UV RAPPORT 2014:100 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Gullbergs vallar

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:100 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Gullbergs vallar En kompletterande förundersökning och dokumentation av vallar på och kring Gullberget Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Gullbergsvass 703:6 och 703:4, Göteborg135:1 Anders Kjellin med bidrag av Carina Bramstång Plura och Viktor Svedberg

2

3 UV RAPPORT 2014:100 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Gullbergs vallar En kompletterande förundersökning och dokumentation av vallar på och kring Gullberget Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs stad och socken, Gullbergsvass 703:6 och 703:4, Göteborg135:1 Dnr , Anders Kjellin med bidrag av Carina Bramstång Plura och Viktor Svedberg

4 Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Väst) Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:100 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Framsida. Akvarell målning över Gullberget med Skansen Lejonet. GMA:3722:28: akvarell, Göteborgs stadsmuseum. Baksida. Bilden illustrerar Gullbergs fäste från söder. Höger i bild ses Mölndalsån mynna ut i Göta älv. Över ån leder Gullbergsbro. Teckning: Lars Gahrn efter den danska segermedaljen (Gahrn 2011). Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Bakgrund 5 Kunskapsläget 5 Syfte och frågeställning 5 Metod och dokumentation 7 Resultat 7 Schakt 1 7 Schakt 2 9 Gullbergs vallar 11 Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder 18 Referenser 19 Administrativa uppgifter 20 Bilaga. Schaktbeskrivning 21 Provschakt 1 21 Provschakt 2 21 Figurförteckning 22

6 Kungälv Säve Angered Torslanda Gullberget Göteborg Öjersjö Göteborg Mölnlycke Kållered Lindome NORGE Särö Kungsbacka Gullberget Göteborg Onsala Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD Sverigekartan. 4 Gullbergs vallar

7 En kompletterande arkeologisk förundersökning och dokumentation av befästningslämningar har utförts på fornlämning RAÄ 135:1 runt Gullberget med skansen Lejonet. Skälet är projektering för ny järnväg, Västlänken. Detta kommer att innebära att en tunnel byggs genom Gullberget och under befästningen skansen Lejonet. Vid förundersökningen grävdes två schakt i två områden nedanför skansen Lejonet. Ett schakt norrut mot älven och ett schakt västerut mot staden. Under uppdragets gång dokumenterades även ett antal mer eller mindre fragmentariska murar som bildar vallar tillhörande Gullbergets äldre fästen. Bakgrund Trafikverket har ansökt om tillstånd för en kompletterande förundersökning vid fornlämning Göteborg 135:1, skansen Lejonet. Anledningen till undersökningen är projektering för ny järnväg, Västlänken. Detta skulle innebära att en tunnel byggs genom Gullberget och under befästningen skansen Lejonet. Ärendet bestod primärt i att nå ökad klarhet över fornlämningens avgränsning vid området för den planerade tunneln under Skansen Lejonet. Därmed förlades två schakt i två tillgängliga områden nedanför befästningen, ett nordöst om skansen och ett västerut mot staden. Syftet var att utreda eventuella spår av yttre försvarsanläggningar eller omfattning av andra aktiviteter kring den befästa klippan. Uppdraget bestod även i att dokumentera tidigare inventerade och inmätta murar (vallar). Kunskapsläget Kunskapsläget rörande själva skansen är relativt god på grund av att den fortfarande finns kvar. Byggnaden är också, sedan 1935, skyddat som statligt byggnadsminne. Dock finns det många obesvarade frågor om fornlämningen i sin helhet. Vid en tidigare förundersökning utförd i november 2013 iakttogs ett flertal arkeologiska lämningar i form av vallar, murar och timmerstockar, vilka bedömdes tillhöra en äldre befästning. Nämligen Gullbergs hus eller Gullbergs fäste som funnits på Gullbergsklippan innan skansen Lejonet byggdes på slutet av 1600-talet (Bramstång 2014). På och omkring Gullberget kan man i dagsläget också se ett flertal fragmentariska murar av olika slag och förmodligen av olika ålder. För vidare information om kunskapsläget kring fästningen Göteborg med skansen Lejonet och Gullbergs fäste. Se förundersökningsrapport UV Rapport 2014:52 på Samla ( Syfte och frågeställning Syftet med den kompletterande förundersökningen är att förse Länsstyrelsen med fördjupat kunskapsmaterial inför prövning av arbetsföretaget enligt 2kap. 12 KML. Förundersökningensprimära mål var att fastställa fornlämningens avgränsning vid aktuell del och omfattning av aktivitetsspår kring den befästa klippan. Gullbergs vallar 5

