Färgelanda kommun. årsredovisning

Transkript

1 Färgelanda kommun årsredovisning 2008

2 Innehållsförteckning Redovisning av kommunen och kommunkoncernen Kommunstyrelsens ordförande Målrapportering Kommentarer årsbokslut Personalredovisning Välfärdsbokslut Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsförvaltning Sektor Barnomsorg / Utbildning Sektor Äldreomsorg Sektor Individ och familjeomsorg / LSS Sektor Kultur och Fritid Sektor Kost och Städ Serviceförvaltning Sektor Gemensam administration och kommunikation 22 Sektor Plan och Bygg Sektor Fastighet och Anläggning Sektor VA- / Renhållning Sektor Medlemsavgifter Drifts- och investeringsredovisning Resultaträkning och VA-Verksamhet Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter Fem år i sammandrag - koncernen Fem år i sammandrag - kommunen Organisationsstruktur - Färgelanda kommun Begreppsförklaringar Revisionsberättelse och Beredningsyttrande Sektor Näringsliv och arbetsmarknad De fyra bilderna på framsdan av Färgelanda kommuns årsredovisning representerar kommunens monter vid hem och villa mässan 2008, Ödeborgs fotbollsplan, midsommarfirande på Gullvivans dagliga verksamhet, integrationsevenemang Världens Jul Utgivare: Färgelanda kommun Färgelanda Telefon: Foto: Andreas Gleisner, Färgelanda kommun Tryck: Strömberg distribution i Huddinge AB Inlaga: Omslag: Multi art silk 130 gram Multi art gloss 170 gram FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNIN 2008

3 Kommunstyrelsens ordförande 2008 har på många sätt präglats av den dramatiska förändringen av konjunkturen. Året inleddes med ekonomin i högvarv för att snabbt vända nedåt under sensommaren och hösten. Finanskrisen i USA nådde snabbt till Västsverige genom minskad bilförsäljning. Färgelanda, som är den mest fordonsindustriberoende kommunen i Västra Götaland drabbades av varsel och nedgång på arbetsmarknaden under hösten. Prognoserna för kommande skatteintäkter sjönk snabbt. Budgetarbetet för kommunen blev tyngre än vanligt och drog ut på tiden. Ombyggnaden av kommunens industrilokal Björnhuset till företagshotell inom livsmedel startade under vintern 2008 och beräknas bli att bli klar Livsmedelsföretagen ger ett välkommet tillskott av arbetstillfällen och en breddning av näringslivet som så väl behövs. Politiskt nåddes en framgång för Färgelanda kommun genom att Kommunfullmäktige beslutade om en Äldreomsorgsplan som stöddes av samtliga partier. Det är en långsiktig plan med inriktning mot att de äldre skall kunna bo kvar länge i sina hem. Planeringsarbetet för en demensavdelning på Solgården är igång, för att ersätta Tallbacken. Solgården blir nu centrum för äldreomsorg i Högsäter. För södra kommundelen utreds nu var ett framtida demenscenter skall ligga. Hösten har präglats av skoldebatten. Förvaltningens förslag att stänga Stigen och Järbo skolor har utretts av välfärdsberedningen. I uppdraget ingick även alternativet att samla tätortens elever till Valboskolan. Det blev ett stort engagemang från föräldrarna med möten, debatter och demonstrationer. Kommunfullmäktige drog rekordpublik vid två sammanträden under december. Den 29:e december beslutade kommunfullmäktige om budget Frågan om framtida skolstruktur återremitterades för vidare utredning. Beslut väntas under våren 2009 Klimat och energifrågorna är aktuella. Kommunen har beslutat om en klimatstrategi. Konvertering av oljepannor till pellets och annan förnybar energi pågår. Inriktningen är att komma bort från oljan. För 2008 har flertalet sektorer klarat sina ekonomiska ramar och har ett överskott gentemot budget. Särskilt vill jag lyfta fram äldreomsorgen som gör sitt första positiva resultat på flera år. IFO/LSS har dock ett underskott på 5 milj. Fastigheterna har också underskott vilket bland annat beror på att Björnhuset till största delen varit under ombyggnad. Totalt sett är ekonomiska resultatet för 2008 är svagare än budget. Inom individ och familjeomsorgen vill jag under 2009 se en satsning på mer förebyggande åtgärder som på sikt minskar utanförskap och behovet av dyra placeringar. En jobbcoach har anställts under hösten 2008 för att hjälpa till med praktikplatser för arbetslösa socialbidragstagare. Praktiken kan vara ett steg mot arbetslivet och egen försörjning. Inför 2010 kan vi förvänta oss en tuff prioritering i budgetarbetet. Viktigt är att vi inriktar oss på åtgärder som inte medför att invånarantalet minskar. Vi välkomnar Valbohems nybyggnationer och planerade projekt som kan bidra till attraktiva bostäder i Färgelanda kommun. Jag vill tacka var och en som arbetar i kommunen och bidrar till ett gott liv för kommuninvånarna! Färgelanda Ann-Marie Jacobsson FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNNG

4 Målrapportering Kommunens vision: "Vår kommun Färgelanda - Din bästa medspelare genom hela livet" Visionen Kommunens ambition är att finnas till för medborgarna i livets olika skeden. En vilja att varje invånare, utifrån sina behov och förväntningar, skall uppleva Färgelanda kommun som en god kommun att leva och verka i. Vår vision har kopplingar till Västra Götalandsregionens vision Det goda livet och Vision Dalsland; Dalslänningen är driftig och skapar själv förutsättningar för att driva sin egen och Dalslands utveckling framåt. Kommunens gemensamma övergripande mål 1. Invånarna som utgångspunkt 2. Hela kommunens utveckling 3. En trygg kommun med hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i livets alla skiften 4. Ökad dialog med kommuninvånarna 5. Förbättra förutsättningarna för företagen Kommunens gemensamma övergripande mål De övergripande målen har bäring i de politiska besluten samt all verksamhet som bedrivs i kommunen. Insatserna konkretiseras nedan i inriktningsmålen, uppdragen och direktiven. Samtliga detaljerade mål som verksamheterna själva har satt upp ska kunna härledas till de övergripande. Nedan följer ett sammandrag över hur beredningarna jobbat med sina uppdrag under året. Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 6. Planera för framtidens äldreomsorg och äldreboenden i samråd med kommuninvånarna 7. Planera en ny idrottshall i Högsäter i samråd med föreningslivet 8. Ta fram klimatstrategi med plan för övergång till miljövänligare eniergi och tillgång till förnyelsebar bränsle 9. En översyn av bidragssystemet till föreningar och samlingslokaler 6. Arbetet slutfört, presenterat för fullmäktige där beslut tagits. Kommunstyrelsen arbetar vidare i frågan. 7. Arbetet slutfört, presenterat för fullmäktige där beslut tagits. Kommunstyrelsen arbetar vidare i frågan. 8. Arbetet slutfört. Kommunfullmäktige att antagit en klimatstrategi samt en energiplan för Färgelanda kommun. 9. Ärendet är färdigbehandlat. Beslutsförslag har lämnats till fullmäktige för ställningstagande. Inriktningsmål för kommunstyrelsen i1. Verka för hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i2. Verka för en god ekonomistyrning och en effektiv organisation i3. Förbättra förutsättningarna för företagen i4. Arbeta för en övergång till förnyelsebar energi Nedan följer en redovisning över hur kommunstyrelsen arbetat med inriktningsmålen, uppdragen och direktiven. Varje inriktningsmål har ett antal effektmål knutna till sig, effektmålen återfinns under respektive sektorsredovisning. Inriktningsmålen är markerade med i-nr som effektmålen refererar till. (i1 är inriktningsmål 1, i2 inriktningmål 2 osv.) 1. Kommunen har startat upp ett arbete med LEAN vilket är en process som handlar om att skapa värde för kommuninvånarna, LEAN utgår från kundens behov. Genom att skapa värde skapas kvalite i kommunens verksamheter. En undersökning har genomförts hos kommuninvånarna för att bla undersöka hur kommunens verksamheter uppfattas och vad som kan förbättras. Dialog med kommuninvånare i specifika frågor har skett under året. Medborgarkontoret har fört förhandlingar med försäkringskassan om att skapa ett servicekontor. Genom inrättandet av Brottsförebyggande rådet ges bättre förutsättningar för dialog med polisen. 2. Den nya organisationen möjliggör för ett tvärsektoriellt samarbete. En utbildning av kommunens IT-hjälpmedel har genomförts för att öka tillgängligheten och användningen av administrativa hjälpmedel främst inom ekonomi och personal, vilket har medför en minskning av belastningen på gemensam administration. Verktyget för Arbetsmiljö undersökning 2

