Smedby 6.1 Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län

Transkript

1 Smedby 6.1 Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3010 Samuel Björklund

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: _ Arkeologikonsult 2016 Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell Licens. Licenstexten finns tillgänglig på eller genom att skriva till Creative Commons, 543 Howard Street, 5th Floor, San Francisco, California, 94105, USA.

3 Smedby 6.1 Styrstads socken, f.d. Sankt Johannes socken Norrköpings kommun, Östergötlands län Samuel Björklund Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3010 Motala Vadstena Mjölby Finspång Linköping Norrköping Smedby Söderköping Ödeshög Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Kisa

4 Sammanfattning Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför framtagandet av en detaljplan för en del av Smedby 6.1 vid Smedby idrottsplats. Den arkeologiska utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelsebeslut enligt Kulturmiljölagen (KML). Ett soldattorp och en äldre väg har varit beläget i sydvästra kanten av utredningsområdet sedan åtminstone 1701 då den äldsta storskaliga kartan över området upprättades. Soldattorpet revs vid anläggandet av Lidagatan vid mitten av 1900-talet, och vägbanken, i det nuvarande skicket sannolikt från tidigt 1900-tal, är delvis synlig. En mindre yta bedöms kunna innehålla fornlämningar dolda under mark: förhistoriska boplatslämningar, lämningar kopplade till soldattorpet eller äldre lämningar efter landsvägen.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Genomförande...7 Utredningsområdet...7 Fornlämningsbild... 8 Historiska kartor... 9 Resultat Referenser Litteratur Kartor Tekniska och administrativa uppgifter...12

6 0 1 2 km Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1: Styrstad 171 Sankt Johannes 115:1 Styrstad 162 Sankt Johannes 87:1 Sankt Johannes 46: m Sankt Lämning Johannes i FMIS 7:1 Utredningsområde Figur 2. Utredningsområdet och närliggande fornlämningar markerade på Fastighetskartan. Skala 1:

7 Inledning Arkeologikonsult har utfört en arkeologisk utredning etapp 1 inför framtagandet av en detaljplan för en del av Smedby 6.1 vid Smedby idrottsplats. Den arkeologiska utredningen utfördes på uppdrag av Calluna utan länsstyrelsebeslut enligt Kulturmiljölagen (KML). Syftet med den arkeologiska utredningen är att fastställa om synliga fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar är belägna inom området samt att peka ut eventuella ytor där fornlämningar kan finnas dolda under marken. Genomförande Utredningen innehöll tre huvudmoment: Kart- och arkivstudier Fältinventering Sammanställning av resultatet i rapportform Den inledande kart- och arkivstudien omfattade en genomgång av Fornminnesregistret (FMIS), Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Ortnamnsregistret (SOFI) och Historiska museets samlingar (SHM). Arkeologiska rapporter eftersöktes i Vitterhetsakademiens bibliotek och Samla (Riksantikvarieämbetets digitala öppna arkiv) samt de lokala huvudaktörernas hemsidor. En snabb genomgång av lokalhistorisk litteratur gjordes även på Norrköpings stadsbibliotek. Historiska kartor eftersöktes i Lantmäteriets digitala samling och bland de kartor som Norrköpings kommuns stadsarkiv publicerat digitalt. Ett urval kartor rektifierades mot modernt kartmaterial. Fältinventeringen innebar en besiktning av utredningsområdet. Jordsond medfördes för att kontrollera markförhållanden och eventuella lämningar. Utredningsområdet Utredningsområdet avgränsas av Lidagatan i väster och Storängsgatan i öster. Ytan är 3,7 hektar varav drygt två hektar upptas av Smedby idrottsplats. Idrottsplatsen upptar den norra delen av utredningsområdet och är anlagd på lermark runt 6 7 meter över havet. Marken i den södra, ursprungligen högre belägna delen av idrottsplatsen har schaktats ur för att jämna ut ytan för den nuvarande fotbollsplanen. Massorna har av allt att döma lagts upp i en vall på södra sidan av planen som en slags åskådarläktare. Den södra delen av utredningsområdet täcks av blandskog dominerad av lövskog. En mindre yta i väster är en övergiven tomt med inslag av fruktträd. Skogsområdet i söder är en till större delen brant nordsluttning med berg i dagen i öster och moränmark i väster. Den högsta punkten i sydväst ligger 21 meter över havet. I området närmast Lidagatan i väster har markytan delvis ändrats både genom att schaktmassor har dumpats och marken schaktats ur. 7

