Remissvar från Hjälpmedelsinstitutet avseende slutbetänkandet; Gör det enklare! (SOU 2012:33)

Transkript

1 dnr 2012/0109 Hjälpmedelsinstitutet Administrativa avdelningen Jörgen Hellberg Tfn Utvecklingsavdelningen Claes Tjäder Tfn s. ministry. se Härmed överlämnar Hjälpmedelsinstitutet sitt remissvar avseende slutbetänkandet; Gör det enklare! (SOU 2012:33). Remissvaret har beslutats av Hjälpmedelsinstitutets styrelse \ Remissvar från Hjälpmedelsinstitutet avseende slutbetänkandet; Gör det enklare! (SOU 2012:33) Hjälpmedelsinstitutet ser positivt på regeringens beslut att genomfora en översyn av de statliga verksamheterna inom Vård- och omsorgssystemet Utredningen behandlar på ett fortjänstfullt sätt flera av de viktiga problem och utmaningar som finns inom systemet. Bland annat forslagen om en fristående inspektion och att Hjälpmedelsinstitutets och Apotekens Service AB:s verksamhet ska bedrivas i myndighetsform är så vitt kan bedömas en utveckling mot en mer ändamålsenlig struktur. Hjälpmedelsinstitutet har sina rötter i det tidiga 1900-talet. Den senaste större forändringen skedde när riksdagen den 14 maj 1998 beslöt att ombilda dåvarande Handikappinstitutet till Hjälpmedelsinstitutet Idag är Hjälpmedelsinstitutet ett modernt nationellt kunskapscentrum och en del av regeringens arbete med funktionshinderspolitiken och äldrepolitiken. Vår kunskap bidrar till ett bättre samhälle for människor med funktionsnedsättning. Vårt arbete utgår från FN :s konvention om rättigheter for personer med funktionsnedsättning. Vi är en ideell forening med staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL som de enda medlemmarna. l

2 Hjälpmedelsinstitutet arbetar med analyser, utredningar och utvärderingar. Vi stimulerar till utveckling och prövar i samarbeten med andra, nya metoder och ny teknik. Vi sprider vår kunskap genom kommunikation och utbildningar. Vi stödjer också fåretag och organisationer att utveckla ideer om nya hjälpmedel. Hjälpmedelsinstitutet har en gedigen kunskap om hjälpmedelssystemet i Sverige. Genom utredningar och annat underlag till beslutsfattare, förskrivare och övrig bidrar Hjälpmedelsinstitutet till att öka kunskapen om hjälpmedelssystemets alla delar, hur de samverkar och kan utvecklas. Hjälpmedelsinstitutet har successivt under lång tid byggt upp en bred och djup kunskap kring användning och implementering av ny teknik för olika funktionshindergrupper och äldre personer. I dagsläget pågår flera sådana projekt inom Hjälpmedelsinstitutet Aktuella projekt omfattar exempelvis ny teknik för äldre, hinder och möjligheter vid användning av digitala trygghetslarm, teknikutveckling för personer med kognitiva funktionsnedsättningar, teknikstöd i skolan och projektet!t-support Direkt riktat mot personer med en funktionsnedsättning och personer som är 65 år och äldre. Den process som inletts i och med utredningen får inte stanna upp när det gäller Hjälpmedelsinstitutet och dess verksamhet. De frågeställningar vi tar upp i avsnittet "Myndighetsformen underlättar" kring styrning av institutet och dess mandat visavi andra myndigheter måste lösas. Ä ven de frågor vi lyfter fram som rör samverkan mellan statlig och kommunal sektor inom HI: s verksamhetsområde är mycket angelägna. 1. Tvärsektoriella politikområden behöver ett tvärsektoriellt arbetssätt Funktionshinderspolitiken och äldrepolitiken är till sin natur tvärsektoriella. Hjälpmedel har ofta en viktig roll i habilitering och rehabilitering. Men Hjälpmedel kan ha en minst lika stor eller större individuell- och samhällsekonomisk betydelse som förutsättning för inträdet på arbetsmarknaden eller får att upprätthålla ett arbete liksom för att stödja skolarbetet eller möjliggöra ett kvarboende i en ordinär bostad. Regeringens nuvarande arbetssätt där Hjälpmedelsinstitutet styrts mot att arbeta allt mer tvärsektoriellt har inte bara varit effektivt utan också nödvändigt för att nå framgång. Nästa steg bör inte vara att ge verksamheten ett snävare perspektiv när det