5 Målrapportering utvecklas för att få högre svarsfrekvens och bättre kvalite på frågorna. 3. Utbildningar i livsmedelshygien har genomförts i vuxenutbildningens regi samt företagsförlagd svenskundervisning. Utvecklingsstrategen arbetar bla med en personlig dialog med kommunens företag samt att stödja människor med idéer om företagande. Diskussioner med företag om möjliga markområden för etableringar. En markandsundersökning har genomförts där intresset för entreprenader gällande hemtjänst och fastighets- och grönyteskötsel har undersökts. Utvecklat samarbete med Mötesplats Färgelanda, en intresseorganisation för handel och turistföretag. Etableringen av livsmedelsklustret samt företagshotell innebär att fler livsmedelsföretag ges möjlighet att etablera sig. Kommunen har verkat för förbättringar inom infrastrukturen för både bredband och vägar. Planarbete för ett företagshotell i Ödeborg. 4. Under året har konvertering från olja till pelletseldning skett i Järbo skola och Tallbackens äldreboende. I Ödeborg har oljespets ersatts med utbyggd jordvärme och i Torps f.d. skola har oljan ersätts med jordvärme. I Högsäter planeras Allé-gårdens direktverkande el kompletteras med luftvärmepump. En upphandling av utbyggd fjärrvärme i Färgelanda har skett och beräknas tas i drift hösten En Klimatstrategi & energiplan utarbetades och beslutades av fullmäktige. Nedan följer en redogörelse hur kommunstyrelen arbetat med de uppdrag och direktiv som fullmäktige givit. 5. Likabehandlingsplan har upprättats i samtliga skolor. Utifrån skolverkets inspektion har åtgärder vidtagits för att ytterliggare förbättra miljön. Fem personer från olika skolområden genomfört Högskoleutbildning 7,5 hp i Mobbning - skolpraktik och forskningsperspektiv Syftet är att få en bred teoretisk bakgrund för att därefter på respektive skola kunna arbeta vidare med revidering av likabehandlingsplaner. Inom IV programmet har större organisatoriska förändringar gjorts för förbättra miljön. 6. Innehållet har utvecklats inom äldreomsorgen genom omdisponering av resurser så att en ökning av demensplatserna och korttidsplatser har skett. Det erbjuds regelbunda utomhusvistelser och promenader. Vi har tre naturliga mötesplatser där olika former av aktiviteter erbjuds vilket sker i samverkan med frivilligorganisationer. 7. Under förra året anställdes en Utvecklingsstrateg som bland sina uppgifter också har som uppdrag att stödja människor med idéer om företagande. Detta sker oftast genom personliga möten och diskussioner. Den nya organisationen har också förenklat företagskontakter av mer praktisk natur, t.ex vid sökande efter lokaler, hjälp med att lokalisera arbetskraft. En anpassning påbörjades under året för att tydliggöra kontakten mellan kommun och företag. 8. Använda Västra Götalands Regionens strategi vilken täcker upp bredbandsutvecklingen och i viss mån även mobiltelefonin. Mobiltäckning för 3G har ökat i och med det gemensamma avropet för mobil och fast telefoni i Dalsland. Ett försök till samordning mellan Telia och Vattenfall har gjort men inte rönt någon framgång. forts. Inriktningsmål för kommunstyrelsen i1. Verka för hög kvalité på kommunens utbud till kommuninvånarna i2. Verka för en god ekonomistyrning och en effektiv organisation i3. Förbättra förutsättningarna för företagen i4. Arbeta för en övergång till förnyelsebar energi Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 1 (i1) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 33 st Antal uppfyllda effektmål 12 st Antal ej uppfyllda effektmål 11 st Antal effekmål som ej kunnat mätas under st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 2 (i2) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 8 st Antal uppfyllda effektmål 6 st Antal ej uppfyllda effektmål 2 st Antal effekmål som ej kunnat mätas under st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 3 (i3) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 3 st Antal uppfyllda effektmål 0 st Antal ej uppfyllda effektmål 3 st Antal effekmål som ej kunnat mätas under st Sammanfattning av effektmålen för inriktningmål 4 (i4) Totalt antal effektmål knutna till inriktningsmålet 1 st Antal uppfyllda effektmål 0 st Antal ej uppfyllda effektmål 1 st Antal effekmål som ej kunnat mätas under st Uppdrag och direktiv till kommunstyrelsen 5. Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen 6. Utveckla innehållet i äldreomsorgen som terapi, utevistelse och naturliga mötesplatser 7. Inrätta en funktion för att förenkla kontakterna med företagen och personer med idéer om nytt företagande 8. Arbeta aktivt för att öka tillgängligheten till bredband och mobiltelefoni i hela kommunen 9. Fler kommunala verksamheter läggs ut på entreprenad 10. Förbättra skyltning och informationen till invånare och besökare 11. Utveckla möjligheterna till inflytande och ansvar för personalen på varje arbetsplats 12. Utveckla resursfördelningsmodeller och möjligheter till resultatenheter 3

6 Målrapportering forts. Uppdrag och direktiv till kommunstyrelsen 5. Främja en lugn och trygg miljö i våra skolor och i barnomsorgen 6. Utveckla innehållet i äldreomsorgen som terapi, utevistelse och naturliga mötesplatser 7. Inrätta en funktion för att förenkla kontakterna med företagen och personer med idéer om nytt företagande 8. Arbeta aktivt för att öka tillgängligheten till bredband och mobiltelefoni i hela kommunen 9. Fler kommunala verksamheter läggs ut på entreprenad 10. Förbättra skyltning och informationen till invånare och besökare 11. Utveckla möjligheterna till inflytande och ansvar för personalen på varje arbetsplats 12. Utveckla resursfördelningsmodeller och möjligheter till resultatenheter 9. Under våren har kommunstyrelsen beslutat att undersöka möjligheten att konkurrensutsätta två verksamheter, nämligen hemtjänst, fastighetoch grönyteskötsel. En marknadsundersökning har genomförts och förslag till beslut kommer att föreläggas kommunfullmäktige under Kommunen har beviljats stimulansmedel riktat till kundval i hemtjänsten från socialstyrelsen. 10. Fem stycken informationsplatser har under våren rustats upp och försetts med ny aktuell information samt nytt kartmaterial. Revidering av broschyrmaterial har gjorts under våren exempelvis, Infoguiden och Fiskebroschyr till Ellenösjön Östersjön med fler. Ny informationsskylt är uppsatt vid Sundsbron som beskriver kommunen och landskapet. Arbetet med evenemangsskyltar pågår. Kommunens hemsida har ändrats för att bli mer lättförstålig för kommuninvånarna. 11. Färgelanda kommun har investerat mycket tid, pengar och kraft i att utveckla ett öppet och professionellt arbetssätt i organisationen. LEAN är en arbetsmetod som introducerats och flera ledare har genomgått UGL- utbildning. Under hösten 2008 och våren 2009 skall alla ledare ges möjlighet till UGL-utbildning. UGL är en utbildning som i huvudsak fokuserar på relationerna i en grupp och hur de utvecklas över tiden mot i bästa fall ett samspelt arbetslag. 12. Skolan har tittat på ny resursfördelningsmodell utifrån V8 samarbetet (samarbete med bla norra bohuskommunerna). Äldreomsorgen har tagit fram en ny fördelning enligt äldrepeng. Merparten av kommunens verksamheter är att betrakta som resultatenheter. 4

7 Kommentarer årsbokslut Årets resultat Koncernen ger ett positivt resultat på tkr, vilket är tkr sämre än föregående år. Av koncernens resultat avser 109 tkr Valbohems AB:s resultat. Även kommunens resultat för 2008 är positivt på tkr vilket är tkr sämre än föregående år, kommunens budgeterade resultat för 2008 uppgår till tkr. Kommunens verksamheter redovisar ett underskott på tkr medan finansieringsdelen, dvs. skatter och generella statsbidrag samt intäkter som bokförs på finansen, ger ett överskott på tkr gentemot budget. Kommunen har som finansiellt mål att resultatet skall uppgå till 1,5-2,5% av skatteintäkter och generella statsbidrag. Årets resultat uppgår till 0,4 % av dessa. Kommunen uppfyller kravet på balans för 2008, kommunen har inga underskott att återställa från tidigare år eftersom kommunen redovisat positivt resultat fyra år i rad. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter minskar med tkr (-2,8%). Av de totala intäkterna avser tkr hyresintäkter, tkr barn- och äldreomsorgsavgifter, tkr övriga bidrag, tkr konsumtionsavgifter och tkr statsbidrag. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader har ökat med tkr (+2,7%). Personalkostnaderna som är den enskilt största posten och svarar för 60 % av kostnaderna, ökade med tkr. Samtliga kostnadsgrupper ökade jämfört med 2007, störst ökning står entreprenader köp av verksamhet för tkr mnkr Årets res ultat Kommun Koncern Balanskrav Belopp i tkr Årets resultat Reavinster försäljningar Reaförluster försäljningar Justerat resultat Avskrivningar Avskrivningarna minskade med 426 tkr för koncernen med 525 tkr för kommunen, ingen nedskrivning gjordes I 2007 års siffra ingår en nedskrivning med tkr. Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens nettokostnader ökade med tkr (+1,7%). För kommunens del ökade nettokostnader med tkr (+2,0%). Verksamhetens nettokostnadsandel av skatteintäkter och statsbidrag är för koncernen är 97,3 %, vilket är en försämring jämfört med 2007 då andelen var 96,1 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter och statsbidrag ökade med tkr (+2,8 %) och uppgår till tkr. Av beloppet utgör tkr (75 %) skatteintäkter från kommuninvånarna, ersättning från inkomstutjämning tkr, ersättning för kostnadsutjämning tkr och fastighetsavgift tkr. Skatteintäkterna har ökat med tkr (+2,8 %), ökningen är något lägre än budgeterad vilket främst beror på negativ skatteavräkning. Generella statsbidrag ökar med tkr (2,8 %), utfallet är i paritet med budgeten. I kostnadsutjämningen ingår även LSS utjämning, kommunen är nettobetalare och kostnaden för 2008 uppgick till tkr. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% 93% Nettkos tnads andel

8 Kommentarer årsbokslut Finansnetto Finansnettot har försämrats med -888 tkr för koncernen. Vilket har sin förklaring i att koncernens räntekostnader har stigit. mnkr Eget kapital Eget Kapital Valbohem AB Eget kapital Det egna kapitalet ökar med årets resultat, för koncernen med tkr och för kommunen med tkr. På tre år har koncernens egna kapital ökat med tkr då både kommunen och Valbohem AB redovisat positivt resultat fyra år i rad. Valbohems resultat för 2008 uppgår till +109 tkr. Pensionsskuld och övriga avsättningar Pensionsskulden består dels av pensioner intjänade före 1998 som redovisas som ansvarsförbindelser och pensioner intjänade från 1998 som redovisas som skuld i balansräkningen. Under året ökade avsättningen för pensioner med tkr. Ansvarsförbindelsen dvs pensionskulden som ligger utanför balansräkningen uppgick vid årsskiftet till tkr, vilket är en minskning med 95 tkr. Det är fyra år sedan ansvarsförbindelsen minskade förra gången. Övriga avsättningar är för framtida underhåll av våtmarker. Mnkr % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kommun Koncern Soliditet Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder minskade med tkr under året. Koncernen har inte tagit upp några nya lån under året. Amorteringar och lösen av lån uppgår till tkr för koncernen. Kortfristiga skulder Koncernens kortfristiga skulder ökar från föregående år och uppgår till tkr, kommunens kortfristiga skulder ökar med tkr. Kommunens ökning hänförs främst överföring av saldot för flyktingmottagning. Soliditet Soliditeten har ökat under 2008 från 38,9 % till 39,3 % för koncernen. För kommunen är soliditeten oförändrad på 57,2 %. Om hänsyn tas till hela pensionsskulden, inklusive den del som redovisas som ansvarsförbindelse, ökar koncernens soliditet från 27,5 % till 27,8 % och kommunens ökar från 35,6 % till 35,8 %. Soliditeten är ett mått på den långsiktiga finansiella styrkan och det är främst dess utveckling som är väsentlig och inte dess absoluta nivå. Borgensåtaganden Åtagandet för dotterbolaget Valbohem har minskat med tkr, genom att Valbohem amorterat sina lån. Valbohem har borgen för lån upp till 115 miljoner. För egna hem har åtagandet minskat med -158 tkr. 6

9 Personalredovisning Inledning Årets personalekonomiska redovisning pekar på två viktiga faktorer som kommer att vara avgörande för verksamhetens kvalitet i fortsättningen hur vi möter den kommande bristen på personal och sjukfrånvaron. Vi delar fortfarande våra problem med stora delar av arbetsmarknaden, speciellt den offentliga. Det gör det ännu mer angeläget att ha en god personalpolitik för att kunna behålla och rekrytera personal. Personalkostnader I sammanställningen över de totala personalkostnaderna ingår direkta löner, personalomkostnader, pensionskostnader, traktamenten, bilersättningar, utbildning, mm, vilka har ökat med 2,7 % jämfört med Ökningen beror framförallt på löneökningar inom kommunals avtalsområde, sparade semesterdagar samt utbetalt avgångsvederlag. Anställda Här räknar vi antalet fysiska personer. Om en person har flera anställningar inom kommunen räknas personen bara en gång. Antalet anställda var 706 personer den 31 december. Av dessa var 610 kvinnor och 96 män. Med anställda avses här tillsvidareanställda, vikarier samt timanställda. Detta är en minskning med 75 personer jämfört med den 31 december Personalkostnader Belopp i tkr Totalt per årsarbetare varav lön arbetad tid Deltid per personalkategori Andel i % Äldreomsorg Skola/Barnomsrog Fritid/kultur Teknik Administration Tillsvidareanställningar En och samma person kan ha flera anställningar. Anställningarna räknas då i stället för personen. Antalet tillsvidareanställningar var 499, vilket är en minskning med 4 anställningar jämfört med 31 december Visstidsanställningar Visstidsanställda är de som har vikariat och tidsbegränsade anställningar som är tre månader eller längre. Antalet visstidsanställningar den 31 december 2008 var 48 st. Detta är en minskning med 30 visstidsanställningar jämfört med samma datum Minskningen beror framförallt på att redan anställd personal haft möjlighet att arbeta mertid. Timanställningar Antal registrerade timanställningar den 31 december 2008 var 264 personer. Timanställningarna har därmed minskat med 58 jämfört med samma datum Minskningen beror dels på att icke aktuella timanställningar avslutats samt att färre timanställda anlitats. Årsarbetare Begreppet årsarbetare innebär att man räknar om samtliga anställdas (inkl timanställdas) närvaro och frånvarotimmar till heltidstjänster. Antalet årsarbetare var 468, en minskning med 19 årsarbetare jämfört med Minskningen beror framförallt på att arbetsmarknadsåtgärderna stramats åt bl a har plusjobben upphört under året. Sysselsättningsgrad 54 % av kommunens tillsvidareanställda personal och vikarier arbetar heltid, vilket är oförändrat jämfört med år Detta ligger inte i linje med kommunens strävan att öka sysselsättningsgraden för de anställda. 7