8 Tingstadstunneln Gasverkskajen Gullbergsmotet Gullbergskajen Olskroken Hultmans holme Gullbergsvass Gullbergs vallar Olskroksmotet Redbergslid Skansen Lejonet Stampen Hantverkshuset Gårda Lunden Odinsplatsen Stampen Stampkyrkogården Fattighusån Nya Ullevi Gamla Ullevi Gårda Överåsparken m Figur 2. Förundersökningsområdet vid Gullbergs fot markerat på utsnitt ur GSD Fastighetskartan, blad 07B0E Göteborg. Skala 1: Gullbergs vallar

9 Konkreta frågor i samband med förundersökningen: Hur stor är fornlämningen? Finns det någon yttre begränsning kvar i form av vallgrav eller andra aktivitetsspår bevarade och vilken ålder har de? Finns någon hamnanläggning kvar efter den äldsta befästningen? Utöver nämnda uppdrag skulle även en kartering av synliga konstruktioner inom Gullberget utföras. Karteringen syftar till att nå fördjupad kunskap om läge och omfattning av synliga konstruktioner såsom terrasseringar, vallar, murar eller liknande på Gullberget. Metod och dokumentation Vid förundersökningen grävdes två schakt i två områden nedanför skansen Lejonet. Ett schakt norrut mot älven och ett schakt västerut mot staden. Uppdraget bestod även i att dokumentera tidigare inmätta mur/vallar kring Gullberget. En kortare inventering av dessa utfördes också. Schakt och lämningar mättes in med RTK-GPS med hög precision och fotograferades digitalt. Metalldetektor användes till en början i schaktet väster om Gullberget men slogs till stor del ut av närliggande kablar och annat bråte. I schaktet norr om berget blev det alltför djupt och trångt när vi kom ned till intressanta bottenlager och inströmning av vatten gjorde att det inte var värt att försöka. Mätdata, foto och beskrivningar har lagts in och registreras i det digitala dokumentationssystemet Intrasis, enligt Riksantikvarieämbetets standard. Resultat Vid den kompletterande förundersökningen grävdes drygt 40 kvadratmeter i yta fördelad på två schakt. Schakten förlades på tillgängliga ytor en bit ut ifrån Gullberget. Genom avslutad kompletterad förundersökning bör man kunna uppskatta en avgränsning av fornlämning 135:1 i riktning norr om Gullberget, bortom platsen där schakt 1 förlades. Detta område har troligen bestått av ett långgrunt vassområde och där har man inte varit i behov av någon vallgrav. Det framkom heller inga spår efter maritima lämningar eller andra aktivitetsspår som kan knytas till befästningarna på Gullberget. Längre ut mot älven kan det dock finnas spår kvar efter eventuell pålspärr eller sänkverk. Men där beskärs i nuläget tillgängligheten för vidare undersökningar av vägar och järnvägar. I schaktet västerut mot staden hittades lämningar efter bebyggelse, möjligen tal. Bebyggelsen i sig kan ha förstört eventuella spår efter äldre lämningar vilket innebär att fornlämningen inte kan avgränsas västerut efter genomförd undersökning. Vid dokumentationen av vallar på Gullberget har sammanlagt 16 murar (vall) och terrassliknande konstruktioner mätts in och dokumenterats. Schakt 1 Schaktet som grävdes nordöst om skansen Lejonet visade sig bestå av mestadels moderna störningar och innehöll inga arkeologiska lämningar. Däre- Gullbergs vallar 7

10 Schakt Gullbergs fäste, mur/vall Osäker tillkomsttid, mur/vall, husgrund S a 320d Skansen Lejonet b 321e 319c b S m Figur 3. Förundersökningsschakten och vallarna är markerade med intrasis nummer. En del vallar som tidigare dokumenterats är dessutom markerade med a e. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala 1: Gullbergs vallar