gäller behoven hos personer med funktionsnedsättning och de områden i samhället som berörs av funktionshinderspol i tiken, utan nästa steg bör vara att ytterligare stärka möjligheterna till ett fortsatt tvärsektoriellt arbete. Detta kan ske genom att inordna Hjälpmedelsinstitutet i samma struktur som annan statlig verksamhet. Det skulle bland annat underlätta samverkan med myndigheter och vissa andra organisationer, men vi ser också risker med utredningens förslag att inordna Hjälpmedelinstitutets verksamhet i en struktur med ett alltför snävt vård- och omsorgsperspektiv. Funktionshindersperspektivet Handlingsplanen "Från patient till medborgare- en nationell handlingsplan får handikappolitiken" har haft stor betydelse för Hjälpmedelsinstitutets verksamhet. 2

3 Bedömningar och forslag i handlingsplanen utgick från ett medborgarrättsperspektiv. Personer med funktionsnedsättning är medborgare med lika rättigheter och skyldigheter som andra medborgare. I handlingsplanen tydliggjordes vikten av full delaktighet i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor och goda forutsättningar for självständighet och självbestämmande for barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Regeringen har foljt upp handlingsplanen och utarbetat en strategi for det fortsatta arbetet. Utredaren bedömer att funktionshinderperspektivet inte i tillräcklig utsträckning integrerats i kunskapsunderlag och riktlinjer i vård- och omsorgssektorn. Vi delar den bedömningen. Det forslag som utredaren presenterar innebär goda forutsättningar for att man inom vård- och omsorgssektorn får ett starkare genomslag for detta perspektiv. Funktionshinderpolitiken är emellertid horisontell i den meningen att i stort sett alla samhällssektorer berörs av den. Om forslaget genomfors måste därfor övervägas var arbetet med tvärsektoriella frågor ska placeras. Det är inte helt logiskt att en vårdmyndighet ansvarar for tvärsektoriellt funktionshinderarbete. Hjälpmedel och välfärdsteknologi är i högsta grad relevant också inom områden som rör t. ex. arbetsmarknad, skolan och bostaden, hjälpmedel eller välfärdsteknologi har eller kan ha stor betydelse for inträdet på arbetsmarknaden eller for att upprätthålla ett arbete liksom for att stödja skolarbetet eller möjliggöra ett kvarboende i en ordinär bostad. Likartade produkter och tjänster kan användas i hemmet, i skolan och på arbetet. Ä ven om mycket kan uppnås med teknikutveckling och teknikanvändning inom hälso- och sjukvården och omsorgen, så räcker det inte med detta begränsade arbetssätt, då missar man centrala delar i helhetsperspektivet. Hjälpmedelsinstitutets samarbete med andra samhällssektorer understryker detta synsätt. Här krävs snarare mer av tvärsektoriellt samarbete och resultatutbyte än mer av inomsektoriellt arbete inom vårdområdet om man vill dra nytta av det utvecklings- och kunskapsuppbyggande arbete som gjorts och görs. Risken är att den lösning som foreslås snarare stärker anknytningen av funktionshinderfrågor till vårdsektorn i en tid då det är andra samhällssektorer som är mer avgörande for om personer med funktionsnedsättning ska kunna realisera sina drömmar. Samhällssektorer som historiskt inte i tillräcklig omfattning sett sin roll i arbetet med att realisera målen for funktionshinderpolitiken. Äldreperspektivet Hjälpmedelsinstitutet har fått en allt tydligare roll inom den nationella äldrepol i tiken. År 2007 forändrades institutets stadgar. Numera ska Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med ansvariga myndigheter och andra organ bidra till att äldre personer ska kunna leva aktivt, självständigt och tryggt. År 2007 började regeringens stora satsning på utvecklingen av teknikstöd till äldre personer. Hjälpmedelsinstitutet har haft regeringens uppdrag att stödja utvecklingen av ny teknik, bra produkter och boende for äldre och anhöriga. Mellan O startades hundra utvecklingsprojekt och under har ett sextiotal projekt fått utvecklingsstöd. Försöksverksamheter har startat i Norrköping, Göteborg och Västerås. Med ett uttalat äldreperspektiv har Hjälpmedelsinstitutet även fått i uppdrag att stödja nytänkande och utveckling av bostäder och boendemiljöer for äldre samt att genomfora en 3