10 Personalredovisning Genomsnittsålder Personalkategori Kvinnor Män Skola / Barnomsorg Äldreomsorg Fritid/kultur Teknik Administration Totalt Åldersstruktur Åldersfördelningen för kommunens tillsvidare- och visstidsanställda personal var 47 år för både kvinnor och män. 44,2 % av kommunens anställda är 50 år eller äldre vilket i stort sett är samma som föregående år. Personalrörlighet Personalrörligheten var 29 % under året. Det innebär att 143 personer började, slutade eller bytte anställning inom kommunen. 25 personer slutade på egen begäran vilket motsvarar 5 % av alla tillsvidareanställda. Vilket anses vara normal personalrörlighet (6 %). Vidare gick 11 personer i pension eller erhöll varaktig sjukersättning, 2 personer har slutat pga arbetsbrist. 87 personer har slutat då vikariatet upphört och 18 personer har bytt tjänst inom kommunen. Rörligheten var jämnt fördelat över alla yrkeskategorier. Arbetad tid och frånvaro Frånvaro är den tid som den anställde skulle ha varit i arbete men i stället är frånvarande av något skäl. Frånvaro är alltså tid som skulle ha varit arbetstid men som inte blir det. Av den totala arbetstiden utgör 28 % frånvaro av olika slag t ex semester, sjukdom, studier, fackligt arbete tjänstledighet och kompledighet. Jämfört med 2007 är den arbetade tiden 1 % lägre. Sjukfrånvaro I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden Total sjukfrånvarotid 7,2 7,9 -andel långtidssjukfrånvaro ( 60 dagar) 64,8 68,3 Sjukfrånvaro kvinnor 7,8 8,4 Sjukfrånvaro män 4,1 5,8 Sjukfrånvaro åldergruppen -29 år 6,3 4,2 Sjukfrånvaro åldergruppen år 4,8 7,0 Sjukfrånvaro åldersgruppen 50- år 9,6 9,3 Sjukfrånvaro per nämnd / förvaltning I procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden Kommunstyrelsen 14 Barn- och utbildningsnämnden 12 Omsorgsnämnden 8 Kultur- och servicenämnden 9 Miljö- och byggnämnden 18 Utifrån nya organisationen Kommunledning 8 1 Välfärdsförvaltningen 8 8 Serviceförvaltningen 6 7 Kommunen totalt Mertid och övertid motsvarade 8 årsarbetare, vilket är en ökning med 3 årsarbetare jämfört med Ökningen beror framförallt på den praxis som införts inom vården som innebär att ledigt tjänsteunderlag i första hand erbjuds redan anställd personal som arbetar deltid och i andra hand anlitas bemanningsenheten. Det största övertidsuttaget finns inom yrkesgrupperna sjuksköterskor och vaktmästare. Sjukfrånvaro Antal sjukfrånvarotimmar i januari 2008 var Motsvarande siffra för december 2008 var timmar, vilket är en minskning med sjukfrånvarotimmar. Sjukfrånvaron fördelar sig på följande sätt. Av antalet anställda har 38 % av kvinnorna inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket är en minskning med 1 % jämfört med Av männen har 55 % inte haft någon sjukfrånvaro under året, vilket är en minskning med 3 % jämfört med Sjukfrånvaron var under året 7 % vilket är en minskning med 1 % jämfört med Antalet sjukdagar per anställd var i genomsnitt 20 dagar, om man inkluderar timanställda, vilket är en minskning med 8 dagar jämfört med Sjuktalet har ökat för åldersgruppen 29 år och yngre och åldersgruppen 50 år och äldre. Den högsta sjukfrånvaron var även 2008 inom skola/barnomsorg. Anställda som blir sjuka men som, bl a beroende på karensdagens självrisk, inte sjukskriver sig utan väljer att använda sin fritid för att täcka frånvaron genom att ta semester, kompledighet alternativt använder flextiden, kommer inte att få någon registrerad sjukfrånvarotid. Detta fenomen brukar ibland kallas den dolda sjukfrånvaron. 50 sjukdagar har bytts mot annan ledighet, mot 72 dagar föregående år. 8

11 Personalredovisning Totalt har 2,5 miljoner kronor utbetalats i sjuklön, vilket är 500 Tkr lägre jämfört med I summan ingår ej kostnader för rehabiliteringsåtgärder. Löner Den sammanlagda medellönen ökade med kronor eller 7,5 % (inkl löneglidning) jämfört med Redovisningen avser tillsvidareanställda samt vikarier med månadslön. Kvinnornas medellön är 84 % av männens vilket är en minskning med 2 % jämfört med föregående år. Utbildning/utveckling Totalt har 1,7 miljoner kr satsats under året på personalutbildning och personalutveckling. Detta är en ökning med 500 Tkr jämfört med 2007 vilket ligger i linje med kommunens personalförsörjningsprogram. Kommunens största resurs är dess personal. Genom en god personalpolitik skapar vi ett större värde av det bidrag som de anställda ger till verksamheten. Kompetensutveckling ska fortsättningsvis utgöra ett väsentligt inslag i utvecklingssamtalen. Framtiden Den demokratiska utvecklingen kommer i allt större utsträckning att påverka kommunen. För oss medför den förändrade åldersstrukturen tre mycket tydliga utmaningar. Den första utmaningen: För kommunen ligger idag medelåldern nära 50 år, och kommer att öka, en trend som kommer att hålla i sig ytterligare ett antal år. Denna utveckling förstärks ytterligare av en rad reformer som vidtagits från samhällets sida för att stimulera människor att vara kvar i arbetslivet längre, inte minst genom omläggning av pensionssystemet. Detta kommer att ställa krav på våra chefer att ha tillräcklig kunskap att organisera arbetet mot bakgrund av den allt äldre arbetskraftens varierande styrkor och svagheter. Denna utmaning är redan här och varar ytterligare ett antal år. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Sjukfrånvaro 2008, total för kommunen 7,2% Kommunens mål 6% KS BO ÄO LSS Kultur Kost GEM NÄR Plan FAST VA Medellön Belopp i kr Kvinnor Män Samtliga Den andra utmaningen: Successivt kommer antalet pensionsavgångar att bli alltfler. Problemet ligger framförallt i att så många lämnar arbetslivet samtidigt. På vissa arbetsställen kommer antalet pensionsavgångar inom loppet om några få år att två- eller tredubblas. Detta ställer krav på förmåga att rekrytera nya medarbetare och samtidigt säkerställa en systematisk kunskap och erfarenhetsöverföring innan de äldre medarbetarna hinner gå i pension. Denna utmaning är inte så påtaglig ännu men kommer att prägla kommunen inom en snar framtid. Den tredje utmaningen: En ökande konkurrens om arbetskraften, kräver intensifierade satsningar på att öka sektorns attraktionskraft samtidigt som det ger stora möjligheter att förändra och utveckla verksamheten. Vi måste bli aktivare med att marknadsföra kommunen som arbetsplats och finna vägar - traditionella och nya för att rekrytera personal. 9