8 m Utredningsområde Figur 3. Utredningsområdet markerat på en arealavmätning över Ljura från Soldattorpet ligger i västra kanten av utredningsområdet, intill vägen mot Styrstad. Skala 1: Fornlämningsbild Inga arkeologiska undersökningar har utförts inom utredningsområdet. Landhöjningen medförde att de högsta delarna av utredningsområdet steg över havsytan från ca 3000 f.kr. och framåt. Området låg då på norra sidan av en kilometerstor ö som efter några hundra år bildade en halvö. Cirka 400 meter åt sydöst har en stenåldersboplats registrerats (Sankt Johannes 46:1). Den var belägen på den sydöstra sidan av den dåvarande ön/halvön och på ungefär samma höjd över havet som den högsta delen av utredningsområdet. Stenåldersboplatsen indikeras av lösfynd av yxor (minst en spetsnackig och flera tjocknackiga bergartsyxor, ett fragment av en fyrsidig flintyxa och flera skafthålsyxor), ett keramikkärl och brandspår. Fynden tyder på att platsen varit bebodd under hela neolitikum (yngre stenåldern, ca f.kr.). I Edlunds samlingar (ATA) finns en uppgift om en skafthålsyxa som påträffats 300 meter norr om Lida, dvs. cirka meter söder om utredningsområdet, på södra sidan av höjdryggens krön. I Styrstads socken och angränsande delar av Norrköpings stad är bronsåldern och järnåldern rikligt indikerad av gravar, gravfält, skärvstenshögar hällristningar och runstenar. Drygt 200 meter söder om utredningsområdet undersöktes en stensättning 1966 (Sankt Johannes 87:1). Den var tio meter i diameter, troligen övertorvad och hade kantkedja i södra hälften. Fynd av keramik gjordes. Nyligen undersöktes ett härdområde daterat till vendeltid och tidig vikingatid (ca e.kr.) beläget ca 900 meter öster om utredningsområdet (Styrstad 162; Ajneborn 2012). Under historisk tid har utredningsområdet legat vid ägogränsen mellan byarna Lida och Ljura. Lida låg på sydsidan av Lida kulle, 500 meter söder om utredningsområdet. Det äldsta skriftliga belägget är från 1417 (i lydhom) och namnet är plural av det fornsvenska lidh sluttning, backe (Franzén 1991). Ljura låg ca 500 meter väster om utredningsområdet och är registrerat som Sankt Johannes 115:1. Det äldsta skriftliga belägget är från 1384 (aff lywra). 8

9 m Utredningsområde Figur 4. Utredningsområdet markerat på Ekonomiska kartan från Soldattorpet och vägen är fortfarande i bruk och en villa har anlagts öster om vägen. Skala 1: Namnet har sannolikt från början avsett Ljurabäcken som flutit förbi gården och bildats till fornsvenska liure takfönster, takglugg vilket syftat på den öppning i förkastningsbranten som bäcken passerar vid utflödet ur Ensjön (Franzén 1991). Vid en mindre arkeologisk utredning på platsen för bytomten påträffades endast recenta fyllnadslager i sökschakten (Svarvar 2006). Historiska kartor Samtliga historiska kartor redovisar en väg, benämnd Hättingsvägen (SOFI), som utgått från Prostängen vid stora landsvägen i nordväst och passerat genom den sydvästra utkanten av utredningsområdet vidare mot Styrstad i sydöst. Vägen utgjorde gränsen mellan Lida och Ljuras ägor. Den äldsta storskaliga kartan som berör utredningsområdet är en geometrisk avmätning över Ljura från 1701 som redovisar vägen samt ett torp på västra sidan med texten ny uppsatt soldatetorp. Soldattorpet låg i kanten på utredningsområdet, där Lidagatan ligger idag. Den äldsta kartan över Lidas ägor som berör utredningsområdet är en geometrisk ägoavmätning från 1726 där större delen av utredningsområdet redovisas som ängsmark med benämningen Hemängen. En arealavmätning över Ljura från 1751 redovisar ett nytt torp som anlagts meter söder om utredningsområdet som hörde till Lida (figur 3). Det sistnämnda torpet var övergivet vid tiden för Häradsekonomiska kartans upprättande ( ), där det även framgår att större delen av Hemängen nu odlats upp. I början av 1900-talet anlades en villa i västra delen av utredningsområdet som senare kom att användas som scoutstuga innan den nyligen revs, och Smedby idrottsplats anlades efter att Norrköpings kommun upplåtit marken 1937 (figur 4). Soldattorpet förefaller ha rivits när Lidagatan anlades vid mitten av 1900-talet. 9

