Dag och tid: kl. 08:30. Gruppmöte S, V och MP: kl. 08:00 Folkabo Gruppmöte C, L och KD: kl. 08:00 Ekedalen Gruppmöte M: kl.

Transkript

1 1/2 KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden Dag och tid: kl. 08:30 Plats: Justerare: Lokal Folkabo Georgos Moschos (S) Gruppmöte S, V och MP: kl. 08:00 Folkabo Gruppmöte C, L och KD: kl. 08:00 Ekedalen Gruppmöte M: kl. 08:00 Gälleberg Kallade Ledamöter Lena Andersson (S) ordförande, Krister Rohman (KD) vice ordförande, Ann- Sofie Hagenvind (S), Georgos Moschos (S), Kristina Spetz-Larsson (S), Lisbeth Ider (V), Anna Wiik (MP), Sophia Breman (C), Ida Davidsson (M), Ulf Alteg (M), Marika Lund (SD). Ersättare Arne Andersson (S), Jessica Kjellgren (S), Christoffer Axelsson (S), Fahad Almedane (S), Jenny Svensson (L), Elisabeth Alfredsson (M), Aili Räisänen (SD). ÄRENDEN 1 Information om rapporter 2018/15 2 Information om anmälda delegationsbeslut 2018/16 3 Information om uppföljning av intern kontroll - post- och e-posthantering 4 Information om uppföljning av intern kontroll - problematisk frånvaro 5 Information om uppföljning av intern kontroll - distribution av beslut 6 Beslut om val av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för mandatperioden Beslut om verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden / / / / /482 8 Information från skolchef 2019/1 Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 1

2 2/2 9 Information från ordförande 2019/2 10 Övrigt 2019/3 Sändlista Lärarförbundet Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Enhet. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 2

3 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/15 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om rapporter Ärendet Barn- och utbildningsförvaltningen informerar nämnden om inkomna rapporter. Sveriges Kommuner och Landsting BUN 2018/574. Cirkulär med information gällande ny EU-förordning om säkerhetsdetaljer på läkemedelsförpackningar. Inkommen skrivelse BUN 2019/13. Skrivelse har inkommit från fritidspersonal och förskollärare på Forsenskolan. Skrivelsen gäller löneskillnader, se bilaga. Beslutsunderlag - Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående inkomna rapporter. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de inkomna rapporterna direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar ta till sig informationen. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 3

4 4

5 5

6 6

7 7

8 1/3 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/16 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse - Information om anmälda delegationsbeslut Ärendet Datum för beslut Delegationsbeslut Diarienr Ansvarig Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Orsak: Då ej första handsval ej prioriterad vid för få platser Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Orsak: Då fler sökande än platser inneburit att andra gått före i turordningen Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Då fler sökande än platser inneburit att andra gått före i turordningen Nekat mottagande till gymnasial vuxenutbildning (CNC) Orsak: Då fler sökande än platser inneburit att andra gått före i turordningen Antagning av 8 elever till CNC-utbildning på KompetensCentrum med start den 7/ Antagning av 12 elever till Vård- och omsorgsutbildning på KompetensCentrum med start den 14/ KC 2018/047 KC 2018/048 KC 2018/049 KC 2018/050 KC 2018/051 KC 2018/ Antagning av 4 elever KC Rektor Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 8 Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell

9 2/3 till Yrkesförarutbildning på KompetensCentrum med start den 7/ Antagning av 98 elever till kurser på grundläggande och gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och 6 elever till kurser inom särskild utbildning för vuxna på KompetensCentrum med start januari Antagning vid ett senare tillfälle än vid början av utbildningen Minnesgåvor och uppvaktningar Ansökan om skolskjuts vid växelvis boende beviljas Ansökan om skolskjuts vid annan orsak beviljas Ansökan om skolskjuts från fritids avslås Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Ta emot anmälningar om kränkande behandling Mottagande av elev i grundsärskola. 2018/053 Johan Lindell KC 2018/054 RU3 2018/02 BUN 2018/16 BUN 2018/550 BUN 2018/567 BUN 2018/492 BUN 2018/558 BUN 2018/557 BUN 2018/561 Id BUN 2018/570 Id Id Id BUN 2018/575 BUN 2018/576 BUN 2018/16 Rektor Johan Lindell Rektor Johan Lindell Förskolechef Helen Stadig Redzic Trafikansvarig Susanne Swärd Trafikansvarig Susanne Swärd Trafikansvarig Susanne Swärd Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Skolchef Anneli Ahlm Rektor Nina Kindbom Beslutsunderlag - Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 9

10 3/3 Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden beslutar att lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn, dock kan de fattade delegationsbesluten direkt eller indirekt beröra barn. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar att lägga rapporterade delegationsbeslut till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 10

11 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/114 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse Information om utförd intern kontroll av postoch e-posthantering Ärendet Förvaltningen har utfört en intern kontroll enligt nämndens plan för intern kontroll år I december månad genomfördes kontroll av hanteringen av post och e-post under jul och nyår. Kontrollen utfördes vid ett tillfälle under denna period. Enligt Tidaholms kommuns handbok för ärendehantering ska all inkommande post (såväl papperspost som e-post) öppnas så snart som möjligt, helst samma dag den inkommer till myndigheten. Beslutsunderlag Bilaga Uppföljning av kontroll (Barn- och utbildningsnämnd), Kontrollera att post som inkommer till förvaltningen öppnas varje dag (december 2018-januari 2019) Barn- och utbildningsnämndens beslut 147/2017 Beslut om intern kontrollplan 2018, Plan för intern kontroll 2018, antagen av barn- och utbildningsnämnden Utredning Se bilagan Uppföljning av kontroll (Barn- och utbildningsnämnd), Kontrollera att post som inkommer till förvaltningen öppnas varje dag (december 2018-januari 2019). Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående förvaltningens genomförda intern kontroll av post och e-posthantering. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Utredningens slutsatser Förvaltningen anser utifrån kontrollens resultat att hantering av post och e- post under jul och nyår fungerat väl. Förvaltningen avser att, inför längre semesterperioder, åter påminna om att post och e-post ska öppnas helst varje dag. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 11

12 2/2 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om utförd intern kontroll av post- och e-posthantering. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 12

13 Uppföljning av kontroll (Barn- och utbildningsnämnd), Kontrollera att post som inkommer till förvaltningen öppnas varje dag (december 2018-januari 2019) Riskkategori Risk Kontroll Bedömning Kommentar Ansvarig Informationssäkerhetsrisker Förvaltningen följer inte Tidaholms kommuns handbok för ärendehantering vad gäller posthantering Kontrollera att post som inkommer till förvaltningen öppnas varje dag (december 2018-januari 2019) Avslutad - Åtgärd krävs inte Dec Utförande av kontroll Kontrollen utfördes den 2 januari 2019 då ett mejl, med begäran om läskvitto, skickades till de 17 chefer som vid tidpunkten var anställda inom förvaltningen. Ett läskvitto bekräftar till avsändaren att meddelandet har öppnats. Vid samma tidpunkt kontrollerades om papperspost ute på enheterna hanterades av annan personal i tjänst på enheten eller om papperspost hänvisats från stängda enheter till stadshuset. Johanna Aldén Resultat av kontroll Samtliga 17 chefer bekräftade inom 24 timmar att mejlet mottagits. Papperspost adresserad till enheterna och/eller personal ute på enheterna förvarades i Stadshuset (kontorsservice) och hanterades av den chef som var i tjänst. Pappersposten öppnades inte samma dag som den inkom till myndigheten, den hanterades under nästkommande dag. Slutsatser Samtliga chefer öppnade mejlet inom 24 timmar vilket är ett gott betyg. Förvaltningen anser utifrån detta att hanteringen av e-post under jul- och nyårshelgen 2018 i detta avseende fungerat väl. Papperspost delades inte ut till enheterna under perioden utan förvarades i Stadshuset där den hanterades av chef som var i tjänst vid tidpunkten. Post bör öppnas helst samma dag som den inkommer till myndigheten men hanteringen anses ha fungerat bra då posten kollats dagen därpå. 13

