Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet

Transkript

1 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet

2 Innehåll Sammanfattning av indikatorer... 1 Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna livssituationen och i samhället... 1 Alla har ekonomisk och social trygghet... 2 Barn och ungdomar har trygga och goda uppväxtvillkor... 4 Hälsofrämjande miljö... 6 Minskat bruk av alkohol, tobak och ett samhälle fritt från narkotika och dopning... 8 Detaljerad redovisning... 9 Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna livssituationen och i samhället... 9 Alla har ekonomisk och social trygghet Barn och ungdomar har trygga och goda uppväxtvillkor Hälsofrämjande miljö Minskat bruk av alkohol, tobak och ett samhälle fritt från narkotika och dopning... 24

3 Sammanfattning av indikatorer Folkhälsoprogrammet gäller för åren I nedanstående tabeller redovisas jämförelser och resultat dels från programperioden samt för det första året i nuvarande programperiod. Saknas resultat för 2017 har ett närliggande år valts för jämförelse. För att det ska vara en positiv eller negativ förändring ska skillnaden vara minst 20 % mellan de båda mätvärdena. Befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor (HLV) via SCB och Folkhälsomyndigheten genomförs vart fjärde år, senast resultatet är från Undersökningen genomförs under våren Något nytt resultat kan därför inte presenteras i välfärdsredovisningen för Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna livssituationen och i samhället Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Valdeltagande 80 % % Nöjd Inflytande Index (NII) Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Självskattat socialt deltagande 65 % % bland vuxna Antal föreningar med lokalt aktivitetsstöd 24 st /1-30/6 17 st Kommentarer 1/7-31/12 24 st Valdeltagandet. Aktuellt mätetal för 2017 saknas då nästa val är i september Nöjd inflytande index. NII, är medborgarnas bedömning av kommunens verksamheter när det gäller tillgänglighet, information och öppenhet samt påverkan och förtroende. Mellan åren 2014 till 2016 har det totala indexet ökat med 5 enheter. I likhet med 2014 är betyget för 2016 genomgående högre för kvinnor än för män. Självskattat socialt deltagande. källa: Hälsa på lika villkor

4 Alla har ekonomisk och social trygghet Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Andel med gymnasial utbildning 58 % % Kvinnor Andel med gymnasial utbildning 68 % % Män Andel med eftergymnasial utbildning 30 % % Kvinnor Andel med eftergymnasial utbildning 16 % % Män Kommentarer Befolkningen utbildningsnivå. Andelen invånare med eftergymnasial utbildning ligger på samma nivå och har inte förändrats mellan åren 2015 och Utbildningsnivån är dock fortfarande lägre i förhållande till länet (kvinnor 44 %, män 29 %) och riket (kvinnor 48 %, män 36 %). Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Ensamstående med låga 38 % % inkomster, med hemmavarande barn Övriga familjer med låga inkomster, med hemmavarande barn 16 % % Kommentarer Andelen ensamstående med hemmavarande barn med låga inkomster, har ökat med 3 % mellan åren Länet har ökat med 1 % och riket har minskat med motsvarande 1 %. För övriga familjer med hemmavarande barn och låga inkomster har ingen förändring skett mellan år 2014 och 2015 (16 %). Motsvarande ses för länet och riket där uppgifterna ligger kvar på samma nivå med 11 respektive 12 %. Uppgifter för 2016 finns inte tillgängliga för redovisning. 2

5 Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Antalet arbetssökande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd: 12,7 % ,8 % , år Antalet arbetssökande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd: 9,5 % ,5 % år Andel förvärvsarbetande år 79 % ,4 % ,4 Ekonomiskt bistånd, andel av befolkningen Antal månader per år i bidragsberoende 7 % ,6 % ,4 5 mån mån Kommentarer Andelen arbetslösa ungdomar. Andelen arbetslösa i åldern år har ökat med 0,9 % -enheter mellan åren 2016 och För kvinnor har den ökat med 1,5 % och för männen ses en ökning med 0,7 % -enheter mellan åren 2016 och Andelen arbetslösa. Andelen arbetslösa i åldern år har ökat med 1 % -enhet mellan åren 2016 och För kvinnor har den ökat med 1,7 % -enheter (från 7,2 % till 8,9 %). Arbetslösheten hos männen ligger kvar på samma nivå 11,4 % vid jämförelse mellan 2016 och Andel förvärvsarbetande. Andelen förvärvsarbetande har ökat med 0,4 %. Förändringen är dock för låg för att utgöra en förändring. Ekonomiskt bistånd samt antal månader i bidragsberoende. Andelen av befolkningen som erhållit ekonomiskt bistånd har minskat med 0,4 % mellan åren 2015 och Antal månader per år i bidragsberoende ligger oförändrat. 3

6 Barn och ungdomar har trygga och goda uppväxtvillkor Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Självskattad hälsa, 90 % % psykosomatiska besvär. Flickor som mår bra Självskattad hälsa, 98 % % psykosomatiska besvär Pojkar som mår bra Självskattad hälsa, känner sig 35 % % ibland, ofta eller alltid ledsen eller nedstämd. Flickor Självskattad hälsa, känner sig 17 % % ibland, ofta eller alltid ledsen eller nedstämd Pojkar Trivsel elever, självskattning 87 % % åk 7 Jag trivs i skolan. Flickor Trivsel elever, självskattning 87 % % åk 7 Jag trivs i skolan. Pojkar Jag känner mig trygg i skolan 7,4 av / 8,2 av / +0,8 åk Jag känner mig trygg i skolan åk 9 8,1 av / ,7 av / ,4 Kommentarer 2016 mådde de allra flesta flickor (90 %) och pojkar (98 %) i årskurs 7 bra. 35 % av flickorna och 17 % av pojkarna i åk 7 kände sig ibland, ofta eller alltid ledsen eller nedstämd mådde de allra flesta flickor (90 %) och pojkar (93 %) i årskurs 7 bra. Frågan om nedstämdhet ändrades inför % av flickorna och 10 % av pojkarna i åk 7 kände sig en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag ledsen eller nedstämd. 4

