Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan

Transkript

1 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Rapport 2017:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Östergötlands län, Östergötland, Linköpings stad och kommun Smedstad 1:18, del av Smedstad 1:4 och Valla 1:6 RAÄ-nr Linköping 250:1-2 Pia Nilsson & Alf Ericsson

2 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2017:62 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på

3 Innehåll Sammanfattning 4 Avgränsning 4 Bakgrund 4 Metod och genomförande 4 Resultat av kartanalysen 4 Resultat av fältarbetet 5 Referenser 6 Litteratur 6 Historiska kartor 6 Administrativa uppgifter 6

4 4 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Sammanfattning Linköpings kommun, Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen, arbetar med detaljplan för området kring Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan i Linköping och önskar få de arkeologiska förutsättningarna klarlagda. Arkeologerna, SHMM, mottog ett förfrågningsunderlag från Länsstyrelsen Östergötland avseende en arkeologisk utredning (etapp 1 och 2) inom berört område, i syfte att klarlägga fornlämningsförekomsten. Efter slutförd utredning den 4 april 2017 (Pia Nilsson och Alf Ericsson) är bedömningen att den planerade exploateringen inom utredd yta inte riskerar konflikt med lagskyddade lämningar. Vid utredningsgrävningen påträffades förvisso spår av underofficerarnas odlingsland, men dessa saknar generellt lagskydd. Det bör dock poängteras att det inom en yta i planområdets sydöstra del finns indikationer på fornlämning. Enligt överenskommelse med Linköpings kommun och Länsstyrelsen Östergötland undantogs ytan från fortsatt utredning, eftersom den inte berörs av planerad bebyggelse. Avgränsning Uppdraget rör endast de arkeologiska förhållandena. En arkivsammanställning rörande Grenadjärsparken (Arvidsson 2016) och en kulturhistorisk utredning (Fredriksson 2016) föreligger sedan tidigare. Bakgrund Ett detaljplanearbete har inletts för fastigheten Smedstad 1:18 m.fl. i Linköpings stad, som idag inrymmer Ryttargårdskyrkans verksamhet och en förskola, se figur 1 och 2. Ett syfte med detaljplanen är att pröva möjligheten att bygga bostäder och lokaler för olika slags verksamheter omkring den befintliga kyrkan. Ett annat syfte med planen är att vidga innerstaden genom kvartersbebyggelse som sluter upp längs Djurgårdsgatan och markerar en ny innerstadsgräns och därmed en ny entré till staden. Direkt öster om planområdet och en allé ligger Grenadjärsparken med bl.a. ett soldattorp och två större dammar. Grenadjärsparken och området kring Ryttargårdskyrkan är en del av Linköpings militära historia och har varit en del av regementsområdet. I Grenadjärsparken finns också två från Malmen flyttade minnesstenar (RAÄ-nr Linköping 250:1-2). I övrigt finns inga registrerade fornlämningar i området, som tidigare inte berörts av arkeologiska undersökningar. Metod och genomförande Arbetet inleddes med en analys av historiska kartor. Därefter genomfördes en fältbesiktning (etapp 1) och en sökschaktsgrävning med maskin (etapp 2). Resultat av kartanalysen Det förindustriella Linköping bestod dels av själva stadsområdet med dess gator, kvarter och bebyggelse, dels av ett kringliggande område för agrar produktion. Det senare benämndes stadsjorden eller stadens jordar och omfattade markslagen åker och äng samt betesmark med inslag av skog. Stadens jurisdiktion omfattade både det egentliga stadsområdet och stadsjorden. Det sammantagna territoriet benämndes stadsvaden. Inom detta område gällde stadslagen till skillnad från angränsande härader där man dömde efter landslagen. Linköpings stadsgräns, vilken fram till år 1911 i stort sammanföll med den gamla stadsjordens gränser, var alltså var en viktig juridisk gräns (Ericsson 2005, s. 185). Utredningsområdet ligger inom Linköpings forna stadsvad, närmare bestämt utmed Djurgårdsgatan, som har sitt namn efter att den förr ledde till den djurgård som inrättades under tidigt 1600-tal. En djurgård var en kunglig jaktpark i vilken företrädesvis hjortar hölls bakom höga hägnader.

