Kyrkbrevet från Älmhults församling nr

Transkript

1 Kyrkbrevet från Älmhults församling nr Tema: Helg och vardag

2 2 Helg och vardag Det finns en naturlig rytm i tillvaron som vi inte kan bryta utan att det får konsekvenser. Vi märker den rytmen i hjärtslagen som pumpar runt blodet i kroppen. Vi märker den i andningen som syresätter samma blod. När vi anstränger oss ökar puls och andning och när vi vilar lugnar båda delarna ner sig igen. Genom årstidernas växlingar påminns vi om samma naturliga rytm mellan aktivitet och vila. På sommaren går växt- och djurvärld på högvarv för att sedan ta igen sig under vintern. Inför risken att denna rytm hotas av människans inverkan på klimatet, hotas även livet på jorden. Redan i bibelns skapelseberättelser beskrivs vårt behov av både arbete och vila, både vardag och helg. När den rytmen rubbas och dagarna flyter ihop till en enahanda lunk mår vi på sikt dåligt. Som en särskild, gudomlig omsorg har vi därför fått ett bud som vill skydda oss från att ta skada. Det är det tredje budet Tänk på vilodagen så att du helgar den! Sentida lagstiftning har reglerat arbetstid och fritid för alla tänkbara yrkesutövare, men tredje budet handlar om oss alla och ser till både kropp och själ. Liksom kroppen behöver pendla mellan anspänning och avslappning för att må väl, så behöver själen finna sin rytm. Ständigt samlar vi på oss tunga bördor i form av konflikter, oro för framtiden, dåligt samvete m.m. Utan att åtgärdas tar detta livslusten ifrån oss. Tänk på vilodagen Gud tror att vi kan tänka ut hur vi bäst tar vara på vilodagen så att kropp och själ får sitt. Därför finns det inga detaljerade regler, bara uppmaningen att tänka till, bli medveten om vad det innebär att helga vilodagen. Att helga betyder att avskilja, att sätta av tid för det heliga. Visserligen är varje dag en gåva från Gud och doplöftet gäller jag är med er alla dagar till tidens slut men i en tid då allt tycks gå fortare behöver vi stanna upp för att vårda vår andliga hälsa. Vi går nu in i den del av året som rymmer många traditionsrika helgdagar. Det innebär goda möjligheter till återhämtning för kropp och själ. Genom olika gudstjänster erbjuds rastplatser längs livsvägen där vi tillsammans kan ägna oss åt andliga övningar och så komma i takt med livet. GOD HELG och VARDAG! Ingmar Lendahls Invigning av Norregårds kyrkogård Söndagen den 15 oktober 2006 invigdes Norregårds kyrkogård. Ett par hundra församlingsbor hade tillsammans med kören Mixturen och invigningstalaren kontraktsprost Göran Alexandersson samlats denna vackra höstsöndag. Mixturen gick med sång i procession till Klockstapeln där invigningen ägde rum. Efter invigningen var det kaffeservering och visning under ledning av kyrkorådets ordförande Anders Krook och landskapsarkitekt Kaj Svensson, vilken tackades av Ingvar Johansson för sitt arbete och stora engagemang. Dammen i norra delen av kyrkogården är unik för svenska kyrkogårdar. Ett besök på den nya kyrkogården kan rekommenderas varmt! Rolf Axelsson - Anders Krook