7 Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Behörighet till gymnasieskolan 67,2 % ,5% ,3 Andelen anställda årsarbetare med högskoleutbildning i kommunal förskola 32 % % Kommentar Behörighet till gymnasieskolan. Eftersom Skolinspektionens enkät i årskurs 5 och årskurs 9 används från och med 2015 för att mäta trygghet kan resultatet inte längre delas upp på flickor och pojkar. Våren 2017 var behörigheten till gymnasiet bland pojkar 61 % och bland flickor 100 % (totalt 78,5%), vilket totalt är bättre jämfört med Strömsund har lägre resultat än riket låg riksvärdet på 82,5 %. Andelen anställda årsarbetare med högskoleutbildning i kommunal förskola har minskat i kommunen och i riket de senaste åren. Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Antal barn 0 20 år placerade i familjehem eller i hem för vård och boende 17,1 per ,2 per ,9 per 1000 Barnfattigdomsindex 16,4 % ,8% ,6 Antal besök hos Ungdomsmottagningens filial i Strömsunds kommun Kommentar Uppgift för helår saknas Placerade barn 0-20 år. Antal placerade barn 0-20 år/1000 i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) har minskat. I kommunen var antalet placerade barn ,2 per Ensamkommande flyktingbarn placerade i kommunens HVB-hem ingår inte i underlaget (Källa: Kolada). Barnfattigdomsindex. Andelen barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll har ökat med 0,4% enheter mellan åren 2013 och Andelen barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll är fortfarande hög i kommunen i jämförelse med länet och riket. Ungdomsmottagningen. Ungdomsmottagningens filial i Strömsund öppnades första september 2016 och riktar sig till åldrarna år. Under perioden september- december 2016 redovisades 51 kontakter/besök, fördelat på 43 flickor, kvinnor och 8 pojkar, män (juridiskt kön). För 2017 har redovisning skett per helår med 228 besök/kontakter fördelat på 205 flickor, kvinnor och 13 pojkar, män (juridiskt kön). 5

8 Hälsofrämjande miljö Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Fysiskt aktiva barn och ungdomar på fritiden, minst 30 min, minst tre gånger i veckan. Flickor åk 7 60 % 2013/1 4 72,5 % 2015/ ,5 Fysiskt aktiva barn och ungdomar på fritiden, minst 30 min, minst tre gånger i veckan. Pojkar åk 7 Matvanor, andel elever som dricker söta drycker mellan 1-4 dagar i veckan, öka andelen som äter frukost. Flickor åk 7 Matvanor, andel elever som dricker söta drycker mellan 1-4 dagar i veckan, öka andelen som äter frukost. Pojkar åk 7 Andel barn som ammas helt vid sex månaders ålder. Årtalet avser barnens födelseår. 60 % 2013/ % 2013/ % 2013/1 4 62,5 % 2015/ % 2016/ % 2016/1 7 +2, ,5 % ,5 % Andel barn som ammas helt och/eller delvis vid sex månaders ålder. Årtalet avser barnens födelseår. Andel 10-åringar med övervikt eller fetma. Flickor 69,1 % ,7 % ,5 29 % 2014/ % 2016/ Andel 10-åringar med övervikt eller fetma. Pojkar 29 % 2014/ % 2016/ Kommentarer Träning/motion. Mer än hälften av eleverna i årskurs 7 tränar/motionerar minst 30 minuter tre eller flera gånger i veckan. Inför läsåret 16/17 har frågeformuläret reviderats. Antalet aktiva minuter har ändrats från 30 min till 60 min, vilket är rekommendationen för barn och ungdomar. Resultatet för läsåret 16/17 är att 53,9 % flickor och 63,9 % pojkar i årskurs 7 rör sig sammanlagt minst en timme så att de blir andfådda och/eller varma minst 3 dagar i veckan. Konsumtion av söta drycker. Drygt hälften av flickorna och pojkarna i åk 7 dricker söta drycker 1-4 dagar i veckan. Detta är en ökning jämfört med läsåret 2013/14 då knappt hälften av flickorna och drygt hälften av pojkarna drack söta drycker 1-4 dagar i veckan. Andel barn som ammas. Andelen barn i kommunen som helt och/eller delvis ammas vid 6 månaders ålder har ökat med 12,5 % -enheter mellan åren 2014 och 2015 enligt uppgift från barnhälsovårdens resultatredovisning, 2016 för Jämtlands län. Övervikt, fetma. Ungefär en tredjedel av kommunens 10-åringar är överviktiga eller feta. Uppgifterna om 10 åringar med övervikt eller fetma 2016/17 bygger på svar från 96 av 115 elever. Uppgifterna från 2014/2015 bygger enbart på uppgifter från tre skolor. 6

9 Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Andel vuxna med fetma. Kvinnor 21 % % Andel vuxna med fetma. Män 24 % % Fysisk aktiva vuxna i genomsnitt minst 30 min eller mer per dag. Kvinnor Fysisk aktiva vuxna i genomsnitt minst 30 min eller mer per dag. Män Öka andelen vuxna som äter grönsaker. Dagligt intag. Kvinnor Öka andelen vuxna som äter grönsaker. Dagligt intag. Män (Källa Hälsa på lika villkor 2014). 47 % % % % % % % % Kommentarer Indikatorerna i tabellen, övervikt och fetma, fysisk aktivitet samt konsumtion av frukt och grönsaker baseras på undersökningen hälsa på lika villkor, som genomförs vart fjärde år. Senast Resultatrapporter för undersökningen hälsa på lika villkor för 2018 gällande länet och respektive kommun väntas vara klara hösten

