Cirkulärnr: 09:84 Diarienr: 09/5927 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Transkript

1 Cirkulärnr: 09:84 Diarienr: 09/5927 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Mona Fridell m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik: Budgetförutsättningar för åren Bilagor: Bilaga 1: Skatter & Bidrag (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Bilaga 2: Beställningsblankett till modellverktyget Skatter & Bidrag 2010 Bilaga 3: Arbetsgivaravgifter för kommuner 2009 och 2010

2 (18) CIRKULÄR 09:84 Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Mona Fridell m.fl. EJ Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Budgetförutsättningar för åren I detta cirkulär presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos Det definitiva taxeringsutfallet 2009 för inkomståret 2008 Definitivt utfall kostnadsutjämningen 2010 Definitivt utfall LSS-utjämningen 2010 Ytterligare sänkt premie för avtalsförsäkringar år 2009 Arbetsgivaravgifter år 2010 Internränta 2011 Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag , bilaga 1. Nya instruktioner till modellen Skatter och bidrag. Beställningsblankett för modellen Skatter & Bidrag. Den samhällsekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska statistik som har inkommit sedan publiceringen av vår föregående skatteunderlagsprognos har inte föranlett oss att revidera vår internationella bild eller vår bedömning av produktionen och efterfrågans utveckling. Världsekonomin är på väg upp ur den djupaste svackan på decennier. I Asien har uppgången synts ett tag och i USA har de starka konsumtionsstimulanserna hjälpt till att få igång ekonomin. Även i Europa tycks nu tillväxten ha kommit i gång. Till skillnad från den internationella bilden och inhemsk efterfrågan och produktion visar den svenska arbetsmarknaden tydliga tecken på att utvecklas något gynnsammare än i vår tidigare bedömning. Antalet personer varslade om uppsägning har på kort tid sjunkit från förra vinterns mycket höga tal till mer normala nivåer. Den öppna arbetslösheten har heller hittills inte ökat så snabbt som tidigare bedömningar innebar. Arbetsförmedlingens omfattande undersökning om arbets- Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se,

3 (18) givarnas syn på sysselsättningen den närmaste tiden ger nu en mer optimistisk bild än tidigare. Vi tolkar den senaste utvecklingen som att nedgången inte blir lika djup som vi tidigare trott. Bedömningen är att nedgången fortsätter i långsammare takt under större delen av 2010, för att därefter vända uppåt. Vi gör nu inte någon annan bedömning än tidigare vad gäller den nivå antalet arbetade timmar kan nå upp till på sikt. Att nedgången inte blir så djup betyder därför att ökningstakten när det väl har vänt uppåt blir lägre än i den tidigare prognosen om det blir mindre brant ned blir det också mindre brant upp Översatt till förändring mellan kalenderår innebär den nya prognosen att antalet arbetade timmar minskar med 3,0 procent mellan 2008 och 2009 och 1,7 procent nästa år. Arbetslösheten beräknas stiga till 10 procent nästa år och ligga kvar på den nivån Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring BNP 0,5 4,3 2,7 2,5 2,7 3,5 Arbetade timmar 1,1 3,0 1,7 0,0 1,1 1,6 Timlön 4,8 3,2 2,3 2,3 2,3 3,0 Arbetslöshet 6,1 8,4 10,0 10,0 9,1 7,8 KPI 3,4 0,2 1,0 1,3 1,8 1,9 Skattesatser 2010 Den 11 december presenterade Skatteverket skattesatserna för Totalt ändrar 29 kommuner skattesatsen. Skatten sänks i 2 kommuner och höjs i 27. Sigtuna sänker skatten med 12 öre och Skurup sänker med 3 öre. Skatten höjs mest i Oxelösund med 1 krona och i Alvesta med 90 öre. Skatten höjs i två landsting. Västernorrland höjer med 39 öre och Gävleborg höjer med 30 öre. Det enda landsting som sänker skatten är Södermanland, med 20 öre. Kommunerna i länet gör motsvarande höjning. Solna kommer att ha den lägsta kommunala utdebiteringen 2009, med 17,12 och Dals-Ed den högsta, 23,64. Förändringarna i utdebitering samt förändringar i kommunernas folkmängd gör att den genomsnittliga kommunala skattesatsen ökar från 20,72 till 20,74 mellan 2009 och Inklusive landstingsskatt så återfinns de tre kommunerna med lägst skattetryck i Skåne, där Vellinge har den lägsta skattenivån med 28,89. De kommunvisa skattesatserna för 2010 finns på under Offentlig ekonomi. Det kommunala skatteunderlaget Taxeringsutfallet för 2008 är nu klart. Det visar att skatteunderlaget ökade med 5,45 procent, 0,05 procentenheter mindre än vår föregående prognos.

