D A N N E M O R A M I N E R A L Å R S R E D O V I S N I N G

Transkript

1 D A N N E M O R A M I N E R A L Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G 09 3

2 Å R E T I B I L D 09 Verkstaden iordningsställdes i samband med rampdrivning i början av februari. Den 30 januari transporteras den stora borriggen ner i gruvan. 360 meters nivå nåddes den 23 september Länspumpningen av gruvan påbörjades den 26 maj och startade på nivå 310 meter. I februari 2010 påbörjades borrning av öppningsstig i tillredningsort på 162 meters nivå.

3 I månadsskiftet januari-februari startade drivning av Strömsrampen. Första malmen lastas och avgår den 7 oktober till Hargshamn. Sista veckan i september inleddes bearbetning av malmen för provleveranser. Bilden visar primärkrossning av råmalm. Första provleveransen avgår från Hargshamn den 30 november för leverans till Voestalpine stålverk i Linz. Anrikning av råmalm sker under hösten i tillfälligt uppställd anrikningsanläggning. Kapitalmarknadsdagen i Stockholm den 10 december. Första malmtransporten passerar Hamburg i början av december.

4 Å R S R E D O V I S N I N G 09 I N N E H Å L L Å R S S T Ä M M A kommer att hållas den 3 maj 2010 klockan i Wenströmsalen, IVA s konferenscenter, Grev Turegatan 16 i Stockholm. R A P P O R T E R DELÅRSRAPPORT januari - mars 2010 onsdagen 28 april DELÅRSRAPPORT januari - juni 2010 onsdagen 25 augusti DELÅRSRAPPORT januari - september 2010 onsdagen 27 oktober Viktiga händelser under Dannemora Mineral i korthet 6 VD har ordet 8 Bolagsstyrning 10 Riskanalys 11 Dannemoraaktien & ägarförhållanden 12 5 år i sammandrag 14 Nyckeltal 15 Styrelse, ledning & revisor 16 DANNEMORA JÄRNMALMSGRUVA 20 Due diligence 22 Provleveranser 23 Produkter 24 Stål- & järnmalmsmarknaden 26 Vår marknad 31 Geologi & järnförekomster 32 Mineraltillgångar & malmreserver 34 Investeringsarbeten Planerade investeringsarbeten 39 Hållbarhetsredovisning 40 ÖVRIG VERKSAMHET Prospektering/Riddarhyttefältet 42 Övriga undersökningstillstånd 44 Övriga bas- & ädelmetallprojekt 45 Fastighetsförvaltning 46 EKONOMISK REDOVISNING - INNEHÅLL 49 Historik 75 Ordlista 76

5 Viktiga händelser under året Överenskommelse med Banverket om upprustning av järnvägen Den 13 januari tecknades en avsiktsförklaring med Banverket om upprustning av järnvägsförbindelsen för järnmalmstransporter från Dannemora gruva till Hargshamn. Avsiktsförklaringen ersattes av ett genomförande- och finansieringsavtal som undertecknades den 31 oktober. Prospekteringen blir del av Dannemora Magnetit Den 1 januari flyttades prospekteringsverksamheten från eget bolag till en egen avdelning inom Dannemora Magnetit. Avsikten är att fokusera på igångsättandet av brytningen i Dannemora järnmalmsgruva för att öka koncernens järnmalmsreserver, främst i Dannemoras närhet. Rampdrivning och järnmalmsproduktion påbörjas I månadsskiftet januari-februari 2009 påbörjades det rampdrivningsprojekt som ska förbinda nivåerna 162 och 350 meter och därigenom göra det möjligt att nå alla delar av gruvan. Projektet genererar en del järnmalm och möjliggör brytning av Strömsmalmen för provleveranser. Intentionsavtal om järnmalmsleveranser med fyra stålverk Diskussioner har förts med europeiska stålverk om framtida järnmalmsleveranser. I början av året resulterade diskussionerna i intentionsavtal med fyra stålföretag i norra Europa. Nytt undersökningstillstånd säkrar järnmalmerna i Riddarhyttefältet Dannemora Mineral beviljades i februari ett nytt undersökningstillstånd för järnmalm, Riddarhyttan 3. Det nya tillståndet, tillsammans med tidigare Riddarhyttan 1, täcker in de intressanta järnmalmstillgångarna i fältet med historiskt känd och sannolik järnmalm på drygt 12 miljoner ton. Driftsstart framskjuten med ett halvår Beslut togs i mars att tillfälligt stoppa alla investeringar efter signaler från kunder om senareläggning av provleveranser. Orsaken var den kraftigt minskade efterfrågan på stål och omfattande produktionsnedskärningar hos de nordeuropeiska stålverken. Konsekvensen blev att produktionsstart sköts framåt i tiden. till 470 meters nivå. Dräneringen avslutades i februari Totalt hade då 2,99 miljoner kubikmeter pumpats ut och vattennivån understiger därmed 473 meter och huvudortsystemen på 350 respektive 460 meters nivå är tillgängliga. Geofysiska mätningar bekräftar mer malm i Dannenemora gruva Tidigare geofysiska borrhålsmätningar indikerar förlängning av både Norrnäsmalmerna och Sveamalmen mot djupet samt god järnmalmspotential på 1000 meters djup i norra delen av Dannemorafältet. Första provleveransen går till österrikiskt stålverk I november tecknades avtal med österrikiska voestalpine AG om provleverans av ton järnmalmsprodukter för test i full skala vid stålföretagets masugnar i Linz. Due diligence styrker Dannemoragruvans potential För att möta långivarnas behov av en opartisk genomlysning har en due diligence av teknisk, legal, miljömässig och finansiell natur utförts under Rapporten presenterades i december. Den visar att projektet är robust och vilar på en sund ekonomisk grund. Händelser efter räkenskapsåret: Ytterligare provleveransavtal undertecknade Den 5 februari 2010 slöts det andra provleveransavtalet med tyska Salzgitter om provleverans av järnmalm. Det tredje avtalet tecknades den 8 mars 2010 med ThyssenKrupp Steel Europe. Den 9 april 2010 tecknades det fjärde provleveransavtalet, detta med det tyska stålföretaget Rogesa. Samtliga provleveranser är planerade till andra kvartalet Riktad nyemission Den 25 mars 2010 genomförde Dannemora Mineral en riktad nyemission mot norska och andra internationella investerare. Nyemissionen tillförde bolaget 165 miljoner kronor före emissionskostnader. Sammanlagt tecknades aktier till kursen 60 kronor. Samtidigt påbörjade bolaget arbetet med en notering på Oslo Axess. Gruvan töms på vatten Efter elva månaders förberedelser inleddes länspumpning av Dannemora gruva den 26 maj för att dränera gruvan från 310 5

6 A D A N N E M O R A M I N E R A L I K O R T H E T Affärsidé, vision, mål och strategi Affärsidé Dannemora Minerals affärsidé är: K att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva samt driva och utveckla denna med långsiktigt god lönsamhet under miljömässigt uthålliga förhållanden K att identifiera andra järnmineraliseringar samt att förädla dessa till brytvärda förekomster, vilka ger goda synergier med verksamheten i Dannemora K att som komplement till järnmalmsverksamheten bedriva prospektering efter bas- och ädelmetallmineraliseringar i Dannemora och dess närhet, samt att förädla dessa till brytvärda förekomster Vision Dannemora Minerals vision är att uppnå maximalt värde för aktieägarna genom att inom en femårsperiod efter produktionsstart vara en etablerad och högt uppskattad nischleverantör av järnmalm till ett urval av europeiska stålverk. Mål Dannemora Minerals mål är att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva och att etablera långa leveranskontrakt för huvuddelen av produktionen, med två till fem stålföretag, samt att genom kontinuerlig prospektering successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Bolaget har vidare som målsättning att i andra delar av Sverige successivt utveckla kända eller nya förekomster av järnmalm. Styrelsen har formulerat följande finansiella mål för verksamheten: K att inom två år efter driftstart nå ett positivt rörelseresultat K att inom tre år efter driftstart uppnå en lönsamhetsnivå minst i nivå med branschgenomsnittet De operativa målen kan sammanfattas med följande punkter: K att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva senast 12 månader efter genomförd finansiering K att nå full produktion senast 18 månader efter produktionsstart K att genom prospektering i gruvan och dess närhet väsentligt öka järnmalmsreserven K att i andra delar av Sverige lokalisera och utveckla kända eller nya förekomster av järnmalm Strategi Dannemora Minerals strategi för att uppnå uppställda mål inkluderar följande huvudelement: Organisation Bolaget har etablerat en väl anpassad effektiv organisation som ska utvecklas i takt med att verksamheten växer. Personal Erfaren och kvalificerad personal är viktig för bolagets framgång. Styrelsen och ledningen arbetar därför aktivt för att bolaget ska framstå som en attraktiv och utvecklande arbetsplats. För att säkerställa den framtida personalförsörjningen kommer bolaget att ha fortlöpande dialog med kommunala företrädare. Marknad En stabil och långsiktig avsättning för järnmalmsprodukterna nås genom att Dannemora sätter kunderna i fokus och tillför mervärden, bland annat genom geografiska och transportmässiga fördelar. Marknadsbearbetningen inriktas mot att tidigt etablera långsiktiga relationer och fleråriga leveransavtal med ett flertal europeiska stålföretag. Kunder med en ståltillverkning där Dannemoras lokalisering och produkternas egenskaper bedöms passa bäst in prioriteras tids- och resursmässigt. Prospekteringen efter nya eller kända förekomster av järnmineraliseringar fokuseras på sådana med geografiska och transportmässiga fördelar och mot malmer med produktegenskaper vilka liknar Dannemoramalmens, eftersom detta medför betydande, marknadsmässiga synergier ur ett kundperspektiv. Nya eller kända mineraliseringar av bas- eller ädelmetaller kan antingen komma att förädlas till brytvärda förekomster eller avyttras, när så bedöms lönsamt. Finansiering Ett återupptagande av driften i Dannemoragruvan och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott. Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kapitalkostnad den kan genomföras. Alternativa marknadsmässiga och tekniska lösningar ska ställas mot olika finansiella lösningar i en interaktiv process. 6

7 En viktig del i denna process är bedömningen av riskerna i olika finansiella lösningar. Struktur Dannemora ska etableras som en central plattform för framtida gruvverksamhet i östra Bergslagen. De inledningsvis omfattande undersökningstillstånden kommer successivt att koncentreras mot ett mindre antal intressanta prospekteringsuppslag. På sikt väntas anläggningen i Dannemora utgöra centrum för gruvindustrin i östra Bergslagen både från ett tekniskt/produktionsmässigt perspektiv och från ett kunskapsmässigt/administrativt perspektiv. Tillstånd Myndighetstillstånd och andra legala regleringar utgör kritiska komponenter i verksamheten. Bolaget kommer att försöka minimera de tids- och kostnadsmässiga riskerna vad gäller tillstånd och prövningar. Verksamheten ska karaktäriseras av ett öppet och konstruktivt samarbete med berörda myndigheter. Miljö Miljölagstiftningen inom prospekterings- och gruvbranschen är omfattande och verksamhetskritisk. Bolaget har därför organiserat verksamheten på sådant sätt att det alltid noggrant ska följa utvecklingen inom miljölagstiftningen och löpande vidta de åtgärder som krävs för att leva upp till rådande lagstiftning. Koncernstruktur Dannemora Mineral AB är ett gruv- och prospekteringsbolag, vars huvudsakliga målsättning är att återuppta driften i Dannemora. Vidare har Bolaget för avsikt att genomföra prospektering för att öka järnmalmsbasen lokalt och regionalt samt att prospektera efter bas- och ädelmetaller i ett flertal områden i Uppland där sannolikheten för att finna nya brytvärda förekomster bedöms som god. Dannemorakoncernen utgörs, förutom av moderbolaget Dannemora Mineral AB, av de helägda dotterbolagen Dannemora Magnetit AB, inom vilket verksamheten i Dannemora bedrivs och vars verksamhet även omfattar koncernens prospektering, och Dannemora Förvaltnings AB med ansvar för fastighetsbeståndet. Koncernens viktigaste tillgång är järnförekomsterna i Dannemoragruvan och verksamheten kommer inledningsvis i huvudsak att riktas mot den planerade förädlingen av dessa. 7

8 A V D H A R O R D E T Dannemora gruva redo för take-off När jag ser tillbaka på 2009 kan jag konstatera två saker. Det ena är att Europa har gått igenom den värsta krisen sedan andra världskriget och det är skönt att ha den bakom sig. Det andra är att det har givit oss utrymme att utföra allt hemarbete ordentligt. Gruvan står nu startklar och vi väntar på att teckna det första långfristiga leveransavtalet, s k off-take agreement, som gör att vi kan gå vidare till slutfinansiering av projektet. Konjunkturen vänder uppåt Året som gått har präglats av en stålmarknad som svängt från kolsvart till att väldigt påtagligt tillfriskna under hösten. De europeiska stålverken och deras kunder hade som en konsekvens av krisen dragit ner sina lager till ett minimum under det första halvåret. Vid mitten av året började efterfrågan öka igen ute i Europa. För att normalisera lagren började stålverken att upphandla järnmalm under sommaren och hösten Det innebar att vi kunde återuppta våra förhandlingar om provleveranser med flera stålverk under hösten. Idag ser vi en stark optimism bland våra kunder och början på en konjunkturuppgång. Hur snabb och stark uppgången blir är osäkert och beror på efterfrågan i konsumentledet och hur den grövre industrin som byggindustri och infrastruktursatsningar utvecklas. Samtidigt har lågkonjunkturen inte märkts i Kina som ökat sin stålproduktion markant under året. Rätt timing och framtidstro Efterfrågan på järnmalm förväntas öka under 2010 och spotpriserna ligger idag cirka 100 procent över 2009 års referenspriser års referenspris förväntas fastställas kvartalsvis och för årets andra kvartal har prisökningen fastställts till nära 100 procent jämfört med Vår huvudmarknad finns i norra Europa med en årsförbrukning på cirka 70 miljoner ton järnmalm. Med närheten till marknaden har vi en konkurrensfördel med de billiga och flexibla frakter som detta innebär. Vi har ambitionen att erbjuda våra kunder tilltalande logistiklösningar för att stärka vår konkurrenskraft ytterligare. Satsning på tidskritiska projekt Tack vare den nyemission som gjordes sommaren 2008 på 155 miljoner kronor kunde vi lugnt arbeta vidare under Den djupa lågkonjunkturen gjorde att vi tidigt på året bestämde oss för att bromsa investeringarna och satsa på de mest tidskritiska delarna av projektet. Due diligence visar på lönsamhet Ett viktigt och avgörande arbete som vi passat på att göra under året är att vi har anlitat en internationellt välrenommerad och oberoende konsult, Micon Ltd, för att utföra en så kallad due diligence, en fullständig genomlysning av Dannemora gruvprojekt. De har undersökt projektet ur ett tekniskt, legalt, miljömässigt och finansiellt perspektiv. Rapporten låg klar den 7 december. Micons bedömning är projektet är robust och vilar på en sund ekonomisk grund. I rapporten redovisas ett diskonterat kassaflöde (NPV) på runt 2 miljarder kronor baserat på den prisprognos som tagits fram av Raw Materials Group. Det genomsnittspris de har beräknat för gruvans 13-åriga livstid, ser nu ut att uppnås redan Det har varit viktigt att få en due diligence på plats eftersom den utgör underlag för slutfinansiering av projektet och vinsterna för företaget är trefaldiga: 1. Projektet har fått en internationell kvalitetsstämpel och trovärdighet ut mot marknaden. 2. Vi sparar mycket tid eftersom finansieringsunderlag nu finns framme. 3. Vi har varit tvungna att fördjupa oss inom flera områden vilket har givit oss ett mycket bättre underlag, bland annat en mer detaljerad gruvplan och en noggrannare värdering av malmreserven. Gruvan produktionsklar Under året har vi tömt Dannemora gruva på vatten ner till 470 meters nivå. Tömningen inleddes i maj och avslutades i februari Alla miljötillstånd är också på plats utan anmärkning, vilket till stor del beror på att vi har valt att återföra restprodukter från brytningen till utbrutna gruvrum. God malmpotential Under 2009 har vi tillgodogjort oss en rad viktiga undersökningstillstånd. Riddarhyttefältet är ett sådant. Vi har gjort mer detaljerade markmagnetiska mätningar i Film norr om Dannemoragruvan. De visar tydliga tecken på att det finns mer malm vilket bekräftar våra antaganden. Området ska undersökas vidare. 8

9 V D H A R O R D E T F "Ett fokus under året har varit en målmedveten och nära dialog med våra kunder." VD Staffan Bennerdt Logistiklösning på plats Vi har arbetat med logistik och infrastruktur tillsammans med Banverket och Hargshamn för att skapa en hållbar logistiklösning. En viktig milstolpe var genomförandeavtalet som tecknades 31 oktober med Banverket om upprustning av järnvägen till Hargshamn. Vår ursprungliga plan var att frakta malmen med lastbil. Vi såg emellertid flera fördelar med järnvägstransporter eftersom det ger oss en lösning med lägre rörliga kostnader och som dessutom är effektivare och mer miljövänlig. Starkt kundfokus ledde till provleveransavtal Ett fokus under året har varit en mycket ihärdig bearbetning av ett flertal europeiska stålföretag. Även under våren när konjunkturläget var som mörkast fortsatte vi oförtrutet med marknadsbearbetningen. Under våren kunde vi teckna intentionsavtal om intresse för långa leveransavtal med fyra europeiska stålverk. Den 13 november slöts det första provleveransavtalet med Voestalpine i Österrike. Ytterligare avtal slöts efter räkenskaps- året med tre tyska stålverk; Salzgitter i februari, Thyssen- Krupp Steel Europe i mars och Rogesa i april Ett steg närmare långa leveransavtal Provleveranserna innebär test i full skala och och är första steget mot flera långa leveransavtal. Ett provleveransavtal är en stark och tydlig indikation på att kunden bedömer att järnmalmskvaliteten kan komma att passa deras framtida produktion. Provleveranserna är därför strategiskt viktiga och ett steg närmare produktionsstart. Stockholm i april 2010 Staffan Bennerdt Verkställande direktör 9