10 Möjlighet till motion och rekreation. Anläggningar, lokaler och föreningsstöd Kommunen har goda möjligheter till motion och rekreation i vår kommun. Det finns elljusspår på 12 platser totalt, c:a 3,5 mil belysta spår samt många mil ytterligare med pistade spår utan belysning. I kommunen finns 2 ishallar och 2 sporthallar som är föreningsdrivna med ekonomiskt stöd av kommunen. Det finns 2 kommunalt drivna sporthallar och ett stort antal gymnastiksalar. Kommunen har även 4 simhallar och ett utomhusbad. I dag lämnas bidrag till ett 20 tal föreningsdrivna anläggningar. Eftersom kommunen har nolltaxa till sina anläggningar så anses tillgängligheten och möjligheten till motion och rekreation vara mycket god i vår kommun. Under 2017 fick 55 föreningar driftsbidrag till samlingslokaler. Minskat bruk av alkohol, tobak och ett samhälle fritt från narkotika och dopning Indikator Resultat Resultat Förändring Värde År Värde År Andel rökare. Kvinnor 8 % 2014 Ej möjligt 2017 Andel rökare. Män 8 % 2014 Ej möjligt 2017 Riskabel alkoholkonsumtion 12 % 2014 Ej möjligt 2017 bland unga vuxna Langning från föräldrar 8,5 % ,7 % ,2 Langning från kompisar och 62 % ,2 % ,8 kompisars syskon Antal anmälda brott mot 24 st st narkotikastrafflagen Antal som använt narkotika 3 st st senaste 12 månaderna. Ant. anmälda brott rattonykterhet drograttonykterhet Andel rattonyktra av testade 2,2 % ,3 % ,1 Kommentarer Uppgifter om daglig rökning och riskabla alkoholvanor hos unga vuxna Aktuella uppgifter kommer från Hälsa på lika villkor 2014, undersökningen genomförs vart fjärde år. För 2017 kan uppgifter därför inte redovisas. Langning av alkohol till ungdomar sker fortfarande i huvudsak från kompisar och kompisars syskon. Flickor får i högre grad tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon än pojkar. Langning från egna föräldrar med lov och annan vuxen har ökat sedan Rattonyktra. Antal kontrollerade förare var betydligt fler 2017 jämfört med Andelen påverkade har ökat påtagligt 2017 jämfört med 2015, vilket kan härröra från ökat antal test. 8

11 Detaljerad redovisning Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna livssituationen och i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Rätten till delaktighet gäller alla. Framgångsfaktorer: Gemenskap, behövd och bekräftad, engagemanget tas på allvar, möjligheten till inflytande är reell, goda sociala relationer, känsla av samhörighet Utmaningar/satsningar Fler som röstar i kommunvalet Utvecklad dialog med kommuninnevånarna Andel ungdomar som deltar i föreningslivet ska öka Fler föreningsaktiva genom stöd till föreningar Fler mötesplatser för unga Indikator: Valdeltagande i valet till kommunfullmäktige för samtliga röstberättigade och förstagångsväljare (Källa: kommunen) Valdeltagande, Valdeltagande hos förstagångsväljare, % År samtliga röstberättigade, % Kvinnor Män Totalt ,6 60, , , , ,9 72,5 63,8 67, ,0 76,8 61,6 68,9 Det totala valdeltagandet i valet till kommunfullmäktige ökade med en dryg procent mellan 2014 och Nya uppgifter kommer att kunna redovisas efter 2018 års val. 9

12 Indikator: Kommunens verksamhet när det gäller tillgänglighet, information och öppenhet samt påverkan och förtroende Medborgarundersökning via SCB gjordes hösten Enkäten i undersökningen genomgick en större förändring 2010 och därför är inte alla delar jämförbara med tidigare år, men indexet totalt anses statistiskt jämförbart. Enkäten skickades ut till 600 invånare i åldern år. Den besvarades av 47 % (153 kvinnor och 125 män), (Källa: SCB). Nöjd-Inflytande-Index (NII) 2012, 2014 och Riket Riket Riket 2016 Nöjd Inflytande Index (NII) Nöjd Inflytande Index - Förtroende 41 49* Nöjd Inflytande Index - Information (Före 2012 Information/öppenhet) 48 53* Nöjd Inflytande Index Påverkan (Före 2012 Påverkan/inflytande) 34 39* Nöjd Inflytande Index Kontakt (Före 2012 Tillgänglighet) 46 44* *Ej helt jämförbart med tidigare år. Det totala indexet NII ligger lika 2016 som vid undersökningen Av indikatorerna har påverkan, förtroende och kontakt ökat sedan 2014 För varje index gör SCB en prioriteringsmatris som visar vilka faktorer som bör förbättras för att få högre totalt index. För Strömsunds kommun fanns det 2014, framförallt förbättringsbehov avseende Förtroende och Påverkan. Dessa indikatorer har förbättrats till undersökningen Indikatorn påverkan kan fortfarande förbättras ytterligare. De andra två indikatorerna bra och ska bevaras. Fördelat på kön finns följande skillnader för 2016 Det totala indexet är högre för kvinnor än för män (43 respektive 38). Kvinnor upplever att det är lättare att få kontakt än män (58 mot 53). Kvinnor upplever informationen som bättre än män (54mot 48) Påverkan får högre betyg av kvinnor än män (41 mot 35) Kvinnor har också större förtroende än män (50 mot 42). Indikator: Ungdomars bedömning av delaktighet och inflytande I KFUM:s ungdomskommunranking 2016, som fokuserar på ungas möjligheter till delaktighet och inflytande, har Strömsunds kommun fallit till en 204:a plats jämfört med 2013 då kommunen hade plats 31. Rankingen bygger på 12 olika nyckeltal, som finns publicerade i kommun- och landstingsbasen (Källa: KFUM:s ungdomskommunranking 2016). En bidragande orsak till placeringsförsämringen kan vara att ingen Lupp-enkät genomförts sedan hösten 2012 och att inget ungdomskonvent genomförts sedan våren Eftersom ett av nyckeltalen i KFUM:s ungdomskommunranking är genomförande av minst en Lupp. Lupp är en enkät till ungdomar för att följa upp ungdomspolitiken. 10