4 nationell kartläggning av förekomst, behov och efterfrågan av IT och andra teknikstöd och tjänster inom äldreomsorgen. Viktiga slutsatser av Hjälpmedelsinstitutets hittillsvarande arbete inom äldrepolitiken är dels att institutets kompetens inom funktionshindersområdet är vällämpad får uppdrag inom äldrepolitiken dels att arbetet inom äldrepolitiken bör vara minst lika tvärsektoriellt som inom funktionshinderspolitiken. Myndighetsformen underlättar Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting samarbetar inom många områden. Ett av de viktigaste och längst pågående samarbetena är Hjälpmedelsinstitutet Den nuvarande ordningen där Hjälpmedelsinstitutet är en ideell fårening med två medlemmar kan även fortsatt fungera väl givet att det finns ett tydligt uttalat intresse från bägge medlemmarna om att så ska vara fallet. Järnfår man styrningen av Hjälpmedelsinstitutet med styrningen av en myndighet är det tydligt att det finns två viktiga förbättringsområd en; l) Verksamhetsstyrning: Idag har Hjälpmedelsinstitutet stadgar, som kan järnfåras med den instruktion som finns får en myndighet. Däremot saknas den process som leder fram till de regleringsbrev som finns får myndigheter. Ett alternativ kan vara att medlemmarna utarbetar ägardirektiv. Sådana direktiv bör formuleras så att de skapar en tydlighet när det gäller Hjälpmedelsinstitutets uppdrag och ansvar samt tillfårsäkrar att resultatet av Hjälpmedelsinstitutets arbete blir en del i genomfårande av funktionshinders- och äldrepolitiken. 2) Budgetstyrning och ekonomiskt ansvarstagande: För nästan alla myndigheter innebär den årliga budgetprocessen ett ställningstagande om kommande års finansiering och ramarna får de därpå följande åren samt en pris- och löneomräkning. Denna form av styrning och ansvarstagande saknas får Hjälpmedelsinstitutet Medlemmarna bör här ta ett gemensamt ansvar får att Hjälpmedelsinstitutet ges motsvarande planeringsfårutsättningar som myndigheter. En inordning av Hjälpmedelsinstitutet i samma struktur som annan statlig verksamhet bedöms stärka regeringens styrning av verksamheten men framfårallt underlätta får regeringen att låta Hjälpmedelsinstitutet ha ett tydligt mandat i fårhållande till myndigheter och vissa andra organisationer att arbeta med viktiga tvärsektoriella framtidsfrågor som utbildning, arbete, boende, forskning m. fl. viktiga områden inom funktionshinderspolitiken och äldrepolitiken. I dagsläget fungerar Hjälpmedelsinstitutet i stort som en myndighet. Hjälpmedelsinstitutet omfattas t. ex. av samma regler när det gäller offentlighet och sekretess samt är frivillig medlem i Arbetsgivarverket. Det medfår inga komplikationer att låta Hjälpmedelsinstitutet byta organisationsform från ideell fårening till myndighet. V år uppfattning är att en sådan ombildning i så fall både kan och bör gå fort. Vi menar att det finns tillräckligt med underlag får att ge en eventuell utredning en tydlig uppgift och mandat. Som bilaga till det här remissvaret finns ett utkast till hur direktiven till en sådan utredning skulle kunna se ut. En alltfår fårutsättningslös utredning skulle riskera att leda till osäkerhet och tappad kraft i ett fårnyelsearbete. I slutbetänkandet ges exemplet med en sammanslagning av Hjälpmedelsinstitutet och Handisam. En sådan sammanslagning - eller en ökad samverkan- skulle kunna ge synergieffekter och effektiviseringsmöjligheter..4

