SVENSK STANDARD SS :2016

Transkript

1 SVENSK STANDARD SS :2016 Fastställd/Approved: Publicerad/Published: Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: ; ; ; ; ; ; ; ; ; Geografisk information Data om skog och brukande av skog Geographic information Data on forest and forest management

2 Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på eller ta kontakt med oss på tel Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit or contact us on phone +46 (0)

3 Denna standard ersätter SS :2013, utgåva 1 och SIS-TR 43:2013, utgåva 1. Skillnader mot utgåva 1 beskrivs i Orientering. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Information about the content of the standard is available from the Swedish Standards Institute (SIS), telephone Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about Swedish and foreign standards. Standarden är framtagen av kommittén för Skoglig information, SIS/TK 538. Har du synpunkter på innehållet i den här standarden, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram andra standarder inom området? Gå in på - där hittar du mer information.

4 Innehåll 0 Orientering En skogsstandard effektiviserar kommunikationen Data om skog och brukande av skog Nyttan för skogsbruket Standardens möjligheter Allmänt Inventering Åtgärder Beslutstöd Fastighetsaffär Öppnare marknad Nationell standard Några viktiga begrepp i denna standard XML-scheman och exempel Förändringar i utgåva Omfattning Normativa hänvisningar Termer och definitioner Termer och definitioner Förkortningar Översikt Datastruktur Krav på datastruktur och datainnehåll Krav vid datautbyte Överenskommelser Upprättande av överenskommelse Frivilliga data Diskreta värdeförråd Krav på innehåll Datautbytesmetod Klasser Allmänt Klassbeskrivningar Klassdiagram Värdeförråd Tabeller för klassbeskrivningar Allmänt Etikett Beskrivning Namn Klass Villkor Datatyper Allmänt String Date Duration Number Decimal Boolean Sida

5 5.3.8 LangString Quantity DecimalPair DecimalTriple PositionList Distribution Höjd och diametersamband HeightDiameterList Måttenheter UoM Geometriska typer Lägesnoggrannhet PositionQuality Värdeförråd Klasser för diskreta värden Code_ Tabeller för värdeförråd Kodning av värdeförråd Allmänt använda värdeförråd Trädskikt Code_TreeLayer Trädslag Code_Species Trädkategori Code_TreeCategory Ägoslag enligt skogsvårdslagen Code_LandUseSVL Traditionellt ägoslag Code_LandUseTrad Bestämningar Allmänt Klassdiagram Bestämning Observation Subklasser för bestämningstyper Bestämning hos enstaka träd Observation_Tree Bestämning hos urval ur bestånd Observation_Population Bestämning hos ståndort Observation_Site Subklasser för bestämningstyper för enstaka träd Trädslag ObsT_TreeSpecies Stamvolym ObsT_StemVolume Diameter ObsT_Diameter Stamform ObsT_StemTaper Stamkrök ObsT_Sweep Stubbdiameter ObsT_StumpDiameter Barktjocklek ObsT_BarkThickness Krondiameter ObsT_CrownDiameter Stubbhöjd ObsT_StumpHeight Trädhöjd ObsT_TreeHeight Krongränshöjd, torr krona ObsT_HeightDryCrown Krongränshöjd, grönkrona ObsT_HeightGreenCrown Brösthöjdsålder ObsT_AgeBreastHeight Trädålder ObsT_TreeAge Årsringar ObsT_AnnualRings Årsringar i stubbhöjd ObsT_AnnualRingsStump Radietillväxt ObsT_RadialGrowth Höjdtillväxt ObsT_HeightGrowth Rotstockens kvalité ObsT_ButtLogQuality Stamkvalitet ObsT_TreeQuality Trädskada ObsT_TreeDefect Formtal, bas ObsT_BasicFormFactor Formtal, brösthöjd ObsT_BreastFormFactor Formtal, mitt ObsT_MidFormFactor Formkvot, absolut ObsT_AbsoluteFormQuotient Formkvot, d60/d20 ObsT_D60D20FormQuotient Nedbrytningsgrad ObsT_DecayStage Typ av död ved ObsT_DeadWood Trädtyp ObsT_TreeType Planttyp ObsT_PlantType Grundyta ObsT_BasalArea