11 mot på ett djup av 2,15 2,40 meter under marknivån framkom ett lerlager innehållande organiskt bottensediment. I figur 4 5 ser vi att strandområdet nedanför Gullberget och ut mot älven består av ett vida, långgrunt och tillsynes svårforcerad vassområde. Utifrån diagramet i figur 6 kan vi utläsa att dagens havsnivå i Göteborgsområdet ungefärligt överensstämmer med den på talet. Så förmodligen har bottensedimentet då endast legat ett par decimeter under havsnivån. Schakt 2 Schakt 2 förlades väster om skansen Lejonet på nuvarande Kruthusgatan. I schaktet framkom bland annat en öst-västlig stenmur/grundsockel av större stenar med fasad mot norr och i 1 2 skift. Söder om denna fanns ett raseringslager innehållande jord, tegel och större sprängsten, vilande på en rustbädd. Dessa tolkas som spår efter en större byggnad. På kartor, litografier och bilder från talet kan man se olika byggnader på Figur 4. Kartbilden visar Skansen Lejonet och vassområdet nedanför Gullbergsklippan, så som det ska ha sett ut år Man kan också se byggnader markerade runt Gullberget. Utsnitt ur Karta över Göteborg och dess förstäder, ritad av A. Lindgren Figur 5. Krigsarkivet. Utsnitt ur handritade kartverk vol. 14. Gullbergs vallar 9

12 Figur 6. Diagram över strandlinjeförändringarna och havsnivån under det senaste årtusendet. Den sträckande linjen gäller för Västra Götaland. Tagen ur Viktor Svedbergs C uppsats: En studie av strandlinjeförändringarna i Västsverige under 1000 år. Figur 7. Översiktsbild över schakt 1 taget från väst. I bakgrunden arkeolog Anders Kjellin med grävmaskinist. Foto: Viktor Svedberg. 10 Gullbergs vallar

13 Figur 8. På fotot taget i det närmaste mot öst syns två krutkapell under skansen Lejonet. Fotografi 1921 Göteborgs stadsmuseum RKMD:2708. Förvaltarbostad Figur 9. Fasad av laboratorium för Göta artilleriregemente under skansen Lejonet. Åt höger i bild skymtar förmodligen förvaltarbostaden. Fotografi 1921 Göteborgs stadsmuseum RKMD:2707. och kring Gullberget, däribland så kallade krutkapell. Förmodligen har också Kruthusgatan fått sitt namn härifrån. I nuläget kan vi dock inte svara på huruvida lämningarna som påträffades tillhör ett krutkapell eller någon annan byggnad. För detta och för att kunna avgränsa fornlämning 135:1 i denna riktning krävs mer djupgående undersökningar. Gullbergs vallar Vid dokumentationen av vallarna utfördes också en kortare inventering efter ytterligare befästningslämningar på Gullberget. Det finns blottat ett flertal mer eller mindre fragmentariska murar av olika slag och förmodligen från olika tider. Vissa murpartier kan vara sekundärt åtgärdande i senare tid, påbättrade eller ombyggda. Exempelvis där det idag finns en grusad parkering, söder om mur 500a, ska en förvaltarbostad (figur 8) ha Gullbergs vallar 11

14 Figur 10. Arkeolog Viktor Svedberg rensar fram grundsockeln bestående av större stenar i schakt 2. Foto: Anders Kjellin. 12 Gullbergs vallar

