arkivrapport Inledning KN-SLM Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

Transkript

1 Nr 2013:09 KN-SLM arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum ang. förenklad rapport över arkeologisk förundersökning gällande igenläggning av det förundersökta gravfältet Västerljung 285 inom fastigheten Björke 3:17, Västerljung socken, Trosa kommun, Södermanlands län. Inledning I enlighet med länsstyrelsens beslut och tilläggsbeslut (lst dnr ) har Sörmlands museum återställt marken i anslutning till det nyupptäckta gravfältet Västerljung 285. Återställningsarbetet genomfördes under perioden november år 2012 och september år Projektledare samt fältoch rapportansvarig var Ingeborg Svensson. I fältarbetet deltog även Patrik Gustafsson. Båda är verksamma som arkeologer vid Sörmlands museum. Gravfältet Västerljung 285 är beläget inom ett detaljplaneområde och var under hösten år 2011 föremål för en arkeologisk förundersökning. Syftet var att ge ett fullständigt underlag inför en slutgiltig särskild undersökning. Av den anledningen banades hela planområdet av med hjälp av grävmaskin för att fastställa det totala antalet gravar. Förundersökningen genomfördes av Stiftelsen Kulturmiljövård och resulterade i att de framkom ett sjuttiotal gravar i form av runda stensättningar inom planområdet. Utöver gravarna påträffades även ett tiotal härdar (Arnberg & Runeson 2012). Efter noggrant övervägande, och som ett resultat av samråd mellan Riksantikvarieämbetet och Trosa kommun, beslutade länsstyrelsen att gravfältet istället skulle bevaras. Under hösten år 2012 inledde därför Trosa kommun, Länsstyrelsen i Södermanlands län och Sörmlands museum ett samarbete med målet att göra gravfältet och dess närmiljö till en attraktiv besöksplats som brukas, utvecklas och vårdas. Genom att engagera Kyrkskolan i Västerljung och bland annat söka medel från Kulturrådet till ett Skapande skola projekt (genomfört under september år 2013), samt att med egna medel arrangera ett uteklassrum, hoppas Trosa kommun kunna ta tillvara och utveckla platsen. Som en följd av att fornlämningen vid förundersökningen hösten 2011 eventuellt skulle bli föremål för en särskild undersökning (slutundersökning), lämnades

2 gravfältet avbanat och övertäcktes inte. Stora högar med jordmassor och sten från de undersökta gravarna blev liggande inom fastigheten (se bilaga 5, figur 1, 4 & 5). Som ett första steg i att skapa en attraktiv besöksplats fattade därför länsstyrelsen i Södermanlands län, med stöd av 2 kap 13, lagen (1988:950) om kulturminnen mm (KML) beslut om att en arkeologisk förundersökning i form av ett återställande av området skulle genomföras. Ansvarig för kostnaden var staten genom Riksantikvarieämbetet då fornlämningen inte var känd innan den arkeologiska förundersökningen år Planområdet är beläget strax nordöst om Västerljung som i sin tur ligger cirka fem kilometer sydväst om Vagnhärad. Ytan som var aktuell för återställning utgjordes av avverkad skogsmark och var belägen mellan 25 och 35 meter över havet (se bilaga 1 & 2). Målsättning och syfte Återställningen gjordes med syfte att de stensättningar som ligger inom planområdets västra del ska förbli synliga och att området ska kunna brukas i första hand av boende i Västerljung och Trosa kommun. Arbetet skulle ligga till grund för att göra området till en attraktiv besöksplats som används, utvecklas och vårdas. Genomförande & resultat Återställningsarbetet genomfördes i samverkan med arkeologer, vilka dels aktivt deltog igenläggningen, dels övervakade så att de maskiner som var inblandade i arbetet inte skadade några gravar vid sin framfart i området. Fotodokumentation utfördes genomgående under arbetets gång. Fältarbetet inleddes under hösten år 2012 med att de djupschakt som tagits upp inom den västra ytan lades igen med hjälp av grävmaskin (se bilaga 3 & 5). Som fyllnadsmassor användes material från de närliggande dumphögarna. Stenar sorterades bort i möjligaste mån så att igenläggningen gjordes med ett så stenfritt material som möjligt. För att behålla en farbar/hållbar väg för de fordon som senare ska komma och transportera bort massor ifrån området, övertäcktes inte hela det schakt som var beläget inom den södra delen av ytan. Massorna från dumphögen i nordväst användes i sin helhet och nyttjades även för att återställa en grunt schaktad yta i anslutning till ett av djupschakten (se bilaga 3). Stenar och stenblock från de undersökta gravarna (A101, A113 & A134) togs bort och lades i en hög nära vägen i väntan på bortforsling. Stakkäppar sattes ut för att markera platserna för de undersökta gravarna. De härdar som påträffats inom området täcktes med geotextil för att sedan övertäckas med jordmassor (se bialag 3 & 5). I området öster om vägen återställdes hela ytan med hjälp av grävmaskin. Massor från de närliggande dumphögarna användes som återfyllnadsmaterial. De framtagna berghällarna lämnades dock i befintligt skick och övertäcktes inte. På en av hällarna påträffades även sex stycken skålgropar, vilka var mellan 3 och 4 centimeter stora och ungefär 5 millimeter djupa. Den framrensade stensättningen (Västerljung 284) och samtliga påträffade härdar (Västerljung