3 Om helt vanliga och alldeles särskilda dagar De helt vanliga dagarna Vad är min vardag? Är det alla invanda vanligheter, dagarnas jämngrå lunk och rutiner? Eller är det min trygghet, livets sköra hållpunkter som jag hoppas skall få bestå och inte raseras? Det är väl både och. Det finns tillfällen då vardagen känns som en inhägnad vi vill komma ut ur, fastän vi inte vet hur. Och det finns tillfällen då vardagen är en trygghet jag är tacksam över. Kanske mest då vardagen för en tid har rubbats efter sjukdom eller svårigheter, eller när jag återvänder hem efter en lång resa. Då är jag fylld av mängder av nya intryck, nöjd och tacksam, men så skönt ändå att vara hemma! Att få vila i sin egen säng, få omges av välbekanta platser och ansikten, få tid att smälta och bearbeta det jag varit med om. När vi får tillbaka vår vardag upptäcker vi också hur mycket det finns att vara tacksam över, sådant vi så lätt bara tar för givet. Den gamle kloke sagoberättaren H C Andersen uttrycker detta med de begrundansvärda orden: Hela världen är full av små underverk. Men vi är så vana att se dem så vi kallar dem vardag. Livet behöver sin rytm med både vardagar och högtider, men det har säkert sin poäng att de flesta dagarna är vardag. Vardagen hör mycket samman med både våra uppgifter och våra relationer, och det är i ett sådant vardagsliv vi får mogna och förverkligas. Helgen och högtiden får sedan kröna och bekräfta allt vad de andra dagarna rymmer. Det gäller i högsta grad också för både församlingens och den enskilde kristnes liv. I det här Kyrkbrevet vill vi spegla vår församlings liv, också under de helt vanliga dagarna! De alldeles särskilda dagarna I gamla tider var det viktigt att helgdagarna var vilodagar. Då kroppen fick återhämta sig, och då själ och ande fick hämta näring i Guds och församlingens gemenskap. Det var också noga vad som kunde göras och inte göras, och olika högtider hade olika karaktär, en del var festdagar, andra dagar då stillhet och begrundan starkt betonades. I vår tid tänker vi kanske inte först och främst på helgerna som vilodagar, det har istället blivit dagar då man får göra sådant man trivs med i bästa fall. Många upplever det nog så att under helgerna få man göra sådant man annars inte hinner med. Men fastän varken präst eller länsman kan befalla oss att hålla helgfrid är det viktigt för oss själva. Vi behöver dagar som får innebära både vila och högtid. Många vet det; och många kyrkor har sina särskilda retreatgårdar som alltid är fullbelagda. I församlingar inom de flesta samfund har man Stilla dagar. För många pressade nutidsmänniskor med fulltecknade almanackor blir det nödvändigt att söka stilla stunder mitt i vardagsbruset. Stunder då man får sätta sig ner och vänta in sin själ, och stunder då man får vara stilla inför Gud. Att det finns dagar för firande och fest är också viktigt. De finns där och markerar årets rytm, men också som mil- stolpar och riktmärken längs vår egen livsväg. Många av dessa högtider har sina både kyrkliga och folkliga kännetecken. Julen och Påsken handlar om det kristna evangeliets fundament att Gud har kommit till oss genom Jesus, och att han har lidit och dött och uppstått för vår skull. Samtidigt är Julen en midvinterhögtid, och Påsken ett firande av vårens ankomst. Det finns många som firar dessa högtider utan en tanke på det kristna budskapet, men det är också högtider då fler än vanligt besöker gudstjänsterna. För kyrkan blir det en möjlighet att finna anknytningspunkter. De finns där, därför att evangeliet handlar om allt som berör vårt liv i både glädje och sorg, i vardagen och livets stora dagar. Det är ett budskap om ett liv och en kärlek som är starkare än allt mörker och all död. Samma sak gäller vid de tillfällen som ramar in själva människolivet. När vi föds, när vi vill bekräfta vår kärlek, när vi dör. Det är tillfällen att samla släkt och vänner, men där vi också gärna vill ha en kyrklig inramning. Tankarna om vad ett dop, en vigsel och en kyrklig begravning handlar om kan kanske ibland vara diffusa, men så ofta där finns en längtan efter något mer, något större, någon att tacka och be till! Och det är vårt budskap. Att det finns en Gud som är med oss alla dagar - både i vardag och helg intill tidens slut. Mats Brown 3