15 byggts på 1800 talet och rivits efter det att den sista förvaltaren flyttade 1960 (Bramstång 2014). Murar som saknar kalkbruksfogning, eller till stor del är uppbyggda av sprängsten, är troligen relativt sena medan däremot de kalkbruksfogade murarna till stor del tycks tillhöra de senmedeltida befästningsverken. Sammanlagt har 16 murar (vall) och terrassliknande konstruktioner mätts in och dokumenterats. Dokumentation Mur 500a Utgörs av en cirka 4 meter lång och 0,8 0,9 meter bred öst-västlig terrassmur med stenar i 1 rad och 1 2 skift. Terrassen vetter mot norr och är uppbyggd av mestadels naturlig obearbetad sten utan synlig fogning. I väster ansluter den till en drygt 10 meter lång nord-sydlig terrassmur som vetter mot öster och som är uppbyggd med likartad sten i flera skift. I norr upphör muren men kan tidigare ha svängt av mot väster och anslutit till mur 504. Smärre spår av kalkbruk finns i den längre muren. Osäker tillkomsttid. Mur 501 och 502 Består av en kortare nord-sydlig terrassmur och en längre nordöst-sydvästlig terrassmur av upp till 1 meter stor sprängsten i 1 3 skift och utan spår av kalkbruk i fogningen. I sydöst, i vinkeln mellan murarna är en stentrappa anlagd och en gångstig upp mot skansen i nordväst. Osäker tillkomsttid. Husgrund 503 Utgörs av en cirka 4 6 meter stor terrassplatå som mot väster, och delvis mot söder, begränsas av höga uthuggna bergväggar med en längd av cirka 4 meter respektive 3,5 meter. Den södra sidan fortsätter mot öster i form av cirka 2 meter lång och 1,5 meter hög ofogad mur av sten i två rader och i flera skift. Mot öster byggs terrassplatån upp av Mur 500a. Mot norr är begränsningen något oklar, men närmast den västra bergväggen finns en del lös sprängsten. Detta kan vara rester av en öst-västlig mur som byggt upp terrassplatån mot norr. Osäker tillkomsttid. Mur 504 Utgörs av en öst-västlig fragmentarisk rad av upp till 0,8 meter stora och till synes obearbetade stenar som ligger i slänten ned till terrassplatån. Nedanför stenraden finns också en del möjligen nedrasad sten som kan ha ingått i konstruktionen. Osäker tillkomsttid. Mur 505 Terrass/befästningsmur mellan två utskjutande bergklackar. Muren, som lutar något inåt, är cirka 3 meter hög. Längden vid basen är cirka 5 meter och på krönet upp till cirka 7 meter. Stenmaterialet är ojämnt skiftat och blandat med till stor del synlig kalkbruksfogning och bör vara den kvarvarande kärnan där de ursprungliga fasadstenarna saknas. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Gullbergs vallar 13

16 Figur 11. Stentrappan som genomskär mur 501 och 502 fotograferad i det närmaste mot nordväst. Foto: Anders Kjellin. Figur 12. Arkeolog Viktor Svedberg dokumenterar husgrund 503. Foto: Anders Kjellin. 14 Gullbergs vallar

17 Figur 13. Närbild av den östra delen på mur 505. Foto, mot norr: Anders Kjellin. Mur 506 Terrass/befästningsmur cirka 0,8 meter hög med upp till 0,6 meter stor sten i 2 3 skift. Muren uppvisar delvis spår av kalkbruksfogning. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mur 507 och 508 Är sedan tidigare inmätta som en övre och undre terrasskant. Vid besiktningstillfället kunde platsen inte dokumenteras ytterligare på grund av den mycket täta och höga vegetationen. Osäker tillkomsttid. Mur 509 Terrassmur cirka 0,5 meter hög i 2 3 skift och med sprängsten på toppen. Muren som saknar fogning tycks fortsätta på djupet. Osäker tillkomsttid. Gullbergs vallar 15

18 Figur 14. På fotot taget i det närmaste mot öst syns mur 506 innehållande kalkbruksfogning och sten i 2 3 skift. Foto: Anders Kjellin. Figur 15. Stenmur 320d fotograferad mot norr. Muren kan ha varit en del av en yttre befästningsmur mot landsidan tillhörande Gullbergs fäste. Foto: Anders Kjellin. 16 Gullbergs vallar