10 Resultat Inga synliga fornlämningar påträffades inom utredningsområdet, men i en mindre yta i sydvästra delen av utredningsområdet kan fornlämningar vara dolda i marken (figur 5). Det finns tre anledningar till denna bedömning: 1. Ytan utgör utkanten av ett möjligt boplatsläge som fortsätter åt söder och väster, och som nu genomskärs av Lidagatan. Fynd från stenåldern har gjorts på liknande nivåer strax söder och sydöst om utredningsområdet. 2. Lämningar efter soldattorpet kan påträffas. Bostadshuset är sannolikt helt förstört men det är möjligt att påträffa lämningar efter aktiviteter eller ekonomibyggnader som hört till torpet. 3. Vägbanken efter Hättingsvägen kan anas i nordvästra delen av ytan. Den synliga vägbanken är sannolikt från början av 1900-talet men under denna kan möjligen äldre väglämningar vara bevarade. Ytan avgränsas åt väster av Lidagatan och åt nordöst av en yta som sannolikt har schaktats ur. Delar av ytan täcks även av sentida dumpmassor, sannolikt från bygget av Lidagatan m Möjlig fornlämning Vägbank Utredningsområde Figur 5. Utredningens resultat. Skala 1:

11 Referenser Litteratur Ajneborn, B Ett vendeltida härdområde vid Kungsängens flygplats. Östergötland, Norrköpings kommun, Styrstads socken, Smedby 6:1, RAÄ 162. Arkeologisk slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, UV rapport 2012:144. Franzén, Gösta (red.) Bebyggelsenamnen i Lösings härad. Ortnamnen i Östergötlands län 15. Uppsala, Ortnamnsarkivet. Svarvar, K Trafikplats vid Ljura bytomt. RAÄ 115, S:t Johannes socken, Norrköpings kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, rapport 2006:65. Kartor Arealavmätning, Ljura nr 1-4, u.å. (LMM akt 05- nkg-4) Geometrisk ägoavmätning, Ljura nr 1-4, 1701 (LMS akt D163-22:2) Geometrisk ägoavmätning, Lida nr 1, 1726 (LMS akt D163-20:1) Arealavmätning, Lida nr 1, 1726 (LMM akt 05- nkg-47) Arealavmätning, Ljura nr 1-4, 1751 (LMM akt 05- nkg-97) Storskifte, Ljura nr 1-4, 1757 (D163-22:4) Häradsekonomiska kartan, blad Styrestad Rågångsåtgärd, Jura nr 1-4, Lida nr 1, 1891 (LMM akt 05-nkg-299)]. Karta över Norrköping, 1930, Norrköpings stadsarkiv. Ekonomiska kartan, blad Vilbergen, 1947 (RAK-id J133-8g8e48). Ekonomiska kartan, blad Norrköping, 1947 (RAKid J133-8g9e48). 11

12 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnr: 3010 Uppdragsgivare: Calluna Socken: Kommun: Län: Styrstad, f.d. Sankt Johannes norrköping östergötland Typ av undersökning: arkeologisk utredning, etapp 1 Undersökningstid, fält: 18 mars 2016 Koordinatsystem : SWEREF 99 TM Höjdsystem: rh 2000 Projektledare: Fältinventering: Layout och kartor: Fynd: Samuel Björklund Samuel Björklund Samuel Björklund inga fynd tillvaratogs. 12

13

14 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:3010