4 Helg och vardag 4

5 i Älmhults församling 5

6 6 En titt på bokborden De här böckerna, och många fler, finns på bokborden i Kyrkan och Församlingshemmet: Biker Bibel (Bible for the nations 2005) Det här bokförlaget vill nå ut till alla med Guds ord. Därför arbetar de hårt med att få fram olika målgruppsbiblar, t ex Kvinno Bibel, Street Bibel, Festival Bibel, Motor Bibel och Biker Bibel. Boken innehåller Nya Testamentet och många vittnesbörd om hur människor kommit till tro. Kanske väcker den frågor inom dig, om vad som är drivkraften i ditt eget liv. Utan bensin, är den allra dyraste hojen till ingen nytta. Allt som skall fungera, behöver drivkraft! Det lilla ordet tack (Rainer Haak, Libris) I denna bok med mycket vackra, fotograferade bilder och tänkvärda texter, vill författaren uppmuntra oss att oftare säga tack - tyst i vårt inre och hörbart till andra. Han vill få oss att se vårt liv ur ett tacksamhetens perspektiv, utan att förneka eller dölja det negativa och lidandet. Tack är ett litet ord, och ändå är det många gånger mycket svårt att uttala. Men när det kommer från hjärtat kan det utföra underverk! Ett utdrag ur boken: Jag vill tacka Gud för denna nya morgon. Denna dag är ännu ung och full av goda möjligheter. En ny morgon är ibland som ett nytt liv, en ny början. Tack för att jag inte behöver släpa omkring med gårdagen! Vilken skön känsla det är att på kvällen gå igenom dagen och lämna den, glädja sig åt nattens sömn och veta att en oskriven ny dag väntar mig. Det är som den första aningen av vår efter en lång, mörk vinter. Det är som solsken efter regn. Jag vill inte tänka tillbaka på regnet, inte låta gårdagens förspillda tillfällen kasta sin skugga över denna dag. Jag vill glädja mig åt varje ny dag! Julen med Jesus (Diana Mayo, Lois Rock, Libris 2004) Ännu en bok som handlar om Josef, Maria och deras nyfödde son. Särskilt aktuell nu inför den stundande helgen. Drabbad av det oväntade (Elisabeth Sandlund, Cordia 2004) Om detta kan hända dig, då kan det ju hända vem som helst. Påståendet i olika varianter, har författaren mött otaliga gånger och det detta som åsyftas är det mest omskakande, livsförändrande, utmanande och underbara i hennes liv - att säga ja till Jesus Kristus, kort sagt att bli kristen. Kanske är du nyfiken på vad kristen tro innebär idag på 2000-talet. Eller också är du fylld av förakt och nedlåtenhet mot kristen tro och mot kristna. Kanske är du likgiltig och möjligen milt överseende. Eller också är du en av dem som har en personligt utformad tro, en övertygelse om existensen av en högre makt, som kan gripa in i din och dina medmänniskors liv, men som skyggar för begreppet kristen. Oavsett vilken kategori du tillhör är författarens syfte glasklart. Hon vill få dig till att säga: Jag vill vara kristen. Om jag hade levt på Jesu tid (Peter Graystone, Marcus Förlag 1996) En barnbok där man gör jämförelser mellan barns och familjers sätt att leva och leka på Jesu tid och hur barn lever och leker idag. Vänstra sidan på varje uppslag handlar om dåtid och den högra om nutid. Längst bak i boken finns bakgrundsfakta till varje bild från Bibelns tid, som är mycket intressant och lärorik för både barn och vuxna. Julens stjärna (Stella, Solvieg Ågrens Kammarkör, Naxos 2005) En CD-skiva med 18 stycken blandade julsånger med t ex Sankta Lucia, Staffans visa, Nu tändas tusen juleljus, Det är en ros utsprungen och Stilla natt. De flesta i kören är utexaminerade från Örebro Musikhögskola. Detta är svensk körsång när den är som bäst och dessutom kan man njuta av en ypperlig inspelningskvalitet. Med önskan om en fröjdefull och välsignad julhelg och välkomna till bokborden! Monica Crona Tiedtke Träff för alla Plats: Församlingshemmet Tid: december I försoningens tjänst - Ulla Carlsson, Hovmantorp, berättar om sin resa för Svenska Kyrkans Mission i Sydafrika. Samtalskvällar Torsdagar udda veckor kl i Församlingshemmet, Storgatan 7 med början den 1 februari. BARNVERKSAMHETEN BÖRJAR 15 JANUARI! Föräldrar - barngrupper Tisdagar och Torsdagar Fredagar Babycafé 0-1,5 år Onsdagar Ceciliagruppen 3 år Måndagar Barntimmar 4-6 år Måndagar Tordagar Miniorer 6-8 år Tisdagar Juniorer 9-13 år Måndagar Upplysningar om samtliga grupper på tel Välkommen till oss! Annelie IngMarie Ingrid