10 A B O L A G S S T Y R N I N G & R I S K A N A LY S Bolagsstyrning Svensk kod för bolagsstyrning Koden ingår som en del i Nasdaq OMX Stockholms regelverk. Kodens regler utgör ett tillägg huvudsakligen till bestämmelserna i aktiebolagslagen om bolagets organisation, men även till den relativt omfattande självreglering som existerar avseende bolagsstyrning. Formellt sett är inte Koden direkt tillämplig på Dannemora Mineral eftersom bolagets aktie handlas på First North. Dannemora Mineral har dock som ambition att uppfylla höga krav på bolagsstyrning som hela tiden avvägs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Bolagsstämma Genom bolagsstämman som är bolagets högsta beslutande organ, ges aktieägarna möjlighet att utöva sitt inflytande. Bolagsstämmor i Dannemora Mineral hålls årligen och är öppna för samtliga aktieägare. Årsstämman fattar bland annat beslut i frågor avseende fastställande av resultat- och balansräkning, disposition av bolagets vinst eller förlust, ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, val av styrelseledamöter, styrelseordförande samt val av revisor och fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna. Styrelsen Styrelsen svarar för Dannemora Minerals organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsens arbete leds av styrelseordföranden. Styrelsen består för närvarande av sex personer och utses av bolagsstämman. Styrelseledamöterna utses för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Nuvarande styrelse valdes vid årsstämma den 4 maj 2009 och består av Nils Bernhard, Lennart Falk, Lars-Göran Ohlsson, Nils Sandstedt, Christer Lindberg och Niklas Nordström. Under 2009 hölls 11 protokollförda styrelsemöten och under 2010 har fem styrelsemöten hållits till och med datum för årsredovisningens underteckande. I Dannemora Minerals styrelse finns kompetens och erfarenhet från områden som är av betydelse för att kunna stödja, följa och kontrollera verksamheten i ett gruv- och prospekteringsföretag. I bolagets styrelse finns bland annat ledamöter med kunskap inom geologi, gruvdrift och anrikning, tillståndshantering, företagsutveckling, PR och finansiering. Styrelsens verksamhet, ansvarsfördelningen mellan styrelse och ledning samt riktlinjer för rapportering till styrelsen regleras av styrelsens arbetsordning. Arbetsordningen ska antas av styrelsen varje år efter årsstämman. Den nu gällande arbetsordningen antogs vid styrelsemöte den 4 maj Styrelsen har inte inrättat någon särskild revisionskommitté eller andra permanenta kommittéer eller arbetsutskott. Koncernledning Verkställande direktören och koncernchefen Staffan Bennerdt ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget och koncernen enligt styrelsens anvisningar och riktlinjer, fastställda i en VD-instruktion. Koncernledningen består utöver koncernchefen av verkställande direktörerna i dotterbolagen Dannemora Magnetit och Dannemora Förvaltnings, marknads- och logistikchefen, prospekteringschefen samt ekonomichefen. Koncernledningen har möten två gånger i månaden för att diskutera koncernens resultat och finansiella ställning. Övriga frågor som behandlas på koncernledningsmöten är bland annat pågående anläggningsinvesteringar, marknadsoch kundbearbetning, uppföljning av budget och prognoser och likviditetsplanering. Löner och ersättningar till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Löner och ersättningar för räkenskapsåret 2009 redovisas i not 8 på sidan 67. Aktiemarknadsinformation Styrelsen för Dannemora Mineral AB är ansvarig för att bolaget uppfyller kraven på informationsgivning till aktiemarknaden. Dannemora Minerals finansiella och övriga kommunikation ska alltid överensstämma med relevanta regler på First North respektive Stockholmsbörsen och juridiska skyldigheter som kan vara tillämpliga för Dannemora Mineral AB samt med god sed på aktiemarknaden. Målsättningen är också att upprätthålla en god relation till finansmarknadens aktörer genom att tillhandahålla relevant information i rätt tid på ett professionellt sätt. Dannemora Mineral AB lämnar en delårsrapport efter varje kvartal samt en bokslutskommuniké och årsredovisning för hela verksamhetsåret. Insiderpolicy och insiderregler Dannemora Mineral AB s styrelse har antagit en insiderpolicy som ett komplement till gällande insiderlagstiftning. Varje person som omfattas av policyn underrättas om detta. Policyn reglerar rutiner för de perioder då handel med aktier, eller i förekommande fall andra finansiella instrument, i Dannemora Mineral AB är förbjuden. Handel är 10

11 B O L A G S S T Y R N I N G & R I S K A N A LY S F förbjuden under trettio dagar inklusive till och med dagen för offentliggörande av finansiell information. En förteckning över personer med insynsställning och som därmed omfattas av policyn finns tillgänglig på bolagets hemsida. Här redovisas även dessa personers innehav samt tidpunkt för, och storlek på, eventuella förändringar i dessa innehav. Revision Revisorns roll är att granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisorerna ska efter varje räkenskapsår lämna en revisionsberättelse till bolagsstämman. Revisorer utses av årsstämman för en mandatperiod om normalt fyra år. Bolagets revisor är revisionsbolaget Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med auktoriserade revisorn Annika Wedin som huvudansvarig revisor. Risker och faktorer som kan påverka Dannemora Mineral AB Allt företagande och ägande av aktier är förenat med risktagande och ett ägande i Dannemora Mineral utgör inget undantag. Även om järnmalmerna i Dannemora är väl kända och en due diligence genomförts med positivt resultat bör ett aktieinnehav i Dannemora Mineral ses som en riskplacering. Nedan redovisas några av de riskfaktorer som bolaget anser vara av störst betydelse. Kapitalanskaffning Ett återupptagande av driften i Dannemora järnmalmsgruva och fortsatt prospektering efter nya förekomster kommer att kräva kapitaltillskott. Avgörande för aktieägarvärdet är i första hand strukturen på den planerade finansieringen av produktionsanläggningarna (andel eget och främmande kapital) samt till vilken kapitalkostnad den kan genomföras. Trots att den genomförda due diligence-studien visar att gruvprojektet har en klar ekonomisk bärkraft finns inga garantier för att ytterligare riskkapital eller lån kan uppbringas. Malmpriser och valutor Centrala risker, och därmed även möjligheter, är kopplade till järnmalmspriset och dollarkursens utveckling gentemot den svenska kronan. Priset på järnmalm, som sätts i dollar per procent järninnehåll, har fram t o m 2009 satts genom årliga förhandlingar mellan de ledande stålproducenterna och de ledande järnmalmsproducenterna. Dessa priser, så kallade benchmarkpriser, har sedan varit vägledande för samtliga aktörer i världen. Denna prismodell håller nu på att överges av de stora aktörerna. Mycket talar för att vi i framtiden får se kortvariga prisuppgörelser samt att spotmarknaden kommer att få en ökad betydelse. Kunder Dannemora Mineral har varit framgångsrika med att teckna avtal om provleveranser och det är bolagets bedömning att leveransavtal kommer att kunna tecknas. Det föreligger dock en risk att stålföretagen inte är beredda att teckna avtal eller att de är villiga att teckna avtal på villkor som inte är acceptabla för Dannemora Mineral. Personal Dannemora Mineral är i likhet med många andra små och medelstora företag beroende av sin personal. Rekryteringen av personal har hittills varit framgångsrik, men ett återupptagande av driften kommer att kräva en betydande ökning av personalstyrkan där krav på kompetens och specialistkunskaper i vissa fall är betydande. Miljökrav Miljökraven i samband med prospektering och gruvverksamhet är stora och kan avsevärt försena, fördyra eller till och med omöjliggöra en brytning. Dannemora Mineral har dock erhållit miljötillstånd enligt Miljöbalken för verksamheten i Dannemora. Vidare bedriver bolaget redan idag ett miljöarbete i syfte att möta olika intressenters krav. Prospektering Prospekteringsverksamheten är inriktad mot att öka koncernens järnmalmsreserver främst i Dannemoras närhet. Detta förutsätter att bolaget har teknik, kompetens och ekonomiska resurser att hitta och undersöka nya mineraliseringar. Produktionsteknik Förekomstens geologi är väl känd och dess brytningstekniska och processtekniska egenskaper testade. Trots detta kan problem uppstå som förändrar projektets tekniska och kommersiella utbyte. 11

12 A D A N N E M O R A A K T I E N & Ä G A R F Ö R H Å L L A N D E N Kursutvecklingen Dannemora Mineral AB s aktie serie B är sedan den 25 maj 2007 noterad på First North. Vid årets första handelsdag den 2 januari 2009 noterades aktien i 12,00 kronor. Den högsta noteringen under 2009 var den 16 november då aktien noterades i 51,75 kronor. Vid årets sista handelsdag den 30 december 2009 noterades aktien i 41,00 kronor, en ökning med 242 procent under First North All Shares index hade under samma period ökat med 33 procent medan OMX Stockholm 30 index hade ökat med 37 procent under samma period. Totalt under 2009 omsattes aktier, en genomsnittlig omsättning på aktier per handelsdag. Per den 19 mars 2010 noterades aktien i 55,00 kronor, en ökning från årets början med 34 procent. First North All Shares index hade under samma period ökat med 5 procent medan OMX Stockholm 30 index hade ökat med 6 procent under samma period. Kursutvecklingen Aktiekapitalet Det totala aktiekapitalet i Dannemora Mineral uppgick per den 31 december 2009 till kronor fördelat på aktier av serie A och aktier av serie B; varje aktie med kvotvärde om 0,16 kronor. Aktier av serie A berättigar till tio röster per aktie medan aktier av serie B berättigar till en röst per aktie. Varje aktie medför lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Efter ett bemyndigande från extra bolagsstämma beslöt styrelsen i Dannemora Mineral i mars 2010 att genomföra en nyemission som tillförde bolaget 165 miljoner kronor före emissionskostnader. Sammanlagt tecknades aktier av serie B till kursen 60 kronor. Därefter uppgår bolagets aktiekapital till kronor fördelat på aktier av serie A och aktier av serie B. Bolagets aktiekapital ska utgöra lägst kronor och högst kronor, vilket innebär lägst aktier och högst aktier. 12

13 D A N N E M O R A A K T I E N & Ä G A R F Ö R H Å L L A N D E N F Aktiekapitalets utveckling År Transaktion Ökning Totalt Ökning Totalt Emissionsaktiekapital, aktiekapital, antal antal kurs, kronor kronor aktier aktier kronor Mars 2005 Bolaget bildas ,00 Jan 2006 Nyemission ,00 Juni 2006 Nyemission ,00 Mars 2007 Fondemission Mars 2007 Aktiesplit 20: Maj 2007 Nyemission ,00 Juni 2008 Nyemission ,00 Mars 2010 Nyemission ,00 I tabellen nedan redovisas information beträffande ägarförhållanden i Dannemora Mineral den 30 december 2009, baserat på utdrag från Euroclear. Andel av A-aktier B-aktier Kapital, % Röster, % Lennart Falk, eget och via familj och bolag ,1 33,7 Nils Bernhard, eget och via familj ,5 33,5 HQ Strategifond ,0 2,5 Mikaros AB ,6 2,3 Per-Uno Sandberg ,9 1,6 Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension ,9 1,2 Mikaros Invest AB ,0 0,8 Nils Sandstedt ,9 0,8 Awake Swedish Equity Fund ,7 0,7 Hargs Bruk Holding AB ,6 0,7 Proad AB ,4 0,6 Nordnet Pensionsförsäkring AB ,9 0,4 Ben Hayes ,8 0,4 Anna-Karin Sandberg ,8 0,3 Nordea Nordic Equity Hedge Fund ,8 0,3 Utländska investorer* ,2 11,0 Övriga ,9 9,2 Summar aktier och andelar ,0 100,0 *) Utländska investorer avser institutioner, förvaltare och privata ägare. Incitamentsprogram Under 2008 beslutades om ett incitamentsprogram omfattande högst teckningsoptioner och personaloptioner riktat till koncernchef och nyckelpersoner i koncernen teckningsoptioner och personaloptioner tilldelades. Teckning av aktie ska för teckningsoptionerna ske under perioden 1 juli 2009 till och med den 15 januari Teckning av aktie för personaloptionerna ska ske under perioden 1 juli 2011 till och med den 15 januari Utförligare beskrivning av programmet lämnas i not 8 på sidan

14 A 5 Å R I S A M M A N D R A G Koncernen Resultaträkningar (tkr) Nettoomsättning Rörelsens kostnader Finansnetto Resultat efter finansiella poster Årets resultat Balansräkningar (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa Tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Långfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa Eget kapital och skulder Kassaflödesanalyser (tkr) Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamhet Kassaflöde från finansieringsverksamhet Summa kassaflöde

15 N Y C K E LT A L & D E F I N I T I O N E R F Nyckeltal Resultat efter finansiella poster, tkr Avkastning på genomsnittligt totalt kapital, % -10,5-13,8-19,6-30,1-14,5 Avkastning på genomsnittligt eget kapital, % -11,9-15,6-21,2-37,0-16,0 Eget kapital, tkr Soliditet, % 89,8 86,7 94,1 80,7 89,8 Likvida medel, tkr Bruttoinvesteringar i immateriella tillgångar, tkr Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar, tkr Bruttoinvesteringar i finansiella tillgångar, tkr Utestående aktier på balansdag före full utspädning Utestående aktier på balansdag efter full utspädning Genomsnittligt antal aktier före full utspädning Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning Resultat per aktie före full utspädning, kr -3,02-3,66-2,93-18,70-0,96 Resultat per aktie efter full utspädning, kr -2,95-3,56-2,88-18,70-0,96 Eget kapital per aktie, kr 23,83 26,85 17,74 80,39 11,04 Aktiekurs, kr 41,00 8,60 31, Genomsnittligt antal anställda Definitioner nyckeltal Avkastning på genomsnittligt totalt kapital: Avkastning på genomsnittligt eget kapital: Eget kapital: Soliditet: Utestående aktier på balansdag före full utspädning: Utestående aktier på balansdag efter full utspädning: Genomsnittligt antal aktier före full utspädning: Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning: Resultat per aktie före full utspädning: Resultat per aktie efter full utspädning: Eget kapital per aktie: Aktiekurs: Genomsnittligt antal anställda: Resultat efter finansiella poster med tillägg av finansiella kostnader i % av genomsnittlig balansomslutning. Resultat efter finansiella poster i % av genomsnittligt eget kapital. Eget kapital vid räkenskapsårets slut. Eget kapital i % av balansomslutning. Antal aktier vid räkenskapsårets slut. Antal aktier vid räkenskapsårets slut justerat med det antal aktier som kan tecknas enligt utestående incitamentsprogram. Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier. Under räkenskapsåret genomsnittligt antal aktier justerat med det antal aktier som kan tecknas enligt utestående incitamentsprogram. Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier före full utspädning. Resultat efter finansiella poster dividerat med genomsnittligt antal aktier efter full utspädning. Eget kapital vid räkenskapsårets slut dividerat med utestående aktier före full utspädning. Aktiekurs vid räkenskapsårets slut. Medelantalet anställda under året omräknat till heltidstjänster

16 A S T Y R E L S E N Fotograf Jappe Liljedahl Nils Bernhard Styrelseordförande sedan 2005 och grundare Född Civilingenjör och civilekonom. Entreprenör och privat investerare. Övriga styrelseuppdrag: Tobii Technology AB med flera. Antal aktier och optioner*: aktier serie A och aktier serie B (egna och närståendes). Lennart Falk Styrelseledamot sedan 2005 och grundare Född Fil Dr. och geolog. Entreprenör och privat investerare. VD i Dannemora Prospektering till och med Övriga styrelseuppdrag: Pajeb Kvarts AB och Svensk Prospekteringskonsult AB. Antal aktier och optioner*: aktier serie A och aktier serie B* (eget,närståendes och via bolag). Christer Lindberg Styrelseledamot sedan 2006 Född Civilekonom. VD i Almi Företagspartner Stockholm AB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Östergrens Holding AB samt styrelseledamot i Almi Stockholm Investeringsfond AB, S.E.G Resistor AB, Lightlab AB med flera. Antal aktier och optioner*: aktier serie B. Niklas Nordström Styrelseledamot sedan 2007 Född Seniorkonsult vid Prime PR AB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Egenmakt AB. Antal aktier och optioner*: aktier serie B. Nils Sandstedt Vice styrelseordförande sedan 2007 och styrelseledamot sedan 2006 Född Civilekonom. Rådgivare inom corporate finance och privat investerare. Övriga styrelseuppdrag: Skebo Konferens AB och Rosa & Co AB. Antal aktier och optioner*: aktier serie B. Lars-Göran Ohlsson Styrelseledamot sedan 2006 Född Bergsingenjör VD i moderbolaget från 2006 till april VD i Geo Management AB. Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Geo Management AB och styrelseledamot i Endomines AB. Antal aktier och optioner*: Inget innehav. 16

17 L E D A N D E B E F A T T N I N G S H A V A R E & R E V I S O R F Staffan Bennerdt Kjell Klippmark Lars Alm VD i Dannemora Mineral AB och koncernchef. Född Civilekonom. Anställd Antal aktier och optioner*: teckningsoptioner serie B (vid full teckning aktier) och personaloptioner serie B (vid full teckning aktier). VD i Dannemora Magnetit AB. Född Bergsingenjör. Anställd Antal aktier och optioner*: teckningsoptioner serie B (vid full teckning aktier) och personaloptioner serie B (vid full teckning aktier). VD i Dannemora Förvaltnings AB och vice VD i Dannemora Magnetit AB. Född Bergsingenjör. Anställd Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B. Jan Vestlund Niklas Kihl Peter Svensson Marknads- och logistikchef i Dannemora Mineral AB. Född Fil. Pol. Mag. och Fil. Kand. Anställd Antal aktier och optioner*: teckningsoptioner serie B (vid full teckning aktier) och personaloptioner serie B (vid full teckning aktier). Ekonomichef i Dannemora Mineral AB. Född Civilekonom. Anställd Antal aktier och optioner*: 100 aktier serie B teckningsoptioner serie B (vid full teckning aktier) och personaloptioner serie B (vid full teckning aktier). Prospekteringschef i Dannemora Magnetit AB. Född Fil. Mag. och Master of Geoscience. Anställd Antal aktier och optioner*: aktier serie B * Uppgifter om aktie- och optionsinnehav avser per den 31 december Bolagets revisor är sedan 2005 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB med Annika Wedin som huvudansvarig revisor. Annika Wedin (född 1961) blev auktoriserad revisor 1993 och är medlem i FAR. 17

18 V E R K S A M H E T E N 09 Målsättningen är att återuppta driften i Dannemora gruva med en årsproduktion på 1,5 Mton förädlade järnmalmsprodukter 18

19 19

20 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A Dannemora järnmalmsgruva Målsättningen är att återuppta verksamheten i Dannemora gruva med en årsproduktion av 1,5 Mton förädlade järnmalmsprodukter. Alla nödvändiga tillstånd finns för återstart av verksamheten. Projektet avvaktar positiva resultat från pågående fullskaletest i ett antal europeiska stålverk och tecknande av långsiktiga leveransavtal. Därefter går projektet vidare till slutfinansiering. Den kända malmreserven räcker i 13 år Efter finansieringsbeslut tar det cirka ett år till produktionsstart och ytterligare 18 månader till full produktion. Den bekräftade malmreserven är 28,6 Mton och räcker vid kontinuerlig brytning på denna produktionsnivå i 13 år. Mer malm på djupet Pågående prospekteringsarbeten i gruvan indikerar även en förlängning av malmfyndigheterna på djupet i norra och mellersta delarna av gruvan vilket förväntas öka gruvans livslängd ytterligare. Även andra fyndigheter i regionen undersöks och visar på god potential av järnmalm. Verksamhetsmål: Lönsam gruvdrift och utveckling av nya järnmalmsprojekt Dannemora Magnetit AB är ett helägt dotterbolag till Dannemora Mineral AB. Företagets primära mål är att återuppta verksamheten i Dannemora och driva denna med långsiktigt god lönsamhet samt genom kontinuerlig prospektering öka malmreserverna i gruvan. Målet är även att utveckla nya järnmalmsprojekt till brytvärda förekomster samt bedriva prospektering i flera bas- och ädelmetallprojekt. Kunnigt gruvfolk Bergsingenjör Kjell Klippmark är VD för Dannemora Magnetit med lång erfarenhet av ledande befattningar i branschen. Bergsingenjör Lars Alm är vice VD, även han med lång erfarenhet av ledande befattningar i branschen. Förutom VD och vice VD fanns vid årsskiftet 7 heltidsanställda personer, alla med gedigen branchinriktad utbildning och god erfarenhet. Strategiskt läge nära järnväg och utskeppninghamn Dannemorafältet ligger i Östhammars kommun, cirka 40 km norr om Uppsala och 35 km väster om Hargshamn från vilken utskeppningen av malm kommer att ske och dit malmen kommer att fraktas via järnväg. Närmaste tätort är Österbybruk som ligger cirka 2 km öster om Dannemora gruva. 20

21 21

22 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - D U E D I L I G E N C E Due diligence bekräftar potentialen i Dannemora gruvprojekt För att möta långivarnas behov av opartisk och kvalificerad genomlysning av Dannemora gruvprojekt inför en slutfinansiering, har Micon Ltd genomfört en s k due diligence av teknisk, legal, miljömässig och finansiell natur. Slutsatsen av deras rapport är att det finns goda förutsättningar för att bedriva lönsam gruvverksamhet i Dannemora. Micon Ltd är en av världens största och mest välrenommerade tekniska konsulter med specialisering på gruvor och lång erfarenhet av due diligence-processer. I den feasibilitystudie som presenterades den 7 december bekräftas i allt väsentligt den tidigare redovisade feasiblitystudien (FS). Sund ekonomisk grund Den gällande projektplanen för Dannemoragruvan bedöms genomförbar ur teknisk, miljömässig och legal synvinkel. Projektet vilar på en sund ekonomisk grund och bedöms kunna ge en attraktiv avkastning på investerat kapital. Gruvprojektets diskonterade kassaflöde (net present value, NPV) bedöms vara knappt 2 miljarder kronor baserat på de uppdaterade investerings- och driftkostnaderna samt nya prognoser för järnmalmspris och dollarkurs. finats och vissa nyckeltal har därför förändrats. De samlade investeringarna bedöms nu bli 832 miljoner kronor (tidigare 838 miljoner kronor). Goda möjligheter att utöka malmreserven Dannemora Mineral arbetar med en rad åtgärder som kan komma att förbättra gruvprojektets NPV. Bland annat bedöms det finnas goda möjligheter att väsentligt utöka malmreserven, vilket skulle kunna öka gruvans livslängd med många år. Årsproduktionen förväntas även kunna bli högre än beräknat då malmförädlingsanläggningen är projekterad för en kapacitet om två miljoner årston medan NPV försiktigtvis baserats på en produktion av 1,5 miljoner årston. Mer om due diligence-rapporten finns att läsa på Förfinad gruvplan och smärre ändringar av nyckeltal Planerna för gruvprojektet i Dannemora har successivt för- 22

23 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - P R O V L E V E R A N S E R F Ett steg närmare off-take agreement Fyra intentionsavtal resulterade i fyra provleveransavtal; ett under sista kvartalet 2009 och tre under första halvåret Nästa steg är långtidsavtal och slutfinansiering. Under första kvartalet 2009 tecknades intentionsavtal med fyra europeiska stålföretag om framtida järnmalmsleveranser. Mot bakgrund av det svaga konjunkturläget beslöt stålföretagen under våren att senarelägga planerade provleveranser. Som en konsekvens beslöt Dannemora Mineral att skjuta upp icke tidskritiska investeringar under ett halvår. Ljusnande konjunktur och första provleveransen i hamn Med ljusnande konjunkturläge återupptogs förhandlingarna om provleveranser i början av hösten. Det första provleveransavtalet tecknades den 13 november med österrikiska stålföretaget Voestalpine om leverans av cirka ton järnmalmsprodukter. Malmen skeppades från Hargshamn den 30 november för leverans till voestalpines masugnar i Linz. Där utvärderas Dannemoramalmen i fullskaleproduktion tillsammans med andra malmer. Tre ytterligare provleveranser Den 5 februari 2010 tecknades avtal nummer två med tyska Salzgitter om leverans av mellan och ton järnmalmsprodukter. Det tredje provleveransavtalet tecknades den 8 mars med ThyssenKrupp Steel Europe om mellan och ton järnmalm och det fjärde tecknades med Rogesa den 8 april om leverans av ca ton järnmalm. Provleveranserna skeppas till kund under andra kvartalet Provleveranser strategiskt viktiga för långtidsavtal Varje provleveransavtal föregås av noggranna analyser för att säkerställa att kvaliteten passar in i stålverkets produktion. Ett provleveransavtal är därför strategiskt viktigt och visar på stålföretagets avsikt att ingå längre leveransavtal. Nästa steg långtidskontrakt och slutfinansiering Efter utvärdering av fullskaletesterna är nästa steg tecknande av flerårigt avtal om järnmalmsleveranser, så kallat off-take agreement. Så snart första långtidskontraktet undertecknats går projektet vidare mot slutfinansiering. Underhandskontakter med långivare bör ge kort ledtid till en finansieringslösning. Produktionsstart beräknas till ett år efter finansieringsbeslut och fullskalig produktion cirka 18 månader senare. 23

24 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - P R O D U K T E R Järnmalmsprodukter som speglar efterfrågan Det intressanta järnmineralet i Dannemorafältet är magnetit. Malmen är magnetisk och därmed lättanrikad vilket gör den billig att förädla. En annan god egenskap är att den avger energi vid uppvärmning (exoterm). Dannemora järnmalm kommer att säljas som två förädlade produkter; Dannemora Fines (DF 5) i storleken 0-5 mm och Dannemora Styckemalm (DL 16) i storleken 5-16 mm. Dannemora Fines innehåller 55 procent järn och Dannemora Styckemalm 50 procent järn. Vid planerad full produktion på 1,5 Mton förädlade produkter åtgår 2,45 Mton råmalm. Målsättningen är att producera 60 procent styckemalm och 40 procent fines vilket väl speglar efterfrågan på Dannemoras marknad i norra Europa. Skivrasbrytning Brytningen av malmen sker med en metod som kan benämnas skivrasbrytning. Från olika brytfronter transporteras malmen antingen direkt med truck, eller via störtschakt till någon av tömningsstationerna på nivåerna 350 respektive 460 meter. Malmen samlas i en ficka varefter den går till grovkrossen på nivån 520 meter. Därefter samlas malmen i en lagringsficka och skippas (hissas) upp till dagytan. Under de första 18 månaderna kommer malmen att transporteras upp via ramp och krossas ovan jord. Styckemalm med fraktion 5-16 millimeter 24

25 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - P R O D U K T E R F Torr förädlingsprocess ger stora fördelar Malmen krossas och förädlas i en torr process genom magnetseparering i två steg. Den torra processen har dels fördelen att den väsentligt reducerar investeringskostnaden och dels innehåller den förädlade malmen mindre fukt än produkter från en våt process, vilket påverkar fraktkostnaderna positivt. För provleveranserna förädlas malmen i en tillfällig processanläggning som senare ska ingå i den permanenta malmförädlingsanläggningen. Förenklad skiss som visar principen för skivrasbrytning i Dannemoragruvan. 1 Tillredning 2 Drivning av öppningsstig 3 Rassborning 4 Rassborrning (annan projektion) 5 Rasbrytning/ sprängning 6 Rasbrytning/ (annan projektion) Fines med fraktion 0-5 millimeter 7 Utlastning 8Tömning av schakt 9 Tömning av lastbil och tappning i last- i kross bil på huvudnivå 25

26 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A S T Å L - & J Ä R N M A L M S M A R K N A D E N Stål- och järnmalmsmarknaden Inledningen på 2009 präglades av lågkonjunkturen och ledde till en kraftig nedgång i efterfrågan på järnmalm under första delen av året. Marknaden vände uppåt igen efter halvårsskiftet och hade till stora delar återhämtat sig i december. Minskad efterfrågan på stål under 2009 Efterfrågan på handelsstål minskade i hela världen med sammanlagt 9 procent under Enda undantaget var Kina där efterfrågan på stål ökade med uppskattningsvis 19 procent till cirka 525 miljoner ton. Efterfrågan inom EU minskade med 30 procent. Stålproduktionen minskar globalt men ökar i Kina Stålproduktionen sjönk för andra året i rad och uppgick under 2009 till Mton, en minskning med drygt 8 procent jämfört med 2008 (1 330 Mton). Produktionen gick ner i så gott som alla större stålproducerande länder med undantag av Kina och Indien. Kinas stålproduktion ökade 14 procent och uppgick till 568 Mton. Kinas andel av världsmarknaden ökar stadigt och är snart uppe i 50 procent. Indiens stålproduktion ökade med knappt 3 procent till 57 Mton. Inom EU sjönk stålproduktionen med 30 procent till 139 Mton. Marknaden vänder uppåt Stålproduktionen på världsmarknaden var som lägst under januari-februari för att sedan långsamt återhämta sig under året. I december låg produktionen på i stort sett samma nivåer som Världens samlade stålproduktion förväntas öka med 10 procent under Den främsta orsaken till uppgången är den ökande efterfrågan i Kina. Den kinesiska staten satsar på stora byggprojekt i västra delarna av landet och gigantiska infrastrukturprojekt i östra Kina samtidigt som den kinesiska järnmalmen har alltför låga järnhalter. Allt talar därför för att Kinas behov av stål kommer att vara fortsatt mycket stort. Andel av råstålsproduktionen, 2009 Övriga världen 11,9% Syd Korea 4% Ukraina 2,4% Japan 7,2% USA 4,8% BRIC 58,3% Kina 46,6% Ryssland 4,9% Indien 4,6% Brasilien 2,2% EU27 11,4% Källa: Global Steel Association 26

27 Stålkonsumtionen i Kina ökar stadigt med bland annat satsningar på gigantiska infrastrukturprojekt i östra delarna av landet. dreamstime 27

28 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A S T Å L - & J Ä R N M A L M S M A R K N A D E N F O R T S Förväntan om en ny stålboom Indien är nästa stora marknad att räkna med. Den indiska stålproduktionen förväntas nå ny all time high Även andra länder förutses sätta produktionsrekord. Största delen av stålboomen väntas komma från länderna på utvecklingsmarknaderna. Stålproduktionen kommer därmed redan 2010/2011 vara tillbaka på samma nivå som under första delen av En fortsatt återhämtning under 2010 förutspås även för OECD-länderna som tros vara på samma ekonomiska nivå 2011 som före krisen. För stålindustrin inom OECDländerna tror man att återhämtningen kan dröja till början av Marknadsandelar för The Big Three översjötransporterad järnmalm Vale, Brasilien 33 procent (2008) Rio Tinto, Australien 19 procent BHP Billiton, Australien 17 procent Järnmalmsmarknaden och samarbeten Världsmarknaden domineras av tre stora gruvföretag; Vale i Brasilien, samt Rio Tinto och BHP Billiton i Australien. Under året har BHP Billiton och Rio Tinto ingått avtal om produktionssamarbete i Australien. Samarbetet förväntas fullbordat under andra hälften av Detta väcker stor irritation på marknaden och flera aktörer anser det vara konkurrensbegränsande. Europakommissionen kommer att pröva frågan enligt Artikel 101 i EU-fördraget vilket välkomnas av EUROFER. Även det kinesiska intresset av att få bättre kontroll över sin råvaruimport fortsätter och kinesiska aktörer har inlett en rad samarbetsprojekt i Afrika och Australien. Vi kan förvänta oss en ökning av antalet konsolideringar och samarbeten inom gruvsektorn under 2010 och 2011 i takt med att stålpriserna återhämtar sig. Handeln med järnmalm Import av översjötransporterad järnmalm 2009: Mton Totalt Kina 600 Europa 200 Japan 140 Övriga världen 60 Östersjö- och nordsjöområdet 70 Prisökning på järnmalm Referenspriserna på fines sjönk med mellan 28 och 35 procent till ca 63 USD för kontraktsleveranser under För styckemalm och pellets var nedgången ca 45 procent. Under våren började spotpriserna stiga. Spotpriserna på järnmalm levererad till Kina startade på 70 USD per Mton i januari och steg till 130 USD i december vilket motsvarar cirka 115 USD FoB i Australien. Det betyder att spotpriset i december 2009 låg 100 procent över årets referenspris, vilket pekar mot kraftigt höjda referenspriser för Spotmarknaden förändrar prisstrukturen Järnmalmshandeln har genomgått en stor förändring under de senaste fem åren. Traditionellt har man arbetat med långa förbindelser och långa avtal med årsvisa prisöverenskommelser baserade på referenspris, också kallat benchmarkpris. Nu sker en gradvis förändring av prismekanismen på grund av de allt vanligare spotaffärerna. Handeln med spotpriser har öppnat upp för traders vilket gör att det har kommit in ett spekulationsmoment i handeln med järnmalmsprodukter. Traders köper och lägger upp lager och avvecklar beroende på efterfrågan. Kina är den stora aktören på spotmarknaden där framför 28

29 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A S T Å L - & J Ä R N M A L M S M A R K N A D E N F O R T S F allt de indiska leverantörerna är aktiva. Även andra exportörer är etablerade på spotmarknaden. En av de tre stora gruvföretaget BHP Billiton har beslutat att nya kontrakt bara tecknas på basis av spotpriser. Trend mot kortare prisavtal även i Europa Den europeiska marknaden är traditionellt konservativ med långa avtal på 5 och 10 år och årsvisa prisöverenskommelser baserade på referenspriset. Med största sannolikhet kommer man att fortsätta arbeta med långa leveransavtal även om en övergång mot kortare prisavtal inte kan uteslutas, där både halvårsavtal och kvartalsavtal kan förekomma. Råstålproduktion tillväxttrend Brasilien och Australien svarar för 70 procent av världens export av järnmalm. 30% 20% 10% 0% -10% -20% -30% KINA ÖVRIGA VÄRLDEN VÄRLDEN Källa: Global Steel Association Stål globalt kapacitetsutnyttjande 100% 80% 60% 40% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec dreamstime Källa: Global Steel Association 29