6 Trädbiomassa, absolut ObsT_AbsoluteBiomass Naturvärdesegenskap ObsT_NatureValueProperty Subklasser för bestämningstyper för urval ur bestånd Beståndsgrundyta ObsP_StandBasalArea Beståndsvolym, absolut ObsP_AbsoluteStandVolume Beståndsvolym, per ytenhet ObsP_AreaStandVolume Biomassa, absolut ObsP_AbsoluteBiomass Biomassa, per ytenhet ObsP_AreaBiomass Absolut stamantal ObsP_AbsoluteStemNumber Stamantal per ytenhet ObsP_AreaStemNumber Kronslutenhet ObsP_CrownDensity Massaslutenhet ObsP_VolumeDensity Trädslagsfördelning, virkesvolym ObsP_SpeciesDistributionVolume Trädslagsfördelning, grundyta ObsP_SpeciesDistributionArea Trädslagsfördelning, stamantal ObsP_SpeciesDistributionStems Dominerande trädslag ObsP_DominantSpecies Aritmetisk medelhöjd ObsP_MeanHeight Grundytevägd medelhöjd ObsP_WeightedHeight Övre höjd ObsP_DominantHeight Grundytemedelstammens höjd ObsP_MeanTreeHeight Höjdfördelning ObsP_HeightDistribution Höjdkurva ObsP_HeightCurve H-värde ObsP_HValue Aritmetisk medeldiameter ObsP_MeanDiameter Grundytevägd medeldiameter ObsP_WeightedDiameter Grundytemedelstammens diameter ObsP_MeanTreeDiameter Diameterfördelning ObsP_DiameterDistribution Aritmetisk beståndsålder ObsP_MeanAge Aritmetisk beståndsbrösthöjdsålder ObsP_BreastAge Grundytevägd medelålder ObsP_AreaWeightedAge Grundytevägd brösthöjdsmedelålder ObsP_AreaWeightedBreastAge Volymvägd medelålder ObsP_VolumeWeightedAge Volymvägd brösthöjdsmedelålder ObsP_VolumeWeightedBreastAge Övrehöjdträdens medelålder ObsP_AgeDominantTrees Övrehöjdträdens brösthöjdsmedelålder ObsP_BreastAgeDominantTrees Likåldrighetsklass ObsP_EvenAgedClass Absolut medelformkvot ObsP_MeanFormQuotient Medelformkvot d60/d20 ObsP_D60D20FormQuotient Medelkvalitet i rotstock ObsP_ButtLogMeanQuality Beståndsskada ObsP_StandDamage Subklasser för bestämningstyper för ståndort Ståndortsindex, SIS ObsS_SIS Ståndortsindex, SIH ObsS_SIH Ståndortsindex, SII ObsS_SII Bonitet ObsS_SiteQuality Aktuell löpande tillväxt ObsS_AnnualIncrement Huggningsklass ObsS_MaturityClass Målklass ObsS_ManagementClass Ägoslag enligt skogsvårdslagen ObsS_SVLLandUse Traditionellt ägoslag ObsS_TraditionalLandUse Tidigare markanvändning ObsS_EarlierLandUse Markfuktighet ObsS_SoilMoisture Fältskiktstyp ObsS_Vegetation Bottenskikttyp ObsS_GroundLayer Jordart ObsS_Soil Jordartens textur ObsS_SoilTexture Kornstorleksklass ObsS_ParticleFraction Jorddjupsklass ObsS_SoilDepthClass Jorddjup ObsS_SoilDepth Torvmarksandel ObsS_PeatlandShare Humuslagerdjup ObsS_HumusDepth

7 Rörligt markvatten ObsS_LateralSoilWater Dikad ståndort ObsS_Ditching Degenererad mark ObsS_DegeneratedLand ASIO-klass ObsS_ASIO Blå målklass ObsS_WaterManagementClass Grundförhållandeklass ObsS_BearingCapacity Ytstruktur ObsS_SurfaceStructure Lutningsklass ObsS_SlopeClass Lutning ObsS_Slope Lutningsriktning ObsS_SlopeDirection Lutningsriktning som bäring ObsS_SlopeBearing Terrängtransportavstånd ObsS_TerrainDistance Vägens tillgänglighet ObsS_RoadAccessibility Terrängtillgänglighet ObsS_TerrainAccessibility Stickvägsavstånd ObsS_StripRoadDistance Stickvägsbredd ObsS_StripRoadWidth Stickvägsandel ObsS_StripRoadShare Senaste åtgärd ObsS_LatestTreatment Lokalklimat ObsS_Climate Altitud ObsS_Altitude Latitud ObsS_Latitude Avstånd till kust ObsS_CoastDistance Frostrisk ObsS_FrostExposure Markskada ObsS_SiteDamage Kontinuitetsklass ObsS_ContinuityClass Vindexponering ObsS_WindExposure Avstånd till vattendelare ObsS_WatershedDistance Beskuggningsgrad ObsS_ShadowClass Artförekomst ObsS_Species Objekt för bestämning Allmänt Objekt Object Enstaka träd Object_Tree Ståndortsobjekt Object_Site Urval ur ett bestånd Object_Population Förändring hos ett bestånd Object_Population_Difference Platser Allmänt Plats Place Punkt Place_Circle Bälte Place_Transect Figur Place_Shape Administrativ enhet Place_Administrative Avdelning Place_Compartment Planyta, skifte, avdelning Place_Plan, Place_Parcel Påverkansfaktorer Factors Naturvärden Factors_NatureValues Vattenvärden Factors_WaterValues Kulturvärden Factors_CulturalValues Sociala värden Factors_SocialValues Rennäring Factors_ReindeerHerding Andra påverkansfaktorer Factors_OtherFactors Skogsbruk Allmänt Klassdiagram Skogsbrukstillfälle Occasion Skogsbruksåtgärd Activity Indelning, klassnamn och koder för skogsbruksåtgärder Föryngringsavverkning Activity_Felling_AA

8 9.7 Gallring Activity_Thinning_AB Annan avverkning Activity_OtherCutting_AC Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_AZ Röjning Activity_Cleaning_BA Underväxtröjning Activity_UnderCleaning_BB Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_BZ Plantering Activity_Planting_CA Sådd Activity_Sowing_CB Naturlig föryngring Activity_Natural_CC Markberedning Activity_SoilPreparation_CD Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_CZ Dikning Activity_Drainage_DA Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_DZ Skogsskyddsåtgärd Activity_Protection_EA Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_EZ Gödsling/kalkning Activity_Fertilisation_FA Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_FZ Bränning/brand Activity_Burning_GA Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_GZ Grottäkt Activity_RemoveResidue_HA Stubbtäkt Activity_RemoveStump_HB Stamkvistning Activity_Pruning_HC Egendefinierad skogsbruksåtgärd Activity_HZ Inventering Allmänt Klassdiagram Inventering Inventory Inventeringsmetodik Methodology Mätbaserad inventering i fält Methodology_FieldMeasurement Fjärranalysbaserad inventering Methodology_RemoteSensing Inventeringsåtgärd Activity_Inventory Datakodning Allmänt Namn Kodning av självständiga klasser (feature types) Kodning av referenser Kodning av attribut Kodning av enkla datatyper Kodning av komplexa datatyper Kodning av datatyper enligt XML Schema Kodning av klasser för diskreta värdeförråd Kodning av attribut som antar kodvärden Kodning av klassen LangString Kodning av datatypen Quantity Kodning av geometrier Allmänt Identifierare Position Punkter Linjer Ytor Bilaga A (informativ) UML-notation Litteraturförteckning

9 0 Orientering 0.1 En skogsstandard effektiviserar kommunikationen Med ett standariserat gränssnitt för kommunikation av data om den stående skogen blir det lättare att skicka skogsdata mellan olika system. Då kan skogsbruket öka effektiviten vid utbyte av informationen, samtidigt som datakvaliteten säkras. Det här är till exempel viktigt när en markägare vill uppdatera sitt avdelningsregister med nya inventeringsdata eller när data ska flyttas till och från externa analysverktyg. En standard kommer också att främja utvecklingen av nya system och tjänster. Denna standard omfattar information som används för att beskriva skog och brukandet av skog samt hur dessa data ska kommuniceras. 0.2 Data om skog och brukande av skog Denna standard omfattar all information som normalt finns registrerad i markägarens avdelningsregister eller som skogsbruket är intresserad av att samla in vid inventeringar. Det kan vara information som beskriver skogsbestånd och ståndorter men också skogbrukets planering och hänsyn. 0.3 Nyttan för skogsbruket Den främsta nyttan med denna nya standard för stående skog är att det blir lättare och säkrare att skicka data mellan olika system. Det sänker skogsbrukets kostnader samtidigt som kvaliteten förbättras då risken för fel minskar. Denna standard förser skogsbruket med gemensamma begrepp och definitioner, vilket eliminerar eventuell osäkerhet om vad data egentligen avser. Denna standard kan också hantera kompletterande information, till exempel vilken inventeringsmetod som har används. Tillsammans med data om inventeringsdatum och framskrivningar blir det då möjligt att avgöra kvaliteten på det data som kommuniceras. En standardisering främjar också utvecklingen av nya planeringssystem och tjänster. System- och dataleverantörer som anpassar sina system efter ett gemensamt gränssnitt kan nå alla potentiella kunder i skogsbruket. 0.4 Standardens möjligheter Allmänt Markägarens avdelningsregister har varit en central del i standardiseringsarbetet och här kommer denna standard till nytta på flera olika sätt, som i figur 1. 7

10 Figur 1 Situationer där denna standard kan användas Inventering Inventeringsplanering baseras ofta på den information om skogen som finns i markägarens avdelningsregister. Till exempel kan avdelningsgränserna ligga till grund för en provyteinventering. Denna standard kan användas för att föra över data från markägarens system till dataleverantörens system. Med hjälp av denna standard behöver parterna bara komma överrens om vilka egenskaper som ska inventeras. När inventeringen är klar levereras standardiserade data som förs över till markägarens avdelningsregister. Oberoende av affärspartners och planeringssystem kan samma format användas Åtgärder När en markägare beslutar att avverka sin skog finns ofta information i markägarens avdelningsregister som är värdefull för avverkningsorganisationen och behövs i deras planeringssystem. Förutom avdelningsgränser kan det röra sig om virkesvolym, trädslagfördelning och hänsynsområden. De flesta skogsbolag köper in skog från enskilda markägare som inte nödvändigtvis använder samma system. Med hjälp av denna standard kan skogsbolaget efter åtgärden skicka tillbaka data som visar vilket område som blivit åtgärdat och vad det resulterat i. Markägaren kan sedan enkelt läsa in informationen i sitt eget system Beslutstöd I skogsbruket finns flera analysverktyg som är intressanta för markägarna. Ett exempel är Heureka där markägaren kan göra prognoser över hur skogen kommer att utvecklas. Analyserna baseras på data som beskriver skogens tillstånd idag. Markägaren behöver därför föra över data från sitt avdelningsregister till Heureka. Efter en analys med Heureka blir resultatet ett antal åtgärdsförslag som markägaren vill ha i sitt avdelningsregister. Här förenklar denna standard en sådan överföring. Denna standard kan också hålla reda på att förslaget härrör från den specifika analysen Fastighetsaffär Vid försäljning av skogsfastigheter finns oftast någon form av skogsbruksplan som är av värde för den nya markägaren. Denna standard tillåter den nya markägaren att föra över avdelningsregistret från ett system till ett annat Öppnare marknad Om en markägare byter skogspartner eller planeringssystem är det enkelt att hantera en eventuell överföring av skogsdata till ett nytt system. 8