13 Indikator: Självskattat socialt deltagande Socialt deltagande utgår ifrån deltagande i två eller fler aktiviteter under de senaste 12 månaderna (t ex kurs, föreningsmöte, teater, bio, dans). Självskattat socialt deltagande bland vuxna i kommunen (16-84 år) visar en lägre grad av delaktighet i sociala aktiviteter än länet i övrigt, (66 % män och 70 % kvinnor), i kommunen (totalt 68 %). Skillnaden mellan kvinnor och män är inte statistiskt säkerställd. På länsnivå deltar kvinnor i högre omfattning i sociala aktiviteter, minst aktiva är de äldre, särskilt män år (Källa: Hälsa på lika villkor 2014). Indikator: Antal föreningar med lokalt aktivitetsstöd (Källa: kommunen) Antal föreningar med lokalt aktivitetsstöd Lokalt aktivitetsstöd utgår med en summa per gruppaktivitet och en summa per deltagare till ideell förening för verksamhet bedriven för barn och ungdomar i åldern 7 25 år gav kommunen lokalt aktivitetsstöd till deltagartillfällen för flickor och deltagartillfällen för pojkar. Av de föreningar som fått lokalt aktivitetsstöd domineras 16 föreningar av verksamhet för pojkar och 8 föreningar domineras av verksamhet för flickor. Mötesplatser för ungdomar Läsåret 2017/2018 var totalt 388 stycken, (221 flickor och 167 pojkar) anmälda till kulturskolan. År 2017 fanns föreningsdrivna fritidsgårdar på följande orter: Strömsund med antal besökare stycken (7 121 flickor och pojkar), Backe där antal besökare uppgick till 108 stycken (48 flickor och 87 pojkar). I Hoting startades verksamhet i november 2017 och antalet besökare november- december 2017 var 211st (69 flickor och 142 pojkar). I Kyrktåsjö var det under 2017 ingen verksamhet pga. vattenskada. I Hammerdal och Gäddede fanns inga fritidsgårdar

14 Alla har ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Framgångsfaktorer: Hälsa och medellivslängd har ofta samband med utbildningsnivå. Det är viktigt med ett livslångt lärande, eftersom utbildning stärker individen och ökar möjligheterna att påverka sin situation. Ett brett utbildningsutbud ger fler valmöjligheter och bidrar till en mer jämlik hälsa. Förvärvsarbete är viktigt för identitet och socialt liv samt för försörjningen, även arbetsplatser kan vara utformade så att de är hälsofrämjande. Utmaningar/satsningar Motverka ungdomsarbetslöshet Utbildning av hög kvalitet så att förutsättningar att nå kunskapsmålen finns Fler i arbete för stärkt förmåga till egen försörjning Minska ungdomars behov av ekonomiskt bistånd Indikator: Befolkningens utbildningsnivå Ålder år Utbildningsnivå Grund- eller folkskola Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning minst 3 år Kön S-sund Länet Riket S-sund Länet Riket Kvinnor 10 % 8 % 10 % 10 % 8 % 10 % Män 15 % 13 % 14 % 14 % 13 % 14 % Totalt 13 % 11 % 12 % 13 % 10 % 12 % Kvinnor 58 % 47 % 41 % 57 % 47 % 41 % Män 68 % 58 % 48 % 68 % 57 % 47 % Totalt 63 % 52 % 45 % 63 % 52 % 47 % Kvinnor 11 % 15 % 16 % 12 % 15 % 16 % Män 9 % 13 % 15 % 9 % 14 % 15 % Totalt 10 % 14 % 15 % 10 % 14 % 15 % Kvinnor 19 % 28 % 31 % 19 % 29 % 32 % Män 7 % 14 % 22 % 7 % 15 % 22 % Totalt 13% 21 % 26 % 12 % 22 % 22 % Not: Ingen uppgift varierar mellan 0 och 2 % Kommentar: Andelen invånare med eftergymnasial utbildning har minskat med 1 % -enhet mellan 2015 och Det är fortfarande markant lägre i förhållande till både länet och riket. Andelen invånare med eftergymnasial var totalt 22 % 2016, jämfört med 36 % i länet och 37 % i riket. Också 2016 visar män en procentuellt lägre utbildningsnivå jämför med kvinnor i kommunen. Största skillnaderna ses för eftergymnasial utbildning tre år eller mer. Skillnaden mellan könen för både kortare och längre eftergymnasial utbildning är i nivå med både länet och riket. 12