12 Välfärdsbokslut Folkhälsa och välfärd Hälsa kan ses som en resurs för individen och som ett välfärdsmål för samhället. Vi vet att denna resurs är ojämnt fördelad och det övergripande målet med folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Kommunens vision Vår kommun Färgelanda Din bästa medspelare i det goda livet relaterar till det ansvar som alla verksamheter i kommunen har för att på olika sätt och med gemensamma krafter utveckla god livskvalitet, välfärd och folkhälsa för kommuninvånarna. Som en del av denna tvärsektoriella samverkan i Färgelanda kommun finns Folkhälsorådet med politiker från Kommunstyrelsen och Hälso- och sjukvårdsnämnden i Dalsland. Folkhälsorådet gör prioriteringar av behovsområden och fattar beslut om gemensamma hälsofrämjande insatser. Den nationella folkhälsopolitiken med nedanstående 11 målområden, tillika bestämningsfaktorer och indikatorer, bidrar med vetenskapliga underlag och en är strukturell utgångspunkt för både Västra Götalandsregionens och kommunens folkhälsoarbete. De sex första målområdena handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand påverkas av opinionsbildning och politiska beslut De fem sista målområdena rör levnadsvanor som är faktorer som individen själv i hög grad påverkar, men där den sociala miljön ofta spelar en mycket stor roll. De nationella folkhälsomålen är: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 7. Skydd mot smittspridning 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 4. Hälsa i arbetslivet 9. Fysisk aktivitet 5. Miljöer och produkter 10. Matvanor och säkra livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Välfärdsindex för 2008 Detta Välfärdsindex följer de nationella målområdena och indikatorerna för uppföljning av välfärd och folkhälsa och syftet är att ge en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv, samt att belysa aktuella behovsområden när det gäller hälsofrämjande insatser, som ett stöd för politiker och verksamhetsansvariga inför beslut om mål och verksamhetsinriktning. De nyckeltal i diagrammet som för Färgelanda ur folkhälsosynpunkt är bättre än rikets, alternativt Västra Götalandregionens (VGR), får värden högre än 1 och hamnar utanför den markerade ringen för riket/vgr. Tal som hamnar innanför denna ring tyder på sämre folkhälsa eller utgångspunkt för folkhälsa. Det är viktigt att ha i åtanke att i statistik som visar resultatet i en liten befolkningsgrupp så kan ett fåtal personer ge relativt stort procentuellt utfall. Befolkningsantalet i Färgelanda kommun fortsätter att minska något och 1 november 2008 var invånarantalet i Färgelanda kommun personer, varav 48% kvinnor och 52% män. Medellivslängden i kommunen ökar successivt, även om det sker i långsammare tempo än i övriga riket. 61% av invånarna i Färgelanda kommun bedömer sitt hälsotillstånd som bra/mycket bra. 87% av kommuninvånarna har en aktiv fritid och 46% har ett BMI (body mass index) under 25. (BMI över 25 räknas som övervikt och över 30 räknas som fetma) inträffade 32 höftledsfrakturer i kommunen och det är en dryg fördubbling sedan Jämställdhetsindex omfattar 13 variabler och redovisar i en rankinglista jämställdhetens utveckling i Sveriges kommuner. Den mest jämställda kommunen i landet får ranking 1 och den minst jämställda får 290. Färgelanda kommun ligger på 145 i den senaste mätningen som har gjorts, dvs år FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING 20048

13 Välfärdsbokslut - Utbildningsnivån i kommunen är fortsatt låg jämfört med riket. Andelen elever med behörighet till gymnasiet ligger i nivå med riket. Detta är positivt eftersom en god utbildningsnivå ökar möjligheterna till att få jobb och högre lön. Forskning visar att personer med lägre utbildningsnivå oftare drabbas av ohälsa och förtida död än de som har en högre utbildningsnivå. Arbetslösheten i kommunen har ökat något, främst bland de unga, vilket innebär att fler nu står utanför arbetsmarknaden. - En positiv utveckling är att ohälsotalet sjunker i Färgelanda kommun och i lite snabbare takt än i övriga riket. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män i kommunen. - Barnfattigdom är ett sammanslaget index av de två måtten låg inkomststandard och socialbidrag. Att växa upp i en familj som är ekonomiskt missgynnad kan öka risken för ohälsa. Totalt sett minskar barnfattigdomen, men skillnaden mellan fattiga och rika ökar. I Färgelanda ligger siffran i nivå med riket. - När det gäller tandhälsan så har andelen kariesfria 19-åringar minskat, och det kan varsla om en framtida sämre tandhälsa hos vuxna. - Antalet anmälda brott i kommunen är lågt jämfört med riket. Dock har det blivit en ökning av det totala antalet anmälda brott, och en kraftig ökning av antalet anmälda våldsbrott, jämfört med år Andelen vaccinerade barn är fortsatt högt i kommunen när det gäller stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka och röda hund och detta är en viktig hälsofrämjande faktor. - När det gäller amningen så har denna ökat och det är positivt eftersom bröstmjölken har ett komplett näringsinnehåll och ger skydd bl a mot infektioner. Fler gravida röker och det är en negativ trend eftersom rökningen har stor betydelse för barnets hälsa. - Dödligheten i KOL är i kommunen något lägre än riket, medan dödligheten i lungcancer ligger i nivå med riket. Välfärdsindex 2008 Dödlighet lungcancer Dödlighet KOL Rökande blivande mödrar Amning Medellivslängd 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 JämIndex Valdeltagande riksdagsval Eftergymnasial utbildning minst 3 år, kvinnor Eftergymnasial utbildning minst 3 år, män Barnvaccination, MPR Andel arbetslösa, totalt Anmälda våldsbrott Andel arbetslösa år Anmälda brott, totalt Barnfattigdom Ohälsotalet Andel kariesfria 19-åringar Behörighet till gymnasiet Färgelanda Riket FÄRGELANDA KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 Kommunfullmäktige Resultat Kommunfullmäktige Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Kommunfullmäktige - resultaträkning 2008 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Mandatfördelning kommunfullmäktige Socialdemokraterna Centerpartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Totalt antal mandat 12 mandat 10 mandat 4 mandat 4 mandat 2 mandat 2 mandat 1 mandat 35 mandat Politik är att vilja men också att välja. Kommunalpolitik handlar till stor del om att identifiera kommuninvånarnas behov och intressen i en viss beslutssituation, om att bedöma handlingsutrymmet och hitta de lösningar som bäst tillgodoser kommunens gemensamma utveckling på lång och kort sikt. Ekonomisk översikt Kommunfullmäktiges budget, som även inkluderar myndighetsnämnden, överförmyndare, valnämnd, revisionen och beredningar uppgick år 2008 till tkr. Resultatet för året ger ett överskott på +62 tkr. Överskottet för kommunfullmäktige bedöms främst ha två orsaker, dels redovisar beredningarna överskott samt att under året har färre förtroendevalda än budgeterat deltagit i utbildningar. Några viktiga beslut 2008 Kommunen har beslutat att fortsätta som medlem i Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Beslut att tillsammans med övriga dalslandskommuner vara med och utveckla kvinnojouren på Dal. Bygga skateboardbanor i Färgelanda Förutsättningar för konkurrensutsättning/alternativa driftformer av kommunala verksamheter Inriktning för arbetet med kommunens utveckling av äldreomsorgen med planeringshorisont Under året har kommunfullmäktige haft 9 sammanträden. Närvaron har varit god med i genomsnitt 34 (av 35) beslutande vid varje sammanträde. Frågan om grundskolans framtida struktur har funnits på dagordningen vid två tillfällen utan att frågan avgjorts. Intresset från allmänheten att följa skoldebatten har varit mycket stor. Revisionen Revisionen granskar årligen all verksamhet i kommunen och skall bedöma om nämnder, styrelser och bolag har tillräcklig styrning och kontroll över sin verksamhet och ekonomi. Under 2008 har revisionen granskat kommunens arbete med folkhälsoarbetet. Ärenden / paragrafer i kommunfullmäktige st st st st st Myndighetsnämnden Myndighetsnämnden är den kommunala nämnd som skall svara för kommunens myndighetsutövning. I nämndens uppdrag ingår t ex att fatta beslut om bygglov och lokala trafikföreskrifter, om försörjningsstöd och vård av barn och unga och omhändertagande. Uppdraget är hårt styrt av lagstiftning och andra regler. Överförmyndare Om någon på grund av sjukdom behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller behöver hjälp med sin ekonomi för sin egen del, kan domstol förordna en god man eller förvaltare. Tillsynen sköts av en överförmyndare. Valnämnd Nämndens uppdrag är att genomföra allmänna val. 12