11 0.5 Nationell standard Behovet av en standard har främst varit för att kommunicera skogliga data mellan svenska system och aktörer. Arbetet har därför begränsats till att omfatta en nationell svensk standard men den kommer att översättas till engelska. Syftet är dels att göra det möjligt för utländska företag eller svenska företag med verksamhet utomlands, att leverera system och data i Sverige, dels för att utländska intressenter ska kunna ta del av denna standard om de så önskar. Många av de egenskaper och definitioner som används för att beskriva skogen är unika för svenska förhållanden. Denna standard använder symboliska namn på engelska medan många värdeförråd helt är baserade på svenska system. Även om det är en nationell svensk standard baseras den på internationella standarder för beskrivning och kodning av geodata. Det finns ett intresse för en standard av den här typen även utanför Sverige. Ett tänkbart framtidscenario är därför att denna standard kan ligga som grund för framtida internationellt arbete. 0.6 Några viktiga begrepp i denna standard I denna standard utgörs en skogsinventering av s.k. bestämningar. Varje bestämning beskriver en egenskap hos ett bestämningsobjekt. Det kan till exempel vara trädslaget för ett individuellt träd eller det dominerande trädslaget hos en population av träd. Exempel på egenskaper för vilka bestämningar kan göras är för ett enskilt träd: trädslag, höjd, diameter och grundyta för ett urval ur ett bestånd: dominerande trädslag, övre höjd, diameterfördelning och grundyta för en ståndort: markvegetationstyp, jordart, målklass och lutning. Varje bestämningsobjekt refererar till en plats. Ett träd kan tillhöra en punkt som i sin tur kan referera till område som är en avdelning. Ett urval av träd ur ett bestånd kan referera direkt till ett område som är en avdelning. Påverkansfaktorer används för beskrivning av faktorer som har påverkan på hur skogsbruket ska bedrivas. Det kan vara målsättningar som en markägare själv bestämt eller målsättningar från samhället som kan påverka virkesproduktionen. Det kan handla om ett område eller objekt som har ett formellt skydd, till exempel en fornlämning eller något som markägaren själv vill ha koll på, till exempel en grillplats. Denna standard ger också möjlighet att utbyta data om skogsbruksåtgärder. Sådana sker för ett givet område ofta i en viss följd och inom en tidsperiod. Detta benämns ett skogsbrukstillfälle och dess uppgift är att hålla samman skogsbruksåtgärderna som hör till ett skogsbrukstillfälle. Det kan till exempel vara en markberedning som följs av en plantering. Skogsbruksåtgärder kan vara planerade, beslutade eller genomförda. 0.7 XML-scheman och exempel I denna standard finns krav på XML-kodning och XML-scheman. XML-scheman utgör dock inte en del av denna standard. I stället görs dessa tillgängliga genom den webbplats om standarden som Skogforsk förvaltar: Där finns även annat stöd för implementation av denna standard. 9

12 0.8 Förändringar i utgåva 2 Förutom förtydliganden och exempel har följande förändrats från utgåva 1: 1. Nya klasser för bestämningar har tillkommit: 10 ObsS_SII ståndortsindex, SII, för interceptmetoden [6.10.3] ObsS_FrostExposure frostrisk [ ] ObsS_TerrainAccessibility terrängtillgänglighet [ ] ObsS_SiteDamage markskada [ ] ObsS_ContinuityClass kontinuitetsklass [ ] ObsS_WindExposure vindexponering [ ] ObsS_WatershedDistance avstånd till vattendelare [ ] ObsS_ShadowClass beskuggningsgrad [ ] ObsS_Species artförekomst [ ] ObsT_NatureValueProperty naturvärde [6.8.33] 2. Klassen ObsS_ConsiderationArea hänsynsareal har tagits bort. 3. Klassen för urval ur bestånd (Object_Population) [7.5] har ändrats genom att trädskikt (treelayer) är inte längre obligatorisk en eller flera trädkategorier kan anges (nytt attribut treecategory) värdeförrådet för trädskikt har renodlats (Code_TreeLayer) [5.6.5] värdeförrådet för trädkategori har lagts till (Code_TreeCategory) [5.6.7] en fördefinierad trädslagsgrupp kan anges 4. Klasserna Place [8.2], Object [7.2] och Observation [6.3] har möjlighet att ange vilka inventeringar (Inventory) de ingår i. Tidigare var relationen sådan att inventeringen angav vad som ingick. 5. För att beskriva de träd som skiljer mellan två tillfällen införs klassen Object_Population_Difference [7.6]. 6. Nytt kodvärde E18 i Code_InventoryObjective [10.7] för att kunna ange att inventeringen avser förändring i ett bestånd, exempelvis före och efter avverkning. 7. Attributet projectiondate i klassen Inventory [10.3] ska avse giltighet, snarare än enbart framskrivning. 8. För klassen Observation [6.3] har attributen observationdate, projectiondate och method tagits bort. 9. Klassen Activity [9.4] har fått ett attribut role som anger den roll som skogsbruksåtgärden har i relation till andra skogsbruksåtgärder. 10. Ett skogsbrukstillfälle utan skogsbruksåtgärder kan definieras. [9.3] 11. Ytor respektive linjer kan anges som enstaka eller som samlingar av samhörande, inte nödvändigtvis sammanhängande, geometrier med GML-klasserna MultiSurface och MultiCurve. [5.4, 8.4, 8.5,] 12. Två subklasser till Place_Shape, Place_Parcel för skifte och Place_Plan för planyta, har införts. Dessa beskriver en fördefinierad områdeshierarki med Place_Compartment som minsta enhet. [8.8] 13. Attribut har tillkommit: PopulationDamage.date (skadedatum) [6.9.37] Activity_Cleaning_BA.technique (röjningsteknik) [9.9] Activity_UnderCleaning_BB.technique (röjningsteknik) [9.11] Activity_SoilPreparation_CD.plantingSpots (antal planteringpunkter) [9.16] 14. Klassen för vägens tillgänglighet, ObsS_RoadAccessibility anger endast bärighet. [ ] 15. I klassen Methodology_FieldMeasurement är alla attribut frivilliga. [10.5]