4 (18) Definitivt taxeringsutfall 2009 för inkomståret 2008 Skatteverket (RSV) har sammanställt utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2008 enligt 2009 års taxering. Enligt det slutliga taxeringsutfallet för taxeringsåret 2009 ökade den beskattningsbara inkomsten i riket med 5,45 procent, vilket kan jämföras med 5,64 procent föregående år. Medelskattekraften uppgår enligt det definitiva utfallet till kr per invånare den , en ökning med kr från föregående år. Jämfört med Skatteverkets första preliminära utfall i augusti ökade den beskattningsbara inkomsten med 0,22 procentenheter. Tabell 2. Preliminära och slutliga taxeringsutfall för åren Procent Aug Sep Okt Nov Skillnad nov aug Skillnad nov okt Taxering 06 3,60 3,71 3,72 3,80 0,20 0,08 Taxering 07 4,03 4,15 4,17 4,29 0,26 0,12 Taxering 08 5,29 5,52 5,54 5,64 0,35 0,10 Taxering 09 5,23 5,40 5,43 5,45 0,22 0,02 Regionala skillnader Alla kommuner hade positiv skatteunderlagstillväxt under inkomståret men ökningen av den beskattningsbara inkomsten fördelade sig ojämnt mellan kommunerna. Mest växte skatteunderlaget i Solna, med 8,7 procent, och i Nykvarn med 8,6 procent. Totalt hade 74 kommuner en bättre skatteunderlagstillväxt än genomsnittet i riket. De kommunvisa utfallen finns redovisade på välj Vi arbetar med, Ekonomi, Budget- och planeringsförutsättningar. Figur 1. Skatteunderlagsutveckling, taxeringsåren 2009 och 2008 per län Procentuell förändring 8,0% 7,0% ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Källa: Skatteverket.

5 (18) Den regionala spridningen av skatteunderlagstillväxten är inte lika stor som den kommunala. Den största utvecklingen taxeringsåret 2009 återfanns i Stockholms län, där skatteunderlaget växte med 6,4 procent. Även sett på två år har Stockholms län haft den bästa skatteunderlagsutvecklingen. I nio län var skatteunderlagsutvecklingen bättre under taxeringsåret 2009 än Indelat i kommungrupp växte den beskattningsbara inkomsten mest i storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö, och i förortskommuner, i båda fallen med 6,1 procent. Det är gruppen förortskommuner som har högst medelskattekraft. I gruppen ingår 38 kommuner runt Stockholm, Malmö och Göteborg. Tillväxten av skatteunderlaget har haft bra draghjälp av den positiva befolkningsutveckling som nästan alla dessa kommuner har haft. I tabell 3 syns skatteunderlagstillväxten och medelskattekraften per kommungrupp taxeringsåren 2009 och Tabell 3. Skatteunderlagstillväxt och medelskattekraft per kommungrupp, taxeringsåren 2009 och 2008 Utveckling skatteunderlag Medelskattekraft tax 2009 Medelskattekraft tax 2008 Förortskommuner 6,1 % Glesbygdskommuner 3,9 % Pendlingskommuner 5,5 % Storstäder 6,1 % Större städer 5,5 % Varuproducerande kommuner 4,6 % Övr kommuner, inv. 4,5 % Övr kommuner, mer än inv. 5,0 % Övr kommuner, mindre än inv. 4,3 % Totalt 5,4 % Skatteunderlagstillväxt Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas ovan och som presenteras mer utförligt i MakroNytt nr 05/09. Konjunkturnedgången påverkar skatteunderlaget främst genom att antalet arbetade timmar minskar (tabell 4). Det svaga läget på arbetsmarknaden och låg inflationstakt medför att löneökningstakten samtidigt avtar. Sammantaget innebär detta att lönesummans bidrag till skatteunderlagstillväxten minskar från cirka 4,5 procent förra året, till ungefär noll i år. Eftersom detta endast till en mindre del motverkas av att inkomsterna från pensioner och arbetslöshetsunderstöd ökar växer skatteunderlaget långsammare än på många år.