14 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018 Barn- och utbildningsnämnden Sandra Teike Tjänsteskrivelse - Information om utförd intern kontroll angående information om problematisk frånvaro inom grundskola och grundsärskola Ärendet Förvaltningen har utfört en intern kontroll enligt nämndens plan för intern kontroll år Beslutsunderlag Bilaga uppföljning av kontroll barn och utbildningsnämnden 2018, Kontrollera att förvaltningen under höstterminen 2018 har informerat nämnden om problematisk frånvaro (november 2018), barnomsorgsadministratör Sandra Teike Barn- och utbildningsnämndens beslut 147/2017 Beslut om intern kontrollplan 2018, Plan för intern kontroll 2018, antagen av barn- och utbildningsnämnden Utredning Se bilaga uppföljning av kontroll barn och utbildningsnämnden 2018, Kontrollera att förvaltningen under höstterminen 2018 har informerat nämnden om problematisk frånvaro. Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig information angående förvaltningens genomförda intern kontroll avseende att förvaltningen under hösten har informerat nämnden om hemmasittare. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning (artikel 28) och myndigheter har ansvar för att infria barnets rättigheter (artikel 4). Enligt 2 kap. 18 första stycket regeringsformen har alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Förvaltningen anser att förslaget till beslut ligger i linje med FN:s barnkonvention. Utredningens slutsatser Resultatet av kontrollen visar att barn- och utbildningsnämnden inte informerats om antal elever inom grundskolan och grundsärskolan som riskerar att inte fullgöra sin skolgång på grund av problematisk frånvaro under höstterminen Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 14

15 2/2 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om utförd intern kontroll om problematisk frånvaro inom grundskola och grundsärskola. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 15

16 Uppföljning av kontroll (Barn- och utbildningsnämnd) Kontrollera att förvaltningen under året har informerat nämnden om problematisk skolfrånvaro (november 2018) Riskkategori Risk Kontroll Bedömning Kommentar Ansvarig Åtgärder Kontrollera att förvaltningen under året har informerat nämnden om problematisk skolfrånvaro (november 2018) Avslutad - Åtgärd krävs Nov Utförande av kontroll Under november månad 2018 har förvaltningen genomfört en internkontroll avseende om nämnden blivit informerad om problematisk skolfrånvaro i grundskola och grundsärskola i Tidaholm höstterminen Kontrollen genomfördes genom att utredaren gjorde en avstämning med nämndsekreteraren. Sandra Teike Resultat av kontroll Vid det tillfälle kontrollen utfördes har nämnden ännu inte fått information om problematisk skolfrånvaro under höstterminen Nämnden kommer att få information om problematisk skolfrånvaro i grundskola och grundsärskola vid nämndens sammanträde 13 december Slutsatser För att säkerställa att nämnden blir informerad om problematisk skolfrånvaro under höstterminen 2018 i grundskola och grundsärskola kommer utföraren läsa protokollet från nämndssammanträdet 13 december (Sandra Teike) 16

17 1/2 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/114 Barn- och utbildningsnämnden Sandra Teike TJÄNSTESKRIVELSE Ärendet Förvaltningen har utfört en intern kontroll enligt nämndens plan för intern kontroll år Beslutsunderlag Bilaga Uppföljning av kontroll barn- och utbildningsnämnden 2018, Kontrollera att nämndens beslut har expedierats till samtliga parter som anges på sändlistan för beslutet, Barnomsorgsadininstatör Sandra Teike Barn- och utbildningsnämndens beslut 147/2017 Beslut om intern kontrollplan 2018, Plan för intern kontroll 2018, antagen av barn- och utbildningsnämnden Utredning Se bilagan Uppföljning av kontroll barn- och utbildningsnämnden 2018, Kontrollera att nämndens beslut har expedierats till samtliga parter som anges på sändlistan för beslutet. Barnrättsbedömning Det beslut som förvaltningen föreslår nämnden handlar om att nämnden tar till sig informationen om att förvaltningen utfört en intern kontroll angående distributionen av nämndens beslut. Beslutet berör barn indirekt eftersom det är ett led i den interna kontroll som ska säkerställa att nämndadministrationen av nämndens beslut, och i förlängningen den demokratiska styrning som nämnden utövar, fungerar som det är tänkt. Förvaltningen anser att förslaget till beslut inte strider mot barnkonventionen. Utredningens slutsatser Kontrollen visar att under perioden september - novembers 2018 har det fattats 10 beslut av nämnden där distribution till annan part ska ske. Samtliga har expedierats till de parter som anges på sändlistan, 9 digitalt samt 1 muntligt. Förvaltningen finner därmed att gällande rutiner följs och att inga avvikelser har skett. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 17

18 2/2 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ta till sig informationen om utförd intern kontroll angående distribution av nämndens beslut. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 18

19 Uppföljning av kontroll (Barn- och utbildningsnämnd) Gå igenom samtliga beslut som fattats vid nämndens sammanträden under de föregående fyra månaderna och kontrollera att besluten har expedierats till samtliga parter som anges på sändlistan för beslutet (november 2018) Riskkategori Risk Kontroll Bedömning Kommentar Ansvarig Åtgärder Gå igenom samtliga beslut som fattats vid nämndens sammanträden under de föregående fyra månaderna och kontrollera att besluten har expedierats till samtliga parter som anges på sändlistan för beslutet (november 2018) Avslutad - Åtgärd krävs inte Nov Utförande av kontroll Förvaltningen har i november 2018 utfört en internkontroll av följande kontrollmål i nämndens plan för internkontroll 2018: "Gå igenom samtligabeslut som fattats vid nämndens sammanträden under de senaste fyra månaderna och kontrollera att besluten har expedierats på ett korrekt sätt." Kontrollen omfattar samtliga beslut som nämnden fattat vid följande sammanträden: 13 september 2018, 11 oktober 2018 och 8 november Vid dessa sammanträden har nämnden fattat totalt 10 beslut i vilka en mottagande part anges under rubriken "sändlista". Sandra Teike Resultat av kontroll Kontrollen visar att nämndsekreteraren har distribuerat samtliga 10 beslut till de parter som anges på sändlistan. I kommunens ärendehateringsprogram har nämndsekreteraren noterat hur besluten har distribuerats samt när. Beslut har distrubuerats via funktion i kommunens ärendehanteringprogram, muntlig, per vanlig post eller med e-post. Hur beslut distribueras beror på mottagande parten. Slutsatser Kontrollen visar att nämndens samtliga beslut har expidierats till de parter som anges på sändlistan för respektive beslut under perioden augusti till november Förvaltningen finner därmed att gällande rutiner följs och att inga avvikelser skett (Sandra Teike) 19

20 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/527 Barn- och utbildningsnämnden Johanna Aldén Tjänsteskrivelse Beslut om val av barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott för mandatperioden Ärendet Barn- och utbildningsnämnden ska till arbetsutskottet välja fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Beslutet gäller för mandatperioden Beslutsunderlag Barnrättsbedömning Ärendet bedöms inte i direkt mening beröra barn. Förslag till beslut - Barn- och utbildningsnämnden beslutar utse följande till ledamöter i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott : - - Barn- och utbildningsnämnden beslutar utse följande till ersättare i barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott : - Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Adress. Fax: E-post: bunkontoret@tidaholm.se 20

21 1/1 TJÄNSTESKRIVELSE Ärendenummer 2018/482 Barn- och utbildningsnämnden Carina Ålebring Jonsson Tjänsteskrivelse - Beslut om verksamhetsplan för barn- och utbildningsnämnden 2019 Ärendet Verksamhetsmål med indikatorer är framarbetade i verksamhetsplanen för 2019 Förvaltningen har tagit fram ett förslag på 9 verksamhetsmål för barn- och utbildningsnämnden år Varje verksamhetsmål knyter an till ett eller flera strategiska mål som kommunfullmäktige har antagit. Verksamhetsmålen är knutna till en strategi som talar om hur förvaltningen ska arbeta mot målen. Inför 2019 har det gjorts en omarbetning av de verksamhetsmål som förvaltningen föreslår nämnden att besluta om. Verksamhetsmålen knyter tydligt an till kommunens strategiska mål samt har tydliga kopplingar till skollag och Agenda Verksamhetsmålen har arbetats fram utifrån enheternas kvalitetsrapporter som presenterades för BUN och är väl förankrade i skolledningsgruppen. Verksamhetsmålen styr förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Beslutsunderlag Verksamhetsplan 2019 Kvalitetsutveckling 2018, Nulägesbeskrivning av utvecklingsmöjligheter och utvecklingsbehov inom Barnomsorg och utbildning, kvalitetsutvecklare Carina Ålebring Jonsson PP Systematiskt kvalitetsarbete, verksamhetsmål och strategier 2019 Barnrättsbedömning Förvaltningen bedömer att förslaget till verksamhetsmålen ligger i linje med FN:s barnkonvention. Målen syftar till att stärka barn och elevers trygghet, inflytande, delaktighet, lärande och utveckling. Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden år 2019 i enlighet med förvaltningens förslag. Barn- och utbildningsnämnden Postadress: Tidaholms kommun Tidaholm Besöksadress: Stadshuset,Torggatan 26 A Telefon: Fax: E-post: zandra.bjornram@tidaholm.se 21