5 2. Forskning och utveckling Forskning är en central del i en kunskapsstyrd verksamhet. Den samhällsmotiverade och verksamhetsnära forskningen är underdimensionerad i vård och omsorgssektorn ställt i relation till den stora omsättning som verksamheten representerar. Det behövs forskning som knyts närmare den kommunala och Iandstingskommunala verksamheten. Den kunskap som byggts upp i kommunal och landstingskommunal verksamhet om hjälpmedel och välfärdsteknologi behöver få bättre genomslag i centrala inriktningsdokument En framtida myndighet får kunskapsstyrning bör etablera nära samarbete med förvaltningschefer och fårtroendevalda i kommuner och landsting. Utredningen borde ha belyst rollfårdelningen mellan regeringen, myndigheterna och SKL/kommunsektom mer. Ä ven om forskningens inriktning inte har behandlats i betänkandet så är frågan relevant genom den roll som kunskapsstyrning avses få i framtidens struktur enligt utredaren. Forskning har hittills varit en statlig angelägenhet, det är en bidragande orsak till att det inte finns en forskningstradition inom vården och omsorgen. Inom omsorgen saknas ofta evidens på det sätt som man utvecklat och använt sig av inom t ex läkemedelsområdet. Om tankarna bakom fårslaget med kunskapsstyrning ska få avsedd effekt krävs ett ändrat och mer positivt synsätt på den kunskap som byggts upp i kommunal och landstingskommunal verksamhet så att denna kunskap snabbare kan få genomslag på centrala inriktningsdokument Hjälpmedelsinstitutet har erfarenhet av att det varit svårt att få gehör får kunskap som byggts upp i samverkan med brukare på basis av praktiska försök. Därfår finns inte alltid hjälpmedel och välfärdsteknologi med som en naturlig ingrediens i nationella vägledningsdokument Ett sätt att möta denna brist är att få till stånd en verksamhetsnära forskning i den kommunala och Iandstingskommunala verksamheten. Den samhällsmotiverade och verksamhetsnära forskningen är underdimensionerad i vård och omsorgssektorn ställt i relation till den stora omsättning som verksamheten representerar. Den borde behandlats i utredningen mot bakgrund av den betydelse man tillmäter kunskapsstyrningen. Det är viktigt att nämnda aspekter tas med i det fortsatta arbetet, oavsett vilket alternativ man följer. När det gäller myndigheten får kunskapsstyrning vill vi framhålla att den också måste etablera en nära samverkan med chefer och fårtroendevalda i kommuner och landsting och inom SKL. Detta framgår inte av utredarens förslag. Enligt Hjälpmedelsinstitutets erfarenhet räcker det inte med att arbeta gentemot professionen med kunskapsstyrning utan det krävs också informations- och utbildningsinsatser gentemot högsta nivån beslutsfattare, d.v.s. både förvaltningschefer och ledande politiker, får att påverka regler och ansvars gränser. Därvid handlar det om att både kunna påvisa effekter på kommunal-, landstings- och samhällsekonomisk nivå liksom effekterna får användaren. Detta visade sig tydligt i arbetet inom ramen får regeringsuppdraget Hjälpmedel i fokus som institutet ledde under Il. Uppdraget syftade till att informera, utbilda och utveckla bra hjälpmedel får personer med psykiska funktionsnedsättningar. I vissa landsting fårskrevs över huvud taget inga hjälpmedel när arbetet drogs igång. Utan insatser gentemot beslutsfattare hade vi inte kunnat påverka förskrivningen. Vi kunde konstatera att det 5

6 handlade om att både höja medvetenheten, öka kunskapen och påverka beteendet. Här borde väsentligt mer göras får att skapa fungerande samarbetsformer mellan statliga och kommunala och Iandstingskommunala huvudmän. Hjälpmedelsinstitutet har erfarenhet av hur viktigt det är med en väl fungerande samverkan mellan den statliga och den kommunala sektorn. På sid 167 framhåller utredaren att SKL inte är en statlig myndighet utan en arbets givar- och intresseorganisation, där en stor del av verksamheten nu finansieras via statsbidrag som är knutna till överenskommelserna med regeringen. Med stöd av statskontoret redovisar utredaren kritik mot dagens ökade användning av överenskommelser mellan regeringen och SKL, bl. a. framhålls att de skapat en ökad otydlighet när det gäller ansvars gränser. Utredningen skulle ha behövt utveckla sin syn på hur ett närmare, såväl strategiskt övergripande och som operationellt, samarbete mellan de statliga myndigheterna och SKL och dess medlemmar skulle