6 (18) Tabell 4. Skatteunderlagstillväxt samt bidrag från olika komponenter Procentenheter Summa exkl. regelförändringar, % 5,3 1,6 1,5 2,1 3,1 3,6 Summa 5,4 1,2 0,9 2,1 3,1 3,6 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön 3,7 2,5 1,7 1,7 1,7 2,3 Sysselsättning 0,8 2,3 1,3 0,0 0,8 1,2 Sociala ersättningar 0,6 1,8 0,7 0,4 0,4 0,3 Övriga inkomster 0,3 0,1 0,0 0,1 0,2 0,2 Avdrag 0,0 0,7 0,3 0,1 0,1 0,4 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting. Nästa år minskar skatteunderlagets ökningstakt ytterligare. Det beror på att antalet arbetade timmar fortsätter falla, om än i avtagande takt, samtidigt som löneökningstakten dämpas ytterligare. Dessutom håller den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet tillbaka pensionsinkomsterna. När sysselsättningen slutar falla och så småningom vänder upp växer skatteunderlaget bättre, men ändå bara i paritet med de svagaste åren tidigare under talet. Det förklaras delvis av att den fortsatt relativt höga arbetslösheten väntas leda till låg löneökningstakt. Men den automatiska balanseringen av det allmänna pensionssystemet fortsätter också att hålla tillbaka skatteunderlagstillväxten. Förändringar jämfört med föregående prognos Vi räknar nu med att sysselsättningsnedgången inte blir fullt så stor som den vi förutsåg i föregående prognos (se Cirkulär nr 09:58). Det innebär att sysselsättningen har mindre negativ effekt på skatteunderlaget dessa år i den nya prognosen. Vi har dock inte ändrat vår bedömning av sysselsättningsnivån vid prognosperiodens slut. Det betyder att antalet arbetade timmar ökar långsammare än i förra prognosen, vilket bidragit till en nedrevidering av skatteunderlagstillväxten dessa år. Mot slutet av perioden väntas dessutom bromseffekten i balanseringen av det allmänna pensionssystemet bli kraftigare än vi tidigare förutsett. Jämförelse med andra prognosmakare Sett över hela perioden visar regeringens prognos i budgetpropositionen ungefär samma skatteunderlagstillväxt som SKL:s (tabell 5). Förbundet räknar dock med lite större ökningstakt i början av perioden medan det omvända gäller Det förklaras i huvudsak av olikheter i bedömningen av sysselsättningsutvecklingen.