15 Indikator: Familjer med låga inkomster Andel (%) familjer med låga inkomster* (Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret, Folkhälsomyndigheten). *Med låg inkomst avses en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 60 procent av medianinkomsten*. *Medianinkomst är den mittersta observationen i en rangordning av inkomsttagarna efter inkomstens storlek d v s det finns lika många inkomsttagare på vardera sidan om den mittersta observationen. Familjer med låga inkomster (andel i %) Kommun Länet Riket Kommun Länet Riket Kommun Länet Riket Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärsfamiljer Familjer med sjukoch aktivitetsersättning Kommentar: Andelen ensamstående med hemmavarande barn under 18 år med låga inkomster i kommunen ligger på samma nivåer 41 % vid jämförelse mellan 2015 och Länet och riket har minskat med 2 respektive 3 % -enheter. För övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år i kommunen är värdet oförändrat vid jämförelse mellan 2015 och Länet har minskat med 1 % -enhet och riket ligger på samma nivå. (Källa: SCB, inkomst- och taxeringsregistret, Folkhälsomyndigheten) 13

16 Procent Procent Indikator: Antalet arbetssökande; öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, bas Arbetslöshet år andel av befolkningen 10,5 9, ,6 15,4 16,1 12,7 12,7 13,8 KVINNOR MÄN TOTALT Kön och total (Källa: KOLADA, Arbetsförmedlingen) Kommentar: Procenttalen baseras på en registerbaserad arbetskraft. Andelen arbetslösa i åldern år har ökat med 1,1 % -enhet sedan För kvinnor har arbetslösheten ökat med 0,5 % -enheter sedan Arbetslösheten hos männen har ökat med 1,5 % - enheter sedan Arbetslöshet år andel av befolkningen 8 7,2 8,9 11,1 11,4 11,9 9,7 9,5 10,5 KVINNOR MÄN TOTALT Kön och total (Källa: KOLADA, Arbetsförmedlingen) Kommentar: För ungdomar i åldern18 24 år har arbetslösheten ökat med 0,8 % -enheter mellan åren 2015 och Hos unga kvinnor har arbetslösheten ökat med 0,9 % -enheter mellan För de unga männen ses en ökning med 0,8 % -enheter under samma period. 14

17 Procent Procent Indikator: Ekonomiskt bistånd: andel av befolkningen, tid i bidragsberoende Andel av befolkningen som fått ekonomiskt bistånd 7,2 7,2 7 6,6 4,1 4,2 4,3 4, År Kommun Riket (Källa: KOLADA, SCB, ekonomiskt bistånd) Kommentar: Andelen biståndsmottagare i procent av befolkningen har minskat något 2016 jämfört med de senaste åren (från 7,2 % till 6,6 %). Antal bidragsmånader i genomsnitt 5,9 5,7 5,8 5,5 5,7 5, År Kommun Riket Kommentar: Antalet bidragsmånader i genomsnitt, har minskat något, från 5,7 till 5,0 månader under perioden Antalet bidragsmånader i genomsnitt, är lägre i Strömsund jämfört med riket. Unga vuxna i åldern år som någon gång under året har erhållit ekonomiskt bistånd har minskat med 0,4 % -enheter mellan

18 Barn och ungdomar har trygga och goda uppväxtvillkor Förhållandena under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela livet. Barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna för folkhälsoarbetet. Framgångsfaktorer: Bli sedd och bekräftad, föräldrastöd i olika former, viktiga arenor som familjecentral, förskola och skola, trygg och säker, social och emotionell förmåga, goda levnadsvanor. Utmaningar/satsningar Förbättrat psykiskt välbefinnande bland unga vuxna Förstärkt stöd till unga, via ungdomsmottagningen Fortsatt utveckling av föräldrastöd Trivsel, trygg och säker skolmiljö Ökad andel behöriga till gymnasieskolan Indikator: Självskattad hälsa, psykosomatiska besvär (Källa: Hälsosamtal i skolan). Läsåret 2016/2017 Svarsalternativ andel procent årskurs 7 Jag mår Kön Mycket dåligt Dåligt Varken bra eller dåligt Bra Mycket bra Vet ej/ej svar Svar totalt/ antal Flicka 0,0% 0,0% 11,5% 38,5% 50,0% 0,0% 113/128 Pojke 0,0% 0,0% 6,6% 52,5% 41,0% 0,0% Kommentar läsåret 2016/2017: De allra flesta flickor (90 %) och pojkar (93 %) i årskurs 7 mår bra läsåret 2016/17 (Källa: Hälsosamtal i skolan). Läsåret 2016/2017 Svarsalternativ andel procent årskurs 7 Jag har under de tre senaste månaderna känt mig ledsen eller nedstämd Kön Varje dag Flera gånger i veckan En gång i veckan Mindre än en gång i vecka Aldrig Vet ej/ej svar Svar totalt/ antal Flicka 1,9% 15,4% 11,5% 28,8% 40,4% 1,9% 113/128 Pojke 0,0% 3,3% 6,6% 14,8% 75,4% 0,0% Kommentar läsåret 2016/2017: 29 % av flickorna och 10 % av pojkarna i åk 7 känner sig kände sig en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag ledsen eller nedstämd (Källa: Hälsosamtal i skolan). 16