7 Torsdag 30 november kl Lunchmusik. Torsdag 14 december kl Höstterminens sista lunchmusik. Foto: Leif Gustavsson/IKON Svenska Kyrkans Missions Julinsamling startar Första söndagen i advent och avslutas Trettondedag jul. Syftet är att visa Svenska kyrkans missions arbete och att informera om en världsvid kristen gemenskap och vikten av ett liv i mänsklig värdighet. Insamlingsmålet är 25 miljoner kronor. Förra årets resultat blev nära 24 miljoner. Mission och hiv Kyrkan, Kristi kropp, är hivpositiv eftersom många av dess medlemmar är det. Det kan vi inte längre blunda för. Tar vi Paulus bild om kyrkan som Kristi kropp och dess medlemmar som lemmar i kroppen på allvar, får det konsekvenser för hur kyrkan ska närma sig hiv och aids: Lider en kroppsdel, så lider också alla de andra (1 Kor 12:26). Kyrkans arbete internt måste handla om att skapa försonande miljöer utan diskriminering, externt om att minska och förebygga den snabba spridningen av hiv. Perspektiven hör ihop. Mission innebär en sändning i världen där vi, burna av Guds solidaritet med sin mänsklighet, får vara med och bryta människors isolering och rädsla och visa på det levande hopp som Livets Gud erbjuder. Olle Kristenson Projektledare för teologiskt masterprojekt hiv och aids Helgen december Mixturen och Stenbrohults kyrkokör framför under sina ledare Mary och Per Gunnar Petersson den traditionella julsånggudstjänsten Carols vid Betlehem. I år sjunger vi i Älmhults kyrka lördagen den 16 dec kl och nästa dag i Stenbrohults kyrka kl KÖRERNAS TERMINSSTART MIXTUREN Har du en körtröja i ons 17 jan kl i FH ORATORIEKÖREN garderoben? Kanske har du av misstag övar enligt särskilt schema glömt att lämna tillbaka körtröjor från mina barnkörer. Jag är i JUBILATEKÖREN tors 18 jan kl i KBS starkt behov av nya så hittar du BARNKÖREN någon hemma så lämna tillbaks tors 18 jan kl i KBS den så fort som möjligt. Du kan hänga den i en kasse i Kyrkan. UNGA RÖSTER Tack för Din hjälp! tors 18 jan kl i KBS Mia Andersson, kantor Torsdag 25 januari kl Vårterminens första lunchmusik. Foto: Leif Gustavsson/IKON Hur ska det gå för hivpositiva Dommeti Sridevi och hennes lilla flicka? Förlossningen skedde på kyrkans sjukhus där hivdiagnosen inte var något hinder. 7

8 Gudstjänster i vinter Gudstjänst eller Mässa firas som regel varje sön- och helgdag kl i Älmhults kyrka. Några särskilda påminnelser: 1 söndagen i Advent, 3 december Adventsgudstjänst med Mixturen Familjegudstjänst med Barnkören och Unga Röster. Julafton, 24 december Samling vid krubban. Barnkören och Unga Röster Julbön. Jubilatekören. Juldagen, 25 december 7.00 Julotta. Mixturen. Annandag jul, 26 december Mässa. Nyårsafton, 31 december Temagudstjänst Nyårsdagen, 1 januari Nyårsmässa med Pingstkyrkan och Missionskyrkan. Trettondedag jul, 6 januari Gudstjänst med musikal. Unga Röster. Offergång för missionen. 1 sönd efter Trettondedag jul, 7 januari Julens sånger och psalmer. Mixturen. Kyndelsmässodagen, 4 februari Gudstjänst med ljuständning. Barnkören och Unga Röster. Morgonbön i Kyrkan onsdagar klockan 8.30 Julfest i Församlingshemmet! Söndagen den 10 december kl Vi börjar med Luciatåg. Därefter blir det fika, dans kring granen, tomte och godispåse till alla barn. Välkommen! Gemensamma gudstjänster i ekumeniska böneveckan 16/1 kl Pingstkyrkan 17/1 kl Missionskyrkan 18/1 kl Älmhults kyrka Servering efter varje gudstjänst Svenska kyrkan i Älmhult Box Älmhult telefon: telefax: e-post: almhult.forsamling@svenskakyrkan.se hemsida: Pastorsexpeditionen Norra Klöxhultsvägen 3 Öppettider: tisdag, fredag kl Telefontider: måndag, onsdag, torsdag kl Kyrkoherde Ingmar Lendahls , Komminister Mats Brown , Komminister Karl-Henrik Wallerstein Organist Per Gunnar Petersson Kyrkomusiker Mia Andersson Barnledare IngMarie Svensson Ingrid Ericsson Assistent Annelie Svensson Diakon Agneta Grimberg Kanslist Agneta von Horn Kyrkvaktmästare (även fax) Donald Berg Michael Johansson Församlingsvärdinna Evy Svensson Magnus Eriksson 8 Syföreningen träffas i Församlingshemmet torsdagar i jämna veckor kl med början 25/1. Måndagscafé börjar för våren den 15/1 kl i Församlingshemmet. Jourhavande präst kan nås varje natt mellan kl och på tel Kyrkans familjerådgivning Tidsbeställning per tel Adress: Nygatan 6, Växjö. Redaktionskommitté Mia Andersson, Mats Brown IngMarie Svensson, Rolf Axelsson, Ingmar Lendahls (ansvarig utgivare) Layout och original Johan Grimberg johan.grimberg@telia.com Foto: Älmhults församling där ej annat anges Tryck: