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna/trakasserierna. I förekommande fall vidtas de åtgärder som krävs för att kränkningarna/trakasserierna ska upphöra och för att förhindra kränkande behandling eller trakasserier i framtiden. Rektor ansvarar för det övergripande likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsgruppen ansvarar för och genomför åtgärdande samtal. Likabehandlingsgruppen ansvarar för dokumentation av ärenden. Likabehandlingsgruppen har möte en gång per månad och därutöver vid behov. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Uppmärksamma kännetecken Alla på skolan, personal, elever och föräldrar är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Frånvaro, avsaknad av kamrater och förändrad sinnesstämning kan vara sådana tecken. Närvarande personal Personalen ska finnas i elevernas närhet. Rastvärdar och matvärdar ska finnas för elevernas trygghet men även vara uppmärksamma på om kränkningar eller trakasserier förekommer. En vuxen att vända sig till Alla elever på skolan ska ha en vuxen de känner förtroende för och som de kan vända sig till när de behöver prata. Samsyn Alla på skolan ska ha en samsyn när det gäller vårt likabehandlingsarbete. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Om en elev på skolan känner sig utsatt för trakasserier eller kränkningar ska den kunna vända sig till någon person på skolan som den har förtroende för. Det kan vara någon ur likabehandlingsgruppen, handledare eller personal ur elevhälsan som t ex skolsköterska och kurator. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Rutin vid anmälan om kränkande behandling - Om någon personal i skolan får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska detta anmälas till rektor. Detta görs i ett särskilt dokument som heter Mottagande av anmälan gällande trakasserier och/eller kränkande behandling. Dokumentet finns på Insidan /Östersunds Kommun. - Med någon personal avses alla som jobbar inom skolan, exempelvis lärare, fritidspedagog, förskollärare, assistent, skolsköterska, rektor, vikarie, bespisningspersonal, lokalvårdare m fl. - Även om kränkningen inte skett i direkt samband med verksamheten ska anmälan göras om det kan påverka eleven i verksamheten, exempelvis att det skett en kränkning mellan klasskamrater på Internet. - I anmälan ska följande vara med: Vem/vilka är inblandade? Var och när har det hänt? Detta skall beskrivas i dokumentets fält anmälans innehåll. - Anmälan ska utan dröjsmål lämnas till rektor. Rektor beslutar därefter om en utredning ska genomföras och utser ansvariga för utredningen. - Om en utredning ska genomföras ska utredningen dokumenteras i dokumentet Utredning av trakasserier och/eller kränkande behandling. Rektor anmäler vid varje enskilt tillfälle till huvudmannen (Barn- och utbildningsnämnden) om att en utredning avseende misstanke om kränkande behandling har inletts. Detta görs av rektor på delegation i dokumentet Delegationsbeslut Barn- och utbildningsnämnden. - Den personal ur likabehandlingsgruppen som av rektor är utsedd att ansvara för utredningen genomför samtal med den elev som känner sig utsatt, samtal sker även med den/de elever som sägs ha utfört kränkningen. Detta ska ske skyndsamt. Inför dessa samtal ska de man inte prata i förväg med de berörda. Samtalen ligger till grund för rektors bedömning huruvida en kränkning ägt rum eller ej. I de fall då en kränkning har skett ska uppföljande samtal genomföras och tidpunkt för dessa ska bestämmas. Vid uppföljningssamtalen ska de vidtagna åtgärderna utvärderas. - Kontakt med de berördas vårdnadshavare ska tas så fort som möjligt av dem som ansvarar för utredningen. - Alla samtal och åtgärder ska dokumenteras genom noggranna anteckningar som förvaras i arkivskåp hos rektor. - Om det i uppföljningssamtalet framkommer att de vidtagna åtgärderna ej resulterat i att kränkningarna upphört ska ytterligare åtgärder vidtagas. Sådana åtgärder kan vara fortsatta samtal med berörda elever. Om kränkningarna trots detta inte upphör ska skäliga åtgärder vidtas i enlighet med SkolL 5:6. Uppföljning och utvärdering ska ske efter varje enskilt fall så att skolan kan förvissa sig om att kränkningarna upphört och inte kommer att upprepas. Uppföljningen och utvärderingen ska dokumenteras i särskilt dokument: Uppföljning vid trakasserier och/eller kränkande behandling. Om en ny kränkning sker ska denna hanteras som ett nytt ärende och en ny anmälan till huvudmannen ska göras. Rektor och övrig personal ska vara särskilt uppmärksamma på om någon elev utsätts för diskriminering eller kränkande behandling av personal i verksamheten. Om detta sker anmäls till det snarast till rektor. Rektor ansvarar för dessa utredningar. Om rektor utsätter en elev för diskriminering eller kränkningar anmäls detta till rektors chef (verksamhetschefen). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Se rutin ovan. Rutiner för uppföljning 1. Uppföljning sker efter några dagar, upp till en vecka. Man har först samtal med den som blivit utsatt för att se om det blivit någon förändring. Samtalet dokumenteras. 2. Samtal hålls enskilt med förövaren/förövarna för att se hur övernskommelser har fungerat. Därefter kontaktas föräldrarna för att delges information om hur det gått. Samtalen dokumenteras. 3. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört kallas eleven/eleverna till samtal hos rektor för att förtydliga allvaret i att trakasserierna/kränkningarna inte upphört. 4. Om trakasserierna/kränkningarna trots detta inte upphör eller vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, t ex byte av klass, skola eller kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Rutiner för dokumentation Ärendehantering kränkningsärenden Alla kränkningsärenden får ett ärendenummer (vilket blir detsamma som internt diarienummer). Samtliga 8/12

9 handlingar som ingår i ett kränkningsärende förses med ärendenumret. En bedömning ska göras huruvida det rör sig om en eller flera fall av kränkningar. Är det flera fall av kränkningar ska de tilldelas olika ärendenummer. Rektor ansvarar för att ärendehanteringen sker i enlighet med skolans rutiner och ärendehantering. Rektor tilldelar ärendenummer enligt följande modell:läsår/löpnummer 2016/2017:1 Rektor ansvarar för att föra en förteckning över tilldelade ärendenummer. Vid begäran om utlämnande av offentlig handling ska en sekretessbedömning göras av rektor innan utlämnande av handling får ske.alla dokument och handlingar som tillhör ett ärende ska sparas. Alla handlingar ska vara märkta med datum och ärendenummer. Det gäller:mottagande av anmälananmälan till huvudmannentjänsteanteckningar från samtal med elever, personal, vårdnadshavare (renskrivna)mailväxling med vårdnadshavaredokumentation om åtgärderutvärderingar och uppföljningarövrig dokumentation av betydelse för ärendetavslut av ärendet Handlingarna förvaras i ärendeakten hos rektor. Ansvarsförhållande Utsedd representant ur likabehandlingsgruppen är ansvarig för att rutinerna följs. Likabehandlingsgruppen finns med som rådgivande och stödjande i alla faser av arbetet. Rektor är ytterst ansvarig och anmäler händelser till huvudmannen enligt delegation. 9/12

10 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom pucko och tjockis. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. Han är en ensamvarg, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 10/12

11 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet Det är för hårt arbete för en tjej. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är jävla CP. [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet! [diskriminering och trakasserier] 11/12

12 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Ålder Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne äckliga lebb. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 12/12