30 30 dreamstime

31 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A V Å R M A R K N A D F Dannemora Minerals marknad Närheten till marknaden i norra Europa ger konkurrensfördelar för Dannemora gruva med korta ledtider, låga fraktkostnader och attraktiva logistiklösningar. dreamstime Den planerade produktionen från Dannemora gruva ska i första hand erbjudas till stålverk i närområdet, d v s med malmintag via hamnar i Östersjö- och Nordsjöområdet. Närheten till kunderna ger stora konkurrensfördelar. Dels innebär det kortare ledtider med snabbare leveranser och dels lägre fraktkostnader med tanke på Dannemoras placering ca 100 mil närmare marknaden än närmaste konkurrenten. Den låga fukthalten i Dannemoras produkter ger en ytterligare fördel ur fraktsynpunkt. Produktionen speglar efterfrågan Den planerade produktionen med inriktning mot 60 procent styckemalm och 40 procent fines speglar väl efterfrågan hos de nordeuropeiska stålverken. Dannemora gruva är också den enda leverantören av styckemalm i Europa. För att stärka konkurrenskraften ytterligare kan kunderna komma att erbjudas skräddarsydda logistiklösningar. Ett bra komplement Stålverken i Europa har uttalat en önskan om ett komplement till de tre stora gruvjättarna och EU har uttalat sig positivt till fler europeiska malmleverantörer. Behovet av järnmalm till stålverken i norra Europa beräknas uppgå till mellan 70 och 100 Mton vid full produktion. Dannemora gruva med en förväntad årsproduktion på 1,5 Mton förädlade järnmalmsprodukter blir den tredje största järnmalmsleverantören i Norden. 31

32 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - G E O L O G I & J Ä R N F Ö R E K O M S T E R Dannemorafältets geologi Berggrunden i Dannemorafältet består till stora delar av brant stupande lager av omvandlade suprakrustala bergarter (bildade på jordytan) vilka anses ha en ålder av cirka 1,9 miljarder år. De utgörs huvudsakligen av fragmentbergarter av vulkaniskt ursprung, karbonatstenar, järnförekomster samt omvandlade varianter av dessa. De vulkaniska bergarterna har bildats i samband med häftig vulkanisk aktivitet, från gasrika fragmentförande askmassor som flutit nerför vulkanerna eller från material som regnat ner från de askmoln som kastats ut vid eruptionerna. Karbonatstenarna utgörs av kalksten och dolomit. Dessa bergarter har ofta omvandlats till skarn vilket antingen är manganrikt, och då består av mineral som knebelit och dannemorit, eller manganfattigt och då domineras av diopsid, aktinolit och granat. Berggrunden i Dannemorafältet är förhållandevis lite veckad bortsett från den tidiga veckningsfasen som rest de suprakrustala bergarterna. Tektoniken karakteriseras istället av ett stort antal förkastningar vilka i vissa fall förorsakat betydande förskjutningar. NORRNÄS 2 STRÖMSMALMEN 2 STRÖMSMALMEN 1 Nivå m m m NORRNÄS 1 BOTENHÄLL Nivå 460 Nivå m SJÖHAG m m Diamantborrhål m m DIAMANTEN 2 32

33 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - G E O L O G I & J Ä R N F Ö R E K O M S T E R F Järnförekomster i Dannemorafältet Den karbonatstensförande och järnmineraliserade delen av Dannemorafältet har en längd av cirka 3 kilometer och en bredd som varierar mellan 400 och 800 meter. Beroende både på det primära bildningssättet och på senare tektonisering uppträder järnmineraliseringarna i ett stort antal kroppar längs fältet och på olika djup i detta. Totalt hade ett tjugofemtal kroppar varit föremål för brytning fram till dess gruvan stängdes Järnförekomsterna är vanligen massiva och bundna till karbonatstenen. De har en mäktighet som varierar från några meter upp till cirka 60 meter och de stryker i ungefär N30 o E. Nära dagytan sidostupar fyndigheten brant mot nordväst medan den mot djupet blir allt flackare (70 o till 55 o ). I den norra delen av fältet har järnmalmspotential indikerats på ett djup av meter med kärnborrning. Det enda ekonomiskt intressanta järnmineralet i fältet är magnetit, som består av järn och syre (Fe 3 O 4 ). Magnetiten är som regel finkornig (0,04-0,1 millimeter). Ofta uppträder den tillsammans med skarnmineral vilka också omger flera av järnförekomsterna. Då mangan ingår i vissa skarnmineral som knebelit och dannemorit har flera av järnmineraliseringarna i Dannemorafältet relativt högt manganinnehåll vilket således huvudsakligen är silikatbundet. Alla järnförekomster i fältet har låga fosforhalter (0,001 till 0,007 procent). Svavelhalten varierar men kan i några kroppar uppgå till ett par tiondels procent. Tomrum efter tidigare brytning "Storrymningen" Gruvlave LYNDON 3 Nivå 460 LYNDON 1 Nivå 620 KRUTHUS SVEA KONSTÄNG 1 & 3 KONSTÄNG 2 & 4 Centralschakt 33

34 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - M I N E R A LT I L L G Å N G A R & M A L M R E S E R V E R Mineraltillgångar och malmreserver i Dannemorafältet Under 2009 gjordes en genomgång av mineraltillgångar och malmreserver mot bakgrund av tidigare lönsamhetsstudie (feasibility study) och företagsgranskning (Due diligence) vilken ledde till justering av mineraltillgång och malmreserv. Arbetet med beräkning av mineraltillgång och malmreserv har utförts i samarbete med konsultfirmorna Panterra AB och Geovista AB. Arbetet har godkänts av en oberoende kvalificerad person (QP), Thomas Lindholm, från konsultfirman Geovista, för båda beräkningarna. Klassificeringen är gjord enligt nationell och internationell standard och baseras på australiensiska JORC-normen. Vid en modell cut-off på 30 procent järn: (I den modellerade volymen inkluderas även vissa mindre gråbergspartier.) Mton % järn (Fe) % mangan (Mn) Känd mineraltillgång 13,82 37,89 1,68 Indikerad mineraltillgång 17,03 38,23 2,18 Känd och indikerad 30,85 38,03 1,95 Sannolik malmreserv 28,58 36,14 1,94 Omkartering och omprovtagning Under 2009 startade ett omprovtagningsprogram av historiskt borrkärnematerial från hela Dannemorafältet. Detta arbete har framför allt riktats mot gråbergspartier samt häng- och liggväggsbergarter. Projektet inkluderar konstruktion av nya förbättrade modeller för mineraliseringarna i syfte att underlätta den detaljerade planeringen av gruvbrytningen. De nya modellerna tar hänsyn till uppdaterade positionsbestämningar av borrkärnor, ny geologisk kunskap samt nytillkomna kemiska analysdata. Gruvprospektering i Dannemorafältet under året Under året har en stor del av arbetet inriktats på att utöka kunskapen om Dannemorafältet. Prospekteringsarbetet har också utförts inom undersökningstillståndet Film strax norr om fältet. Dannemora bearbetningskoncession I slutet av året avslutades ett omkarterings- och provtagningsprogram avseende kvalitetskontroll som påbörjades under slutet av Projektet har givit fördjupad geologisk kunskap om fyndigheten samt ny kemisk data för framför allt gråbergspartier samt häng- och liggväggsbergarter. Totalt har 81 borrkärnor omkarterats och 341 prov tagits ut för kemisk analys. I.Lager 2001 Geofysiska mätningar Tolkning av historiska geofysiska mätningar i form av trekomponentsmagnetometri har genomförts i Norrnäsfältet och Storrymningsfältet. Resultatet visar dels en förlängning av Norrnäsmalmerna och Sveamalmen mot djupet, dels på en malmpotential i anslutning till Strömsmalmen, Botenhäll och Norrnäsmalmerna. Som resultat av detta har ett 34

35 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - M I N E R A LT I L L G Å N G A R & M A L M R E S E R V E R F diamantborrningsprogram upprättats för att bland annat verifiera delar av de geofysiska tolkningarna. Under 2010 planeras ett diamantborrningsprogram om totalt meter i syfte att utöka malmbasen och förbättra planeringsunderlaget. I vissa strategiska borrhål kommer magnetometrimätningar att utföras. Undersökningstillstånd Film Film är ett intressant område norr om Dannemora gruva. Historiska flygmagnetiska mätningar har tolkats och bearbetats genom geofysisk 3D-modellering. Under hösten 2009 genomfördes en markmagnetisk detaljmätning om totalt 59 profilkilometer med syfte att avgöra potentialen för området. Under 2010 kommer fältinformationen att sammanställas och bearbetas i 3D-modellering. Gruvgeolog Tommy Persson inspekterar berggrunden. 35

36 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - I N V E S T E R I N G S A R B E T E N Produktionsförberedande arbeten under 2009 Under året har en rad förberedelsearbeten gjorts så långt det är möjligt i avvaktan på tecknande av långtidskontrakt och slutfinansiering. Anläggningar ovan jord Förfrågningsunderlag på hela verksstrukturen ovan jord är klar och förberedd för förfrågan till olika leverantörer. Bygglov för ovanjordanläggningar och vägar är beviljat. Järnvägstransporter till Hargshamn I oktober tecknades ett genomförande- och finansieringsavtal med Banverket. I avtalet åtar sig Banverket att bekosta upprustning av stambanan på sträckan mellan Dannemora verksamhetsområde och Hargshamn. Banverket åtar sig också att installera ett nytt trafikstyrningssystem som ska vara klart i slutet av Järnvägsanläggningen Järnvägsområdet i anslutning till stambanan har under året förvärvats från Banverket. Hela logistiklösningen inom verksamhetsområdet i Dannemora samt anslutning mot stambanan är också projekterad under året. Upphandling och genomförande av projektet görs i samråd med och delvis tillsammans med Banverket. Förfrågan går ut under våren Banverket påbörjar upprustningen av järnvägen i maj 2010 och arbetet ska vara färdigt i september. Rivning av tidigare spår på gruvområdet påbörjas i maj 2010 och ska vara klar till vinterperioden. Ny terminal kommer att byggas under Underlagsarbeten och underbyggnad utförs under perioden september 2010 fram till vinterperioden. Hamnen I mars 2009 slöts ett intentionsavtal med Hargs Hamn AB om mottagning, lagring och lastning av färdiga järnmalmsprodukter på fartyg. Hamnen kommer även att utföra muddringsarbeten för att öka inseglingsdjupet så att större fartyg kan angöra hamnen. Vägen Transportvägen till gruvnedfarten vid Strömsmalmen har under året fått en ny sträckning och en ny industriväg med anslutning till väg 292 planeras. Anläggning av industrivägar på gruvområdet upphandlas och byggnationen påbörjas under 2010 parallellt med underlagsarbeten i järnvägsprojektet. Länspumpning av gruvan Efter cirka ett års förberedande arbeten inleddes i maj 2009 länspumpningen av Dannemora gruva från en nivå på 310 meter. I februari 2010 hade gruvan dränerats på vatten ner till planerade 470 meter. Därmed är de båda huvudortsystemen på 350 respektive 460 meter tillgängliga för inspektion och förberedande anläggningsarbeten. I samband med länspumpningen byggdes en sedimentationsanläggning för att ta hand om de 300 liter vatten/sek som pumpades ur gruvan. Hittills har mycket lite sediment följt med vattnet. Den totala vattenmängden blev 2,99 miljoner m 3 mot beräknade 5 miljoner, vilket resulterat i lägre pumpkostnad. Även befrielse från elskatt respektive kvotplikt för elcertifikat har inneburit en avsevärt reducerad elkostnad. Indragning av högspänning Indragning av högspänning i samband med länspumpningen gjordes under slutet av 2008 och början av Tillfällig processanläggning För förädling av järnmalmen för provleveranser investerades i början av 2009 i ett tillfälligt sovringsverk som senare ska ingå i den permanenta processanläggningen. Malmförädlingen sker i en torr process genom krossning, siktning och magnetseparering. Rampdrivning Under vintern och våren 2009 pågick arbeten med rampdrivning för att förbinda nivåerna 162 och 350 meter vilket ska göra det möjligt att nå gruvans alla delar med tunga fordon från markytan. Samtidigt tillreddes en av malmkropparna i närheten (Strömsmalmen). Tillredningen avbröts i juni som en effekt av lågkonjunkturen. Fram till juni hade tillredningen genererat ton råmalm som förädlades för transport till potentiella kunder som provleveranser. Arbetet med brytning och förädling av ytterligare ton råmalm till provleveranser återupptogs i januari Infrastruktur under jord Högspänningsställverk är installerat och fördelning av elström till gruvan är genomförd. Resterande underjordsarbeten påbörjas när slutfinansieringen är klar. 36

37 Sedimentationsbassänger Primärkrossning av råmalm Malmlastning i Hargshamn 37

38 38 Under vintern och våren 2009 pågick arbeten med rampdrivning för att förbinda nivåerna 162 och 350 meter vilket ska göra det möjligt att nå gruvans alla delar med tunga fordon från markytan.

39 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - I N V E S T E R I N G S A R B E T E N F Planerade produktionsförberedande arbeten Efter beslut om slutfinansiering av Dannemora gruvprojekt startar ett antal förberedande arbeten inför produktionsstarten som förväntas ta ett år från slutfinansiering. De flesta projekten startar och pågår parallellt. UNDERJORDSARBETEN: Rampdrivning och röjningsarbeten Så snart beslut om slutfinansiering tagits börjar arbetet med fortsatt rampdrivning. Även rivnings- och röjningsarbeten i samtliga ortsystem samt säkring och avsyning påbörjas. Infrastrukturarbeten under jord Infrastrukturarbeten inleds med att el och vatten dras in i gruvan. Verkstadsutrymmen skapas. En permanent vattenuppfordringsanläggning etableras som tar hand om den naturliga tillrinningen på ca 10 liter per sekund. Vattnet kommer delvis att återanvändas i gruvprocesserna. Malmhiss och krossar Malmhiss (skip) och malmkrossar installeras i gruvan. Installationen beräknas ta ett år. Maskinutrustning till underjordsarbeten Leverantör av den mobila maskinparken kommer att väljas. Utrustningen kommer att leasas tillsammans med ett underhållsavtal. Företrädesvis väljs en enda leverantör för hela maskinparken. Denne kommer även att få uppdraget att ta hand om allt mobilt underhåll av företagets egna maskiner. INFRASTRUKTURARBETEN OVAN JORD: Sedimentationsanläggning Nuvarande sedimentationsanläggning ersätts med en permanent mindre anläggning. Permanent malmförädlingsanläggning En permanent malmförädlingsanläggning byggs där nuvarande provisoriska processutrustning kommer att ingå. Malmförädlingsanläggningen beräknas vara klar 12 månader efter byggstart. Schematisk skiss över planerat malmbehandlingsverk. 39

40 A D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - H Å L L B A R U T V E C K L I N G Hållbar utveckling Företaget ska med god lönsamhet, ansvarstagande och kompetens bedriva verksamhet och därigenom vara en attraktiv arbetsplats och affärspartner. Målsättningen är att på alla sätt vara ett ansvarstagande företag. Det yttersta ansvaret för Dannemora Minerals hållbarhetsarbete ligger hos styrelsen, medan det operativa ansvaret ligger hos koncernledningen. Due diligence bekräftar hållbarheten i Dannemora gruvprojekt Under 2009 gjordes en total genomlysning av Dannemoraprojektet, en så kallad due diligence, ur tekniskt, miljömässigt, legalt och finansiellt perspektiv. Den bekräftar att projektet är hållbart i alla delar och visar att det vilar på en sund ekonomisk grund. Genomlysningen genomfördes av en oberoende konsult och ger en kvalitetsstämpel åt Dannemoraprojektet. Miljöpåverkan Ett återupptagande av verksamheten i Dannemora, samt andra framtida förekomster, innebär en påverkan på den omgivande miljön främst genom förändringar i landskapsbilden, utsläpp till luft och vatten samt buller. Bolagets uttalade miljöpolicy är att begränsa verksamhetens miljöpåverkan så långt det är möjligt. Detta ska åstadkommas genom ett konsekvent miljöarbete för att möta befintliga och framtida lagar samt krav från olika intressegrupper. Under 2009 påbörjades länspumpning av Dannemora gruva för att dränera gruvan från 310 till 470 meters nivå. För att ta hand om de uppumpade vattenmassorna har en omfattande sedimentationsanläggning byggts. Ett program för att säkerställa en god miljökontroll av anläggningen har godkänts av Länsstyrelsen. Pumpningen avslutades i februari 2010 och en utvärdering enligt kontrollprogrammet ska göras. Buller och vibrationer Dannemora har utvecklat ett program för att utföra en egenkontroll kring buller och vibrationer i samband med provbrytningen. Ett system har skapats för kontinuerliga bullermätningar i formation kring två olika verksamhetsområden. Vibrationsutrustning har installerats på fyra platser, bland annat i två privatbostäder. Samtliga hus i området har besiktigats för framtida uppföljning av eventuell sprickbildning. Skorstensfejarmästaren har provtryckt de skorstenar som är i bruk i området. Säker arbetsmiljö Säkerhetsarbetet har högsta prioritet inom bolaget. Målsättningen är att vara branschens säkraste anläggning och att ingen ska komma till skada vid någon av Dannemora Minerals verksamheter. Det ska uppnås genom ett förebyggande systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete där själva risken för olycksfall rapporteras, analyseras och åtgärdas. Hälsa och friskvård Sjukfrånvaron inom företaget var under 2009 mycket låg med endast 19 sjukdagar vilket motsvarar 0,5 procent av sammanlagda arbetstiden. Alla medarbetare har under året genomgått en hälsoundersökning i enlighet med hälsopolicyn. En ergonomisk genomgång av samtliga arbetsplatser har också gjorts. Energianvändning För att minimera miljöpåverkan och minska energikostnaderna drivs ett målinriktat arbete mot energieffektiva lösningar. Dannemora Mineral har övergivit de ursprungliga planerna på att frakta malmen med lastbil. Transporterna kommer istället att ske med järnväg. Dannemora Mineral slöt den 31 oktober 2009 ett genomförandeavtal med Banverket om upprustning av järnvägen från gruvområdet till Hargshamn. Social påverkan Genom att återuppta driften i Dannemora återupptas en anrik industri i ett område med långa traditioner inom järnhantering. Igångsättningen kommer att innebära att i första hand cirka 120 nya arbetstillfällen skapas. Med underleverantörer, transportörer, social service, skolor etc kommer det att ge flera hundra nya jobb till regionen. Flera uppdrag till lokala entreprenörer har under året lagts ut. Nio personer från närområdet är idag anställda i bolaget. 40