19 Mur 317b och 318b Terrass/befästningsmur i form av en i ytan cirka 15 meter lång halvrund sten och jordvall (518) som vetter mot söder, med en innanför denna liggande yta (317b) med löst stenmaterial och tegel. I den upp emot 5 meter höga och branta slänten nedanför krönet på jordvallen syns delar av en blottad murkärna i form av ett blandat och ojämnt stenmaterial med kalkbruksfogning. Däremot tycks den ursprungliga yttre stenfasaden närmast helt saknas. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mur 319c Jordvall med sten och tegel vilken följer krönet på en bergrygg som stupar brant mot söder. Vallen är drygt 17 meter lång, cirka 1,0 meter bred och 0,2 1,0 meter hög. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mur 320d Utgörs av en till upp emot 2,5 meter höjd bevarad stenmur som vetter mot sydöst. Den cirka 30 meter långa och flera meter breda muren har till stor del den ursprungliga yttre fasaden bevarat till cirka 1,5 meter höjd. Denna utgörs av upp emot 1 meter stora och relativt jämna stenar i 3 4 skift innehållande enstaka tegel och småsten i kalkbruksfogarna. I sydväst där muren ansluter mot berg och är som högst är kärnan av muren blottad till en höjd av cirka 1 meter över fasaden och i nordöst där muren slutar mot dagens uppfartsväg har muren en bredd av cirka 4,5 meter. Muren bör ha utgjort den yttre befästningslinjen mot landsidan i den medeltida befästningen. Det kan inte uteslutas att dagens uppfart är den ursprungliga och att det därför har funnits en port på platsen. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mur 321e Utgörs av en cirka 30 meter lång, 1 meter bred och 1,3 meter hög kalkbruksfogad mur med en jämn fasad som löper parallellt med och vetter mot uppfartsvägen. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mur 322 Rest av en stenmur som framskymtar i den norra kanten av uppfartsvägen och utgörs av kalkbruksfogade stenar i 1 2 skift och med en bredd av cirka 2 meter. Läget antyder att muren utgör en fortsättning av mur 318b mot norr och som kan ha fortsatt upp mot mur 502 och berget där bakom. Om uppfartsvägen är ursprunglig så skulle det också kunnat ha funnits en inre port här. Muren tolkas som en del av äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Gullbergs vallar 17

20 Sammanfattning Att endast tolka vallämningarna utifrån en okulär besiktning ger en vag datering. Flera av de dokumenterade murarna ingår som en del i äldre befästningsverk tillhörande Gullbergs fäste. Mest troligt är att det är rester efter den år 1613 nedbrunna fästningen, vilken ska ha varit mer omfattande med vallar, vattengravar och utanverk. Mellan åren byggdes en stjärnskans på klippan med återanvänt material från den tidigare raserade fästningen. Denna skans ska ha legat i stort sätt på samma plats som dagens skans, vilket kan vara en signal om att dess lämningar är mer osynliga, då den grundligt revs inför uppförandet av skansen Lejonet. I och med det faktum att byggnadsmaterial återanvänts vid ett flertal återuppbyggnader, så skapas en osäkerhetsfaktor i den okulära dokumenteringen som endast en arkeologisk undersökning skulle kunna bringa klarhet i. Vi kan inte utesluta att det under de nu inmätta vallarna på Gullberget också kan innehålla kärnor kvar av de medeltida föregångarna. Mycket troligt är att det finns fyndmaterial kvar i kulturlager under vallarna som kan dateras till medeltid, något som tidigare förundersökning visat prov på genom bl. a. myntfynd från sent till tidigt 1400-tal. Något som visar på att välbevarade äldre lämningar finns kvar på Gullberget är de byggnadsrester med tillhörande tegelugnsrest som undersöktes arkeologiskt på 70-talet, strax intill de nu inmätta murarna 500a och 503. Detta hus, tillhörande en av Gullbergs fästen, ska ha tillkommit antingen före 1612, alternativt eller cirka Denna datering visar tydligt det komplexa i att tolka konstruktionslämningarna även vid en arkeologisk undersökning, där tegel av medeltida 1500-talstyp i en ugnskonstruktion daterad till tidigast 1500-tal mot bakgrund av hur ugnen är uppbyggd ändå kan vara yngre än 1500-tal. Utvärdering och förslag till fortsatta åtgärder En stor del av de äldre blottade murarna är utsatta för fortgående nedbrytning till följd av väder och vegetation. En vårdplan bör upprättas med inriktning på avlägsnande av oönskad växtlighet och eventuellt stabiliserande konservering där murarna 318b och 505 är synnerligen utsatta. Särskilda insatser bör också göras på mur 320d. Muren är den enda väl synliga och pedagogiskt begripliga samt relativt bevarade muren, troligen tillhörande den medeltida befästningen på Gullbergsklippan. Murarnas fragmentariska tillstånd gör det i nuläget svårt att uttala sig ytterligare om deras funktion eller ålder. Eventuellt skulle en murbruksdatering och mindre provschakt bringa mer klarhet kring murarnas förhållande till varandra och befästningen på Gullberget. Säkerligen finns det också ytterligare idag dolda murrester runtom på Gullbergs klippan. Framförallt österut om Skansen Lejonet och delvis på den södra sidan av kullen finns lite flackare och vårdade partier som dels skulle kunna lämpa sig för georadar undersökning och dels för en slagfältsarkeologisk insats. En efterföljand selektiv provschaktsgrävning och marksondering skulle därmed kunna ge oss en lite bättre bild av de medeltida befästningsverken och vad som finns kvar av dessa. 18 Gullbergs vallar