22 BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Verksamhetsplan

23 Innehåll 1 Inledning Målnivåer nedbrytning av mål Verksamhetsområde, ansvar och organisation Vision Kommunens målområden Strategi och mål för barn- och utbildningsnämnden...6 Alla barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter...7 Alla digitala verktyg användas på ett pedagogiskt medvetet sätt för ökad måluppfyllelse, effektivitet och service samt för att utveckla adekvat digital kompetens...8 Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling...9 Vi ökar andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet...10 Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning...11 Elevhälsan stödjer pedagoger, barn och elever genom anpassningar och att undanröja hinder för att främja utveckling och lärande mot utbildningens mål...12 Alla barn och elever förbereds för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning samt för att vara anställningsbara i arbetslivet...14 Alla medarbetare trivs, utvecklas, känner engagemang och mår bra på jobbet...15 Alla medarbetare, barn och elever upplever sig lyssnade på och respekterade för sina olikheter16 4 Ekonomi Budget Investeringar Personal

24 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade under juni om de strategiska målen som ska utgöra utgångspunkt för nämndernas arbete med verksamhetsmål, vilka i sin tur ska utgöra grund för enheternas planering av verksamheten. Kommunfullmäktige beslutade också om hur målen ska mätas och när. Genom att följa målvärdets utveckling får man en uppfattning om i vilken riktning verksamheten utvecklas. På detta sätt byggs en målkedja upp i en struktur utifrån kommunfullmäktiges ställning som högsta beslutande organ för den kommunala verksamheten. Nämnderna ska i sina verksamhetsplaner formulera egna nämndmål, med utgångspunkt i de kommunövergripande målen. 1.1 Målnivåer nedbrytning av mål 24 3

25 2 Verksamhetsområde, ansvar och organisation Enligt reglementet för barn- och utbildningsnämnden 1 ska nämnden fullgöra kommunens uppgifter enligt skollagen (2010:800). Nämnden ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, elevhälsa, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, viss uppdragsutbildning samt kommunal kulturskola 2. Barn- och utbildningsnämnden har även det kommunala aktivitetsansvaret för ungdomar i åldrarna år som har valt att inte studera på gymnasiet eller avbrutit sina studier samt samhällsorienteringen för vissa nyanlända invandrare inom ramen för lag om etableringsansvar för nyanlända invandrare (2010:197). Vidare ansvarar nämnden för kommunens uppgifter avseende skolskjuts i Tidaholms kommun samt utövar tillsyn över verksamhet som bedrivs i fristående förskola, skolbarnomsorg och pedagogisk omsorg. För närvarande finns det i Tidaholms kommun en fristående pedagogisk omsorg som heter Daretorps Lantis. Enligt reglementet ska nämnden 3 besluta i följande typer av ärenden: Beslut i de uppgifter som anförtros nämnden och som ej är av sådan art att de beslutas av kommunfullmäktige. Omfördela medel, som anslagits av fullmäktige, och som inte i avgörande grad påverkar verksamhetens omfattning och inriktning. Fastställa avgifter som saknar egentlig kommunalekonomisk betydelse och inte är av principiell beskaffenhet. Själv, eller genom ombud, föra talan i alla mål och ärenden som rör nämndens verksamhetsområde och som inte samtidigt berör annan nämnd samt får, i sådana mål och ärenden där nämnden själv för talan, träffa överenskommelse om betalning av fordran, antagande av ackord samt slutande av annat avtal. Nämnden ansvarar även för att dess organisation är tydlig och ändamålsenlig med hänsyn till av fullmäktige fastställda mål och styrning samt lagar och andra författningar för verksamheten 4. Utöver skollagen är kommunallagen (1991:900), arbetsmiljölagen (1977:1160) och diskrimineringslagen (2008:567), liksom FN:s konventioner om mänskliga rättigheter, i synnerhet Barnkonventionen, av central betydelse för nämndens verksamhetsområden och det arbete som barn- och utbildningsförvaltningen utför. 1 1, Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget av kommunfullmäktige I Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget av kommunfullmäktige används dock begreppet musikskola. 3 2, Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget av kommunfullmäktige , Reglemente för barn- och utbildningsnämnden, antaget av kommunfullmäktige

26 3 Vision Tidaholms kommun ska vara trygg, säker och trivsam att bo, vistas och verka i. Omtanke för våra medborgare, vår miljö, vårt klimat, nästa generation och vår gemensamma framtid är vår ledstjärna i vardagen. Vi vill ge samma möjligheter för alla invånare och tror att samverkan mellan samhällets aktörer är vägen till framgång. Nyfikenhet, gemensamt ansvar och samarbete mellan kommuninvånare, beslutsfattare, förvaltning, organisationer, föreningar och lokala företag ger förutsättningar för handlingskraft och utveckling för individer såväl som för företag. 3.1 Kommunens målområden 26 5

27 3.2 Strategi och mål för barn- och utbildningsnämnden Barn -och utbildningsnämndens verksamheter arbetar inom kommunens samtliga målområden med betoning på målområdet Livslångt lärande. Utifrån kommunens strategiska mål har nio verksamhetsmål skrivits fram och presenteras nedan. Målen är kopplade, en till en, men det förekommer att ett verksamhetsmål är kopplat till två strategiska mål. Nämnden är ansvarig för att lagar och andra författningar för verksamheten följs. Verksamhetsmålen är där av framtagna med tydlig koppling till skollagen och andra regler. För att tydliggöra tillvägagångsätt för löpande arbete och utvecklingsarbete mot verksamhetsmålen inom barn -och utbildningsförvaltningens har en strategi tagits fram. Allt arbete som utförs i verksamheterna genomsyras av följande strategi. Rättssäkerhet genom lagar och andra bestämmelser Vetenskapligt genom forskning och beprövad erfarenhet Kvalitet genom systematik Tydligt ledarskap 27 6

28 Utifrån de strategiska målen Tidaholms medborgare upplever kommunen som en bra plats att leva och bo i och Tidaholms medborgare känner sig trygga så väl inomhus som utomhus har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? (SCB:s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? (SCB:s medborgarundersökning NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? (SCB:s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) 7,1 7,6 8,1 8,6 6,2 6,7 7,2 7,7 6,4 6,9 7,4 7,9 Lagar och regler Skollag (2010:800) 5 kap. Trygghet och studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.rektorn beslutar om ordningsregler Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 /Träder i kraft I: / En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Agenda 2030 Mål 5: Hur uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt? Avskaffa alla former av diskriminering, våld mot kvinnor i det offentliga och privata rummet En utmaning är att motarbeta all diskriminering av kvinnor i samhället, få bort skillnader i lön och sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män Verksamheten ska genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet. Det främjande och förebyggande arbetet riktar sig till alla elever. Tydligt ledarskap utvecklar verksamheten. Förvaltningen deltar i det brottsförebyggande arbetet tillsammans med brottsförebyggande rådet och utför de uppgifter som förvaltningen ansvarar för i kommunens handlingsplan Trygga och säkra miljöer. 28 7

29 Utifrån det strategiska målet Kommunens verksamheter och service för medborgare präglas av samverkan, hög kvalitet och effektivitet har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla digitala verktyg användas på ett pedagogiskt medvetet sätt för ökad måluppfyllelse, effektivitet och service samt för att utveckla adekvat digital kompetens Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målvär de 2020 Målv ärde 2021 Informationsindex för kommunens webbplats Förskola. Informationsindex för kommunens webbplats - Grundskola. Informationsindex för kommunens webbplats - Gymnasium Informationsindex: Tillgång till information om kommunen och dess verksamheter. (SCB:s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) Informationsindex: Tydlighet i kommunens information. (SCB:s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) Informationsindex: I hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor. (SCB:s medborgarundersökning) Informationsindex: kommunens webbplats. (SCB.s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) ,5 7 7,5 8 6,5 7 7,5 8 6,3 6,8 7,3 7,8 6,7 7,2 7,7 8,2 Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målvär de 2020 Målv ärde 2021 SKL LIKA-verktyget används av samtliga skolledare. Används materialet? (Förvaltningens statistik) 50% 100% Lagar och regler SKL Vision 2020 för skolans digitalisering Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I skolan nyttjas den potential som internet och modern teknik erbjuder för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande. Strategin fokuserar på fyra centrala områden: - Elevernas lärande och användning - Professionens praktik och kompetens - Infrastruktur och resurser - Skolans ledarskap och styrning. Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik - att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga - att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik - att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg - att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster - att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle 8 29

30 Utifrån det strategiska målet Utbildningsnivån i Tidaholms kommun skall höjas och I Tidaholms kommun råder en god folkhälsa har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram, andel (%) 83,3 % 94,2 % 86 % 88 % 90 % 92 % Genomsnittligt meritvärde i 17 ämnen (max 340 meritpoäng) bland samtliga elever i åk Lagar och regler Skollagen (2010:800) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 2 /Träder i kraft I: / Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098). Agenda 2030 Mål 4: Hur säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande? Samtliga elever bör få samma möjlighet till lärande oavsett förutsättningar och bakgrund. 30 9

31 Utifrån det strategiska målet Tidaholms kommun utvecklas till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Vi ökar andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Ekologiskt inköpsvärde, andel (%) av inköpsvärdet för livsmedel som utgörs av ekologiska livsmedel. Matsvinnvärde, antal (kg) kökssvinn, serveringssvinn, tallriksvinn. Nationell mätmetod i storkök med start Mätningen genomförs v.13. Lagar och regler 21,9 % 23,3 % Agenda 2030 Mål12: Hur säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster? Ex avfall matsvinn, säkerställa miljövänlig återvinning Exempel: Väsentligt minska mängden avfall genom olika åtgärder, halvera matsvinn i butik och konsumentled och främja hållbara offentliga upphandlingar Mål 2: Hur avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och främja hållbart jordbruk? Koppling till kommunens ansvar för utförande av livsmedelskontroller, dvs tillgång till säker mat och giftfritt dricksvatten. Vår del ligger i att istället möta befolkningen ökande övervikt och fetma samt stärka alla hållbarhetsdimensioner i livsmedelskedjan. Säkra och trygga livsmedelshantering för våra medborgare mm Förvaltningen ska arbeta i enlighet med Tidaholms kommuns policy för kost och livsmedel. 25 % 26 % 27% 31 10

32 Utifrån det strategiska målet Tidaholms medborgare har stort inflytande har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målvär de 2020 Målv ärde 2021 Beslut som tas i BUN ska innehålla ett barnrättsperspektiv. Antal% Helår 75% 85% 100% Lagar och regler Skollagen (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse. sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. 10 /Träder i kraft I: / En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Agenda 2030 Mål 5: Hur uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt? Avskaffa alla former av diskriminering, våld mot kvinnor i det offentliga och 32 11

33 Utifrån det strategiska målet Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Elevhälsan stödjer pedagoger, barn och elever genom anpassningar och att undanröja hinder för att främja utveckling och lärande mot utbildningens mål Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Kostnad elevhälsa i grundskola åk 1-9, kr/elev. Genomsnitt i riket 2017 var 3318kr/elev. (Lägst/Högst i riket kr) (Kolada N15014) 3130 kr 2755 kr 3333 kr 3666 kr 4032 kr Kostnad elevhälsa i gymnasieskola, kr/elev. Genomsnitt i riket 2017 var 2697kr/elev. (Lägst/Högst i riket kr) (Kolada N17013) 2176 kr 2607 kr 2872 kr 3012 kr 3162 kr Lagar och regler Skollagen 2010:800) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning. Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Information om barnets utveckling 3 /Träder i kraft I: / Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special-skolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2018:1098). En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling 4 /Träder i kraft I: / Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och 3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Lag (2018:1098). Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens 4 a /Träder i kraft I: / Ansvarig förskollärare eller lärare ska samråda med personal med specialpedagogisk kompetens vid 1. en särskild bedömning enligt 4, 2. planering av stöd som anges i 5 när det i förskoleklassen eller lågstadiet upptäcks att sådant stöd behöver ges i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, och 3. uppföljning enligt 4 b. Sådant samråd behöver inte genomföras om den ansvariga förskolläraren eller läraren har specialpedagogisk kompetens. Lag (2018:1098). Stöd i form av extra anpassningar 33 12

34 5 /Träder i kraft I: / Om det inom ramen för undervisningen, genom användning av ett nationellt kartläggningsmaterial eller ett nationellt bedömningsstöd, resultatet på ett nationellt prov eller uppgifter från lärare, övrig eller uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller, och inte annat följer av 7, ska eleven skyndsamt ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Stödet ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet, om det inte är uppenbart obehövligt. Detta gäller elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet. Lag (2018:1098). Åtgärdsprogram 9 /Träder i kraft I: / Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om beslutet innebär att särskilt stöd ska ges i en annan elevgrupp eller enskilt enligt 11 eller i form av anpassad studiegång enligt 12 får rektorn inte överlåta sin beslutanderätt till någon annan. Om en utredning enligt 7 visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Lag (2018:1098). Agenda 2030 Mål 3: Hur säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande i alla åldrar? Utmaningen är en jämlik hälsa och minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika grupper Sjukfrånvaro, förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa, drogmissbruk, skador i trafik, förbättra förutsättningarna för en jämställd, jämlik och likvärdig omsorg, riskreducering samt hantering av hälsorisker; arbete, utbildning etc Mål 4: Hur säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande? Samtliga elever bör få samma möjlighet till lärande oavsett förutsättningar och bakgrund

35 Utifrån det strategiska målet Näringslivsklimat ska förbättras inom Tidaholms kommun har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla barn och elever förbereds för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning samt för att vara anställningsbara i arbetslivet Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Betyg som ligger i spannet E-A inom grundläggande vuxenutbildning, andel (%) av samtliga satta betyg. Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever med examen inom 3 år oavsett vart de går i skola, andel (%) 89% 84% 92% 93% 94% 61,3% 66% 64% 65% 66% 66,4% 73,7% 73,5% 75% 78% 80% Lagar och regler Stärka koppling mellan skola och arbetsliv genom samverkan med näringslivet Skollagen (2010:800) 10 kap. Grundskolan Praktisk arbetslivsorientering 8 a Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studieoch yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105). Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Äv. i Förordningen om vuxenutbildning 2 kap 27 Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. I vuxenutbildningen är apl ett krav inom statsbidraget för regionalt yrkesvux (2016:937) 5, 11 : 15 % apl ska förekomma i alla sammanhållna yrkesutbildningar, 70% inom vuxlärling, i särskild utbildning för vuxna ska lärlingsutbildningen till övervägande del ske på en arbetsplats Agenda 2030 Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 35 14

36 Utifrån det strategiska målet Frisknärvaro ska öka bland medarbetarna har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla medarbetare trivs, utvecklas, känner engagemang och mår bra på jobbet Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målv ärde 2019 Målv ärde 2020 Målv ärde 2021 Sjukdagar inom barn- och utbildningsförvaltningen, andel (%) av sjukdagar per anställningsdagar, samtliga. 4,9 % 4,8 % 4 % 3,7 % 3,5% Sjukdagar inom barn- och utbildningsförvaltningen, andel (%) av sjukdagar per anställningsdagar, kvinnor. 5,2% 5,3% 4,8 % 4,5 % 4,5% Sjukdagar inom barn- och utbildningsförvaltningen, andel (%) av sjukdagar per anställningsdagar, män. Lagar och regler 4% 2,5% 2,4 % Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Agenda 2030 Mål 3: Hur säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande i alla åldrar? Utmaningen är en jämlik hälsa och minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olik grupper Sjukfrånvaro, förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa, drogmissbruk, skador i trafik, förbättra förutsättningarna för en jämställd, jämlik och likvärdig omsorg, riskreducering samt hantering av hälsorisker; arbete, utbildning etc Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 2,2 % 2% 36 15

37 Utifrån det strategiska målet Öka jämställdheten har barn- och utbildningsförvaltningen formulerat följande verksamhetsmål: Alla medarbetare, barn och elever upplever sig lyssnade på och respekterade för sina olikheter Indikator Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Målvärde 2019 Målvär de 2020 Målv ärde 2021 Påverkan index: Hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter. (SCB:s medborgarundersökning) NMI (låga betyg 1-4) (medel betyg 5-7) (höga betyg 8-10) Jag har medarbetarsamtal och lönesamtal med min närmaste chef varje år Likabehandlingsplanen är aktuell och används på varje enhet, förskola till vux. (Förvaltningens statistik antal enheter i %) 4,5 5,5 6 6,5 98% 99% 100% 100% Lagar och regler Skollagen (2010:800) 1 kap. Inledande bestämmelser Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960). Lgr 11 Kap1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Agenda 2030 Mål 5: Hur uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt? Avskaffa alla former av diskriminering, våld mot kvinnor i det offentliga och privata rummet En utmaning är att motarbeta all diskriminering av kvinnor i samhället, få bort skillnader i lön och sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män

38 4 Ekonomi 4.1 Budget Budgetram per år Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram Årlig förändring (%) 4,5 3,5 2,2 Nämnd (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram varav: Pris/Volymförändringar Budget prioriteringar 60 Verksamhetsförändringar Anpassningar Investeringar (tkr) Budget 2018 Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Barn- och utbildningsnämnden Belopp i tkr Budget 2019 Plan 2020 Plan 2021 Totalt Inventarier barn- och utbildningsnämnden Skattefinansierad verksamhet Affärsdrivande verk Totalt nämnd