3 285, 286 & 287) täcktes med geotextil för att sedan övertäckas med jordmassor (se bilaga 3, 4 & 5). Sänkan nedanför berget som tidigare utgjorts av sankmark behandlades på ett något annorlunda sätt än vad som ursprungligen var tanken. När dumpmassorna togs bort försvann stora delar av det stående vattnet eftersom högarna hade fungerat som fördämningar. I svackan fanns också två härdar vilka täcktes med geotextil och jordmassor, medan ytorna runt om de övertäckta härdarna lämnades i avbanat skick. Resultatet gav ett märkligt intryck, vilket förstärktes av att samtliga stubbar som fanns i svackan hamnade väldigt högt upp i förhållande till markytan. Av ovanstående anledningar lades ett skikt med jordmassor över hela sänkan, men den topografiska karaktären av sänka/svacka bibehölls. Redan dagen efter hade vatten från berget börjat rinna ner i svackan igen, vilket pekar på att svackan efter hand kommer att återta sin ursprungliga karaktär som sankmark (se bilaga 5, figur 8 & 9). Tanken från början var att de dumpmassor och stenblock som blev över skulle forslas bort ifrån området genom Trosa kommuns försorg i anslutning till att återställningsarbetet slutfördes under hösten år Det visade sig dock att det blev mer komplicerat och mer kostnadskrävande än vad kommunen förutsett. Efter diskussioner mellan Trosa kommun och länsstyrelsen bestämdes istället att även de kvarvarande massorna skulle planeras ut/läggas tillbaka inom tre av länsstyrelsen utpekade områden (Tilläggsbeslut ). Utsorterade stenar och stenblock från de undersökta gravarna forslades dock bort ifrån området. Arbetet genomfördes under hösten år Bilagor Bilaga 1. Utdrag ur Gröna kartan (GSD) med det aktuella utredningsområdet markerat. Skala 1: Bilaga 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan (GSD) med det aktuella utredningsområdet markerat. Skala 1:5000. Bilaga 3. Schaktplan med karterade anläggningar, dumphögar & topografiska objekt samt den nypåträffade skålgropslokalen. Bilaga 4. Beskrivning & dokumentation av skålgropsförekomst. Bilaga 5. Fotografier. Referenser Arnberg, Anna & Runeson, Henrik Björke. Gravfält och härdar i Västerljung. Förundersökning samt skadeinventering och återställning. Västerljung 284, 285, 286, 287 och 2:1, Björke 3:17 och 3:1, Västerljung socken, Trosa kommun, Södermanlands län. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:29. Västerås. Digitala Fastighetskartan. Geografiska Sverigedata (GSD). Fastighetskartan med höjdkurvor, Södermanlands län, Gävle. FMIS. Informationssystemet om fornminnen, Riksantikvarieämbetet. Datauttag , Södermanlands län (