41 D A N N E M O R A J Ä R N M A L M S G R U V A - H Å L L B A R U T V E C K L I N G F Kvalitet Dannemora Mineral arbetar med totalkvalitet. Kvalitetsarbetet går som en röd tråd genom såväl järnmalmsverksamhet som prospektering med ambitionen att ständigt söka förbättra verksamheten. En genomförandeplan för certifiering enligt ISO 9001:2000 har tagits fram. Personal Dannemora Minerals framtida utveckling är i hög grad beroende av förmågan att anställa och behålla erfaren och kvalificerad personal. Styrelse och ledning arbetar aktivt för att bolaget ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats med grundvärderingar som förtroende, tillit, öppenhet och dialog samverkande med personliga åtaganden och personligt ansvarstagande. Medeltalet anställda i Dannemora Mineral AB under 2009 uppgick till 15 personer, varav 9 inom Dannemora Magnetit AB och 3 personer inom Dannemora Förvaltnings AB. Jämlikhet och mångfald Jämlikhet och mångfald är viktigt för en dynamisk och öppen organisation. Gruvbranschen är traditionellt mansdominerad varför det är svårt att uppnå en neutral könsfördelning även om detta är företagets uttalade mål och vilket kommer att beaktas vid framtida anställningar. Vi hoppas det är möjligt att nå en fördelning med åtminstone en tredjedel kvinnor. Idag är 4 kvinnor anställda i organisationen och 11 män. Organisation Bolaget har en modern platt företagsstruktur med stort individuellt ansvar och befogenhet. Företaget kommer att ha bredare ansvars- och kompetensområden än traditionell gruvverksamhet och annorlunda brytningar mellan funktionerna. Riskanalys Som ett led i det förebyggande arbetet med att verka för en hållbar utveckling har Dannemora Mineral låtit utföra en övergripande riskanalys av såväl den befintliga som den kommande verksamheten. En s k Risk Mapping har utförts för att identifiera och rangordna bolagets nyckelrisker. Med utgångspunkt från analysen har Dannemora antingen sökt eliminera eller begränsa de allvarliga risker som är påverkbara. Medvetenheten om riskbilden i bolaget har ökat och därmed också beredskapen för att hantera de enskilda nyckelriskerna. 41

42 A Ö V R I G V E R K S A M H E T - P R O S P E K T E R I N G / R I D D A R H Y T T E F Ä LT E T Kontinuerlig prospektering ökar malmreserverna Målet är att med kontinuerlig prospektering successivt öka malmreserverna i Dannemorafältet. Företaget ska också utveckla kända och nya förekomster av järnmalm i närområdet och övriga delar av Sverige vilka ger goda synergier med verksamheten i Dannemora. Prospektering ska också bedrivas för att hitta och utveckla brytvärda bas- och ädelmetallförekomster i Dannemora och dess närhet. Riddarhyttefältet Riddarhyttefältet är ett av de äldsta malmfälten i Sverige. Inom fältet ligger ett flertal gruvor av vilka Bäckegruvan, historiskt sett har haft en stor betydelse. Bäckegruvan, som bröts på magnetitförande skarnjärnmalm, drevs av Fagersta AB fram till 1978, då all gruvverksamhet i fältet upphörde. Den historiska järnmalmsproduktionen från hela Riddarhyttefältet har uppskattats till drygt 20 miljoner ton. Nytt undersökningstillstånd säkrar Riddarhyttefältet För att utöka malmbasen sökte och beviljades Dannemora Mineral i februari 2010 ett nytt undersökningstillstånd för järnmalm, Riddarhyttan 3. Det nya tillståndet tillsammans med tidigare Riddarhyttan 1, täcker järnmalmstillgångarna i Riddarhyttefältet. Inom de två undersökningstillstånden finns historiskt känd och sannolik malm på drygt 12 miljoner ton. Arbeten under 2009 Under 2009 har såväl geofysiska mätningar som genomgång av historiska borrkärnor samt digitalisering av gruvkartor och geologiska data från arkiv gjorts för att fördjupa kunskapen om Riddarhyttefältets potential för järnmalmsbrytning. Markburen magnetometri inklusive digitalisering täcker nu större delen av fältet. Historiska borrkärnor har karterats och och analyserats kemiskt. En 3D-modell med orter, borrhål, järnmalm och tomrum samt geologi och kemi har tagits fram. Materialet kommer att efterarbetas under 2010 och ligga till grund för en utvärdering av Riddarhyttans järnmalmspotential. God potential Dannemora Mineral bedömer att många av de kända mineraliseringarna i Riddarhyttefältet fortsätter mot djupet och att det därför finns goda förutsättningar för att finna nya malmkroppar i fältet. Historiska beräkningar* från 1978: Mton % järn (Fe) Känd malm 11,1 37,6 Sannolik malm 1,4 37,0 Möjlig malm 3,1 36,9 *) Beräkningarna är inte utförda enligt det kanadensiska policydokumentet NI

43 Laven vid Bäckegruvan med nedre Skärsjön i förgrunden. 43

44 A Ö V R I G V E R K S A M H E T Ö V R I G A U N D E R S Ö K N I N G S T I L L S T Å N D Övriga undersökningstillstånd Förutom en bearbetningskoncession gällande Dannemorafältet hade Dannemora Mineral AB vid årets slut 27 undersökningstillstånd, med en total area på ca hektar. Under året har bolaget ansökt om förlängning av sju undersökningstillstånd och fått tillstånd för fyra nya områden. Fem undersökningstillstånd har under 2009 förfallit utan att förlängning ansökts. Samtliga undersökningstillstånd samt bearbetningskoncessionen ägs till 100 procent av moderbolaget. Övriga järnmalmsprojekt Andra intressanta områden i landet där Dannemora Mineral har undersökningstillstånd är: Värmlands län: Persberg 1 och 2 samt Värmlandsberg 1 i Filipstads kommun. Västmanlands län: Klackberg 1 i Norbergs kommun och Rudgruvan 1 i Fagersta kommun. Under 2009 har en preliminär utvärdering gjorts av historiskt material, malmberäkningar och tidigare prospekteringsinsatser i dessa områden. Detta utgör en grund för planering av ytterligare prospekteringsarbete. Veckstruktur i hängväggen på Diamanten 1. Dannemora Minerals bearbetningskoncession och undersökningstillstånd i Uppland. 44

45 Ö V R I G V E R K S A M H E T B A S - & Ä D E L M E T A L L P R O J E K T F Övriga bas- och ädelmetallprojekt Intressanta uppslag på bas- och ädelmetall har arbetats fram genom moränprovtagning, berggrundskartering, varpprovtagning, diamantborrning samt geofysiska mätningar. Inom undersökningstillståndet Forsmark har ett guldanomalt område identifierats genom kartering och ett antal provtagningar. Ett initialt borrprogram har identifierat en guldmineralisering i anslutning till en magnetisk anomali i närheten av Ytterängarna. Projekt Södra fältet omfattar sulfidprospektering och är beläget inom Dannemora bearbetningskoncession. Genom diamantborrning har en tidigare okänd zinkmineralisering identifierats, vilken initialt påvisades genom borrhålsgeofysik. Ytterligare intressanta projektområden inom bas- och ädelmetaller finns beskrivna på Dannemora Minerals hemsida. Under 2010 fortsätter prospekteringsarbetet inom befintliga bas- och ädelmetallprojekt och prospektering efter nya intressanta fyndigheter fortgår. Prioriteringen i prospekteringen i närtid är Dannemora järnmalmsfält. Prospekteringschef Peter Svensson med gruvgeolog Lena Landersjö. Elektromagnetisk mätning med helikopter (helikoptertemmätning) över Dannemorafältet. 45

46 A Ö V R I G V E R K S A M H E T F A S T I G H E T S F Ö R V A LT N I N G Fastighetsförvaltning Vandrarhemmet på Storrymningsvägen 4, Dannemora. Under 2008 förvärvades av Östhammars kommun ett 400 hektar stort markområde som omfattar den mark som behövs för att återuppta driften i Dannemora gruva. I övertagandet ingick, förutom hyresfastigheter, ett antal byggnader och anläggningar som malmförädlingsverk, gruvlave, verkstäder, förråd och kontorsbyggnader däribland gruvkontoret. De flesta av byggnaderna är kulturbyggnader. Det finns även en nybyggd kontorslänga/laboratorium intill laven vilken kommer att användas i verksamheten. 46

47 Ö V R I G V E R K S A M H E T F A S T I G H E T S F Ö R V A LT N I N G F Stallbyggnaderna i Dannemora. I överlåtelsen ingick 12 bostadsfastigheter om 64 hyreslägenheter samt ett vandrarhem. Fastigheterna ligger i sådan närhet till gruvområdet att bolaget bedömde det angeläget att ha kontroll över dessa. Dotterbolaget Dannemora Förvaltnings AB förvaltar koncernens mark och fastigheter. Lars Alm är VD för Dannemora Förvaltnings AB samt också vice VD för Dannemora Magnetit AB. Dannemora Förvaltnings AB hade förutom VD under 2009 en heltidsanställd, en visstidsanställd samt en timanställd person. Beläggningen av hyreslägenheterna har varit god under 2009 och vid årsskiftet 2009/2010 var samtliga 64 lägenheter uthyrda. Vandrarhemmets verksamhet är säsongsbetonad och endast öppet vår, sommar och höst. Marknadsföring av vandrarhemmet och möjlighet till bokning planeras läggas ut på företagets hemsida. Viss uthyrning av mark och andra lokaler som verkstäder och förråd fortgår. Kostnadsbesparande investeringar under 2009 Två bergvärmepumpar har installerats i två av bostadsfastigheterna under året. Investeringen ger långsiktigt lägre energikostnader och är bättre alternativ ur miljöperspektiv. Projektet med installation av bergvärmepumpar samt andra kostnadsbesparande åtgärder fortsätter under Lokal förvaltare Den tekniska förvaltningen av fastighetsbeståndet har skötts av Lars Eklöf Fastighetsförvaltning AB. Valet av ett litet lokalt förvaltningsbolag har visat sig vara en bra och effektiv lösning varför företaget får fortsatt förtroende även under

48 E K O N O M I S K R E D O V I S N I N G 09 48

49 Foto : Jens Andersson, Bergteamet AB. I N N E H Å L L Förvaltningsberättelse 50 EKONOMISK REDOVISNING - KONCERNEN Resultaträkning 53 Balansräkning 54 Förändringar i eget kapital 56 Kassaflödesanalys 57 EKONOMISK REDOVISNING MODERBOLAGET Resultaträkning 58 Balansräkning 59 Förändringar i eget kapital 61 Kassaflödesanalys 62 NOTER Not Not Not Not Not Not Not Not Styrelsens undertecknande 73 Revisionsberättelse 74 49

50 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Dannemora Mineral AB (publ), organisationsnummer , avger härmed årsredovisning för räkenskapsåret ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Dannemora Mineral AB är ett gruv- och prospekteringsbolag, noterat på First North, vars huvudsakliga målsättning är att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva. Vidare har bolaget för avsikt att genomföra prospektering för att öka järnmalmsbasen lokalt och regionalt samt att prospektera efter bas- och ädelmetaller i ett flertal områden i Uppland där sannolikheten för att finna nya brytvärda förekomster bedöms som god. Dannemora Mineral består, förutom av moderbolaget Dannemora Mineral AB, av de helägda dotterbolagen Dannemora Magnetit AB, inom vilket verksamheten vid Dannemoragruvan bedrivs och som också ansvarar för koncernens prospekteringsverksamhet, samt Dannemora Förvaltnings AB med ansvar för fastighetsbeståndet. I koncernen ingår också det vilande bolaget Dannemora Prospektering AB. VERKSAMHETEN UNDER RÄKENSKAPSÅRET Dannemora järnmalmsgruva Intentionsavtal och provleveranser Dannemora Magnetit tecknade i februari 2009 intentionsavtal med fyra stålföretag i norra Europa. I december levererades den första provlasten om ton styckemalm till Voestalpine i Österrike. Ytterligare 3 provleveransavtal har tecknats efter räkenskapsårets utgång. Anläggningsinvesteringar Bergarbeten och process Under kampanjen med rampdrivning och tillredning vintern och våren 2009 producerades ton råmalm som sedan bearbetades till färdiga produkter för transport till potentiella kunder. I slutet av året påbörjades också planeringen för att rasbryta ytterligare ton råmalm för att ta fram produkter för provleveranser till fler tänkbara kunder. Dränering av gruvan Pumpningen för att tömma Dannemoragruvan på vatten påbörjades i maj. Under året har cirka 3 miljoner m 3 pumpats upp ur gruvan. Projektet avslutades under februari 2010 då vattennivån var nere på den planerade 470-metersnivån. Därmed är de båda huvudnivåerna på 350 och 460 meter tillgängliga för inspektion och förberedande anläggningsarbeten. Övriga anläggningsinvesteringar Under året har projekteringen av verk, infrastruktur och gruva fortsatt och delvis färdigställts till upphandlingsunderlag. I övrigt har vissa elinstallationer och infrastrukturinvesteringar ovan jord genomförts. Gruvprospektering i Dannemorafältet Under året har en stor del av arbetet inriktats mot att utöka kunskapen om Dannemorafältet. Prospekteringsarbete har också utförts inom undersökningstillståndet Film norr om Dannemorafältet. Dannemora bearbetningskoncession I slutet av året avslutades det omkarterings- och provtagningsprogram avseende kvalitetskontroll som påbörjades under slutet av Projektet har givit fördjupad geologisk kunskap om fyndigheten samt nya kemiska data för framförallt gråbergspartier samt häng- och liggväggsbergarter. Tolkning av historiska geofysiska mätningar har genomförts inom Norrnäsfältet och Storrymningsfältet. Resultatet indikerar dels en förlängning av Norrnäsmalmerna och Sveamalmen mot djupet, dels malmpotential i anslutning till Strömsmalmen, Botenhäll och Norrnäsmalmerna. Ett diamantborrningsprogram om totalt m har upprättats för att bl a verifiera delar av de geofysiska tolkningarna. Undersökningstillstånd Film Under hösten genomfördes en markmagnetisk detaljmätning av Kulbolsmossen i Film. Denna omfattade totalt 59 profilkilometer och syftet med arbetet är att undersöka en eventuell förlängning av Dannemorafältets mineralisering mot norr. Finansierings- och genomförandeavtal med Banverket Den avsiktsförklaring som dotterbolaget Dannemora Magnetit AB, tillsammans med fem andra intressenter, tecknade med 50

51 F Ö R V A LT N I N G S B E R Ä T T E L S E Banverket den 13 januari 2009 är ersatt av ett genomförandeoch finansieringsavtal. Avtalet avser upprustning av järnvägen på sträckan Örbyhus-Dannemora-Hargshamn-Hallstavik och säkerställer den upprustning av järnvägsförbindelsen som krävs för att Dannemoramalmen ska kunna transporteras på järnväg med de kostnadsmässiga och miljömässiga fördelar detta innebär. Due Diligence Den tekniska, miljömässiga, legala och finansiella genomlysningen av järnmalmsprojektet i Dannemora har genomförts under Resultaten bekräftar i stort slutsatserna från den tidigare genomförda feasibilitystudien och innebär att den gällande projektplanen för Dannemoragruvan bedöms som genomförbar ur teknisk, miljömässig och legal synvinkel samt att projektet vilar på en sund ekonomisk grund och bedöms kunna ge en attraktiv avkastning på investerat kapital. Övriga verksamheter Riddarhyttefältet För att möjliggöra utvärdering av potentialen för järnmalmsbrytning i Riddarhyttefältet har geofysiska mätningar, genomgång och analys av äldre borrkärnor samt digitalisering av gruvkartor och geologiska data från arkiv utförts. Övriga undersökningstillstånd Förutom en bearbetningskoncession gällande Dannemorafältet hade Dannemora Mineral AB vid årets slut 27 undersökningstillstånd, med en total area på ca hektar. Under året har bolaget ansökt om förlängning av 7 undersökningstillstånd, samt tillstånd för 4 nya områden. 5 undersökningstillstånd har under 2009 släppts eller förfallit utan att förlängning ansökts. Alla undersökningstillstånd, såväl som bearbetningskoncessionen över Dannemorafältet, ägs till 100 % av moderbolaget. Fastighetsförvaltning Dannemora äger och förvaltar genom dotterbolaget Dannemora Förvaltnings förutom industrifastigheterna även 14 hyresfastigheter. Beläggningsgraden har under året varit mycket god och var vid årets slut 100 %. Under året har investeringar i syfte att reducera driftskostnaderna i beståndet genomförts. Resultat och finansiell ställning Omsättning och resultat Koncernens omsättning under räkenskapsåret uppgick till 6,0 (2,9) miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto uppgick till 23,4 (-22,7) miljoner kronor. Moderbolagets omsättning under räkenskapsåret uppgick till 2,4 (2,4) miljoner kronor. Resultatet efter finansnetto uppgick till -8,4 (-4,3) miljoner kronor. Investeringar Koncernens investeringar under räkenskapsåret uppgick till 53,2 (68,2) miljoner kronor. Moderbolagets investeringar under räkenskapsåret uppgick till 3,0 (6,9) miljoner kronor. Likviditet och finansiering Koncernens likvida medel uppgick vid räkenskapsårets utgång till 62,6 (146,1) miljoner kronor medan moderbolagets likvida medel vid samma tidpunkt uppgick till 56,0 (141,6) miljoner kronor. Koncernen hade inga räntebärande skulder per Medarbetare Medelantalet anställda under räkenskapsåret uppgick i koncernen till 13 (14) och i moderbolaget till 3 (2). Bolaget har ett utestående optionsprogram riktat till moderbolagets VD och andra nyckelpersoner i koncernen. Optionsprogrammet innefattar teckningsoptioner och personaloptioner. Varje teckningsrätt ger rätt att teckna en ny B-aktie och varje personaloption ger rätt att förvärva en ny B-aktie. Per den 31 december 2009 hade inga aktier tecknats med stöd av optionsprogrammet. Styrelsens arbete Bolaget har under räkenskapsåret haft sex ledamöter. Styrelsen har genomfört elva protokollförda möten. En stor del av styrelsens arbete under året har fokuserats på bolagets finansiering, likviditetsuppföljning, marknadsutvecklingen samt planering 51