19 Antal/1000 Indikator: Antal barn 0-20 år placerade i familjehem eller hem för vård eller boende Antal placerade barn 0-20 år/ ,2 19,2 19,3 17,1 13, År (Källa: Kolada) Kommentar: Antal placerade barn 0-20 år/1000 i Hem för vård eller boende (HVB) och i familjehem har minskat. I kommunen var antalet placerade barn ,2 per 1000 vilket är en minskning med 3,9 % jämfört med Ensamkommande flyktingbarn placerade i kommunens HVB-hem ingår inte i underlaget (Källa: Kolada). Indikator: Trygghet, trivsel, orättvis behandling (Källa: Hälsosamtal i skolan och Skolinspektionens elevenkät i åk 5 och åk 9). Frågeområdet trivsel visar 2017 en god måluppfyllelse. Den ligger på 88 % för flickorna och på 93 % för pojkarna, vilket är en liten ökning jämfört med 2016 års hälsosamtal i åk 7 (87 % för flickorna och 87 % för pojkarna). Det ligger även i nivå med tidigare mätningar då kommunen använde en egen elev- och föräldraenkät (90,8 %), 2014 (88,1 %) och 2012 (88,5 %). Frågeområdet trygghet visar 2017 mellan en godtagbar och en god måluppfyllelse. Den ligger i åk 5 på 8,2 (89 %) av 10 och i åk 9 på 7,7 av 10. Resultatet i åk 5 sammanfaller med riket (8,2). Resultatet i åk 9 är något lägre än i riket (7,9). Eftersom Skolinspektionens enkät i årskurs 5 och årskurs 9 används från och med 2015 för mäta trygghet kan resultatet inte längre delas upp på flickor och pojkar. Resultatet i åk 5 ligger i nivå med tidigare mätningar då kommunen använde en egen elev- och föräldraenkät (89,1 %). Resultatet i åk 9 ligger något lägre jämfört med tidigare mätningar då kommunen använde en egen elev- och föräldraenkät. En orsak till det är att kommunen tidigare enbart redovisade det totala utfallet för samtliga deltagande årskurser. 17

20 Indikator: Behörighet till gymnasieskolan (yrkesprogrammen*), bas (Källa: Skolverket) För att en elev ska vara behörig till nationellt program krävs lägst betyget E i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Den som väljer att studera på ett yrkesprogram måste ha godkända betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Andel (%) behöriga till gymnasiet Strömsunds Kommun 89,7 % 83,2 % 78,7 % 67,2 % 78,5 % Samtliga kommuner 87,6 % 86,9 % 85,6 % 83,1 % 82,5 % Kommentar: Våren 2017 var behörigheten bland pojkar 61,5 % och bland flickor 75 % (totalt 78,5 %), vilket är en förbättring med föregående år. Även 2017 hade Strömsund lägre resultat är riket. Riket visar också ett sämre resultat än tidigare år. Indikator: Andel anställda årsarbetare med högskoleutbildning i kommunal förskola (Källa: Skolverket) Strömsunds Kommun 51 % 38 % 33 % 32 % 22 % Kommungruppen 53 % 52 % 47 % 45 % 40 % Samtliga kommuner 53 % 53 % 45 % 44 % 42 % Kommentar: Med kommungrupp menas SKL:s kommungruppsindelning. Andelen årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning 2017 har minskat ytterligare jämfört med Det har även minskat för kommungruppen och samtliga kommuner. Andelen anställda årsarbetare med högskoleutbildning i kommunal förskola har minskat i kommunen och i riket de senaste åren. På grund av rekryteringssvårigheter råder det brist på förskollärare inom kommunens förskoleverksamhet. De åtgärder som hittills vidtagits handlar bl.a. om erbjudande om studiebidrag på 5000 kr/mån för kommunpersonal, som utbildar sig till förskollärare. Men det kommer under 2018 att även handla om att erbjuda barnskötarutbildning för personal inom förskolan, som saknar detta. Hösten 2016 genomförde kommunen en föräldraenkät bland alla föräldrar med barn i förskolan (BKU-nämnden ). Svarsfrekvensen var 81 procent och utfallet har analyserats i ledningsgruppen, av alla förskolechefer och respektive förskola. Överlag låg värdena högre jämfört med föregående års enkät. Exempelvis visade frågeområdet förskolan i sin helhet en god måluppfyllelse. Den låg på 92,7 procent. Frågan: Jag upplever att Mitt barn känner sig tryggt i förskolan visade 9,2 på en tio-gradig skala Det är en ökning jämfört med 2015 då den låg på 8,9 i kommunen och 9,0 i riket. Jag upplever att Mitt barn känner sig tryggt i förskolan Strömsund Strömsund Riket 9,2 8,9 9,0 18

21 Procent Hösten 2016 genomförde Skolinspektionens en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik vid Myrans förskola. Till följd av detta har huvudmannen vidtagit åtgärder vid samtliga kommunala förskolor i kommunen. De olika förskolorna har fått göra pedagogiska planeringar och lämnat in dessa till den kommunövergripande utvecklingsgruppen mot förskola. Efter att planeringarna genomförts ute på förskolorna, har utvärderingarna lämnats in till utvecklingsgruppen mot förskolan. Pedagogiska diskussioner har därefter genomförts på förskole- och kommunnivå. Huvudmannens niomånadersuppföljning i augusti 2017 visade att åtgärderna både på Myrans förskola och på kommunnivå fått avsedd effekt. Under går även ca 20 personal inom förskolan en fortbildning mot Naturvetenskap och teknik 7,5 högskolepoäng (hp) via Mittuniversitetet. Barnfattigdomsindex 18,9 17,7 16,3 16,4 15, År (Källa: KOLADA) Kommentar: Barnfattigdomsindex är ett utvecklingsnyckeltal som beskriver andel i (%) barn 0-17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Se frågor och svar på för mer information. 19

22 Hälsofrämjande miljö Människors levnadsvanor kan påverkas dels genom miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor, dels genom att individen stärks till att göra bra val. Framgångsfaktorer: Miljöer som underlättar hälsosamma levnadsvanor, individen stärks att göra bra val, inbjudande utemiljö, hälsoproblem kan förebyggas, god kosthållning inom kommunala verksamheter. Utmaningar/satsningar Fler som är fysiskt aktiva i genomsnitt minst 30 minuter per dag Ökad kunskap i kommunala verksamheter om betydelsen av fysisk aktivitet och goda matvanor Tillhandahålla möjligheter till motion och rekreation (inriktningsmål) 20