21 Mot norr och väster är kullen mycket brant och tätbevuxen och därför svårinventerad och heller inte möjlig att undersöka med georadar. Dock skulle lite bättre röjning och marksondering också här kunna ge resultat. Förutom frågan om att lokalisera äldre vallar och murar så återstår frågan om eventuella vallgravar runt Gullbergsklippan. För att säkert kunna avgöra detta så måste man gräva ett långt schakt eller flera mindre schakt på rad och vinkelrät ut från klippan. På grund av ledning- och trafiksituationen så har dock detta inte varit möjligt mot norr och väster. Däremot skulle det kanske gå att gräva längre schakt i en linje rakt österut från den norra änden av mur 320d och därmed fånga upp en eventuell vallgrav. Fornlämningen har inte kunnat begränsas i sin utsträckning på ett tillfredställande sätt genom de schakt som har kunnat grävas i dagsläget. Mycket beroende på den infrastruktur som finns runt klippan med omfattande ledningar i marken. Vi kan därför inte utesluta att lämningar runt Gullberget finns som kan knytas till aktiviteter vid befästningen. Referenser Bramstång, C Gullberget och skansen Lejonet. Arkeologiska lämningar kring Gullbergets hus, fäste och skans. Västra Götalands län, Västergötland, Göteborgs kommun och stad, Gullbergsvass 703:6 och 703:4, Göteborg 135:1. UV Rapport 2014:52. Arkeologisk förundersökning. Gahrn, L. Gullbergs försvar 1612 ett 400 årsminne. Ur Lars Gahrn skriver, 1 december Mölndals stadsmuseum. wordpress.com/page/15/. Svedberg V En studie av strandlinjeförändringarna i Västsverige under 1000 år. C-uppsats Göteborgs Universitet. Gullbergs vallar 19

22 20 Gullbergs vallar Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: och Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: UV2013:167, UV2014:200. Undersökningstid: 30/6 2/ Underkonsulter: Schakt & Transport i Borås Entreprenad AB, Trimtec AB och Studion Västsvensk konservering. Undersökt yta: 38 kvadratmeter. Läge: GSD-Fastighetskartan, blad 07B0E Göteborg. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:.

23 Bilaga. Schaktbeskrivning Provschakt 1 Cirka 3 9 meter i väst-östlig längdriktning (20 kvadratmeter). Lagerföljd 0,00 0,35 meter: makadam (grått). 0,35 0,65 meter: grovt sandigt grus (brunt). 0,65 2,00 meter: grusblandad sand (brunt). 1,95 2,15 meter: grovt stenigt morängrus (mörkgrått). 2,15 2,40 meter: mörkgrå lera med organiskt bottensediment. 2,40 m : ljusgrå steril lera. Rikligt vatteninflöde från cirka 1,75. Provschakt 2 Cirka 2,5 10 meter i nordväst-sydöstlig längdriktning (18 kvadratmeter). Lagerföljd 0,00 0,05 meter: asfalt. 0,05 0,15 meter: makadam (grått). 0,15 0,65 meter: sandigt grus med tegel (brunt). 0,65 0,80 meter: sandigt grus med rikligare tegel (mörkbrunt). 0,80 1,00 meter: ett cirka 0,5 meter brett öst-västligt stråk med raserat tegel delade schaktet. I norr framkom en kullerstensläggning och i söder svart förorenad sand/grus. Under tegelstråket från cirka 1,0 meter och ner till cirka 1,8 meter framkom en öst-västlig stenmur/grundsockel av större stenar med fasad mot norr och i 1 2 skift. Denna kom därefter att dela schaktet med olika lagerbild i norr respektive söder. 1,00 1,80 meter: i norr blandad brun grusig sand med insprängda stråk av grå siltig sand med enstaka stenar. I söder svart raseringsjord med sten, tegel och med en packning av större sprängsten mot botten. Både denna och muren vilade på en rustbädd av korslagda runda eller sågade stockar i två lager direkt uppe på ren grå lera. 1,80 2,10 meter: ren steril lera (gråblå) med enstaka musselskal. Leran låg på en nivå av cirka 0,10 meter under havsnivån. Viss inströmning av vatten på samma nivå som murens botten. Gullbergs vallar 21

