Lag skyttar på KA 4 fick minnesplaketter

Transkript

1 GP Lag skyttar på KA 4 fick minnesplaketter Några av segrarna i vinterfältskjutningen, flagg maskinist Ingvar Svanbo, löjtnant Ragnar Ekholm samt överstelöjtnant Torsten Hallberg inför prisutdelningen ute på KA 4. Vid sin kvartalsvis återkommande orientering om aktuella frågor för regementets befälskårer vid KA 4 hade regements chefen överste Kjell Werner på tisdagen arrangerat en ceremoni i Älvsborssalen. Skyttets värnare, och mångårige ordförande den i Göteborgs och Bohus läns skytteförbund generalkonsul Gustav Ågren, hade inbjudits att förrätta prisutdelningen till vinnande lag i den årliga vinterfältskjutningen. Laget bestående av överstelöjtnant Torsten Hallberg, löjtnant Ragnar Ekholm samt kapten Jan Hansson fick generalkonsul Ågrens vandringspris som segrande lag Vart femte år De tre bästa lagmedlemmarna under åren erhöll minnesplaketter. Plaketterna, som alltså delas ut bara vart femte år, tillföll major Ragnar Wrangstadh, fänrik Bo Björheden, löjtnant William Backlund, löjtnant Bengt Sänne, förvaltare Georg Gustavsson, löjtnant Ragnar Ekholm, kapten Roland Byrlind, flaggjunkare Gunnar Jansson, flagg maskinist Ingvar Svanbo, förvaltare Sven Erik Nilsson, förvaltare Åke Svensson, överstelöjtnant Torsten Hallberg, löjtnant Ragnar Ekholm samt

2 kapten Jan Hansson. Ceremonin avlutades med att överste Kjell Werner tackade generalkonsul Ågren för hans brinnande intresse för skyttet, samt erinrade om att konsul Ågren faktiskt varit aktiv officer vid Göta Artilleriregemente innan han kom att ägna sig åt familjeföretaget. Överste Werner överlämnade dessutom regementets vapensköld Rokel GP Landslagsman snabbast i militärorientering Militärområde V (MODV) genomförde årets orienteringstävling under onsdagen i terrängen vid sjön Aspen i Floda. Arrangörer var detta år KA 4. Både vädret och intresset var gott, drygt 200 var anmälda till start. Banlängden varierade från 6 till 10 km beroende på klassen. Samtliga regementen inom Milot tar representerade, bland de tävlande märktes gamla orienteringskämpar, såsom kapten I Berthag tidigare landslagsman och svensk mästare i fälttävlan, samt den välbekante handläggaren Aspelin verksam som rustmästare på LV 6. H 17 A: Furir Lindqvist, FJS 61,52, furir Westerberg, FJS 77,31, furir Tengvall, FJS 79,56, furir Hagvall, FJS 80.30, vpl. Jellbin, KA 4 81,48. H 17 B: Vpl. Bäckström. F 14 72,58, vpl. Andersson, I 16 78,33, vpl. Hansson, KA vpl. Rosengren, I 16 82,56, vpl. Olausson, KA 4 83,38. H 21 A: Löjtnant Skoglund, ,23, sergeant Carlsson. FJS 75,38 sergeant Lurén, I 15 70,54, korpral Karlsson, P 4 85,24,

3 vol. Kleveland, F7 88,32. H 21 B: Sergeant. Pettersson. FJS 78.47, fänrik Granqvist, K 3 92,23 furir Håkansson, I 17 97,39, fänrik Gustavsson I ,29, sergeant Wangler, I H 43: Vpl. Henriksson, Bohusläns: FBU 02,35, 1. Fte Frankfeldt, F7 66,49, kapten Gustafsson, I 16 88,04. H 35: Vpl. Karlsson, P 4 69,53, sergeant Svensson, Marks FBU 69,57, fanjunkare Åberg, T H 50: Kapten Berthag I 16 65,18, 1. kbm Strand, örlbv 73,27, förvaltare Fondelius, KA 4 76,38. Lagtävlan: I 15, FJS, F 7, P 4, S 2, K 3, KA GP Siste regementstrumslagaren slöt en musikepok i Göteborg Med en elegant sving på staven avslutade på fredagen Göteborgs siste regementstrumslagare Erik Waldensjö militärmusiken i Göteborg. De sista aspiranterna är färdiga och Erik Waldensjö går i pension efter ett rikt militärmusikliv som började redan Foto: 011e Svensson. Med en elegant sving och ett taktfast avslag med staven

4 avslutades på fredagen en epok i Göteborgs musikliv. Då hade den siste regementstrumslagaren, förvaltare Erik Waldensjö gjort sitt och därmed militärmusiken i Göteborg. I fortsättningen får vi låna militärmusiker från Uddevalla och Borås. En olycklig lösning, säger Erik Waldensjö. Självfallet borde rikets andra stad ha en representativ militärmusikkår. Erik Waldensjö, 60 år, blev Göteborgs siste regementstrumslagare. Ett arbete som han skött så tillfredsställande och kunnigt sedan 1958 att militärledningen inte gärna ville att han skulle gå i pension i och med att de sista musikaspiranterna på KA 4 blev klara. Den ville förflytta honom till en annan musikkår. Vilken skulle han få välja själv. Men Erik Waldensjö tyckte att han gjort sitt Han hade varit med så länge och har andra sysslor som väntar, bl. a undervisning i skolorna. Jag började redan 1927 med militärmusiken, berättar han. Då var det andra tider. TV fanns inte och inte så mycket radio så folk tyckte att det var ett nöje att lyssna när militärmusikkårerna musicerade. Det var ingen konst att samla tusen personer gång efter gång. Helt andra krav Men nu är det annorlunda. Folk har fått helt andra krav och man tänker inte längre nå vilken betydelse militärmusiken egentligen spelat. Flera stora orkestrar har bildats ur de militära musikkårerna. Erik Waldensjö är själv klarinettist. Har spelat både i symfoni- och teaterorkestrar samt uppträtt som solist i radio. Man hade en helt annan bredd förr, säger han. En militär musiker kunde hoppa in nästan var som helst vilket gav en väldig rutin. I dag är musikerna fortfarande skickliga men rutinen saknas. Oändlig övning Och att militärmusikerna är skickliga fick man ett smakprov på på fredagen. Då var det avslutning på instruktörs utbildningen på KA 4 och därmed också på musik aspiranternas utbildning. Ett år har de övat i det oändliga och nu skall de 15 aspiranterna tillbaka till sina respektive musik förband för att senare vidareutbilda sig vid

5 Regionmusikskolan vilken är liktydig med musikkonservatoriet. Det var den sista gruppen på KA 4. Den 1 juli förra året drogs musikkåren in där i och med omorganisationen men då hade den sista aspirantgruppen redan börjat. Med KA 4..s marsch var det slut för gott. Och det var inte utan att det hördes en särskild klang i hornen och syntes en smula vemod i annars barska militärögon. Det är klart att det känns tråkigt att lägga av, säger Erik Waldensjö. Jag har upplevt så ofantligt mycket roligt under åren. Vi spelade nästan inom alla vapenslag och använde således olika uniformer. Vi var riktiga kameleonter. Ofta gjorde vi trevliga resor. Men nu är det slut på ett mycket innehållsrikt liv även om jag givetvis inte släpper kontakten med musiken. Är man musiker på allvar har man musiken även som hobby. Den är en del av en. Mats Dyberg