23 Indikator: Fysiskt aktiva vuxna i genomsnitt minst 30 min eller mer per dag Kommentar: Strömsunds kommun når 63 % av invånarna upp till rekommenderad nivå av fysisk aktivitet om minst 30 minuter per dag. Detta är en förbättring jämfört med 2010 när det var 47 % för kvinnor och 50 % för män. Att ha en stillasittande fritid är vanligast i den äldsta åldersgruppen år. Skillnaden mellan kvinnor och män är inte statistiskt säkerställd (Källa: Hälsa på lika villkor 2014). Indikator: Fysiskt aktiva barn och ungdomar på fritiden (Källa: Hälsosamtal i skolan). Läsåret 2016/2017 Svarsalternativ andel procent årskurs 7 De dagar jag rör på mig gör jag det sammanlagt minst en timme så att jag blir andfådd och/ eller varm Kön Aldrig Mindre än 1 dag/ vecka 1-2 dagar/ vecka 3-4 dagar/ vecka 5-7 dagar /vecka Vet ej/ej svar Svar totalt/ antal Flicka 7,7% 3,8% 34,6% 40,4% 13,5% 0,0% 113/128 Pojke 6,6% 6,6% 23,0% 37,7% 26,6% 0,0% Kommentar läsåret 2016/2017: De flesta elever (flickor 88 % och pojkar 87 %) i årskurs 7 tränar/motionerar sammanlagt minst en timme flera gångar i veckan. (Källa: Hälsosamtal i skolan) 21

24 Indikator: Matvanor (Källa: Hälsa på lika villkor och Hälsosamtal i skolan). Av Hälsa på lika villkor framgår att 3 % av männen och 6 % av kvinnorna äter 500 g frukt och grönsaker dagligen. Jämfört med riket är det en mindre andel i kommunen som äter frukt och grönt. Läsåret 2016/2017 Svarsalternativ andel procent årskurs 7 Jag dricker läsk, saft, energidryck, sötat te eller sötat kaffe Kön Aldrig Mindre än 1 dag/ vecka 1-2 dagar/ vecka 3-4 dagar/ vecka 5-7 dagar/ vecka Vet ej/ej svar Svar totalt/ antal Flicka 7,7% 26,9% 48,1% 17,3% 0,0% 0,0% 113/128 Pojke 3,3% 16,4% 49,2% 19,7% 11,5% 0,0% Kommentar läsåret : De flesta elever (flickor 65% och pojkar 69%) i årskurs 7 dricker söta drycker mellan 1-4 dagar i veckan. (Källa: Hälsosamtal i skolan) Indikator: Andel barn som ammas vid 6 månaders ålder (Källa: Årsrapporter, Region Jämtland-Härjedalen) Barn födda år? Andel i % som ammas helt vid 6 mån ålder Andel som ammas helt och/eller delvis vid 6 mån ålder Strömsund 7,5 14,4 41,3 18,9 10,5 22,5 Länet 10,7 14,9 18,2 15,9 16,1 32,0 Strömsund 56,1 65,6 62,8 63,9 69,1 81,7 Länet 62,4 63,9 63,9 65,9 62,5 45,0 Kommentar: Andelen barn som ammas helt vid 6 månaders ålder 2015 har ökat i kommunen jämfört Andelen som ammas helt och/eller delvis har dock ökat i kommunen. I länet har andelen som ammas helt och eller delvis också ökat. (Viss eftersläpning av statistikuppgifter i finns). 22

25 Indikator: Andel vuxna med fetma (Källa: Hälsa på lika villkor) I Strömsunds kommun är en större andel överviktiga eller feta jämfört med länets siffror, 65 % jämfört med 42 % i länet. En större andel män i kommunen har fetma jämfört med män i länet (23 % mot 15 % i länet). Det finns även en tendens att kvinnorna har övervikt och fetma i högre utsträckning, men skillnaden är inte säkerställd. Det är också en högre andel som rapporterar högt blodtryck i kommunen än länsgenomsnittet och sedan år 2006 ökar andelen invånare med högt blodtryck. Andelen med diabetes i kommunen är 9 % (Källa: Hälsa på lika villkor, 2014). 23

26 Minskat bruk av alkohol, tobak och ett samhälle fritt från narkotika och dopning Missbruk av alkohol leder till medicinska och sociala problem av stor omfattning, men även riskbruk av alkohol är ofta skadligt för hälsan på olika sätt. Nyckelord : Minska den generella alkoholkonsumtionen, skjuta upp ungdomars alkoholdebut, Rökning är en total av avhållsamhet de enskilt största under hälsoriskerna, uppväxtåren, så vid att graviditet minska rökningen samt i trafiken är en och viktig i arbetslivet. uppgift för Tobaksfri folkhälsoarbetet. start i livet, ingen ska mot sin vilja utsättas för rök. Utmaningar/satsningar En helt narkotika- och dopningsfri kommun är en viktig ambition som kräver stora insatser. Minskat bruk av alkohol och tobak med särskilt fokus på unga vuxna Motverka langning av alkohol och tobak till underåriga Narkotikafritt samhälle Inga rattonyktra Indikator: Riskabel alkoholkonsumtion bland unga vuxna Beträffande riskabla alkoholvanor ligger Strömsund i nivå med länet. Liksom i länet är det vanligare bland män än bland kvinnor att ha riskabla alkoholvanor. Jämförelse med 2010 är inte möjlig eftersom siffror saknas på kommunnivå (Källa: Hälsa på lika villkor, 2014). Indikator: Andel rökare (Källa: Hälsa på lika villkor, 2014) 2010 var det 11 % som rökte dagligen i kommunen och denna andel är nu 8 % både för kvinnor och för män. En större andel män än kvinnor i kommunen snusar dagligen, men andelen har minskat något jämfört med För kvinnor har det minskat från 12 till 8 % och för män från 30 till 27 % (Källa: Hälsa på lika villkor 2014). 24