13 16. Attribut som ger möjlighet till fritextanmärkningar har lagts till i flera klasser. 17. En möjlighet har lagts till för att, i tillägg till en text, kunna ange dess syfte eller funktion (LangString). [5.3.8] 18. Värden har tillkommit i värdeförråd: Code_SlopeDirection (plan, varierad) [ ] Code_Ditching (ospecificerad) [ ] Code_Groundlayer (bottenskikt) [ ] Code_MethodCB (ospecificerad) [9.14] Code_ReindeerHerding (renstängsel) [8.14] 19. Värden har ändrats i värdeförråd: Code_DegeneratedLand [ ] Code_DamageCause (uppdelning i rötsvamp, kräftsvamp) [6.8.21] Code_LatestTreatment (anpassad till Heureka) [ ] Code_TreeSpecies (taxonomiska trädslagsgrupper har tagits bort). [5.6.6] Code_TreeSpecies (bergtall har lagts till). [5.6.6] 20. Klasser för egendefinierade skogsbruksåtgärder har lagts till. [9.9, 9.12, 9.17, 9.19, 9.21, 9.23, 9.25, 9.29] 21. Hänsyn kan anges för alla subklasser till Factors. [8.9] 22. Obligatoriska attribut har gjorts frivilliga. [ett flertal ställen] 23. Nya måttenheter har lagts till i klassen UoM. [5.3.15] 24. En möjlighet att skapa egna kodvärden och värdeförråd, inklusive nya trädslagsgrupper, har definierats. Attribut som kan anta ett kodvärde från ett av standardens värdeförråd kodas som tidigare med ett XMLelement som kan anta de tillåtna värdena. För att kunna använda andra kodvärden har ett alternativt XML-element lagts till och krav införts på beskrivning av sådana kodvärden. [11.10] 25. Kodgenerering utifrån XML-schema förenklas avsevärt med vissa ändringar vissa namn (id, name) på attribut kan ge problem och har därför ändrats kodvärden som inleds med siffra eller som innehåller vissa tecken kan ge problem och har därför ändrats XML-konstruktionen "union" kan ge problem och har därför inte använts i XML-schemat. 26. Ordningsföljden av x och y vid kodning av geometrier har ändrats för att stämma med ledande GISsystem. [11.13] 27. GML-kodning ska göras med gml:poslist. [11.13] 28. Exemplet har anpassats till förändringar. [Bilaga B] 29. Information har lagts till om att öka prestanda genom att införa ett XML-schema som täcker in vad som behövs för användning av de delar av GML som standarden utnyttjar. [Bilaga B] 30. Standarden gör inte längre skillnad på värdeförråds datatyper (Code_Xxx) och kodvärdelistor (CV_Xxx). 31. Bilaga B (Exempel) har tagits bort och ersatts av skrivningar i orienteringsavsnittet [0.7]. 32. Till föregående utgåva av denna standard fanns en handbok i form av en teknisk rapport, SIS-TR 43:2013, Geografisk information Data om skog och brukande av skog Handbok. Den stämmer inte med denna utgåva och kommer därför att dras in. 11