39 5 Personal Antal Helårsarbetare Budget 2019 Budget Antal helårsarbetare varav Volymförändringar Verksamhetsförändringar Plan 2021 Plan Barn- och utbildningsnämnden går in i 2019 med en oförändrad organisation med undantag av 2 anställningar som var gjorda inom det tillfälliga statsbidraget för att hantera flyktingsituationen, för barn- och utbildningsnämnden 5 miljoner kronor

40 Plan för förändringsarbete LoRTp-jkn2OjODQFj7vAwq7n9jlM-mf0J&index=5&t=0s 40

41 Vad är kvalitet? Skollag kap 26 Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 19 Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel. 20 Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer Vad menas?? 41

42 Vad är kvalitet? Skollag kap 4 Kvalitet och inflytande Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet Arbetet ska styras mot att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (kap 4 5 ) Dokumentation Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (6 ). Åtgärder Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister är huvudmannen ansvarig för att åtgärder vidtas (7 ). Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. 42

43 Vad är kvalitet? Skollag kap 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras tillsammans med lärare, övrig personal och elever Rektor ansvarar för att kvalitetsarbete genomförs 43

44 Vad är systematik? Systematik kan förstås som att det krävs: - systematik i kartläggning, utvecklingsarbete, utvärdering - systematik i dialog, samarbete och spridning - systematik i dokumentation Systematik för att kunna säkerställa, synliggöra och kommunicera Systematik är en aspekt av utbildningens vetenskapliga grund Arbetar vi på vetenskaplig grund när vi arbetar systematiskt??? Vetenskaplig grund=forskning och beprövad erfarenhet 44

45 Systematiskt kvalitetsarbete Resultat När insatserna är genomförda vill vi förstås veta vilka effekter de haft. Vi värderar därför resultaten i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Planering och genomförande Utifrån nulägesbedömningen med analys, prioriterade utvecklingsområden och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur vi ska genomföra utvecklingsinsatserna. Kartläggning Hur ser resultaten ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan? Formulerar utvecklingsbehov Utifrån kartläggningens framkomna problemområden analyserar och formulerar vi utvecklingsbehov Vi tar reda på vad annan erfarenhet och forskning säger om liknande problem. 45

46 Systematiskt kvalitetsarbete kommunen, verksamheten, enheten har ansvar för att.. Kommun nivå Verksamhets nivå Enhets nivå Nya mål 2019? Nya mål 2019? Nya mål 2019? 46

47 Mer att förhålla oss till! FNs Globala utvecklingsmål Agenda 2030 Mål 1 är att avskaffa all form av fattigdom överallt. Mål 2 är att avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedels-försörjning, uppnå en bättre kosthållning och främja ett hållbart jordbruk. Mål 3 är att säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar. Mål 4 är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Mål 5 är att uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt. Mål är 6 att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla. Mål 7 är att säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad. Mål 8 är att verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv syssel-sättning med anständiga arbetsvillkor för alla. Mål 9 är att bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation. Mål 10 är att minska ojämlikheten inom och mellan länder. Mål 11 är att städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara. Mål 12 är att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Mål 13 är att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser. Mål 14 är att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling. Mål 15 är att skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. Mål 16 är att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer. Mål 17 är att stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling. 47

48 Agenda 2030 och Globala målen Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Globala målen är integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga

49 Förslag Verksamhetsmål (Tidaholms medborgare upplever kommunen som en bra plats att leva och bo i) (Tidaholms medborgare känner sig trygga så väl inomhus som utomhus) Alla barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Skollag (2010:800) 5 kap. Trygghet och studiero 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet.rektorn beslutar om ordningsregler Skollagen (2010:800) 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Närmare föreskrifter om detta finns i 7 och 8. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 10 /Träder i kraft I: / En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567) Verksamhetsmål 2018 Samtliga barn och elever upplever trygghet och studiero/lekro i förvaltningens verksamheter Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens verksamheter ska vara trygga för alla barn och elever

50 Exempel Verksamhetsmål (Kommunens verksamheter och service för medborgare präglas av samverkan, hög kvalitet och effektivitet) Alla digitala verktyg används på ett pedagogiskt medvetet sätt för ökad måluppfyllelse, effektivitet och service samt för att utveckla adekvat digital kompetens SKL Vision 2020 för skolans digitalisering Den svenska skolan ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. I skolan nyttjas den potential som internet och modern teknik erbjuder för att utveckla ett breddat och fördjupat lärande. Strategin fokuserar på fyra centrala områden: - Elevernas lärande och användning - Professionens praktik och kompetens - Infrastruktur och resurser - Skolans ledarskap och styrning. Stärkt digital kompetens i läroplaner och kursplaner. Ändringarna ska tillämpas senast från och med den 1 juli att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik - att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga - att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik - att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg - att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster - att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle 50 Verksamhetsmål 2018 Det är enkelt att hitta aktuell information om förvaltningens verksamheter.

51 Exempel Verksamhetsmål (I Tidaholms kommun råder en god folkhälsa) (Utbildningsnivån i Tidaholms kommun skall höjas) Alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling Skollagen (2010:800) 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 2 /Träder i kraft I: / Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098). Agenda 2030 Mål 4: Hur säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande? Samtliga elever bör få samma möjlighet till lärande oavsett förutsättningar och bakgrund Verksamhetsmål 2018 Samtliga elever är behöriga till gymnasieskolans nationella program då de lämnar grundskolan Verksamhetsmål 2018 Det genomsnittliga meritvärdet bland elever i grundskolan åk 9 stiger

52 Exempel Verksamhetsmål (Tidaholms kommun utvecklas till ett förbättrat miljömässigt hållbart samhälle) Vi ökar andelen ekologiska livsmedel och minska matsvinnet Agenda 2030 Mål12: Hur säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster? Ex avfall matsvinn, säkerställa miljövänlig återvinning Exempel: Väsentligt minska mängden avfall genom olika åtgärder, halvera matsvinn i butik och konsumentled och främja hållbara offentliga upphandlingar Förvaltningen ska arbeta i enlighet med Tidaholms kommuns policy för kost och livsmedel. Verksamhetsmål 2018 Förvaltningen ökar andelen ekologiska livsmedel i skolmaten 52

53 Exempel Verksamhetsmål (Tidaholms medborgare har stort inflytande) Alla medarbetare, barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sitt arbete och utbildning Skollagen (2010:800) 4 kap. Kvalitet och inflytande Rutiner för klagomål 8 Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Allmänt om barnens och elevernas inflytande 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Elevernas arbete med frågor av gemensamt intresse 10 Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse Verksamhetsmål 2018 Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning

54 Exempel Verksamhetsmål (Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning ska förbättras) Elevhälsan stödjer pedagoger, barn och elever genom anpassningar och att undanröja hinder för att främja utveckling och lärande mot utbildningens mål Skollagen 2010:800) 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning. Elevhälsans omfattning 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Information om barnets utveckling 3 /Träder i kraft I: / Vårdnadshavare för ett barn i förskolan samt eleven och elevens vårdnadshavare i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, special-skolan, sameskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska fortlöpande informeras om barnets eller elevens utveckling. Lag (2018:1098). En särskild bedömning av elevers kunskapsutveckling 4 /Träder i kraft I: / Det ska göras en särskild bedömning av en elevs kunskapsutveckling i 1. förskoleklassen, om det utifrån användning av ett nationellt kartläggningsmaterial finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav som ska uppnås i årskurs 1 och 3 i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, 2. lågstadiet i grundskolan och i sameskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 3 som ska uppnås, och 3. lågstadiet i specialskolan, om det utifrån användning av ett nationellt bedömningsstöd eller ett nationellt prov i svenska, svenska som andraspråk eller matematik, finns en indikation på att eleven inte kommer att nå de kunskapskrav för årskurs 1 eller 4 som ska uppnås. Om det efter en sådan bedömning kan befaras att eleven inte kommer att uppnå de kunskapskrav som anges där ska det skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Det behöver inte göras någon särskild bedömning om förutsättningarna i 5 eller 7 redan är uppfyllda. Det ska i så fall skyndsamt planeras sådant stöd som anges i 5 eller göras en anmälan till rektorn enligt 7. Lag (2018:1098). Samråd med personal med specialpedagogisk kompetens 54 Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens pedagogiska verksamhet ska vara tillgänglig för alla barn och elever

55 Exempel Verksamhetsmål Verksamhetsmål 2018 (Näringslivsklimat ska förbättras inom Tidaholms kommun) Alla barn och elever förbereds för att kunna göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning samt för att vara anställningsbara i arbetslivet Skollagen (2010:800) 10 kap. Grundskolan Praktisk arbetslivsorientering 8 a Huvudmannen ansvarar för att praktisk arbetslivsorientering (prao) anordnas för alla elever under sammanlagt minst tio dagar från och med årskurs 8. Syftet med prao är att eleverna ska få kunskaper om arbetslivet inför kommande studie- och yrkesval. Prao för en elev ska i första hand anordnas på en arbetsplats och i andra hand genom att eleven deltar i undervisning på ett yrkesprogram i gymnasieskolan. Om det finns synnerliga skäl får andra former av arbetslivsorienterande insatser ersätta prao för en elev. Lag (2018:105). Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Äv. i Förordningen om vuxenutbildning 2 kap 27 Gymnasieförordningen SFS 2010:2039, 4 kap 12 Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. Omfattningen ska då räknas från och med det läsår som eleven påbörjar den gymnasiala lärlingsutbildningen. I vuxenutbildningen är apl ett krav inom statsbidraget för regionalt yrkesvux (2016:937) 5, 11 : 15 % apl ska förekomma i alla sammanhållna yrkesutbildningar, 70% inom vuxlärling, i särskild utbildning för vuxna ska lärlingsutbildningen till övervägande del ske på en arbetsplats Agenda 2030 Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 55 Verksamhetsmål 2018 Samtliga elever som slutför sina kurser inom vuxenutbildningen får ett godkänt betyg

56 Exempel Verksamhetsmål (Frisknärvaro ska öka bland medarbetarna) Alla medarbetare trivs, utvecklas, känner engagemang och mår bra på jobbet Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2001:1 att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och att en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Agenda 2030 Mål 3: Hur säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande i alla åldrar? Utmaningen är en jämlik hälsa och minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olik grupper Sjukfrånvaro, förebygga och behandla psykisk och fysisk ohälsa, drogmissbruk, skador i trafik, förbättra förutsättningarna för en jämställd, jämlik och likvärdig omsorg, riskreducering samt hantering av hälsorisker; arbete, utbildning etc Mål 8: Hur verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla? Arbeta för minska skillnader och klyftor på arbetsmarknaden Skillnader i lön mellan kvinnor och män Personer med funktionsnedsättning, nyanlända och utom europeiskt födda samt vissa äldre som har större svårighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Grupp som saknar fullständig gymnasieutbildning Minska andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. Främja en trygg och Säker arbetsmiljö för alla arbetstagare 56 Verksamhetsmål 2018 Förvaltningens medarbetare mår bra på jobbet

57 Exempel Verksamhetsmål Öka jämställdheten Alla medarbetare, barn och elever upplever sig bli lyssnade på och respekterade för sina olikheter Skollagen (2010:800) 1 kap. Inledande bestämmelser Utformningen av utbildningen 5 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Lika tillgång till utbildning 8 Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lag (2014:960). Lgr 11 Kap1 Skolans värdegrund och uppdrag En likvärdig utbildning Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan ska därför organisera utbildningen så att eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet. Agenda 2030 Mål 1:Hur avskaffar vi fattigdom i alla dess former för våra medborgare? Absolut fattigdom finns inte i Sverige idag men stora ekonomiska skillnader finns. Hur minskar vi inkomstklyftorna? Hur arbetar vi proaktiv för det? Lämpliga system och åtgärder för socialt skydd koppling till kommunens ansvar för tillhandahållande av socialtjänst. Alla människors lika möjligheter att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning, vård och omsorg Hur ser ekonomiska klyftor ut i Tidaholm för våra barn, vuxna? Hur arbetar vid med alla människors lika värde och att ha lika möjlighet att utvecklas samt lika förutsättningar till god utbildning samt vård och omsorg? Mål 5: Hur uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt? Avskaffa alla former av diskriminering, våld mot kvinnor i det offentliga och privata rummet En utmaning är att motarbeta all diskriminering av kvinnor i samhället, få bort skillnader i lön och sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män Verksamhetsmål 2018 Förvaltningen är en jämställd arbetsplats

58 Utvecklingsstrategi för BUN Tydligt ledarskap utvecklar verksamheten Digitala resurser används i lärandet Det främjande och förebyggande arbetet riktar sig till alla elever Verksamheten genomsyras av forskning och beprövad erfarenhet Eleverna ska nå så långt som möjligt! 58

59 Var är vi? Kartläggning Vart ska vi? Vi ska nå verksamhetsmålen med hjälp av enhetsmål och aktiviteter Verksamhets mål Trygghet Verksamhets mål Elevhälsan Verksamhets mål Ledning Verksamhets mål Välgrundade val Verksamhetsmål Medarbetare utvecklas och mår bra Verksamhets mål Delaktighet Verksamhets mål Digitala verktyg Verksamhets mål Jämställdhet Verksamhets mål Ekologiska livsmedel Hur uppnår vi verksamhetsmålen 2019? Hur blev det? Leder till nya mål Enhets mål Enhets mål Enhets mål Enhets mål Hur gör vi? Strategier 2019 Rättssäkerhet genom lagar och regler Vetenskapligt genom forskning och beprövad erfarenhet Kvalitet genom systematik En förutsättning för att lyckas är ett tydligt ledarskap Strategi= Tillvägagångsätt, taktik, planläggning Aktiviteter/ Fokusområde Central aktivitet Hélène Jenvén Fullföljda studier Central aktivitet Digitala verktyg används i lärandet Central aktivitet Läslyftet Enhetens aktivitet 1 Enhetens aktivitet 2 Enhetens aktivitet 3 Enhetens aktivitet

60 Barn- och utbildningsförvaltningen Handläggare Carina Ålebring Jonsson Fastställd: Ärende: 2018/173 KVALITETSUTVECKLING NULÄGESBESKRIVNING AV UTVECKLINGSMÖJLIGHETER OCH UTVECKLINGSBEHOV INOM BARNOMSORG OCH UTBILDNING SEPTEMBER Version:1

61 2/13 Innehållsförteckning Inledning...3 Övergripande problematik...4 Kompetensutveckling...4 Statsbidrag för en likvärdig skola...4 Utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter...5 Systematiskt kvalitetsarbete...5 Skola/Arbetsliv...6 Elevhälsan...8 Elevers inflytande och delaktighet...8 Trygghet och studiero...9 Kollegialt lärande...10 Ledarskap i klassrummet...11 Digitalisering...11 Kompetensförsörjning och integration...12 Referenser...13 Utvecklingsstrategi för Barn- och utbildning 2017 och framåt

62 3/13 Inledning I denna rapport ges en sammanfattade beskrivning av utvecklingsbehov, utvecklingsmöjligheter inom de verksamheter som barn- och utbildningsnämnden ansvarar för. Rapporten är en sammanfattning av förskolechefernas och rektorernas beskrivningar under kvalitetsdagen ( ) av vad som behöver utvecklas utifrån ett 0 19 perspektiv samt vuxenutbildningen. Rapporten är skriven utifrån utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter kopplat till lagar och regler i området. Exempel på stödmaterial som tillhandahålls av Skolverket och Skolinspektionen finns också kort presenterat. En brist är att rapportens beskrivna utvecklingsområden inte är underbyggt med statistiska rapporter. Syftet med rapporten är att ge barn- och utbildningsnämnden information om utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter för att kunna öka kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheterna. Rapporten är tänkt som ett diskussionsunderlag för nämnden och förvaltningens framtida insatsbehov. 62

63 4/13 Övergripande problematik Utifrån förskolechefernas och rektorernas beskrivningar kan vikten av STABILITET i organisation inte nog betonas. Här uttrycks oro över att det är stor brist på utbildade pedagoger nationellt och regionalt. Det innebär i sin tur svårigheter att rekrytera med kvalitét! Det är viktigt att utbildad personal stannar kvar i organisationen för att behålla kvalitén och för att kunna fortsätta utveckla och stärka verksamheterna mot uppsatta mål. Att långtidsvikarier får samma möjlighet till kompetensutveckling som övrig personal beskriver förskolechefer och rektorer skulle vara till hjälp för organisationen. Förskolecheferna beskriver också att förskoleverksamheten behöver ses över i stort för att bibehålla kvalitén. Här påpekas svårigheterna med att driva förskolor med en avdelning utifrån arbetsmiljö, kvalitet och likvärdighetsaspekter som ett problemområde. Kompetensutveckling Under kvalitetsdagen beskrivs en rad olika behov av kompetensutveckling för den pedagogiska personalen. Skollagen (2010:800) 2 kap. 34 Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. Statsbidrag för en likvärdig skola Tidaholms kommun har blivit beviljade statsbidrag för en likvärdig skola. Statsbidraget ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Insatser på huvudmannanivå kan vara; Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. Insatser för att öka kvaliteten i det förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbetet. Stöd till organisationen för mottagande av och utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever. Insatser på skolnivå kan vara; Insatser för att öka förståelsen för och förmågan att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet. 63