27 Indikator: Langning av alkohol från föräldrar, kompisar eller andra (Källa: Drogvaneundersökningen 2017) Hur har du fått tag på alkoholen? Annat sätt. Nämligen: Köpt på internet På restaurang, pub eller liknande Från annan vuxen Från egna föräldrar utan lov Från egna föräldrar med lov Från kompisar eller kompisars syskon Från syskon Köper själv folköl i butik, bensinmack eller liknande 10,4% 0,0% 6,7% 9,0% 12,7% 7,5% 1,5% 21,6% 61,2% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% Kommentar: Det är i huvudsak kompisar och kompisars syskon som langar alkohol till ungdomarna, en tendens som kraftigt ökat genom åren. Flickor får i högre grad tag på alkohol från kompisar eller kompisars syskon än pojkar. Värdena, när det gäller från egna föräldrar med lov och langning från annan vuxen, har varit konstanta de senaste åren. Trend: Äldre ungdomar (kompisar och kompisars syskon) langar i allt större omfattning alkohol till våra högstadie- och gymnasieelever. Bruket av alkohol har en stor plats i TV, film, reklam och sociala medier, varför ungdomar nås av en massiv marknadsföring av alkohol som en naturlig del i människors vardag. Genom föräldrastödsprogrammet Effekt, som senaste åren använts på högstadiet, vill vi fortsätta att öka medvetenheten hos föräldrarna och därmed påverka föräldralangningen att minska, samt höja debutåldern. Minskat alkoholbruk bland våra ungdomar: Minskningen av alkoholbruket hos våra högstadieungdomar fortsätter såväl nationellt som inom kommunen. När drogvaneundersökningen startade 2007 låg värdena för åk 7 9 på 33, 55 respektive 67 % på frågan om man någon gång under de senaste tolv månaderna druckit alkohol låg värdena på 14 % för åk 7, 24 % för åk 8 och 51 % för åk 9. Indikator: Antal anmälda brott mot narkotikastrafflagen (Källa: Polisen, Strömsund) Antal anmälda brott mot narkotikalagstiftningen År Antal anmälda brott

28 Antal individer Indikator: Andelen som provat narkotika/använt narkotika (Källa: Drogvaneundersökning 2017) Narkotika Använt narkotika Erbjuden narkotika Provat annat De som prövat narkotika har angett att de i huvudsak använt cannabis i form av hasch och marijuana, som de fått tag på av kompisar, syskon, bekant eller langare. Kommentar: 2013 ändrades formuleringen till använt narkotika under senaste 12 månaderna vilket innebär att det kan vara svårt att jämföra med tidigare år. Trend: Både polis och andra som möter/ arbetar med ungdomar säger sig uppfatta en ökning under de senaste åren av både tillgång och användning av narkotika bland äldre ungdomar och unga vuxna. Bidragande orsaker till detta är troligen den ökande nätdrogsmarknaden, en liberalare syn på droger och en lagstiftning som inte hänger med utvecklingen av nya droger. Mellan 2014 och 2016 visar resultatet trots det och glädjande nog, en tydligt minskad trend både bland de som använt narkotika och de som blivit erbjuden deltog också åk 2 på gymnasiet i undersökningen,vilket visar att fler ungdomar än tidigare både använt och blivit erbjuden narkotika. Det är en påtaglig varningssignal att narkotikan finns att tillgå bland våra ungdomar och som kräver observanta vuxna hemma, i skolan och på fritiden. 26

29 Indikator: Antal rattonyktra/antal test. Jämförelse länet/riket (Källa: Polisen). Kommunen (länet) År Antal kontrollerade Antal påverkade Andel påverkade * Uppgift saknas (33 068) 28 (287) 1,5 % (0,9 %) (35 073) 13 (266) 0,9 % (0,8 %) (28 120) 11 (266) 0,8 % (0,9 %) 871 (11 152) 19 (266) 2,2 % (2,4 %) * (*) 10 (*) * (*) (*) 17 (*) 0,7 % (*) Kommentar: För 2016 redovisades ett tillfälle där förare kört påverkad av droger. För 2017 var motsvarande siffra 13 tillfällen där förare rapporterats ha kört drogpåverkade. Uppgifterna enligt ovan har vissa osäkerhetsfaktorer. Dels är det svårt att säkert veta hur många utandningsprov som gjorts inom kommunen, då flera prov tagits av polispersonal som inte regelbundet arbetar i kommunen, men som arbetar här temporärt under vissa tidpunkter, såsom trafikgruppen samt personal tillhörande andra lokalpolisområden eller regioner. Det som ses ovan är den statistikuppföljning som förts på lokal nivå av grupp Strömsund. Dels anger polisen rapporterade fall av rattfylleri eller drograttfylleri. I vissa fall har analysen i efterhand visat negativa värden vilket gör att antal rapporterade fall av framförallt drograttfylleri kan ligga lägre än angivet värde. Värdena kan dock ses som en fingervisning och är intressanta ändå.(källa för uppgifter 2017: polischef Närpolis Strömsund, J. Evans). 27