15 Kommunstyrelsen Ekonomisk översikt Kommunstyrelsens överskott hänförs främst till personalrelaterade verksamheter, outnyttjat strukturutrymme och lägre kostnader för facklig tid och företagshälsovård än budgeterad. För 2008 fanns även ett anslag för bredbandsutbyggnad som inte har utnyttjats. Merparten av de övriga verksamheterna redovisar ett utfall i paritet med budget eller något lägre. Underskotten hänförs främst till tjänsteresor och extra sammanträden inom politiken samt utbetalt avgångsvederlag. Integrationsverksamheten (flyktingmottagning) hade avtal på mottagande av 25 flyktingar under 2008, men totalt under 2008 mottogs 17 flyktingar. Integrationsverksamheten har ett överskott på drygt 4 miljoner kr som förs över året till Intäkter för projekten med Rakkestad, Färgelanda mat samt Dalslands Ring har bokats upp. Personal Verksamheten bedrivs med en begränsad personalstyrka, endast 9,5 årsarbetare inklusive facklig tid. Sjukfrånvaron har varit hög drygt 8 procent i genomsnitt under året. Investeringar Inga investeringar har gjorts under året. Måluppfyllnad Effektmålen för sektorn återfinns i marginalen. Framtiden Konjunkturtoppen är nådd. Sysselsättningen sjunker inom fordonsindustrins underleverantörer. Globaliseringens effekter blir alltmer påtagliga. Färre arbetstillfällen och minskad befolkning kommer att påverka kommunens intäkter redan år Satsningen inom livsmedelsindustrin minskar sårbarheten på arbetsmarknaden och ger ett mer differentierat näringsliv. Fyrtiotalisternas pensionering ger behov av arbetskraft samtidigt som kommunens pensionsutbetalningar kraftigt kommer öka. Minskade barnkullar förändrar förutsättningarna för skolan och barnomsorgen. Nya svenskar ökar mångfalden, berikar kulturlivet och kan förse lokalsamhället med global kunskap. Segregation måste motarbetas. Medborgarna förväntar sig alltmer individuellt anpassade lösningar. Riksdagsmajoriteten vill sträva efter privata alternativ till offentlig verksamhet. Detta sätter tryck på förnyelse i kommunens verksamheter. Ekonomiskt står kommunen inför stora utmaningar under 2009 och Statsbidragen värdesäkras inte i samma takt som kostnadsutvecklingen vilket medför att kommunerna får mindre medel att röra sig med. Skatteintäkterna sjunker vilket kan medföra att välfärden försämras. Kommunen jobbar aktivt och löpande med att hitta effektiviseringsmöjligheter och kostnadsbesparingar. Den långsiktigt strategiska satsningen på att diversifiera kommunens näringslivsstruktur börjar ge resultat. Målet är fler företag och arbetstillfällen inom livsmedelsbranschen. Resultat Kommunstyrelsen Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Kommunstyrelse & Stab - resultaträkning 2008 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Effektmål Befolkningsutvecklingen skall vara positiv År 2010 skall kommunen ha minst 7000 invånare: (i1-3) Kommentar: Scb siffror. Vändningen bör komma under 2009 om det realistiskt skall kunna gå att nå målet. Dessvärre ökade befolkningsminskningen 2008 gentemot Vår organisation skall ha ett kompetent ledar- och medarbetarskap År 2010 skall andelen friska medarbetare vara minst 94 %:(i2) 92% 93% 91% 94% Kommentar: Siffrorna hämtade från PA-systemet. Insatserna i form av Häslosteget har fått avsedd effekt vilket ökningen av antalet friska medarbetare bekräftar. År 2010 skall andelen medarbetare som upplever sin arbetsmiljö som positiv vara minst 90%: (i2) 86% 87% 80% 90% Kommentar: Siffrorna hämtade från enkätundersökning. Undersökningen visar på att det stora flertalet medarbetare trivs på sin arbetsplats. Genom att aktivt arbeta med ledarskap och medarbetarskap under de kommande åren kommer målet för 2010 att nås. Stor vikt kommer att läggas vid att arbetsgrupperna får möjlighet till delaktighet och kan påverka sin arbetsmiljö. År 2010 skall andelen medarbetare som upplever att de har rätt kompetensnivå vara minst 90%: (i2) 92% 92% 80% 90% Kommentar: Siffrorna hämtade från enkätundersökning. Målet kommer revideras då undersökningen visar att det är för lågt satt. Man kan konstatera att den upplevda kompetensnivån hos kommunens anställda är hög. Folkhälsans effektmål redovisas under Näringsliv och arbetsmarkand pga platsbrist 13

16 Barnomsorg / Utbildning Ekonomisk översikt Resultat Barnomsorg / Utbildning Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Barnomsorg / Utbildning - resultat 2008 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Förskola och skolbarnomsorg Andel i procent Andel placerade barn 1-5 år i förhållande till efterfrågan Förskola: -antal placerade barn per årsarbetare 6,3 6,4 6,8 -antal heltidsbarn per årsarbetare 6,4 6,7 6,9 -kostnad per placerat barn (tkr) 89,2 83,7 79,3 Skolbarnomsorg: -antal inskrivna barn per årsarbetare 19,4 16,8 16,6 -kostnad per placerat barn (tkr) 39,7 37,0 40,6 Barnomsorgen (förskola, familjedaghem, fritidshem och förskoleklass) gör ett underskott på -65 Tkr, vilket bl.a. beror på en minskad budgettilldelning till kommunens dagbarnvårdare. Verksamheten har haft samma omfattning som tidigare år, vilket för med sig att de ökade lönekostnaderna inte ryms inom budget. Grundskolan visar på ett stort underskott -3,1 mkr, vilket huvudsakligen beror på ett ökat behov av stödåtgärder för enskilda elever i form av elevassistenter och förstärkning av lärarresurser. Hösten 2008 delades två klasser på Valboskolan, som i sin tur ökade behovet av tjänster. För utförda stödåtgärder har intäkterna från andra kommuner varit ca 300 tkr mindre än beräknat. I Norra rektorsområdet har man under det gångna året haft en högre personaltäthet än vad elevpengstilldelningen räckte till. Detta för att möjliggöra att timplanen för eleverna täcks. Dessutom har det varit svårt att göra anpassningar i personalstyrka i samma takt som elevtalet minskat. Särskolan dvs. obligatorisk grundsärskola och gymnasiesärskola gör tillsammans ett överskott på + 70 Tkr. Inom verksamheten har man varit återhållsam när det gäller personalutökningar. Gymnasieskolan gör ett stort överskott på +2,7 mkr som till stor del kan förklaras med att de interkommunala avgifterna till andra kommuner och antalet elever varit lägre än budgeterat + 3,0 mkr. Ett utökat elevantal på IV-programmet i Färgelanda Kommun medförde ökade kostnader för lärarresurser -539 Tkr. Gemensam administration som inkluderar centrala barn- och utbildningskontoret samt områdeskontoren ute i verksamheterna gör ett överskott på +458 Tkr och beror mestadels på att de lokala ledningsresurserna till rektorerna inte utnyttjats fullt ut under året. Personal Antal årsarbetare 177,0 191,0 190,8 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 57,5 55,6 53,0 Effektmål År 2010 skall minst 77 % av eleverna ha fullständigt slutbetyg efter skolår 9. (i1) 73% 72% 80% 77% Kommentar: Målet 77 % är detsamma som det genomsnittliga resultatet i landet. Utfallet 2008 är 72 % vilket är något lägre än föregående år. Färgelanda kommuns låga lärartäthet, kan vara en orsak till det låga resultatet. Personal Antalet årsarbetare under 2008 uppgick till 177,02 inkl. timvikarier, att jämföra med 2007 års siffra på 191,05. En minskning med årsarbetare inkl timvikarier. Det råder dock stor osäkerhet kring 2007 års personalstatsberäkning eftersom olika beräkningsunderlag använts på grund av organisationsförändringar. Sektorn Barn- och utbildning har haft en sjukfrånvaro på 9,0 % under Det är en minskning med 0,45 procentenheter jämfört med Antalet sjukfrånvarotimmar följer i stort sett samma mönster som tidigare år. Högre frånvaro i början av året, en minskning i april juli som därefter följs av en uppgång mot slutet av året. Antalet anställda med sjukersättning eller långtidssjukskrivning har ökat under året. Ökningen är dock inte arbetsrelaterad. Kompetensutvecklingen planeras och genomförs i större grad på enhetsnivå utifrån prioriterade målområden, men bland de gemensamma satsningar som genomförts under 2008 är: 14