kunna struktureras får att stärka effektiviteten inom sektorn. Vidare borde rollfårdelningen mellan regeringen, myndigheterna och SKL/kommunsektom belysts mer mot bakgrund av den kritik man lyft fram i statskontorets rapporter mot regeringens överenskommelser. Det hade varit värdefullt att få en bild av hur evidens och erfarenheter bör flöda mellan SKL, dess medlemmar och myndigheterna. Eftersom SKL och dess medlemmar nästan helt lämnas vid sidan om i denna utredning blir det svårt att se hur helheten i hälso- och sjukvården samt omsorgen ser ut i utredarens struktur. Hur den föreslagna nya statliga strukturen påverkar t. ex. samarbetsformerna med SKL resp. den kommunala eller Iandstingskommunala verksamheten saknas i utredningen. 3. Samhällsekonomiskt synsätt, välfärdsteknologi och effektivisering Det är befogat med ett samhällsekonomiskt synsätt. Hjälpmedelsinstitutet anser att betydande effektiviseringar kan uppnås med rätt typ av insatser. Hjälpmedelsinstitutet vill fåra fram ett fårslag om att genomfåra innovationsupphandlingar och på ett bättre sätt ta tillvara den teknik som redan finns tillgänglig. Vi föreslår ett litet tillägg på sid 136 när utredaren räknar upp viktiga områden framöver: 5:e strecksatsen anser vi bör lyda: Mer kraft i hälso- och teknikfrämjande och förebyggande arbetet. Resurserna som används får att finansiera myndighetsstrukturen bör sättas i relation till kostnaden får landets hälso- och sjuvårdskostnader, som uppgick till 318 miljarder kronor år 2010, och kostnaderna får kommunernas kostnader får äldre, funktionshindersomsorg samt individ- och familjeomsorg, som uppgick till 161 miljarder kronor år 201 O. Varje procentuell effektivisering innebär kostnadsminskningar på storleksordningen 4,8 miljarder kronor om man inkluderar både hälso- och sjukvården och vården och omsorgen får äldre och personer med funktionsnedsättning. Ett sådant samhällsekonomiskt synsätt ligger i linje med utredningens strävan efter ett helhetsperspektiv på vårdsektorn. Mot bakgrund av de stora utmaningar som utredningen anger gör vi den bedömningen att man med rätt typ av insatser kan uppnå betydande effektiviseringseffekter. Denna fråga behandlas inte i utredningen eftersom man begränsar sig till de resurser som används i de statliga myndigheterna. 6

7 Det angreppssätt som prövats i Danmark med inrättandet av en fond för V elfrerdsteknologi, som har till syfte att effektivisera den offentliga sektorn genom att använda ny teknik som ger bättre service till en lägre resursforbrukning, är en intressant modell - om staten vill ta i anspråk välfärdsteknologi i bred bemärkelse. I Danmark har Finansdepartementet lett arbetet med den nyinrättade fonden. Hjälpmedelsinstitutet anser att Sverige genom innovationsupphandlingar på ett bättre sätt kan ta tillvara den teknik som redan finns tillgänglig. Exempel på teknik är digitala trygghetslarm, andra typer av trygghetsskapande!ann, utrustning som ökar tryggheten och säkerheten i hemmet, teknik som underlättar ett aktivt och hälsosamt åldrande, teknik som ökar självständigheten for eleven i skolan m.m. Goda resultat har uppvisats i pilotverksamhet som bedrivits i ett antal kommuner och landsting när det gäller verksamhetsutveckling och ny teknik. Men nu krävs samordning och beslut från hela kommun- och landstingsverksamheten for att en större marknad ska skapas. En fungerande hemmamarknad är i många fall en förutsättning for att svenska innovationer ska kunna nå olika exportmarknader. Med ny teknik kommer också nya personalgrupper med teknikkompetens att söka sig till sektorn, vilket skulle påskynda utvecklingen. Mot denna bakgrund foreslår vi ett litet tillägg på sid 136 när utredaren räknar upp viktiga områden framöver: 5:e strecksatsen anser vi bör lyda: Mer kraft i hälso- och teknikfrämjande och forebyggande arbetet. 