5 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan 5 Den äldsta karta som berör utredningsområdet är en geometrisk avmätning över Linköpings södra stadsjordar från 1639 (LSA D64-1:2), se figur 3. Av kartan framgår att utredningsområdet ligger inom ett område med flera särhägnade åkerlyckor, vilka ägdes av olika personer i staden. Strax söder om utredningsområdet låg en större åkerlycka som brukades av djurvaktaren på djurgården. År 1732 upprättades nya kartor över Linköpings stadsjordar (LSA D64-1:18), se figur 4. Av kartan över ägorna söder om stadskärnan framgår att markanvändningen i utredningsområdet inte förändrats nämnvärt sedan den förra karteringen. Fortfarande utmärks området av åkerlyckor. Den längst norrut kallas Aspelyckan (nr 63). Strax öster om utredningsområdet finns en vattensamling, benämnd brunn, och längre mot sydost en större beteshage, som är tuvig och beväxt med enbuskar. Nämnda brunn är en föregångare till de dammar som idag finns i Grenadjärsparken. Till skillnad från den äldre stadsjordskartan är Djurgårdsgatan tydligt markerad på den yngre kartan. På häradsekonomiska kartan från sent 1800-tal har trakten kring utredningsområdet fortfarande en agrar prägel. Nytt är att några torp har etablerats. Strax nordost om utredningsområdet låg Berglund och i nordväst Hagalund. Grenadjärsparken anlades först på 1920-talet. Denna framträder tydligt på den Ekonomiska kartan från 1948, se figur 5. Resultat av fältarbetet Vid fältbesiktning den 13 mars 2017 identifierades två områden som bedömdes kunna innehålla fornlämningar under markytan. Dels en jämn gräsbeväxt yta väster om Ryttargårdskyrkan, dels ett flackt krön av en skogsklädd moränhöjd i utredningsområdets sydöstra del. Det förra området var ca 50x25 meter stort (N S) och anslöt i nordöst till en bergsknalle och låg i övrigt något högre i terrängen än mot väster och söder anslutande markytor. I det senare området noterades skärvig sten i ytan på ett sedan tidigare grävt ledningsschakt. Här skulle med andra ord kunna finnas en förhistorisk boplats. Efter avstämning med Frida Sjöblom, Linköpings kommun, och Bertha Ekstrand Amaya, Länsstyrelsen Östergötland, beslöts att den sydöstra ytan, dvs. skogspartiet, inte skulle omfattas av sökschaktning eftersom ingen bebyggelse planeras på denna plats. Den antikvariska statusen är därmed inte utredd här. Den 4 april 2017 utfördes sökschaktsgrävning inom gräsytan i planområdets sydvästra del. Vid denna upptogs fem schakt med en sammanlagd yta av 82 m 2, se figur 2 och 6. Vi kunde då konstatera att under ett cirka 0,15 meter tjockt grästorvs- och matjordslager fanns ett 0,3-0,4 meter tjockt lager av påförda jordmassor, huvudsakligen bestående av ljus lera med inslag av tegel och betong. Under fyllnadsmassorna vidtog det naturliga underlaget, som varierade mellan hårt packad lerig morän och sandig-grusig morän. Fläckvis fanns emellertid ett lager med äldre matjord bevarat mellan underlaget och de påförda massorna. Tjockleken på detta var som mest 0,10 meter, men i regel endast några centimeter. Inga indikationer på fornlämningar iakttogs. Däremot fanns under fyllnadsmassorna i tre av schakten (de längst i väster) små stubbar, som stack upp ca 0,10 meter över det naturliga underlaget. Dessa utgjordes dels av avsågade buskknippen, dels kapade stammar efter mindre träd. Diametern översteg sällan 0,10 meter, se figur 7. Ovanstående ger vid handen att det har vuxit mindre träd och buskar på platsen. Dessa har kapats med såg och den matjord som fanns på platsen har körts bort. Därefter har nya jordmassor påförts och marken jämnats till. Sedan har ett lager matjord lagts ut och en gräsmatta anlagts. Av den äldre ekonomiska kartan från 1940-talet framgår att det på platsen då fanns långsträckta odlingslotter, se figur 5. Dessa var underofficerarnas odlingsland, där de odlade till husbehov (Fredriksson 2016, s. 23). Tydligen har det i anslutning till dessa vuxit buskar och mindre träd, väl bärbuskar och fruktträd. Efter avslutad arkeologisk utredning är bedömningen därmed att inga fornlämningar finns i den sydvästra utredningsytan, väster om Ryttargårdskyrkan. Den sydöstra ytan, där skärvsten iakttogs på en liten moränhöjd, undantogs från sökschaktsgrävning varför den antikvariska statusen här är oklar.

6 6 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Referenser Litteratur Arvidsson, Catrine. Arkivsökning om Grenadjärsparken i Linköping (opubl.). Ericsson, Alf Gränser och territoriella indelningar i Linköpingsbygden en studie i medeltida geografi. I: Kaliff, A. & Tagesson, G. (red.). Liunga kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden, s Fredriksson, Mats. Kulturhistorisk utredning inför detaljplan, Smedstad 1:18 och 1:4. Mats Fredriksson arkitektkontor AB Historiska kartor Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA): D64-1:2. Linköpings södra stadsjordar. Geometrisk avmätning av Linköpings stads ägor från Johan Larsson Grot. D64-1:18. Geometrisk avmätning av Linköpings södra stadsjordar från Peter d.ä. Embring. Rikets allmänna kartverk (RAK): J Häradsekonomiska kartan bladet Linköping från Ekonomiska kartan, blad 8F5h Linköping, Ekonomiska kartan, blad 8F5h Linköping, Administrativa uppgifter SHMMs dnr: Länsstyrelsens dnr: SHMMs projektnr: A Intrasisprojekt: SHMM2017:36. Undersökningstid: mars och april månad Projektgrupp: Pia Nilsson och Alf Ericsson. Grävmaskinist: Peter Johansson, Säby Maskin och Jordantering. Utredningsområde: 2,2 hektar (inklusive bebyggd mark). Undersökt yta: 82 kvadratmeter sökschakt. Läge: Fastighetskartan, blad 8F5h Linköping. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingarna lagras tillsammans med intrasisdatabasen. Fynd: inga fynd tillvaratagna.

7 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan 7 Figur 1. Läget för utredningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, skala 1:50 000, och Sverigekartan.

8 8 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Figur 2. Utredningsområdet och närbelägna fornlämningar (enligt FMIS) markerade på utdrag ur Fastighetskartan, blad 8F5h Linköping. Skala 1:2000.

9 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan 9 Figur 3. Utdrag ur kartan över Linköpings södra stadsjordar från 1639 (LSA D64-1:2). Skala 1:2000

10 10 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Figur 4. Utdrag ur kartan över Linköpings södra stadsjordar från 1732 (LSA D64-1:18). Skala 1:2000.

11 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan 11 Figur 5.. Utdrag ur Ekonomiska kartan från 1948, blad 8F5h. Skala 1:2000. Lägg märke till de långsträckta odlingslotterna i anslutning till Grenadjärsparken.

12 12 Grenadjärsparken och Ryttargårdskyrkan Figur 6. Sökschaktning vid Ryttargårdskyrkan. Foto från väster: Alf Ericsson. Figur 7. Kapad trädstam med delvis synliga rötter i gammal odlingsjord. Foto från väster: Alf Ericsson.

13