17 Barnomsorg / Utbildning All personal har fått fortbildning i att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning En fortsatt satsning på utbildning inom området matematik har gjorts och alla pedagoger inom förskolan och F- år 6 har deltagit på studiedagar inom ämnet. Personal från sektorns olika verksamheter har tillsammans med representanter från BVC, vårdcentral och socialtjänst deltagit i utbildning och diskussioner om barn som far illa, i syfte att utarbeta gemensamma rutiner för fortsatt samarbete. Under v. 44 mötte alla ämneslärare sina kollegor inom V8-kommunerna. Sammanlagt 400 lärare och elevassistenter utbytte erfarenheter kring metoder och bedömning. All personal inom lokalvård och kök har genomgått centralt anordnade kurser och yrkesträffar inom sina respektive yrkesområden. Investeringar Av årets investeringar på Tkr utgörs 794 Tkr av inventarier och ca 450 Tkr av IT- och datorinköp. I Norra området har man bl. a. köpt in ljudabsorberande möbler, kopieringsmaskiner, telefoner och utrustat förskolornas lekplatser med diverse lekredskap. I Södra området har man likaså rustat upp förskolornas lekplatser. En stor satsning på förnyelse av maskiner i Valboskolans trä/ metallslöjdsal har genomförts för att möta de säkerhetskrav som gäller. Sektorn har startat ett projekt som innebär att förse intresserade lärare med varsin bärbar dator som de kan använda som arbetsverktyg, både för pedagogiska och administrativa uppgifter. Som motkrav måste de gå en utbildning och datorn är endast till låns. 45 stycken datorer är införskaffats för detta ändamål och hittills har ca 40 pedagoger utnyttjat denna möjlighet och genomfört sin utbildning. Denna satsning har av pedagogerna upplevts som mycket positiv. Måluppfyllnad Effektmålen för sektorn återfinns i marginalen. Framtiden Under senhösten 2008 ökade barnomsorgskön kraftigt. Mycket tyder på att efterfrågan på barnomsorgen kommer att vara fortsatt hög och att en översyn över kommunens totala antal platser behöver genomföras. Inom grundskolan fortsätter elevtalet att vika kraftigt. Detta kommer att märkas mest i åldersgruppen år där elevtalet viker med elever/år under de kommande tre åren. Minskningen kommer också att påverka antalet anställda i verksamheten. Nya reformer kommer att påverka skolans verksamhet. Det gäller som exempel betyg från år 6 och utökade behörighetskrav för all undervisande och betygssättande personal Barnomsorg: År 2010 skall andelen föräldrar som känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan vara minst 100 % (i1): 97% 97,5% 94% 100% Grundskola: År 2010 skall andelen elever som känner sig trygga i skolan vara 100 % (i1) 85% 90% 75% 85% År 2010 skall alla elever uppleva en trygg skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling (i1) 85% 87% 90% 100% Kommentar: Målet är att alla ska uppleva en skola fri från mobbning eller annan kränkande behandling. Delmålet för 2008 var 90 % missades med 3 procentenheter. Dessa tre målområden har alla fått framtida mål på 100 % eftersom det är det enda som sammanfaller med skolans styrdokument. År 2010 skall andelen elever som upplever att de ges möjligheter att vara med och bestämma om skolarbetet vara minst 50 % (i1) 27% 29% 40% 50% Kommentar: Om man räknar de elever som uppger alltid, ofta eller ibland så är resultatet 76 % för Grundskola med förskoleklass Andel i procent Resultat nationella prov: svenska år engelska år matematik år svenska, läsförtåelse år svenska, uppsats år engelska år matematik år Meritvärde*: år år Andel årsarbetare med pedagogisk utbildning Antal lärare per 100 elever 7,6 8,8 7,8 Kostnad per elev (tkr) * Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15 och MVG=20). Det möjliga maxvärdet är 320 poäng. Det genomsnittliga meritvärdet beräknas för de elever som fått betyg i minst ett ämne. Gymnasieskola Andel i procent Andel grundskolelever med gymnasiebehörighet Andel elever som fortsatt studierna efter 1 år i.u i.u i.u 15

18 Äldreomsorg Resultat Äldreomsorg Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat Äldreomsorg - resultat 2008 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Äldreomsorg Hemtjänst: -antal vårdtagare (december) antal beviljade timmar per år Personal Antal årsarbetare 149,9 140,4 190,8 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 70,0 71,1 53,0 Kommunrehab Personer som utbildats i förlyttnings teknik och arbetstekniska hjälpmedel Utdelade hjälpmedel Beslutade bostadsanpassningar Ekonomisk översikt Sektorns nettokostnader uppgick till tkr för år Resultatet för året ger ett överskott på +206 tkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på 0,1 %. Större ekonomiska avvikelser under året presenteras nedan: Områdeskontor -176 består av obudgeterade kostnader för chefsrekryteringar, ett personalärende, utgift till hyresgästföreningen inköp av arbetskläder pga ny hygienbestämmelse. Särskilt boende +119 medveten personalanpassning och en budgetmedveten personalstyrka, retroaktiv återsökning av kommunmoms på Håvestensgården. Hemtjänst och bemanning tillsammans +242 placering av 4 stycken personal från bemanningsenheten på vikariat samt att bemanningsenheten blir effektivare har gjort att kostnaderna minskat. Anhörigstöd, uppsökande verksamhet samt dagverksamhet har påbörjats med medel från Länstyrelsen detta genererar då ett överskott på personalkostnaderna. Handikapphjälpmedel -56 underskottet kan förklaras med att det skett en stor förändring i personalsituationen, alla aktiva förskrivare är unga och relativt nyutbildade och har en annan bild av hjälpmedel hanteringen. Den långa erfarenheten vid förskrivning saknas. Vi har sett att våra kunder fått erforderliga hjälpmedel och god service. Hemsjukvården -217 kan härledas till flera olika faktorer bl.a., rekrytering av sjuksköterskevikarier inför sommaren blev dyrare i år än tidigare. Förändringarna inom regionen med till exempel tidigare hemgång från sjukhusen har också inneburit stora kostnader, för kommunens hemsjukvård i form av dyrare och mera komplexa förbands material med mera. Övergången till en annan teleleverantör har inneburit kostnader för inköp av telefon utrustning. Kommunen har skyldighet att bedriva hälso- och sjukvård för kommuninvånarna upp till sjuksköterska nivå. Detta gäller dag såväl som nattetid. Då det är svårt att rekrytera sjuksköterskor på kort varsel när sjukdom inträffar måste man vända sig till befintlig personal, vilket innebär inte sällan kvalificerad övertid. Det bör tas hänsyn till detta i framtida budget. Rehabiliteringsverksamheten består delvis av vakans delar av året och retroaktiv återsökning av kommunmoms. Kontot för medicinskt färdigbehandlade har ej utnyttjats under året tack vare att vi kunnat ta hem alla vårdtagare inom föreskriven tid. Bostadsanpassningar +157 beror på att alla beslutade anpassningar inte är utförda och betalda under året. Lärkan -85 okompenserade hyreshöjningar och outhyrda lägenheter Personal Totala antalet tjänster inom äldreomsorgen var 149,87 för 2008 inkl. timvikarier, att jämföra med 2007 års siffra på 140,4. Detta är en ökning med 9,47 årsarbetare inkl timvikarier. Det råder dock stor osäkerhet kring 2007 års personalstatsberäkning eftersom olika beräkningsunderlag använts på grund av organisationsförändringar. Äldreomsorgen har haft en sjukfrånvaro på 6,5 % vilket är en minskning med 1,35 % från år Under 2008 har all äldreomsorgspersonal utbildats i Dokumentation i äldreomsorgssystemet Maximilia. 16