24 Figurförteckning Figur 1. Platsen för undersökningen markerad på utsnitt ur GSD Översiktskartan, blad 253 Göteborg (skala 1: ), och GSD Sverigekartan...4 Figur 2. Förundersökningsområdet vid Gullbergs fot markerat på utsnitt ur GSD Fastighetskartan, blad 07B0E Göteborg. Skala 1: Figur 3. Förundersökningsschakten och vallarna är markerade med intrasis nummer. En del vallar som tidigare dokumenterats är dessutom markerade med a e. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 64D 0cS Partille. Skala 1: Figur 4. Kartbilden visar Skansen Lejonet och vassområdet nedanför Gullbergsklippan, så som det ska ha sett ut år Man kan också se byggnader markerade runt Gullberget. Utsnitt ur Karta över Göteborg och dess förstäder, ritad av A. Lindgren Figur 5. Krigsarkivet. Utsnitt ur handritade kartverk vol Figur 6. Diagram över strandlinjeförändringarna och havsnivån under det senaste årtusendet. Den sträckande linjen gäller för Västra Götaland. Tagen ur Viktor Svedbergs C uppsats: En studie av strandlinjeförändringarna i Västsverige under 1000 år...10 Figur 7. Översiktsbild över schakt 1 taget från väst. I bakgrunden arkeolog Anders Kjellin med grävmaskinist. Foto: Viktor Svedberg...10 Figur 8. På fotot taget i det närmaste mot öst syns två krutkapell under skansen Lejonet. Fotografi 1921 Göteborgs stadsmuseum RKMD: Figur 9. Fasad av laboratorium för Göta artilleriregemente under skansen Lejonet. Åt höger i bild skymtar förmodligen förvaltarbostaden. Fotografi 1921 Göteborgs stadsmuseum RKMD: Figur 10. Arkeolog Viktor Svedberg rensar fram grundsockeln bestående av större stenar i schakt 2. Foto: Anders Kjellin...12 Figur 11. Stentrappan som genomskär mur 501 och 502 fotograferad i det närmaste mot nordväst. Foto: Anders Kjellin...14 Figur 12. Arkeolog Viktor Svedberg dokumenterar husgrund 503. Foto: Anders Kjellin...14 Figur 13. Fotot är taget mot norr och visar närbild av den östra delen på mur 505. Foto: Anders Kjellin...15 Figur 14. På fotot taget i det närmaste mot öst syns mur 506 innehållande kalkbruksfogning och sten i 2 3 skift. Foto: Anders Kjellin...16 Figur 15. Stenmur 320d fotograferad mot norr. Muren kan ha varit en del av en yttre befästningsmur mot landsidan tillhörande Gullbergs fäste. Foto: Anders Kjellin Gullbergs vallar

25

26 Gullbergs vallar En kompletterande arkeologisk förundersökning och dokumentation av befästningslämningar har utförts på fornlämning RAÄ 135:1 runt Gullberget med skansen Lejonet. Skälet är projektering för ny järnväg, Västlänken. Detta kommer att innebära att en tunnel byggs genom Gullberget och under befästningen skansen Lejonet. Vid förundersökningen grävdes två schakt i två områden nedanför skansen Lejonet. Ett schakt norrut mot älven och ett schakt västerut mot staden. Under uppdragets gång dokumenterades även ett antal mer eller mindre fragmentariska murar som bildar vallar tillhörande Gullbergets äldre fästen.