4. Vissa synpunkter avseende " Utvecklad kunskapsstyrning" samt "Långsiktig och fokuserad statlig styrning" Vi har ovan klargjort nödvändigheten av ett tvärsektoriellt synsätt, betydelsen av ett samhällsekonomiskt perspektiv samt nyttan av ett förstärkt och till områdets behov anpassad forskning och utveckling. Dessa delar har betydelse både for en utvecklad kunskapsstyrning och en långsiktig och fokuserad styrning. Utöver ovan avgivna synpunkter lämnas nedan vissa synpunkter avseende" Utvecklad kunskapsstyrning" samt "Långsiktig och fokuserad statlig styrning". V åra synpunkter avseende inspektion och infrastruktur lämnas i särskild ordning. En övergripande synpunkt när det gäller bildandet av Kunskapsmyndigheten for hälsa, vård och omsorg samt Myndigheten for välfärdsstrategi är att ansvarsfordelning mellan dem kommer att kunna vara oklar. Det är generellt svårt att se hur en myndighet som arbetar med "utvecklad kunskapsstyrning" ska kunna verka utan stark egen kompetens om "långsiktig och fokuserad statlig styrning". Det finns en uppenbar risk att uppdelningen skapar en otydlig rollfordelning med åtfoljande gränsdragningsproblem och dubbelarbete. Utvecklad kunskapsstyrning Givet att regeringen avser att bilda en Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg som utgör en sammanslagning vari bl. a. Hjälpmedelsinstitutets verksamhetsområde ingår vill vi att forslaget till instruktionen kompletteras med några av våra stadgereglerade arbetsuppgifter. Vi anser att den på sidan 44 foreslagna 3 med nuvarande lydelse: 7

8 "3 Myndigheten har ett sektorsansvar får genomfårandet av de funktionshinderspolitiska målen inom vården och omsorgen." Kompletteras så att den får följande lydelse: "3 Myndigheten har ett sektorsansvar får genomfårandet av de funktionshinderspolitiska och äldrepolitiska målen. Myndigheten ska särskilt följa, påverka och utveckla användningen av ny teknik och metoder som kan bidra till ökad delaktighet och tillgänglighet får personer med funktionsnedsättning och får äldre." Begreppen "följa" och "påverka" innebär får vår del att man måste arbete bl.a. med statistik, nationella jämförelser och med infonnation till beröra användare, beslutsfattare, medarbetare och närstående. Långsiktig och fokuserad statlig styrning En genomgång av nu aktuella myndigheter och organisationer när det gäller uppdragens omfattning och inriktning (och får Hjälpmedelsinstitutet även organisationsform) torde bidra till en mer ändamålsenlig och effektivare styrning. V år uppfattning är dock som framgår av ovan förda resonemang (avsnitt l) att man inte bör gå så långt som utredningen föreslår. En ändamålsenlig myndighetsstruktur när det gäller funktionshinderspolitikens och äldrepolitikens områden bör beakta att områdena är tvärsektoriella. Vi väljer att inte uttala oss om andra myndigheters arbetsområden men kan notera att behovet av ett tvärsektoriellt arbetssätt och perspektiv bör gälla även får hela eller delar av Handisams och Folkhälsoinstitutets arbetsuppgifter. Utredningen har- när det gäller äldrepolitiken-fokuserat på vård och omsorg. Ska delar av Hjälpmedelsinstitutets verksamhet vara en del av den föreslagna Myndigheten får välfärdsstrategi bör äldrepolitiken nämnas. Vårt fårslag är att man kompletterar den på sidan 67 föreslagna 4. Nuvarande lydelse: "4 Myndigheten har särskilt i uppgift att på en övergripande nivå följa genomfårandet av den nationella funktionshinderspolitiken och genomfårandet av den nationella folkhälsopolitiken." Föreslagen lydelse "4 Myndigheten har särskilt i uppgift att på en övergripande nivå följa genomfårandet av den nationella funktionshinderspolitiken, genomfårandet av den nationella äldrepolitiken och genomfårandet av den nationella folkhälsopolitiken." 8

9 BILAGA Beslut vid regeringssammanträde den XX oktober 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra orobildandet av Hjälpmedelsinstitutet till en myndighet. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den l juli I utredarens uppdrag ingår bl.a. att föreslå organisation och därefter besluta om utformning och dimensionering av myndigheten, lämna förslag på instruktion för myndigheten och andra eventuellt nödvändiga författningsändringar samt ingå för verksamheten nödvändiga avtal. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 februari 2013 och slutredovisas senast den l oktober 2013 till regeringen. Bakgrund Hjälpmedelsinstitutet (HI) är en ideell förening vars medlemmar är staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). HI:s ändarnål är att arbeta för full delaktighet och järnlikhet för personer med funktionsnedsättning genom att medverka till utveckling av bra och säkra hjälpmedel och till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. HI ska genom sitt arbete bidra till ökad tillgänglighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Efter samråd med SKL gör regeringen bedömningen att den nuvarande organisationsformen inte är ändamålsenlig för en verksamhet som ska vara en del av regeringens arbete med funktionshinderspolitiken och äldrepolitiken. Regeringen gör bedömningen att HI bör ombildas till en myndighet med i stort samma ändamål som HI när det gäller funktionshinderspolitiken. Inom politikområdet bör myndigheten ha en roll när det gäller kopplingen mellan hjälpmedel och tillgänglighet, utbildning samt arbete. Myndigheten ska även ha en uttalad roll när det gäller äldrepolitiken. Vidare ska myndigheten bidra till framtagandet av statistik inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten bör ha en styrelse. Utredaren ska vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den l juli I uppdraget ingår att göra följande: - Föreslå organisering samt därefter besluta om utformning och dimensionering av myndigheten. Utredaren ska särskilt eftersträva administrativt och ekonomiskt effektiva lösningar. 9

10 - Lämna förslag på instruktion och regleringsbrev för myndigheten samt eventuella författningsändringar och förändringar i regleringsbrev som i övrigt är påkallade i samband med inrättande av myndigheten - Utarbeta arbetsordning samt arbetsformer för myndigheten. - Lämna förslag på anslag för myndigheten, resursfördelning och verksamhetsplan för 2013 samt lämna budgetunderlag för perioden Utgångspunkten för budget 2013 är nuvarande bidrag samt aktuella uppdrag. - Bedöma behovet av nödvändig kornpetens inom myndigheten för att den ska kunna utföra sitt uppdrag, fatta beslut om bemanning och i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter. Utredaren ska fullgöra de åtgärder som krävs enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. - Göra de anskaffningar och ingå de avtal som är nödvändiga för verksamheten. - Förbereda anslutning till det statliga redovisningssystemet och lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet. - Överväga hur information ska utformas och förmedlas, vilket bl.a. innefattar upprättande av en webbplats för myndigheten. - Lämna förslag på namn för myndigheten. - Vidta andra nödvändiga åtgärder för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den l juli Samråd och redovisning av uppdraget Utredaren ska samråda med myndigheter och organisationer som kornmer att beröras av nämndmyndighetens verksamhet såsom exempelvis Riksarkivet, Sveriges Kommuner och Landsting samt organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och äldre. Utredaren ska, om det behövs för genomförandet av uppdraget, samråda med myndigheter med särskild kompetens inom området såsom exempelvis Arbetsgivarverket och Ekonornistyrningsverket. Utredaren ska hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att framföra synpunkter. Utredaren ska senast den l februari 2013 lämna förslag på anslag för 2013 och budgetunderlag för perioden Utredaren ska senast den 1 februari 2013 redovisa sina förslag till instruktion och regleringsbrev för myndigheten samt eventuella författningsändringar och förändringar i regleringsbrev som i övrigt är påkallade i samband med inrättande av myndigheten. Utredaren ska vid detta tillfälle också redovisa sina överväganden i övrigt. Uppdraget ska slutredovisas till regeringen senast den 1 oktober lo