14 1 Omfattning Denna standard specificerar information som kan utbytas om skog och brukande av skog. Denna standard specificerar följande information: resultat från bestämningar av egenskaper hos bestånd, delar av bestånd, ståndorter, markområden och enstaka träd beskrivning av när, var, hur och med vilket resultat en inventering av skogen ägt rum beskrivning av när och var specifika skogsbruksåtgärder planeras äga rum eller har ägt rum. Denna standard omfattar typer av bestämningar som i första hand avser stående skog. De flesta typerna av bestämningar är dock tillämpbara även på ett uttag av virke. Denna standard specificerar följande aspekter på informationen: beskrivning av innebörden hos informationens olika delar klassdiagram som redogör för informationens struktur villkor för när information är obligatorisk regler för när och hur värdeförråd får anpassas regler för XML-kodning av informationen regler för utformning av XML-schema för validering av data specifikation av vad som, utöver denna standard, behöver överenskommas vid datautbyte. Denna standard omfattar inte: krav på vilka bestämningar som ska göras i ett visst sammanhang inte XML-schema kommunikationsprotokoll för datautbyte. 2 Normativa hänvisningar Denna standard hänvisar till följande dokument som är nödvändigt för att detta dokument ska tillämpas. För daterade hänvisningar gäller endast den utgåva som anges. För odaterade hänvisningar gäller senaste utgåvan av dokumentet (inklusive eventuella tillägg). SS-EN ISO 19136:2009, Geografisk information GML (ISO 19136:2007) ANM. SS-EN ISO 19136:2009 behövs för att konstruera ett XML-schema enligt denna standard. 3 Termer och definitioner 3.1 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller de termer och definitioner som följer nedan. ANM. Vissa begrepp för specifikation och hantering av data tas även upp i Bilaga A. 12

15 3.1.1 applikationsschema formell beskrivning av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde Anm. 1 till termpost: Ett applikationsschema utförs i UML som en samling klasser, deras attribut och relationer attribut egenskap för en klass avdelning <inom skogsbruk> område som karakteriseras av viss enhetlighet med avseende på skogliga faktorer [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994] basklass klass med egenskaper som är gemensamma för en eller flera andra klasser bestånd <inom skogsbruk> träd eller skogsplantor som växer inom ett visst område och karakteriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning m.m. [KÄLLA: baserad på Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994] bestämning fastställande av fakta, ofta på ett systematiskt och vetenskapligt sätt Anm. 1 till termpost: De bestämningar som beskrivs i denna standard utförs genom mätning, beräkning eller uppskattning dataförekomst data som följer en viss specifikation Anm. 1 till termpost: En dataförekomst för en klass följer den specifikation som klassen utgör. Anm. 2 till termpost: Ett XML-element är en dataförekomst i ett XML-dokument som följer specifikationen av XML-elementet datamängd identifierbar samling data datatyp specifikation av värdeförråd och de operationer som är tillåtna på värdena Anm. 1 till termpost: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet diskret värdeförråd värdeförråd med uppräkningsbara värden Anm. 1 till termpost: Ett diskret värdeförråd utgörs ofta av en lista med koder och en beskrivning av varje kod. 13

16 fröträdsställning grupp av höga träd vilkas fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring föryngring <inom skogsbruk> process som leder till uppkomst av plantskog föryngringsavverkning avverkning med tillvaratagande av virke och i sådan omfattning att behov av föryngring uppstår Anm. 1 till termpost: Slutavverkning används ofta som synonym till föryngringsavverkning gallring <inom skogsbruk> beståndsvårdande utglesning av skog under tillvaratagande av virke Anm. 1 till termpost: Jämför röjning, där något uttag av virke inte görs. [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994] grot grenar och toppar grundyta area av ett tvärsnitt genom en trädstam härskande träd de högsta träden i ett likåldrigt bestånd högskärm skärmställning av höga träd vilkas funktion är att skydda och främja föryngringen klass beskrivning av en grupp objekt som alla delar samma egenskaper lågskärm skärmställning av unga och låga träd vilkas funktion är att skydda därunder växande träd medhärskande träd träd som är något lägre än de högsta träden samt har svagare utbildad krona och ej sällan klenare stam än dessa område del av jordens yta med bestämd utsträckning Anm. 1 till termpost: Ett område är inte alltid sammanhängande. 14