52 F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E och uppföljning av anläggningsinvesteringar. Styrelsen har i samband med styrelsemötena erhållit skriftlig och muntlig information från verkställande direktören om bolagets utveckling. Styrelseledamöterna har därutöver även haft löpande kontakt med verkställande direktören och andra befattningshavare och därigenom fått kontinuerlig information om verksamhetens utveckling. Händelser efter räkenskapsårets slut I februari 2010 tecknade dotterbolaget Dannemora Magnetit AB ett avtal med den tyska stålkoncernen Salzgitter om provleverans av ton järnmalm. I mars 2010 tecknade samma bolag ett avtal med den tyska stålkoncernen Thyssenkrupp om leverans av ton järnmalm. I april 2010 tecknades det fjärde provleveransavtalet med tyska Rogesa om leverans av ca ton järnmalm. Levereranserna ska ske under det andra kvartalet I mars genomförde Dannemora Mineral en extra bolagsstämma där styrelsen erhöll bemyndigande att besluta om emission av högst aktier av serie B. Den 25 mars 2010 genomförde Dannemora Mineral en riktad nyemission. Nyemissionen tillförde bolaget 165 miljoner kronor före emissionskostnader. Sammanlagt tecknades aktier till kursen 60 kronor. Samtidigt påbörjade bolaget arbetet med en notering på Oslo Axess. Risker och osäkerhetsfaktorer En återuppbyggnad av Dannemoragruvan kommer att kräva kapitalanskaffning. Möjligheterna att resa en finansiering styrs i stor utsträckning av järnmalmspriset, dollarkursens utveckling gentemot den svenska kronan samt de finansiella marknaderna. De avtal om provleveranser som har tecknats medför att Dannemora idag bedömer att långsiktiga leveransavtal ska kunna tecknas under sommaren 2010 vilket innebär att förutsättningar finns för att resa en slutfinansiering för återuppbyggnaden. Den instabilitet som fortfarande råder på de finansiella marknaderna medför dock en osäkerhet kring möjligheterna att resa en slutfinansiering. Det finns heller inga garantier att leveransavtal kommer att kunna tecknas på villkor som är acceptabla för Dannemora. Miljökraven i samband med gruvbrytning och prospektering är stora. Bolaget har erhållit miljötillstånd i enlighet med Miljöbalken men det kan ändå uppstå miljömässiga konsekvenser som kan försena och fördyra gruvbrytningen. Framtidsutsikter Dannemora Mineral gör idag, mot bakgrund av den positiva utvecklingen på kundsidan, bedömningen att finansieringen kommer att kunna genomföras under sommaren 2010 och att driftstarten därmed kan påbörjas 12 månader senare. Försenas tecknandet av leveransavtal medför detta en förskjutning av finansieringen. Dannemora Mineral kommer då att anpassa investeringar och kostnader för att säkerställa bolagets finansiella ställning. Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel Överkursfond kr Balanserat resultat kr Årets resultat kr kr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så att i ny räkning överförs kr. Resultat och ställning Resultat av bolagets och koncernens verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång i övrigt framgår av efterföljande resultaträkning och koncernresultaträkning samt balansräkning och koncernbalansräkning med tilläggsupplysningar och noter. 52

53 R E S U LT A T R Ä K N I N G K O N C E R N E N Tkr Not Nettoomsättning Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar 14, Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiella poster netto Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Övrigt totalresultat Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt - - Summa totalresultat för året Årets resultat och summa totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Resultat per aktie, räknat på resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare under året (uttryckt i kr per aktie) Resultat per aktie före utspädning 12-3,02-3,66 Resultat per aktie efter utspädning -2,95-3,56 Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 53

54 B A L A N S R Ä K N I N G K O N C E R N E N Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 14 Aktiverade utgifter avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar Summa immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar 15 Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 54

55 B A L A N S R Ä K N I N G K O N C E R N E N Tkr Not EGET KAPITAL Eget kapital som kan hänföras till moderföretagets aktieägare Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Balanserad resultat inklusive årets totalresultat Summa eget kapital SKULDER Långfristiga skulder Långfristig skuld Övriga avsättningar Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 55

56 F Ö R Ä N D R I N G A R I E G E T K A P I T A L K O N C E R N E N Tkr Hänförligt till Moderbolagets aktieägare Not Aktie- Övrigt tillskjutet Balanserad Summa eget kapital kapital resultat kapital Ingående balans per 1 januari Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa totalresultat Transaktioner med aktieägare Personaloptionsprogram: - betalning av emitterade teckningsoptioner Nyemission Emissionskostnad Summa transaktioner med aktieägare Utgående balans per 31 december Ingående balans per 1 januari Totalresultat Årets resultat Övrigt totalresultat Summa totalresultat Utgående balans per 31 december Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 56

57 K A S S A F L Ö D E S A N A LY S K O N C E R N E N Tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Erhållen ränta Betald ränta Övriga ej kassapåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella tillgångar Placeringar i finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Emission av teckningsoptioner Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 57

58 R E S U LT A T R Ä K N I N G M O D E R B O L A G E T Tkr Not Nettoomsättning 5, Övriga externa kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och Immateriella anläggningstillgångar 14, Rörelseresultat Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter -5-3 Finansiella poster - netto Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat Årets resultat Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 58

59 B A L A N S R Ä K N I N G M O D E R B O L A G E T Tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade utgifter avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar Summa immateriella tillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktier i koncernföretag Andra långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 59

60 B A L A N S R Ä K N I N G M O D E R B O L A G E T, F O R T S Tkr Not EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 60

61 F Ö R Ä N D R I N G A R I E G E T K A P I T A L M O D E R B O L A G E T Tkr Bundet eget kapital Fritt eget kapital Aktie- Reserv- Överkurs- Balanserat Årets Summa kapital fond fond resultat resultat eget kapital Ingående balans per 1 januari Vinstdisposition enligt beslut av årsstämman: Överfört i ny räkning Personaloptionsprogram: - betalning av emitterade teckningsoptioner Nyemission Emissionskostnad Lämnade koncernbidrag Årets resultat Utgående balans per 31 december Ingående balans per 1 januari Vinstdisposition enligt beslut av årsstämman: Överfört i ny räkning Erhållet koncernbidrag Lämnade koncernbidrag Årets resultat Utgående balans per 31 december Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 61

62 K A S S A F L Ö D E S A N A LY S M O D E R B O L A G E T Tkr Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat före finansiella poster Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Nedskrivning av immateriella anläggningstillgångar Erhållen ränta Betald ränta -5-3 Övriga ej kassapåverkande poster Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapital Kassaflöde från förändring av rörelsekapital Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Ökning/minskning av leverantörsskulder Ökning/minskning av övriga kortfristiga skulder Summa förändring av rörelsekapital Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investeringar i immateriella anläggningstillgångar Investeringar i materiella tillgångar Placeringar i finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyemission Emission av teckningsoptioner Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Noterna på sidorna 63 till 72 utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 62

63 N O T E R NOT 1 ALLMÄN INFORMATION Dannemora Mineral AB är ett gruv- och prospekteringsbolag vars huvudsakliga målsättning är att återuppta driften i Dannemora järnmalmsgruva. Vidare har bolaget för avsikt att genomföra prospektering för att öka järnmalmsbasen lokalt och regionalt samt att prospektera efter basoch ädelmetaller i ett flertal områden i Uppland där sannolikheten för att finna nya brytvärda förekomster bedöms som god. Dannemora Mineral-koncernen består, förutom av moderbolaget Dannemora Mineral AB, av de helägda dotterbolagen Dannemora Magnetit AB inom vilket verksamheten vid Dannemoragruvan bedrivs och Dannemora Förvaltnings AB med ansvar för fastighetsbeståndet. Koncernens prospekteringsverksamhet har fram till och med den 1 januari 2009 bedrivits i det helägda dotterbolaget Dannemora Prospektering AB. Bolaget är sedan dess vilande. Denna verksamhet bedrivs nu i Dannemora Magnetit AB. Moderbolaget är ett aktiebolag som är registrerat i Sverige och har sitt säte i Östhammars kommun. Besöksadressen till huvudkontoret är Svärdvägen 7, Danderyd. Den 13 april 2010 har denna koncernredovisning och årsredovisning godkänts av styrelsen för offentliggörande. Samtliga belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inte annat anges. Uppgifterna inom parentes avser föregående år. NOT 2 SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGS- PRINCIPER GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE Koncernredovisningen för Dannemora Mineral AB-koncernen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU samt RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner samt Årsredovisningslagen. Denna finansiella rapport är Dannemora Mineral s första finansiella rapport som upprättas i enlighet med IFRS. Dannemora Mineral har räknat om historisk finansiell information från den 1 januari 2008 vilket är datum för övergång till redovisning enligt IFRS. Förklaringar till övergången från tidigare tillämpade redovisningsprinciper till IFRS och vilka effekter omräkningen av resultat- och balansräkningar har haft på åren 2008 och 2009 redogörs för i not 32. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden. De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2.2, Redovisning för juridiska personer och Årsredovisningslagen. I de fall moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta separat i slutet av denna not. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2009 har ett flertal standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder, vilka ännu inte trätt ikraft, inte tillämpats i förtid av Dannemora Mineral. Nedan följer en preliminär bedömning av effekter från de standarder som bedöms vara relevanta för Dannemora Mineral: - IAS 27 (Ändring), Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen innebär bl a att resultat hänförligt till minoritetsaktiägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsaktieägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet ska den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner. - IFRS 3 (Ändring), Rörelseförvärv (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen gäller framåtriktat för förvärv efter tidpunkten för ikraftträdandet. Tillämpningen kommer att innebära en förändring av hur framtida förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen av standarden kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner. KONCERNREDOVISNING Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga företag över vilka moderbolaget via ägande, direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande. Med bestämmande inflytande avses företag i vilka Dannemora Mineral har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav som överstiger 50 % av aktiernas eller andelarnas röstvärde. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapital-instrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på Koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov kan föreligga. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av Koncernens principer. SEGMENTRAPPORTERING Dannemora Mineral verkar inom ett rörelsesegment, dvs prospektering efter och utvärdering av mineraltillgångar. Verksamheten bedrivs i Sverige. Den rörelsegren som identifierats i Dannemora Mineral sammanfaller därmed med rapporteringen för Koncernen i sin helhet. OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA Funktionell valuta och rapportvaluta Koncernens företag har svenska kronor (SEK) som funktionell valuta och rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan en- NOT 2, forts A 63

64 N O T E R NOT 2, forts ligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rörelseresultatet i resultaträkningen. IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Aktiverade utgifter avseende prospekterings- och utvärderingstillgångar Utgifter för prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar redovisas i enlighet med IFRS 6 Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar. Prospekterings- och utvärderingstillgångar värderas till anskaffningsvärde och avser alla utgifter direkt hänförliga till prospektering och utvärdering av mineraltillgångar. I aktiverade utgifter för prospekterings- och utvärderingstillgångar ingår utgifter för geologiska och tekniska studier, provborrningar samt laboratorieanalyser. När teknisk möjlighet och kommersiell genomförbarhet att utvinna en mineraltillgång kan påvisas, kommer aktiverade utvecklingsutgifter inte längre att klassificeras som prospekterings- och utvärderingstillgångar. Omklassificering kommer då att ske, varpå redovisning sker i enlighet med IAS 16 Materiella anläggningstillgångar respektive IAS 38 Immateriella tillgångar, beroende på hur tillgångarna omklassificeras. Nedskrivningsbehov för prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet kan överstiga dess återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Under 2008 redovisade Koncernen en nedskrivning på grund av dels frånträdda undersökningstillstånd och dels av undersökningstillstånd där det redovisade värdet har bedömts överstiga återvinningsvärdet. Under 2009 har ingen nedskrivning av prospekterings- och utvärderingstillgångar redovisats. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar förutom vad gäller pågående nyanläggningar som ännu ej börjat skrivas av. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Pågående nyanläggningar består av utgifter för drivning av ramp, arbeten i schakt och övriga anläggningsinvesteringar. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar, för att fördela deras anskaffningsvärde ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, görs linjärt enligt följande: Datorer Inventarier, verktyg och installationer Byggnader 3 år 5 år 50 år Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder prövas vid varje rapportperiods slut och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omgående ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas i Övriga rörelseintäkter respektive Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar bedöms med avseende på värdenedgång närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). En nedskrivning redovisas i resultaträkningen. För materiella anläggningstillgångar, som tidigare har skrivits ner, görs vid varje rapportperiods slut en prövning av om återföring bör göras. FINANSIELLA INSTRUMENT Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: lånefordringar, kundfordringar och övriga finansiella skulder. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte den finansiella tillgången eller skulden förvärvades. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar redovisas som kundfordringar, övriga fordringar, respektive finansiella anläggningstillgångar i balansräkningen. Även likvida medel ingår i denna kategori. Koncernen bedömer vid varje rapportperiods slut om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång. En nedskrivning av kundfordringar redovisas i resultaträkningen som Övriga externa kostnader. Övriga finansiella skulder Koncernens långfristiga skuld avseende förvärv av fastigheter samt leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder klassificeras som övriga finansiella skulder. Allmänna principer Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången eller skulden. Finansiella tillgångar och skulder redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Lånefordringar och kundfordringar respektive övriga finansiella skulder redovisas efter anskaffningstidpunkten till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. KUNDFORDRINGAR Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för uthyrning av lokaler, arrenden och bostäder i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare klassificeras de som omsättningstillgångar. Den normala verksamhetscykeln understiger ett år. Kundfordringar redovisas till nominellt belopp, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Redovisat värde för kundfordringar, efter eventuella nedskrivningar, förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig i sin natur. LIKVIDA MEDEL I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden samt spärrade banktillgodohavanden som förväntas bli reglerade inom 12 månader efter rapportperiodens slut. I likvida medel i kassaflödesanalysen ingår kassa och banktillgodohavanden. 64

65 N O T E R AKTIEKAPITAL Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för kostnader och aktiverade utgifter. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare. Den normala verksamhetscykeln understiger ett år. Leverantörsskulder redovisas till nominellt belopp. Redovisat värde för leverantörsskulder förutsätts motsvara dess verkliga värde, eftersom denna post är kortfristig till sin natur. AKTUELL OCH UPPSKJUTEN SKATT Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital. Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade. Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Pensionsförpliktelser Dannemora Mineral har endast avgiftsbestämda pensionsplaner. För avgiftsbestämda pensionsplaner betalar Dannemora Mineral avgifter till offentligt eller privat administrerade pensionsförsäkringsplaner på obligatorisk, avtalsenlig eller frivillig basis. Koncernen har inga ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma Koncernen till godo. AVSÄTTNINGAR Avsättningar för återställandekostnader, omstruktureringskostnader och rättsliga krav redovisas när Koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt. Avsättningarna värderas till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Härvid används en diskonteringsränta före skatt som återspeglar en aktuell marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med avsättningen. Den ökning av avsättningen som beror på att tid förflyter redovisas som räntekostnad. Avsättningar i Dannemora Mineral består av bedömda kostnader för återställande av mark. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Avsättningarna i Dannemora Mineral är långfristiga till sin natur och har värderats till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen. Avsättningarna kommer att infrias i och med att produktionen i gruvan avslutas. INTÄKTSREDOVISNING Dannemora Mineral har ännu inte haft några intäkter från sin huvudsakliga verksamhet som ska bestå av gruvverksamhet. Nettoomsättningen i koncernen består av hyresintäkter från uthyrning av bostäder, arrenden och lokaler i Dannemora. För 2009 ingår även intäkter från en provleverans av järnmalmsprodukter. Intäkter redovisas enligt följande: Hyresintäkter Hyresintäkter från uthyrning av bostäder, arrenden och lokaler i Dannemora redovisas linjärt i resultaträkningen över hyresperioden. Intäkter från provleveranser av järnmalmsprodukter Intäkter från provleveranser av järnmalmsprodukter redovisas då väsentliga risker och förmåner har överförts till köparen. Denna tidpunkt sammanfaller med leverans av järnmalmsprodukterna till kund. Intäkterna innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits för sålda järnmalmsprodukter. Ränteintäkter Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden. LEASING Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Koncernen har ingen finansiell leasing. UTDELNINGAR Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i Koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen godkänns av moderbolagets aktieägare. Några utdelningar kommer inte föreslås inför 2010 års årsstämma. MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER I samband med övergången till redovisning enligt IFRS i koncernredovisningen, har moderbolaget övergått till att tillämpa RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Detta har ej medfört några effekter för moderbolagets balans-, resultat- och eget kapitalräkningar. Moderbolaget tillämpar andra redovisningsprinciper än koncernen i de fall som anges nedan. Uppställningsform för resultat- och balansräkning Resultat- och balansräkning följer årsredovisningslagens uppställningsform. Det innebär skillnader, jämfört med koncernredovisningen, främst avseende finansiella intäkter och kostnader, rapport över totalresultat, avsättningar och rapport över förändringar i eget kapital. Aktier i dotterbolag Aktier i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som finansiella intäkter. Utdelning som överstiger dotterbolagets totalresultat för perioden eller som innebär att det bokförda värdet på innehavets nettotillgångar i koncernredovisningen understiger det bokförda värdet på andelarna, är en indikation på att det föreligger ett nedskrivningsbehov. När det finns en indikation på att aktier i dotterbolag minskat i värde görs en beräkning av återvinningsvärdet. Är detta lägre än det redovisade NOT 2, forts A 65

66 N O T E R NOT 2, forts värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas i posten Resultat från andelar i koncernbolag. Koncernbidrag och aktieägartillskott Moderbolaget tillämpar uttalandet UFR 2, Koncernbidrag och aktieägartillskott, från Rådet för finansiell rapportering. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av värdet på aktier och andelar. En bedömning görs därefter av huruvida det föreligger ett behov av nedskrivning av värdet på aktier och andelar ifråga. Koncernbidrag redovisas i enlighet med deras ekonomiska innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats eller erhållits i syfte att reducera koncernens totala skatt redovisas direkt mot Balanserad vinst efter avdrag för effekten på aktuell skatt. Erhållna koncernbidrag som är att jämställa med utdelning redovisas som utdelning från koncernföretag i resultaträkningen. Lämnade koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, efter beaktande av effekt på aktuell skatt, i enlighet med principen för aktieägartillskott ovan. NOT 3 FINANSIELL RISKHANTERING FINANSIELLA RISKFAKTORER Koncernen utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker: marknadsrisk (inklusive valutarisk och ränterisk), kreditrisk och likviditetsrisk. I koncernen tillämpas gemensam riskhantering för alla enheter. Den beskrivning som finns i denna not är därför i allt väsentligt tillämplig även för moderbolaget. Riskhanteringen sköts av ekonomiavdelningen i moderbolaget enligt policies som fastställts av styrelsen. Marknadsrisk (i) Valutarisk Koncernen verkar enbart i Sverige och innefattar inga utländska dotterbolag. Valutarisken i Koncernen är därmed mycket begränsad. Under 2008 och 2009 har enbart ett fåtal transaktioner i utländsk valuta förekommit, valutakursdifferenser som redovisats i resultaträkningen uppgår till -31 tkr för 2009 (2008: -15 tkr). (ii) Ränterisk Eftersom Koncernen inte innehar några väsentliga räntebärande finansiella tillgångar eller skulder är Koncernens resultat och kassaflöde från den löpande verksamheten i allt väsentligt oberoende av förändringar i marknadsräntor. Kreditrisk Kreditrisk eller motpartsrisk är risken för att motparten i en finansiell transaktion inte fullgör sina förpliktelser på förfallodagen. Kreditrisk hanteras på Koncernnivå och uppstår genom banktillgodohavanden inklusive spärrade banktillgodohavanden samt kundfordringar. Endast banker och finansinstitut med en hög kreditrating accepteras i Koncernen. Koncernen har även rutiner för bedömning av kreditvärdigheten hos kunder och har satt upp kreditgränser för att reducera kreditrisken mot en enskild kund. Koncernen har inte haft några kreditförluster under 2008 eller 2009 och har inga väsentliga koncentrationer av kreditrisker. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att Koncernen saknar likvida medel för betalning av sina åtaganden avseende finansiella skulder. Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet och genom att tillse att Koncernen alltid har tillräckligt med likvida medel. Per den 31 december 2009 har Koncernen en likviditet om tkr (2008: tkr). Koncernen har inga kreditfaciliteter. Koncernens finansiella skulder uppgår totalt till tkr per den 31 december 2009 (2008: ) fördelat på långfristig skuld tkr (2008: tkr) med förfall 2012 samt leverantörsskulder på tkr (2008: ) som förfaller inom 12 månader efter rapportperiodens slut. Koncernen är i behov av kapitalanskaffning för att kunna genomföra anläggningsinvesteringar nödvändiga för ett återupptagande av gruvdriften. Den 25 mars 2010 genomförde bolaget en nyemission som tillförde bolaget 165 miljoner kronor före emissionskostnader. Koncernen bedömer att en slutgiltig finansiering kommer att kunna genomföras under Denna finansiering planeras att genomföras genom ytterligare nyemission samt bankupplåning. HANTERING AV KAPITALRISK Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. Totalt kapital beräknas som Eget kapital i koncernens balansräkning och uppgår till tkr per den 31 december 2009 (2008: tkr). BERÄKNING AV VERKLIGT VÄRDE Redovisat värde, efter eventuella nedskrivningar, för kundfordringar och leverantörsskulder förutsätts motsvara deras verkliga värden, eftersom dessa poster är kortfristiga i sin natur. Verkligt värde på långfristiga finansiella skulder beräknas, för upplysningssyfte, genom att diskontera det framtida kontrakterade kassaflödet till den aktuella marknadsränta som är tillgänglig för Koncernen för liknande instrument. Koncernen har inga finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. NOT 4 VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer definitionsmässigt sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår anges i huvuddrag nedan. (a) Prövning av nedskrivningsbehov för prospekterings- och utvärderingstillgångar Nedskrivningsbehov på prospekterings- och utvärderingstillgångar prövas, utifrån kraven i IFRS 6, när fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet för en prospekterings- och utvärderingstillgång kan överstiga dess återvinningsvärde. När fakta och omständigheter tyder på att det redovisade värdet överstiger återvinningsvärdet görs värdering, klassificering och lämnas upplysningar utifrån kraven i IAS 36, Nedskrivningar. Värdet på de immateriella tillgångarna, aktiverade prospekterings- och utvärderingsutgifter, uppgår till tkr per den 31 december 2009 (2008: tkr). Värdet är bland annat avhängigt av möjligheterna och resurserna att utveckla de aktiverade utgifterna till brytvärda förekomster. Under 2008 redovisade Koncernen en nedskrivning i resultaträkningen uppgående till tkr hänförlig till utgifter för undersökningstillstånd. Under 2009 har ingen nedskrivning av prospekterings- och utvärderingstillgångar redovisats. Skulle förutsättningarna för de underliggande bedömningarna som utgör grunden för värdet på de immateriella tillgångarna ändras och fakta och omständigheter framkomma 66

67 N O T E R som tyder på att nedskrivningstest skulle behöva genomföras kan värdet behöva skrivas ned. Några omständigheter eller fakta som tyder på att en nedskrivning skulle vara motiverad har ej framkommit. (b) Avsättning för kostnader för återställande av mark Per den 31 december 2009 har Koncernen redovisat är en avsättning uppgående till 242 tkr (2008: 0 tkr), vilket enligt ledningens bedömning är det maximala belopp som Koncernen i nuläget kommer att behöva betala för återställande av mark. Avsättningen har värderats till nuvärdet av det belopp som förväntas krävas för att reglera förpliktelsen vilket förväntas ske då gruvdrift ej längre kommer att bedrivas. NOT 5 NETTOOMSÄTTNINGENS FÖRDELNING Nettoomsättningen fördelar sig på typ av intäkter enligt följande: Koncernen Moderbolaget Tkr Provleverans järnmalm Hyresintäkter Övriga intäkter Koncerngemensamma tjänster Totalt Intäkter om cirka tkr (2008: - tkr) för Koncernen avser en enskild extern kund. Dessa intäkter hänför sig till varuförsäljning av järnmalm. Operationella leasingavtal där ett koncernföretag är leasegivare Koncernen hyr ut fastigheter i Dannemora enligt olika avtal med uppsägningstid om 3 månader. Avtalen kan förlängas. Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägningsbara operationella leasingavtal avseende fastigheter fördelas enligt följande: Koncernen Inom ett år Koncernen totalt Variabel del av avgifter som ingår i periodens resultat var 0 tkr (2008: 0 tkr). NOT 6 MODERBOLAGETS FÖRSÄLJNING OCH INKÖP TILL KONCERNFÖRETAG Moderbolaget har under året fakturerat dotterbolagen tkr för koncerngemensamma tjänster. Moderbolaget har köpt tjänster från koncernföretag uppgående till tkr avseende arbete nedlagt på undersökningstillstånd som har aktiverats som prospekteringstillgångar. NOT 7 ERSÄTTNINGAR TILL REVISORERNA Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Koncernen Moderbolaget Tkr Öhrlings PricewaterhouseCoopers Revisionsuppdrag Andra uppdrag Totalt NOT 8 ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA MM Koncernen Moderbolaget Tkr Löner och andra ersättningar till styrelse och VD Löner och andra ersättningar till övriga ledande befattningshavare Löner och andra ersättningar till övriga anställda Sociala avgifter Pensionskostnader till styrelse och VD avgiftsbestämda planer Pensionskostnader till övriga ledande befattningshavare avgiftsbestämda planer Pensionskostnader till övriga anställda avgiftsbestämda planer Löner, ersättningar och pension totalt Medelantal anställda (samtliga anställda i Sverige) Män Kvinnor Anställda totalt Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 0,5 % 0,5 % - - sjukfrånvaro för män 0,4 % 0,4 % - - Styrelsen består av sex ledamöter (2008: sex ledamöter) där 100 % (2008: 100 %) är män. Koncernens ledningsgrupp består av sex personer (2008: sex personer) där 100 % (2008: 100 %) är män. Ersättningar till styrelse och VD Styrelsearvode utgår med 225 tkr till styrelseordförande, 150 tkr till vice ordförande samt med 75 tkr vardera till de fyra övriga styrelseledamöterna. Det finns inga pensions, tantiems- eller andra förmånsprogram avtalade för styrelsen. Bolagets VD uppbär endast fast ersättning. Hans totala ersättning exklusive pension uppgick till tkr. Inbetalda pensionspremier uppgick till 269 tkr. Något avgångsvederlag, förutom sedvanlig uppsägningstid om sex månader, finns inte avtalat. Ersättningar till övriga ledande befattningshavare Ersättningar till övriga ledande befattningshavare har under året utgått med löner på totalt tkr. Inbetalda pensionspremier för de ledande befattningshavare har under året utgått med 743 tkr. Några avgångsvederlag, förutom sedvanlig uppsägningstid om 6 månader, finns inte avtalade för gruppen ledande befattningshavare. Incitamentsprogram 2006 beslutades om ett incitamentsprogram omfattande högst teckningsoptioner riktat till personal, ledande befattningshavare och styrelseledamöter teckningsoptioner tilldelades. Teckning av aktie skulle ske under perioden 15 mars 2007 till och med den 31 december Per den 31 december 2008 hade inga aktier tecknats med stöd av incitamentsprogrammet. Vid extra bolagsstämma i april 2008 beslutades om ett optionsprogram till bolagets VD omfattande teckningsoptioner samt personaloptioner. Teckningsoptionerna överläts till marknadspris enligt Black & Scholes värderingsformel för optioner. Varje teckningsoption ger rätt att under perioden 1 juli 2009 till och med 15 januari 2012 teckna en ny aktie av serie B. Teckningskursen per aktie har fastställts till 75 kronor. Personaloptionerna tilldelades utan vederlag. Varje personaloption ger rätt att under perioden 1 juli 2011 till och med 15 januari 2012 teckna en ny aktie av serie B. Teckningskursen per aktie har fastställts till 50 kronor. NOT 8, forts A 67

68 N O T E R NOT 8, forts 68 Vid extra bolagsstämma i juni 2008 utökades ovanstående optionsprogram innebärande utställande av teckningsoptioner och personaloptioner till ledande befattningshavare i koncernen teckningsoptioner och personaloptioner tilldelades. Teckningsoptionerna överläts till marknadspris enligt Black & Scholes värderingsformel för optioner. Varje teckningsoption ger innehavaren rätt att under perioden 1 juli 2009 till och med 15 januari 2012 teckna en ny aktie av serie B. Teckningskursen per aktie har fastställts till 91 kronor. Personaloptionerna tilldelades utan vederlag. Varje personaloption ger innehavaren rätt att under perioden 1 juli 2011 till och med 15 januari 2012 teckna en ny aktie av serie B. Teckningskursen per aktie har fastställts till 68 kronor. Per den 31 december 2009 hade inga aktier tecknats med stöd av ovanstående incitamentsprogram. NOT 9 FINANSIELLA INTÄKTER OCH FINANSIELLA KOSTNADER Koncernen Tkr Finansiella intäkter: Ränteintäkter på kortfristiga banktillgodohavanden Ränteintäkter på spärrade likvida medel Finansiella intäkter Finansiella kostnader: Övriga finansiella kostnader Finansiella kostnader Finansiella poster Koncernen - netto NOT 10 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTAT POSTER SAMT RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Moderbolaget Tkr Ränteintäkter och liknande resultatposter: Ränteintäkter från koncernföretag Övriga ränteintäkter Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter: Övriga finansiella kostnader -5-3 Räntekostnader och liknande resultatposter -5-3 Finansiella poster Moderbolaget - netto NOT 11 INKOMSTSKATT/SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT Skillnaderna mellan redovisad skattekostnad och en beräknad skattekostnad baserad på gällande skattesats är följande: Koncernen Moderbolaget Tkr Resultat före skatt Inkomstskatt beräknad enligt koncernens gällande skattesats (26,3%) Ej skattepliktiga intäkter Ej avdragsgilla kostnader Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats Skattekostnad totalt Vägd genomsnittlig skattesats för Koncernen och Moderbolaget är 26,3% (2008: 26,3%). Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som det är sannolikt att de kan tillgodogöras genom framtida beskattningsbara vinster. Koncernen har ackumulerade underskottsavdrag uppgående till tkr. Någon uppskjuten skattefordran avseende dessa förluster som kan utnyttjas mot framtida beskattningsbar vinst har ej redovisats eftersom det inte finns övertygande faktorer som kan påvisa att underskottsavdragen kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster. NOT 12 RESULTAT PER AKTIE Tkr Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare Vägt genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (tusental) Justerat för: Utestående teckningsoptioner Vägt genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (tusental) Resultat per aktie före utspädning -3,02-3,66 Resultat per aktie efter utspädning -2,95-3,56 NOT 13 UTDELNING PER AKTIE Inga utdelningar betalades ut under 2009 eller På bolagsstämman den 3 maj 2010 kommer ingen utdelning att föreslås. NOT 14 IMMATERIELLA TILLGÅNGAR/IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Prospekterings- och utvärderingstillgångar Tkr Koncernen Moderbolaget Per 1 januari 2008 Anskaffningsvärde Ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2008 Ingående redovisat värde Inköp/upparbetning Överföring till koncernföretag Nedskrivningar Utgående redovisat värde Per 31 december 2008 Anskaffningsvärde Ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2009 Ingående redovisat värde Omföring till Materiella tillgångar Inköp/upparbetning Utgående redovisat värde Per 31 december 2009 Anskaffningsvärde Ackumulerade nedskrivningar Redovisat värde

69 N O T E R NOT 15 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR NOT 17 AKTIER OCH ANDELAR I KONCERNFÖRETAG Tkr Koncernern Byggnader Inventarier, Pågående Totalt och mark verktyg och nyanläggningar installationer Per 1 januari 2008 Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2008 Ingående redovisat värde Inköp Avskrivningar Utgående redovisat värde Per 31 december 2008 Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Räkenskapsåret 2009 Ingående redovisat värde Omföring från Immateriella tillgångar Inköp Avskrivningar Utgående redovisat värde Per 31 december 2009 Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Redovisat värde Koncernen Taxeringsvärde på byggnader och mark i Sverige Redovisat värde på byggnader och mark i Sverige, vilka har åsatts taxeringsvärde Långfristiga skulder i Koncernen är säkerställda av byggnader och mark till ett värde av tkr (2008: tkr) (not 25). Moderbolaget Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Tkr Moderbolaget Ingående anskaffningsvärde Investering Utgående redovisat värde Moderbolaget innehar andelar i följande dotterbolag: Namn Organisations- Säte Kapital- Antal Redovisat värde nummer andel andelar Dannemora Magnetit AB Östhammar 100 % Dannemora Förvaltnings AB Östhammar 100 % Dannemora Prospektering AB Östhammar 100 % Rösträttsandelarna överensstämmer med kapitalandelarna. NOT 18 FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI I KONCERNEN Tkr Lånefodringar och kundfordringar Tillgångar i balansräkningen Finansiella anläggningstillgångar Kundfordringar Övriga fordringar Likvida medel Totalt Övriga finansiella skulder Skulder i balansräkningen Övrig långfristig skuld Leverantörsskulder Övriga skulder Totalt NOT19 A Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde NOT 16 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR/ ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Koncernen Moderbolaget Tkr Vid årets början Tillkommande poster Avgående poster Vid årets slut Depositioner Spärrade banktillgodohavanden Totalt Spärrade banktillgodohavanden utgör för 2009 medel som är spärrade för åtaganden enligt miljödomstolens beslut och är spärrade så länge gruvproduktion i Dannemora pågår. (2008: Spärrade medel enligt miljödomstolens beslut samt spärrade medel för fullgörande av betalningar för anläggningsarbeten 500, spärrade till och med maj 2009). 69