4 Gröna kartan, Geografiska Sverigedata (GSD). Södermanlands län. Kartförlaget, Gävle Administrativa uppgifter Södermanlands museums dnr: KN-SLM Länsstyrelsens dnr: Tid för undersökningen: november år 2012 & september år 2013 Personal: Patrik Gustafsson & Ingeborg Svensson Belägenhet: Ekonomisk karta över Sverige Västerljung 9H 6i. Upprättad av Rikets allmänna kartverk. Skala 1: N (x) E (y) Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Höjdsystem: RH 2000 Dokumentationsmaterialet förvaras i Sörmlands museums topografiska arkiv.

5 Bilagor Bilaga 1 N Utdrag ur Gröna kartans blad (GSD) Strängnäs 10H NV & 10H NO med utredningsområdet markerat. Skala 1:

6 Bilaga 2 N Utdrag ur digitala Fastighetskartan (GSD) med uttag från FMIS (131005). Fasta fornlämningar är röda och övriga kulturhistoriska lämningar är gula. Planområdet är utmarkerat med blå kontur. Skala 1:5000.

7 Schaktplan med karterade anläggningar, dumphögar & topografiska objekt. Underlaget har sammanställts av Stiftelsen Kulturmiljövård (FU hösten 2011) och delvis omarbetats av Sörmlands museum. A134 A101 A113 Skålgropar Västerljung 286 Västerljung 284 Västerljung 287 N Bilaga 3

8 Bilaga 4. Beskrivning & dokumentation av skålgropsförekomst Objekt 1, Hällristning Belägenhet: N (x) ,704, E (y) , 418 Z 34,00 Hällristning bestående av 6 skålgropar, 3-4 centimeter i diameter och cirka 0,5 cemtimeter djupa. Skålgroparna återfinns i två grupper om tre i varje, cirka 30 centimeter från varandra. Hällristningen är belägen på ett större parti berg i dagen som ligger i anslutning till en mindre våtmark/sänka. Skålgroparna återfinns i en slät amfibolitgång (VSV-ÖNÖ riktning) omgiven av skrovlig gnejs. Hällristningen var belägen på en berghäll som låg i anslutning till en mindre våtmark/sänka. Bilden är tagen från västsydväst. Foto: Patrik Gustafsson 2012, Sörmlands museum. Grupp 2 Grupp 1 De sex skålgroparna återfanns i två grupper med tre i varje grupp. Avståndet mellan grupperingarna var cirka 30 centimeter. Bilden är tagen från söder. Foto: Patrik Gustafsson 2012, Sörmlands museum.

9 Bilaga 5. Fotografier Figur 1. Vy över den västra delen av planområdet. I förgrunden syns ett par av stensättningarna och i bildens vänstra kant syns en del av en dumphög. Bilden är tagen från sydöst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 2. Djupschakten inom den västra delen av planområdet lades igen med så stenfria massor som möjligt. Bilden är tagen från sydväst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 3. Ett av de återfyllda djupschakten inom den västra delen av planområdet. Bilden är tagen från sydsydväst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum.

10 Figur 4. Bilden visar den östra delen av planområdet före igenläggning. Bilden är tagen från västsydväst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 5. Vy över den östra delen av planområdet före igenläggning. Längst bort i bild syns partiet med berg i dagen. Bilden är tagen från sydväst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 6. Samma vy som ovan efter det att dumphögarna planats ut och ytan återställts. Notera hällmarken i bakgrunden. Bilden är tagen från sydväst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum.

11 Figur 7. Den östra delen av planområdet efter återställningen. Bilden är tagen från väst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 8. Sänkan/sankmarken längs med vägen före återställning. I förgrunden syns två härdar som täckts med geotextil. Bilden är tagen från sysydöst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum. Figur 9. Samma vy som ovan efter återställning. Bilden är tagen från sydsydöst. Foto: Ingeborg Svensson 2012, Sörmlands museum.