17 provyta sammanhängande område avsett för insamling av data röjning beståndsvårdande utglesning av skog, utan uttag av virke Anm. 1 till termpost: Uttaget kan nyttjas som bränsle. Anm. 2 till termpost: Jämför gallring där syftet är uttag av virke rotelement XML-element som omfattar alla andra data i ett XML-dokument rotstock stock från rotändan av ett fällt och kvistat träd Anm. 1 till termpost: Kan även avse denna del hos ett stående träd skärmställning grupp av träd vilkas funktion är att skydda andra träd ståndort växtplats för skog uppfattad som resultatet av samspelet mellan alla de naturföreteelser som inverkar på trädens livsbetingelser [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994] subklass klass vars egenskaper till en del är desamma som egenskaperna hos en basklass Anm. 1 till termpost: En subklass sägs utgöra en specialisering av sin basklass virkesvolym summerad volym för ett bestånds trädstammar, inklusive trädens bark och toppar men exklusive grenar, stubbar och rötter Anm. 1 till termpost: Virkesvolymen anges traditionellt i skogskubikmeter (m 3 sk) värdeförråd mängd av värden med vilka en viss egenskap kan uttryckas Anm. 1 till termpost: Till exempel kan ett värdeförråd utgöras av alla heltal. Se även diskret värdeförråd XML-definition formell definition av syntaxen för ett XML-element XML-dokument datamängd kodad enligt en specifikation gjord enligt XML 15

18 XML-element kod som med hjälp av märkord lagrar data och datastrukturer i XML-dokument XML-namnrymd identifierbar tillhörighet som ger XML-element globalt unika namn Anm. 1 till termpost: Tillhörigheten identifieras med en s.k. URI som i ett visst sammanhang kan förkortas till ett s.k. prefix XML-schema samling av XML-definitioner som specificerar kodningen av en grupp XML-dokument ägoslag slag av mark med hänsyn till karaktär och brukningssätt Anm. 1 till termpost: Begreppet ägoslag bygger på en blandning av de två begreppen markanvändning (land use) och marktäcke (land cover). [KÄLLA: Terminologicentrum TNC: Skogsordlista, 1994] 3.2 Förkortningar GML UML XML Geography Markup Language Unified Modelling Language Extensible Markup Language 16

19 4 Översikt 4.1 Datastruktur Detta avsnitt ger en översikt över innehållet i denna standard och de krav som ställs. Figur 2 visar ett översiktligt klassdiagram för den datastruktur som beskrivs i denna standard. «Feature Type» Place +occasion 1 0..* «Feature Type» Occasion +place activity 1..* {ordered} «Feature Type» Activity 1 +object 0..* «Feature Type» Object «Feature Type» Activity_Inventory +obs 0..* «Feature Type» Observation +inventory «Feature Type» Inventory +inventory 0..* Figur 2 Översiktligt klassdiagram Klassen Place beskrivs i avsnitt 8. Klassen representerar olika slags platser och områden, till exempel för att ange geometrin hos en avdelning. Klassen Object beskrivs i avsnitt 7. Klassen representerar de objekt för vilka bestämningar har gjorts. Dessa är av tre typer: enstaka träd, ståndorter och urval ur bestånd. ANM. 1 Relationen mellan Place och Object kan till exempel användas för att till en avdelning knyta den ståndort som finns där och det beståndsurval av tallar och det beståndsurval av granar som växer där. Klassen Observation representerar olika typer av bestämningar. Klassen och alla bestämningstyper beskrivs i avsnitt 6. ANM. 2 Relationen mellan Object och Observation kan, till exempel, till en ståndort knyta bestämningar för ståndortsindex och markfuktighet. Klasserna Occasion och Activity beskrivs i avsnitt 9. Klasserna används för att representera olika typer av skogsbruksåtgärder som planeras att genomföras eller har genomförts. 17