64 5/13 Insatser för att stärka det pedagogiska ledarskapet och för att driva kollegialt förbättringsarbete. Insatser för att underlätta elevernas övergång mellan olika skolformer och mellan skola och arbetsliv eller vidare studier. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Insatser som främjar modersmål och studiehandledning. På skolverkets hemsida finns mer information om statsbidragets möjligheter och ramar. Hämtad Utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter Genom skolledarnas beskrivningar under kvalitetsdagen har olika utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter beskrivits. Områdena nedan presenteras helt utan prioriteringsordning, där samtliga områden är viktiga var för sig och de går ofta in i var andra. De områdena som framkommit har kategoriserats under rubrikerna; Systematiskt kvalitetsarbete Skola/arbetsliv Elevhälsan Elevinflytande och delaktighet Trygghet och studiero Kollegialt lärande Ledarskap i klassrummet Digitalisering Kompetensförsörjning och integration (Komvux) Systematiskt kvalitetsarbete Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns utveckling och lärande detta har rektorerna sett och det framförs tydligt under kvalitetsdagens redovisningar. Samtliga rektorer och förskolechefer beskriver att de önskar synliggöra kvalitetsarbetet i form av årshjul för att tydliggöra och skapa rutiner. Det beskrivs också att man behöver förutsättningar för att ta tillvara svarsmaterial från enkätundersökningar och omsätta det som krävs i åtgärder och handling. Att få mer utbildning i reflektion och analys framförs som ett önskemål. Något som är återkommande i beskrivningarna är också svårigheterna i att hålla i kunskaper och kompetenser från satsningar som exempel fullföljda studier -genom trygghet 64

65 6/13 och studiero läslyftet, bedömning och betygsättning. Här menar man att det i dagsläget inte finns några uppbyggda strukturer för det. Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Ett bra kvalitetsarbete bygger på att skolans rektorer och lärare planerar, följer upp och utvärderar sitt eget arbete, tar tillvara resultaten och omsätter dem i olika åtgärder för att utveckla verksamheten. Det är huvudmannens ansvar att se till att skolan har förutsättningar att göra det. Genom utvärdering kan skolan fånga upp vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Det är viktigt att alla parter, eleven, handledaren och läraren, utvärderar utbildningen Skollagen 4 kap I september lanserade skolverket ett processtöd Kvalitetsverkstaden för systematiskt kvalitetsarbete. Där står följande; Kvalitetsverkstaden är ett processtöd som är utformat för att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen. Deltar gör rektorer och förskolechefer samt nyckelpersoner för det systematiska kvalitetsarbetet hos huvudmannen som skolchef eller kvalitetschef. För att få en gemensam och definitiv start är det en god idé att fatta ett formellt beslut om att börja använda processtödet. Det är en fördel om beslutet förankras i utbildningsnämnden eller i styrelsen, men det kan även fattas på förvaltningsnivå eller motsvarande. den Hämtad Skola/Arbetsliv Att koppla ihop skola och arbetsliv i undervisningen för att förbereda elever för kommande val ger en god grund för att eleverna ska kunna fatta beslut om sin framtid. Rektorerna i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen beskriver vikten av att öka samverkan mellan skola och arbetsliv genom att integrera världen i skolan och att förbereda elever för ett livslångtlärande. Det ligger helt i linje med vad som beskrivs i Proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv. För att eleverna i grundskolan ska ha förutsättningar att göra välgrundade val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning behöver de ges konkreta erfarenheter och kunskaper om arbetslivet. Enligt läroplanen har elever rätt till konkreta erfarenheter av yrkeslivet. Rektorn har ett särskilt ansvar för att utveckla samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Ett led i en utbildning av hög kvalitet är enligt läroplanerna att eleverna får underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningarna som eleverna kan fortsätta till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. 65

66 7/13 Av läroplanerna framgår ytterligare att alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med bl.a. arbetslivet samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika skolan som en lärande miljö. En av de viktigaste frågorna när det gäller att kvalitetssäkra prao och det arbetsplatsförlagda lärandet är i vilken utsträckning, skolan har rutiner och arbetar systematiskt för att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan bör bland annat inhämta information om risker vid arbetsplatsen samt kontaktinformation för att redovisa inom ramen för kvalitetsarbetet. Enligt lag är det huvudmannen som ansvarar för att hitta praoplatser åt eleverna Skollagen 10 kap 8a. Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2018 och innebär att obligatorisk praktisk arbetslivsorientering (prao) återinförs i högstadiet. Prao anordnas under minst tio dagar för alla elever från och med årskurs 8 i grundskolan och från och med årskurs 9 i specialskolan. För gymnasiet gäller Gymnasieförordningen SFS (2010:2039) 4 kap. Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta uppfyller de krav som finns för utbildningen. Rektor beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas till arbetsplatser och om hur fördelningen över läsåren ska göras. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla yrkesprogram i gymnasieskolan i minst 15 veckor. I gymnasiesärskolan ska arbetsplatsförlagt lärande förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. En elev som går gymnasial lärlingsutbildning ska i stället genomföra mer än hälften av denna utbildning som arbetsplatsförlagt lärande. I vuxenutbildningen är APL ett krav inom statsbidraget för regionalt Yrkes Vux. I Förordningen (2016:937) 5, 11 om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning står att; 15 % APL ska förekomma i alla sammanhållna yrkesutbildningar, 70% inom Vux lärling, i särskild utbildning för vuxna ska lärlingsutbildningen till övervägande del ske på en arbetsplats. För att skapa förutsättningar och främja samverkan mellan skola-arbetsliv har skolverket och arbetsförmedlingen utvecklat ett utbildningspaket. Utbildningspaketet skolaarbetsliv visar på hur studie- och yrkesvägledning på ett enkelt sätt kan integreras i undervisningen och fungera som ett verktyg för att öka elevernas motivation till lärande. I processen lyfts även hur studie- och yrkesvägledning kan kopplas till ett språk- och kunskapsutvecklande arbete. Utbildningen är kostnadsfri och erbjuds på plats i länen eller kommunerna. När lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samarbetar blir vägledningen en naturlig del i undervisningen och ett stöd för eleverna i att göra väl underbyggda val för framtiden. Att satsa på bra studie- och yrkesvägledning är också en väg att minska kostsamma avhopp och felval som förstås påverkar både samhället och individen. tet-skola-arbetsliv#h-omutbildningspaketetskolaarbetsliv Hämtad

67 8/13 Elevhälsan Elevhälsan ska finnas i grundskole- och gymnasieutbildningen och ska enligt skollagen främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses enligt Skollagen (2010:800) 2 kap. 25. När skolarbetet har fokus på det som får elever att må bra behövs mindre tid för det förebyggande och åtgärdande arbetet. Pedagogerna och elevhälsans personal kan bidra på olika sätt genom att arbeta i tvärprofessionella team. Samtliga rektorer och förskolechefer beskriver utvecklingsbehov av elevhälsan, de beskriver bland annat att elevhälsoteamet behöver träffas oftare för att kunna bedriva det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på ett systematiskt sätt. Att stödja elever och pedagoger i vardagen utifrån olika behov beskriver också rektorerna som centralt för elevhälsoteamet och för att öka kvalitén. På skolverkets hemsida Leda elevhälsan i skolan beskrivs att elevhälsan behöver ha ett nära samarbete med skolans personal för att kunna stötta det klassrumsnära förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Att delta på arbetslagsmöten kan vara ett sätt att konkret främja och förebygga utifrån det lokala sammanhanget. På den arenan kan man tillsammans tvärprofessionellt utforma anpassningar på organisations-, grupp- och individnivå. Ett syfte med en samlad elevhälsa är att undanröja hinder för lärande och arbeta med anpassningar. Arbetet kan även resultera i beslut om andra åtgärder för eleven. Hämtad Elevers inflytande och delaktighet Under kvalitetsdagen beskrevs elevers inflytande och delaktighet som ett utvecklingsområde. Det sammanfaller tydligt med verksamhetsmålet; Alla barn och elever upplever delaktighet och inflytande över sin utbildning. Enligt Skollagen 4 kap 9 ska barn och elever ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. I Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet förtydligas att det inte är tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan 67

68 9/13 eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Hur arbetet med inflytande ska genomföras är ofta förenat med osäkerhet hos pedagogerna enligt Skolinspektionen. Skolverket har därför arbetat fram ett utvecklingsmaterial där pedagoger får verktyg för att öka sin kompetens inom områdena; Delaktighet och inflytande i undervisningen samt främja likabehandling. Hämtad Trygghet och studiero Skolan ska vara trygg och erbjuda lugn och ro för att elever och lärare ska kunna arbeta och trivas. Lärarna och eleverna på skolan ska tillsammans arbeta för en bra arbetsmiljö och komma överens om ordningsregler på skolan. Skollagen 5 kap 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. När det gäller trygghet och studiero är det tydligt att samtliga förskolechefer och rektorer är nöjda med satsningen fullföljda studier - genom trygghet och studiero. En långsiktig satsning genom hela organisationen, en satsning med positiva effekter. Det som är en utmaning är hur man ska hålla i satsningens effekter så att det blir bestående. Förskolan som var först ut i satsningen beskriver en oro över när personal slutar och när det inte finns en fortsatt planering där utveckling synliggjorts och rutiner dokumenterats. Ny personal behöver också fortbildas för att inte tappa kompetensen. Något annat som nämns är behov av regler exempelvis runt mobiltelefoner då det kan upplevas som ett arbetsmiljöproblem. De regler som ska gälla på skolan ska elever och vuxna bestämma tillsammans. När eleverna och de vuxna har kommit överens om vilka regler de vill ha bestämmer rektorn vilka regler som ska gälla. I reglerna står det vad man får göra och inte göra i skolan. De kan handla om att komma i tid till lektionerna, vara en bra kompis, lyssna på de vuxna i skolan och att inte använda sin mobiltelefon under lektionstid. Reglerna är till för att skapa ordning, trivsel och studiero. Skollagen 5 kap 5 Ordningsregler ska finnas för varje skolenhet. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skolenhet. Rektorn beslutar om ordningsregler. Denna paragraf gäller inte för kommunal vuxenutbildning eller särskild utbildning för vuxna. Lag (2015:482). Ett problematiskt område som också tas upp under kvalitetsdagen är kränkningarna via sociala medier både i och utanför skoltid. Ett stort problem som orsakar otrygghet. Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är komplext. Rektorer, lärare och andra som arbetar i skolan behöver kunskaper om hur problemen uppstår och hur de kan motverkas. På skolverkets hemsida finns materialet arbeta för nätrespekt, trygghet i vardagen och för allas lika värde på och utanför nätet. Något som 68

69 10/13 skolledning, skolpersonal och elever kan göra tillsammans. Hämtad Som huvudman har man skyldighet enligt skollagen att förebygga och förhindra kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7. Samt huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande årsplan. Skollagen 6 kap. 8. Kollegialt lärande En viktig ledningsuppgift för skolledare är att organisera verksamheten så att lärares kollegiala lärande stärks eller på andra sätt främjas. Internationellt argumenteras idag för betydelsen av ökat lärarsamarbete som en förutsättning för lärares professionella utveckling och lärande, ofta under beteckningen professional learning communities. Det handlar om att skapa en god lärmiljö i vardagen för pedagogernas kollegiala lärande, men även om specifika metoder. Exempelvis lyfter Elisabeth Åsén Nordström Fil.dr i pedagogik fram pedagogisk handledning och lärande samtal som exempel på hur lärare kan lära av varandra. Hämtad Samtliga rektorer och förskolechefer diskuterade om kollegialt lärande, det som framkom är att man önskar skapa en dela kultur där lärare stödjer och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till varandra samt att det kollegiala lärandet är väldigt viktigt när man får in kollegor som inte är utbildade för att de ska få stöd i arbetet. Skolverket påpekar dock att definitionen av kollegialt lärande är vagt vilket gör att det inte per automatik leder till skolutveckling. Här blir det viktigt att veta vad organisationen menar med det kollegiala lärandet för att det ska bli den framgång som man önskar. Samtidigt görs beskrivningar om att skolor behöver skapa förutsättningar för kollegial, långsiktig och strukturerad kompetensutveckling genom pedagogers samarbete och reflektion. Hämtad

70 11/13 Ledarskap i klassrummet Förskolechefer och rektorer beskriver ett behov av att stärka pedagogers ledarskap. Med stärkt ledarskap menar man att pedagoger behöver ha ett tydligt ledarskap i klassrummet med väl organiserade och styrda lektioner. Skolinspektionen har utarbetat ett observationsschema för lektioner. Genom att få hjälp av en kunnig person, en rektor, en kollega eller någon annan med kompetens att bedöma en lektion kan det vara till stor hjälp för en lärare. Schemat utgår från forskning om vad som är bra undervisning och används vid skolinspektionens kvalitetsgranskningar. Hämtad En undersökning av framgångsfaktorer och förbättringsområden avseende ledarskapet i klassrummet genomfördes av förstelärarna Linda Jiveborn och Maria Gustavsson på Gymnasium Skövde under Rapporten finns att ta del av på OneNote under fliken rapporter. Om önskemål finns kommer de gärna och presentera sitt resultat och förvärvade kunskaper och erfarenheter vid passande tillfälle. Digitalisering Att pedagoger ska kunna använda de digitala verktygen på ett medvetet sätt i den pedagogiska verksamheten är vårt mål beskriver förskolechefer och rektorer. Idag finns ett stort spann mellan olika pedagogers kompetens i hur de digitala verktygen kan användas i den pedagogiska verksamheten. Här beskrivs en utmaning i att få med samtliga pedagoger för att öka likvärdigheten. Den utveckling som sker i samhället vad gäller digitalisering innebär nya krav på kompetenser. När datorer och surfplattor tagit plats i klassrummet har det pedagogiska rummet vidgats såväl materiellt som socialt, vilket utmanar etablerade praktiker och roller. Att möta denna komplexitet och på ett meningsfullt sätt bädda för den digitala tekniken i klassrummet kräver andra tankesätt i form av en systematisk och kritisk förståelse för undervisningssituationen. På skolverkets hemsida finns material och information om kompetensutvecklingsinsatsen inom digitalisering. Kompetensutvecklingsinsatsen genomförs kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och gärna med stöd av handledare. Det är rektor som tillsammans med huvudmannen skapar organisatoriska förutsättningar för insatsen. Insatsen ger ökad kunskap kring hur digitala verktyg stödjer lärande. Möjlighet att pröva olika verktyg i undervisningen och diskutera resultatet med kollegor. Du kommer också få arbeta med kritiska perspektiv till internetanvändning Hämtad

71 12/13 Här finns stöd för dig som arbetar med digitalisering i förskola, skola och vuxenutbildning. Hämtad Kompetensförsörjning och integration Ett övergripande mål för Komvux är enligt Skollagen 20 kap. 2. att vuxna ska stödjas och stimuleras i sitt lärande. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Rektor för Komvux beskriver under kvalitetsdagen en komplex verksamhet med flera utvecklingsområden och utvecklingsmöjligheter. Vissa av dessa områden ingår i de tidigare rubrikerna men för att visa på komplexiteten har valts att skriva till ytterligare under denna rubrik. Här visas en modell över vuxenutbildningens komplexitet som går in i flera politikområden. I utredningen SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett Komvux i tiden, som nyligen presenterades beskrivs att kraven ökat på vuxenutbildningen att möta och kunna hantera allt fler politikområdens behov. Det handlar om att vuxenutbildningen inte bara ses som ett utbildningspolitiskt instrument med syfte att ge individer en andra chans och personlig utveckling, utan om att i allt högre grad även kunna fungera som stöd i etableringen av nyanlända, som komplement i arbetsmarknadspolitikens stärkande av individens jobbchanser och som näringspolitiskt verktyg för att bredda kompetensförsörjningen. En stor del i denna utveckling är att elevgruppen i Komvux har blivit allt mer heterogen och att allt fler har särskilda behov av stöd. Vuxenutbildningen behöver följa utvecklingen av samhällets och individens behov för att kunna möta de utmaningar som finns och skapa nya möjligheter. En viktig utgångspunkt för utredningens arbete har varit att se Komvux och Särvux som en naturlig del av skolväsendet, även om de på många sätt har särskilda förutsättningar och behov. Utredningen har dock noterat att vuxenutbildningen tyvärr inte alltid getts tillräckliga förutsättningar och ofta hanterats som en sidovagn skild från skolväsendet i övrigt. Som stöd 71

72 13/13 för fortsatt utveckling bjuder skolverket in till konferens där man tillsammans med andra myndigheter och aktörer tar upp frågor om samverkan, framgångsfaktorer och utmaningar. Hämtad Ytterligare kompetensutveckling som skolverket bjuder intill är att vägleda nyanlända. Se vidare Referenser Gymnasieförordningen SFS (2010:2039) Komvux Förordningen (2016:937) Lag (2015:482) Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet Proposition 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv Skolinspektionens hemsida Skollagen (2010:800) Skolverkets hemsida SOU 2018:71 En andra och en annan chans ett komvux i tiden Utvecklingsstrategi för Barn- och utbildning 2017 och framåt 72