70 N O T E R NOT 19 KUNDFORDRINGAR NOT 22 LIKVIDA MEDEL/KASSA OCH BANK Tkr Koncernen Kundfordringar Minus: reservering för osäkra fordringar Kundfordringar netto Per den 31 december 2009 uppgick fullgoda kundfordringar till 79 tkr (2008: 153 tkr). Per den 31 december 2009 var kundfordringar uppgående till 78 tkr (2008: 3 tkr) förfallna men utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga, då dessa betalades under januari Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår nedan: Mindre än 3 månader till 6 månader - - Summa förfallna kundfordringar 78 3 Reserven för osäkra kundfordringar uppgick till 14 tkr per den 31 december 2009 (2008: 0 tkr). Åldersanalysen av dessa är som följer: till 6 månader 14 - Mer än 6 månader Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar är som följer: Per 1 januari - - Reservering för osäkra fordringar 14 - Per 31 december 14 - Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga externa kostnader i resultaträkningen. Den maximala exponeringen för kreditrisk per balansdagen är det redovisade värdet för kundfordringar enligt ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet. NOT 20 ÖVRIGA FORDRINGAR Koncernen Moderbolaget Tkr Fordringar hos koncernföretag Fordran moms Övriga kortfristiga fordringar Totalt NOT 21 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget Tkr Förutbetald hyra Förutbetald leasingavgifter Förutbetalda abonnemang Förutbetalda försäkringskostnader Övriga poster Totalt Tkr Koncernen I likvida medel i balansräkningen och kassaflödesanalysen ingår följande: Koncernen Balansräkningen Likvida medel Spärrade banktillgodohavanden Koncernen totalt Kassaflödesanalysen Likvida medel Koncernen totalt Moderbolaget Balansräkningen Kassa och bank Moderföretaget totalt Kassaflödesanalysen Kassa och bank Moderbolaget totalt NOT 23 AKTIEKAPITAL OCH ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL Övrigt Antal aktier tillskjutet (tusental) Aktiekapital kapital Totalt Per 1 januari Nyemission Emissionskostnad Emission av teckningsoptioner Per 31 december Per 1 januari Per 31 december NOT 24 AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR Under not 8 kan läsas mer om incitamentsprogrammet. Förändringar i antalet utestående personal- och teckningsoptioner och deras lösenpris är som följer: Koncernen Lösenpris i Tecknings- Lösenpris i Personal Lösenpris i Tecknings- Lösenpris Personal kr per optioner kr per optioner kr per optioner kr per optioner aktie (tusental) aktie (tudental) aktie (tusental) aktie (tudental) Per 1 januari Tilldelade Förverkade Utnyttjade Förfallna Per 31 december Utestående aktieoptioner vid årets slut har förfallodatum 15 januari Det vägda genomsnittliga verkliga värdet för optioner som tilldelades under 2008 har fastställt med hjälp av Black-Scholes värderingsmodell. Viktiga indata i modellen var bedömt vägt genomsnittligt aktievärde på tilldelningsdagen, lösenpris, volatilitet, förväntad utdelning, förväntad löptid på optionerna på 3,5 år och årlig riskfri ränta på 4,39 %. Mot bakgrund av att de anställda har betalat marknadsmässig premie för optionerna har ingen kostnad uppstått i bolaget. 70

71 N O T E R NOT 25 LÅNGFRISTIGA SKULDER Tkr Koncernen Långfristig skuld till Östhammars kommun för förvärv av mark och byggnader Totalt långfristiga skulder Skulden är ett räntefritt lån och förfaller till betalning i december Det verkliga värdet på skulden uppgår till tkr per den 31 december 2009 (2008: tkr). NOT 26 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Tkr Koncernen Återställande av miljö Per 1 januari Redovisat i resultaträkningen: tillkommande avsättningar 242 Per 31 december Avsättningarna består av: Långfristig del (återställande av miljö) Kortfristig del - - Koncernen totalt Återställande av miljö Under not 2 i avsnittet Avsättningar, finns en beskrivning av vad som avses med detta. NOT 27 ÖVRIGA SKULDER Koncernen Moderbolaget Tkr Skatteskulder Personalrelaterade skulder Skulder till koncernföretag Övriga poster Totalt NOT 29 STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARS- FÖRBINDELSER Koncernen Moderbolaget Tkr Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar Pantsatta bankmedel Deposition enligt minerallagen, ställd till Bergstaten Ställda säkerheter totalt Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse för koncernföretags förpliktelser Ansvarsförbindelser totalt NOT 30 ÅTAGANDEN Investeringsåtaganden Kontrakterade investeringar vid rapportperiodens slut som ännu inte redovisas i de finansiella rapporterna uppgår till följande belopp: Koncernen Pågående nyanläggningar Koncernen totalt Moderföretaget har inga investeringsåtaganden per den 31 december 2008 eller Åtaganden avseende operationell leasing Koncernen leasar olika typer av lokaler, fordon och it-utrustning enligt uppsägningsbara/ej uppsägningsbara operationella leasingavtal. Framtida leasingavgifter för icke uppsägningsbara operationella leasingavtal förfaller till betalning enligt följande: Koncernen Inom ett år Senare än ett men inom fem år Senare än fem år 0 0 Koncernen totalt NOT 28 UPPLUPPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER Koncernen Moderbolaget Tkr Upplupna utgifter för pågående nyanläggningar Upplupna arvoden Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupna prospekterings- och utvärderingsutgifter Förutbetalda intäkter Övriga poster Totalt Kostnader för operationell leasing har under räkenskapsåret uppgått till 567 tkr (2008: 733 tkr). NOT 31 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN Den 25 mars 2010 genomförde Dannemora Mineral en riktad nyemission. Nyemissionen tillförde bolaget 165 miljoner kronor före emissionskostnader. Sammanlagt tecknades aktier till kursen 60 kronor. Samtidigt påbörjade bolaget arbetet med en notering på Oslo Axess. NOT 32 A 71

72 N O T E R NOT 32 EFFEKTER VID ÖVERGÅNG TILL INTERNATIONAL FINANCIAL REPORTING STANDARDS (IFRS) Årsredovisningen för räkenskapsåret 2009 är den första finansiella rapporten Dannemora Mineral upprättar i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU. Datum för Dannemora Mineral-koncernens övergång till IFRS är den 1 januari Koncernen har till och med räkenskapsåret 2009 upprättat koncernredovisningen i enlighet med Årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. Övergången till IFRS redovisas i enlighet med IFRS 1, Första gången International Financial Reporting Standards tillämpas. Tidigare publicerad finansiell information för räkenskapsåren 2009 och 2008, upprättad enligt Årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden, har omräknats till IFRS. Huvudregeln är att alla tillämpliga IFRS- och IAS-standarder, som trätt i kraft och godkänts av EU, ska tillämpas med retroaktiv verkan. IFRS 1 innehåller dock övergångsbestämmelser som ger företagen en viss valmöjlighet, inga av dessa valmöjligheter har bedömts som tillämpliga för Dannemora Mineral. I det följande redogörs för de förändringar i redovisningsprinciper som införandet av IFRS medför samt övergångseffekterna på Dannemora Mineral-koncernens resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalys för räkenskapsåren 2009 och Kassaflödesanalys Dannemora Mineral har som likvida medel i kassaflödesanalysen enligt IFRS klassificerat kassa och bank. Enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper klassificerade Dannemora Mineral kassa och bank inklusive spärrade banktillgodohavanden som likvida medel. Enligt IAS 7 Rapport över kassaflöden får endast likvida tillgångar som vid anskaffningstidpunkten hade en återstående löptid som ej överstiger 3 månader redovisas som likvida medel. Samtliga spärrade banktillgodohavanden i Koncernen är spärrade i mer än 3 månader från rapportperiodens slut och får därmed inte redovisas som likvida medel i kassaflödesanalysen. Detta betyder att likvida medel i kassaflödesanalysen minskar med tkr per den 31 december 2009 och med tkr per den 31 december Presentation och uppställning Enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska avsättningar redovisas som skulder och inte under separat rubrik i balansräkningen. Vidare ska avsättningar delas upp och redovisas som kortfristiga eller långfristiga skulder. Dannemora Mineral har klassificerat om alla avsättningar som långfristiga eller kortfristiga skulder på basis av när de beräknas betalas. Enligt IAS 1 får inte likvida medel som har löptid överstigande 12 månader redovisas som omsättningstillgång. Koncernen har likvida medel som är spärrade med förfallotid överstigande 12 månader. Dessa poster har därför omrubricerats till "finansiella anläggningstillgångar". Denna omklassificering har medfört en minskning av likvida medel med tkr per den 31 december 2009 och med tkr per den 31 december Eget kapital delas inte längre upp i bundet och fritt eget kapital. Vissa omklassificeringar inom det egna kapitalet har också gjorts. Eget kapital är uppdelat på aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital och balanserad vinst inklusive periodens resultat. Därutöver har vissa benämningar justerats så att "Kassa och bank" benämnas "Likvida medel" och "Ränteintäkter och liknade resultatposter" respektive "Räntekostnader och liknande resultatposter" benämns "Finansiella intäkter" respektive "Finansiella kostnader". Vidare benämns posten Skatt på årets resultat som Inkomstskatt. 72

73 S T Y R E L S E N S U N D E R T E C K N A N D E Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och att den ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. Resultat och balansräkningar för moderbolaget och koncernen kommer att föreläggas årsstämman den 3 maj Dannemora den 13 april 2010 Staffan Bennerdt Verkställande direktör Nils Bernhard Styrelseordförande Nils Sandstedt Lennart Falk Christer Lindberg Vice styrelseordförande Niklas Nordström Lars-Göran Ohlsson Vår revisionsberättelse har avgivits den 15 april 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Annika Wedin Auktoriserad revisor 73

74 R E V I S I O N S B E R Ä T T E L S E Till årsstämman i Dannemora Mineral AB (publ) Organisationsnummer Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Dannemora Mineral AB (publ) för år Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för vårauttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Gävle den15 april 2010 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Annika Wedin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor 74

75 Dannemora gruva med över tusenåriga anor Storrymningen är Europas största dagbrott åstadkommet genom tillmakning (eldning på berget). Det är 270 meter långt, 60 meter brett och 140 meter djupt. De äldsta delarna är från 1490-talet. Dannemora gruva finns skriftligen omnämnd redan Men fynd har gjorts ända från och talen och förmodligen är gruvan över 1000 år gammal. Det stora dagbrottet Storrymningen är av medeltida ursprung. I ett gåvobrev från 1481 skänker Sten Sture d.ä. Silverberget i Films socken till ärkebiskopen och riksrådet Jakob Ulfsson i Uppsala utfärdar Gustav Vasa ett privilegiebrev på Dannemora Berg till Joakim Piper och 1545 bildade kungen ett bolag för att bryta gruvorna. Järnmalmen försörjde ett 30-tal bruk och vallonjärnet blev världsberömt för sin kvalitet. Ett mycket stort antal gamla gruvor och skärpningar i Dannemorafältet vittnar om ett omfattande bergsbruk. På 1600-talet var Dannemora gruva Europas största järnmalmsgruva och brytningen i gruvan bidrog till att Sverige blev en betydande industrination. Mycket av järnet exporterades till England och framförallt till Sheffield som använde stålet till främst vapentillverkning. Dannemora gruva var pulsådern i svenskt välstånd i mer än 300 år, ända fram till 1900-talets början lade SSAB ner gruvan på grund av minskad efterfrågan och låga priser på järnmalm. Den 17 mars 2005 slöts cirkeln i och med att Dannemora Mineral AB bildades. Företaget har målsättningen att återuppta driften i Dannemora gruva och därmed fortsätta en tusenårig tradition. 75

76 A O R D L I S T A Aktinolit Skarnmineral med den kemiska sammansättningen Ca 2 (Mg,Fe) 5 Si 8 O 22 (OH) 2. Antiklinal Veckstruktur i en lagrad bergartssekvens där de äldre lagren bildar den inre delen av vecket. Basmetaller Metaller som till exempel koppar, zink och bly. Bearbetningskoncession Tillstånd att bearbeta (bryta) en fyndighet (äldre benämning: utmål). Bevisad malmreserv Den beräknade kvantiteten och halten av den del av de kända mineraltillgångarna för vilken storlek och halt tillsammans med tekniska, ekonomiska och legala faktorer är kända med den högsta graden av säkerhet. Brytning Losstagning av berg eller malm i dagbrott eller underjordsgruva. Cut-off Lägsta halt som accepteras för att ingå i en beräkning av tonnage och medelhalt. Dannemorit Skarnmineral med den kemiska beteckningen (Fe,Mn,Mg) 7 Si 8 O 22 (OH) 2. Diamantborrning Roterande borrning från vilken en kärna (borrkärna) av berggrunden erhålles. Diopsid Skarnmineral med den kemiska beteckningen CaMg(SiO 3 ) 2. Dolomit Mineral med den kemiska beteckningen CaMg(CO 3 ) 2. Due diligence Skälig försiktighet ; företagsgranskning. Eruption Vulkanutbrott. Feasibility study Genomförbarhetsstudie. Fines I denna årsredovisning en produkt som är mindre än 5 millimeter och som håller 55 procent järn. Fragmentbergart Bergart uppbyggd av fragment från explosiva vulkanutbrott. Förkastning Spricka eller sprickzon längs vilken förskjutning av berggrunden skett. Geofysisk mätning Mätning med instrument som visar bergarters, malmers eller tektoniska strukturers fysiska egenskaper. Granat Grupp av skarnmineral som har den allmänna sammansättningen A 3 B 2 (SiO 4 ) 3 där A är Fe, Mn, Mg eller Ca och B är Al, Fe, Cr eller Ti. Granitoid Kiselrik djupbergart (stelnad nere i jordskorpan). Gruvlave, lave Torn för uppfordring av malm ur gruva. Syftet med tornet är bl. a. att få fallhöjd på den uppfordrade malmen. Gråberg Ofyndigt (icke brytvärt) berg i gruva. Hängvägg Bergmassan omedelbart ovanför en mer eller mindre lutande malmkropp. Indikerade mineraltillgångar Mineraliserat tonnage med angiven halt beräknad från ett tillförlitligt underlag, vilket klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet. JORC Norm som anger en minimistandard för publik rapportering och information om prospekteringsresultat, mineraltillgångar och malmreserver. Kalksten Bergart som huvudsakligen består av mineralet kalcit, med den kemiska beteckningen CaCO 3. Karbonatsten Beteckning på bergarter vars huvudbeståndsdel är karbonatmineral som kalcit eller dolomit. Knebelit Skarnmineral med den kemiska beteckningen (FeMn) 2 SiO 4. Kända mineraltillgångar Mineraliserat tonnage med angiven halt beräknad från ett mycket tillförlitligt underlag i form av observationer i hällar, borrhål, diken och gruvverksamhet, vilka klart visar mineraliseringens form, utsträckning och kontinuitet. Liggvägg Bergmassan omedelbart under en mer eller mindre lutande malmkropp. 76

77 O R D L I S T A F Magnetit Mineral med den kemiska beteckningen Fe 3 O 4. Bryts för utvinning av järn. Magnetseparering Att på magnetisk väg separera magnetiskt mineral från gråberg. Malm Mineralisering som kan exploateras med ekonomisk vinst. Magnetometri Metod för att kartlägga magnetiska variationer i berggrunden. Masugn Ugn i vilken det oxidbundna järnet i malmen reduceras till råjärn. Miljötillstånd Tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva gruvbrytning och malmförädling. Mineralisering Koncentration av potentiellt intressanta mineral i berggrunden. Ort Gruvgång under jord som ofta är nära horisontell. Probable ore reserve Sannolik malmreserv, se detta ord. Prospektering Malmletning. Proven ore reserve Bevisad malmreserv, se detta ord. Ramp Tunnel för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i spiral. Kallas också för snedbana. Råmalm Den malm som brutits men ännu inte gått igenom någon förädlingsprocess. Sannolik malmreserv Den beräknade kvantiteten och halten av den del av de sannolika mineraltillgångarna för vilken ekonomisk lönsamhet har visats (genom adekvata tekniska, ekonomiska och legala studier) med sådan säkerhet att investeringar kan göras. Schakt Slutet bergrum med huvudsakligen vertikal utsträckning. Siktning Separering av kornstorleksfraktioner. Skarn Beteckning på silikatmineral som ofta åtföljer järn- och sulfidmineraliseringar. Skivrasbrytning Brytningsmetod där hängväggen tillåts rasa in och som ofta används för brant stående malmer. Skärpning Mindre gruvförsök. Skip Hisskorg för transport av malm i schakt. Snedbana Ort för upp- och nerfart i gruva. Går ofta i spiral. Kallas också för ramp. Sovring Torr malmförädlingsmetod omfattande magnetisk separering, krossning och siktning. Styckemalm I denna årsredovisning en produkt som är mellan 5 och 16 millimeter och som håller 50 procent järn. Störtschakt Ett schakt som malmen tippas i för att sedan lastas ut på en huvudnivå. Suprakrustal Bergart som bildats på jordytan. Synklinal Veckstruktur i en lagrad bergartssekvens där de yngre lagren bildar den inre delen av vecket. Tektonik Gren inom geologin som behandlar deformation av berggrunden. Tillredning Ortdrivning för att kunna produktionsbryta malm. Undersökningstillstånd Tillstånd från Bergsstaten att bedriva prospektering inom ett visst område. Veckningsfas En av flera perioder då jordskorpan pressats ihop och veckats. Ädelmetaller Metaller som till exempel guld, silver och platina. Silikat Mineral som innehåller kisel (Si) och syre (O). 77

78 Å R S R E D O V I S N I N G Koncernkontoret Dannemora Mineral AB Besöksadress: Svärdvägen 7 Postadress: Box 627 SE Danderyd Tel +46 (0) Fax +46 (0) E-post info@dannemoramineral.se 09 Gruvkontoret Dannemora Mineral AB Besöks- och postadress: Storrymningsvägen 5 SE Österbybruk Tel +46 (0) Fax +46 (0) E-post info@dannemoramineral.se foto om inte annat anges Mikael Michael Eriksson & Tommy Persson foto omslagsbild Jens Andersson, Bergteamet produktion Crussell & Company, text Anne Crussell, form Peter Widell tryck Mixi Print