19 Äldreomsorg Via medel från Socialstyrelsen satt fokus på kostens betydelse för äldre och genomfört ett Nutritionsprojekt för samtliga personal inom Äldreomsorgen till exempel har vi infört nattfösare på alla boenden. Larmutbildningen har varit återkommande på särskilda boendena och även en speciell utbildning i samband med ny Larmupphandling. Återkommande Brandutbildning i Systematiskt brandskyddsarbete för samtlig personal. Två utvecklingsdagar med tema målarbete har genomfört på Lillågården och Solgården. Investeringar Det har investerats för 687 tkr totalt inom äldreomsorgen, varav Maximilias Äldreomsorg/ IFO system har haft investeringskostnader på 291 tkr totalt, varav 560 flyttades över från Det har tillkommit en ny statistikmodul i systemet för att lättare kunna hantera de allt ökande kraven på statistik från bl.a. Socialstyrelsen. Merparten av investeringsmedlen har lagts på IFO. Investeringar har även omfattat inköp av trygghetstelefoner. Övriga investeringar omfattas av inköp sängar, hygienstolar, transport rullstolar, möbler, träningsredskap, ombyggnation på Håvesten i samband med Tallbackens påtvingade flytt samt inledande ombyggnad inför inriktningsförändring på Blåsippan/Vitsippan. Måluppfyllnad Sektorn effektmål redovisas i marginalen. Framtiden Inom Äldreomsorgen ser vi många utvecklingsområden som bland annat beskrivs i förslaget till Äldreomsorgs plan. Politikens svar på Struktur utredningen pekar på ett stort behov av ett Demenscenter för att få samlad kompetens och kunna ge våra demenssjuka ökad trygghet och säkerhet i vård och omsorg. Vi planerar även en demensavdelning på Solgården för att möta samhällsmedborgares önskemål. Medel för att utreda Fritt Val och Konkurrensutsättning inom framförallt Hemtjänst har sökts. Sökta medel kr har beviljats. Enligt politikens inriktningsbeslut har vi planer på att redan 2009 flytta över Rehabiliteringsavdelningen och all somatisk korttidsverksamhet till Lillågården och all demensverksamhet överförs till Håvesten. Anhörigstöd som varit en projektanställning på 70 % under 2008 har nu arbetats in i budget med 10 % för Dagverksamheten på Lillågården har permanentats och kommer att utvecklas under året. Detta leder till ett stöd för anhöriga och en skonsam övergång vid senare flytt till Särskilt boende. Vår målsättning med kvalitetshöjningen på Kommun Rehab, är att arbeta mera aktivt med rehabilitering/ rehabiliterande arbetssätt för att våra äldre skall kunna bo kvar hemma och bevara sina funktioner därför har en utökning av sjukgymnasttjänsten från 60 % till 100 % skett, även att sätta fokus på kompetensutveckling och förse personalen med fortlöpande utbildning i ergonomi, förflyttningsteknik och rehabiliterande arbetssätt. Effektmål Bemötande Andel personer som är nöjda eller mer än nöjda med personalens bemötande skall vara 100 %: (i1) 100% 98% 100% 100% Trygghet Våra vårdtagare skall känna sig trygga med att genomförda insatser överensstämmer med biståndsbedömningen samt att personalen känner till dessa. År 2010 skall andelen vårdtagare som är nöjda/ mycket nöjda med hur väl personalen vet vad de behöver hjälp med vara minst 62%: (i1) 95% 100% 58% 62% Kommentar: Målet för 2010 är redan uppfyllt. Omvårdnadens/vårdens omfattning År 2010 skall andelen personer som erbjuds utomhusvistelse minst 1 gång/vecka vara minst 90%: (i1) 78% 80% 80% 90% Kommentar: En diskussion kommer att tas upp angående frågeformuleringar i brukarenkäten Särskilt boende Utskrivningsklara patienter Personaltäthet per vårdtagare 0,57 0,58 0,58 Antal platser per invånare >65 år 0,09 0,09 0,08 Bruttokostnad per plats (kr)

20 Individ och familjeomsorg / LSS Resultat IFO & LSS Belopp i tkr Budget (netto) Utfall Resultat IFO & LSS - resultat 2008 Belopp i tkr Utfall Budget Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Internräntekostnader Resultat Personal Antal årsarbetare 39,6 38,6 Andel personalkostnader i % av totala kostnader 49,0 54,8 Individ- och familjeomsorg Antal anmälningar Ekonomiskt bistånd i tkr Vårdinsatser barn och ungdom: -antal vårddagar i familjehem antal vårddagar på institution antal familjehemsplacerade barn LSS / LASS Invånare med insats enligt LSS/LASS Antal insatser Antal insatser exkl. dagcenter/boende Bruttokostnad per insats, tkr Ekonomisk översikt Sektorns nettokostnader uppgick till tkr för år Resultatet för året ger ett underskott på tkr vilket motsvarar en budgetavvikelse på 18%. De större avvikelserna för året är: Boende inom LSS+335. Beräknade kostnader för vikarier har inte behövts användas, Resurstjänsten har inte behövts nyttjas hela året, samt att personalen har haft ett ekonomisk tänk. IFO De största underskotten för Individ- och familjeomsorg belastar placeringar vuxna, barn och ungdomar. Institutionsvård för vuxna går med ett underskott på tkr. Budgeten för 2008 var 290 tkr vilket motsvarar en placering i ca 2,5 månad. En placering på institution för vuxna kostar omkring kr per dygn. Under hela år 2008 har vi haft en vuxenplacering. Den placeringen upphör sista april Familjehem för vuxna har går med ett underskott på 799 tkr. Budget för 2008 var 161 tkr vilket motsvarar en familjehemsplacering på fyra månader. Under 2008 hade vi tre vuxna placerade i familjehem. Två av dessa placeringar upphör i februari Institutionsvård barn och ungdom har ett underskott på 1630 tkr. Den ökade kostnaden orsakas framförallt av en mycket kostnadskrävande placering som kostade 1,3 miljoner kronor Antal barn som är placerade i familjehem brukar variera mellan 10 och 11 barn. Ser man 4 år bakåt i tiden så har antal placerade barn per år varit 10. Vid årsskiftet 2008/09 var 11 barn placerade. En genomsnittlig kostnad för barn placerade i familjehem är 26,5 tkr/månad. De flesta placeringar ligger kostnadsmässigt i spannet 16 tkr 34 tkr i månaden. Personal Årarbetare inom IFO och LSS är 39,59. LSS- verksamhet har 2 chefer på 150 % med uppdelade verksamhetsområden 6 stycken omvårdare gruppbostaden, 4 stycken habiliteringsassistenter på serviceboendet. Det arbetar 3 stycken grupphandledare inom daglig verksamhet.10 stycken personliga assistenter, 2 stycken personal på korttids, samt 33 stycken anställda som avlösare, ledsagare, kontaktpersoner och stödfamiljer. I augusti i år tillsattes en extra resurs inom IFO på 50 % som projekttjänst för att utveckla metoder för att coacha arbetslösa socialbidragstagare till en egen försörjning. En person inom LSS är långtidssjukfrånvaro under hela 2008, total sjukfrånvaro 2,2% Inom IFO vad sjukfrånvaron för första fem månaderna högre än kommunens angivna mål på 6 %. Den höga sjukfrånvaron orsakades framförallt av två långtidssjukskrivningar. Återstående månader har sjukfrånvaron varit betydligt lägre. Total sjukfrånvaro LSS/IFO var ,7 % vilket ligger under kommunens mål på 6 %. Kompetensutbildning inom sektorn: Renvägens personal har arbetat med LEAN samt deltagit i flertalet föreläsningar inom specialområden. Samtlig personal inom LSS har deltagit i en tvådagars utbildning med 18