7 (18) Tabell 5. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, dec ,2 0,9 2,1 3,1 3,6 7,5 ESV, dec ,5 0,8 2,5 3,0 4,2 8,0 SKL, okt ,8 0,4 2,5 3,4 4,1 7,3 BP10, sep ,1* 0,6* 2,2 3,2 7,3 *På regeringssammanträdet fastställdes uppräkningsfaktorerna för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt 2010 till 1,011 respektive 1,006. Den högre skatteunderlagstillväxten i ESV:s prognos beror på en snabbare sysselsättningsökning. ESV förutser också en högre löneökningstakt. Effekten av starkare sysselsättningstillväxt motverkas delvis av mindre inkomster av arbetsmarknadsersättningar. Även en svagare utveckling av pensionsinkomsterna i ESV:s prognos bidrar till att minska skillnaden mellan ESV:s och förbundets prognos. Slutavräkningar Slutavräkning 2008 Enligt taxeringsutfallet blir slutavräkningen av 2008 års skatteintäkter 206 kronor per invånare den Avräkningen regleras i januari Enligt Rådet för kommunal redovisning skulle SKL:s decemberprognos användas i prognosen över slutavräkningen i bokslutet för SKL:s prognos gav en avräkning på 242 kr/invånare. Detta ger en korrigering på 36 kr per invånare i bokslut Slutavräkning 2009 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2008 och 2009 innebär en högre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att vår prognos på slutavräkningen 2009 blir negativ, kr per invånare den Slutavräkning 2010 Regeringen fastställde uppräkningsfaktorerna för 2009 och 2010 till 1,1 respektive 0,6 procent i budgetpropositionen i år. Uppräkningsfaktorerna innebär en lägre uppräkning än SKL:s prognos. Detta gör att vår prognos på slutavräkningen 2010 blir positiv, 143 kr per invånare den Regleringsbidrag/avgift Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en bedömning av regleringsposten för åren 2009 till 2012 (tabell 6 och 7). Bedömningen bygger på: Vår skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen Riksdagens beslut av ram för anslaget kommunalekonomisk utjämning, samt

8 (18) Utvecklingen av kostnaderna för införandereglerna. Tabell 6. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2009 till 2012 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Tabell 7. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2009 till 2012 Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Orsaken till att regleringsposten är negativ 2009 är att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen. Utfall kostnadsutjämningen 2010 Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar definitiva beräkningar av kostnadsutjämningen för bidragsåret 2010 via e-post till kommunerna. Kommunens bidrag eller avgift samt utfallet i de olika delmodellerna framgår av SCB:s material, varför inga kommunvisa tabeller bifogas detta cirkulär. Vi hänvisar istället till SCB:s utskick samt till information på SCB:s webbplats under adressen 1. I förhållande till SCB:s preliminära beräkning från oktober förändras bidrag och avgifter marginellt på grund av uppdateringen av skattekraften i barnomsorgsmodellen. Som mest förbättras utfallet med 13 kronor/invånare (Lomma) och försämras som mest med 8 kronor/invånare (Nykvarn) i barnomsorgsmodellen. Utöver detta får ett antal kommuner större förändringar på grund av eftersläpningsersättningen i modellen för befolkningsförändringar i och med befolkningsutfallet per 1/ Dessa förändringar från prognosen i oktober medför även att det stora flertalet kommuner får ett försämrat utfall med 46 kronor/invånare, då kostnaden för finansieringen av eftersläpningen ökat, se avsnittet nedan. 1 > Hitta statistik > Statistik efter ämne > Offentlig ekonomi.

9 (18) Utfallet av beräkningarna för den kommunalekonomiska utjämningen överlämnas till skatteverket för att utgöra underlag för de bidrag och avgifter för 2010 som skatteverket preliminärt beslutar om i mitten av januari månad. Den kommun som eventuellt vill påtala fel i underlaget får göra det när skatteverket meddelat sitt beslut. Eftersläpningseffekter i kostnadsutjämningen I bilaga 1 redovisas kommunens bidrag/avgift i kostnadsutjämningen inklusive eventuell ersättning för eftersläpningseffekter för Denna är dock exkluderad för åren 2011 och De kommuner som kvalificerat sig för eftersläpningsbidraget har haft en genomsnittlig befolkningsökning åren 2004 till 2008 som överstiger 1,2 procent men ÄVEN en ökning som överstiger 1,2 procent mellan 2008 och I tabell 8 redovisas den slutgiltiga ersättningen för eftersläpningseffekter för de 20 kommuner som kvalificerat sig för bidraget. Jämfört med SCB:s preliminära beräkningar från oktober har Trosa kommun fallit bort, då befolkningstillväxten mellan 2008 och 2009 var inte tillräckligt stor för att det andra kriteriet skulle uppfyllas. I sin oktoberprognos använder sig SCB av ett modifierat gränsvärde baserat på befolkningsutfallet i juni. Tabell 8. Kommuner med eftersläpningsersättning i kostnadsutjämningen Kommun Genomsnitt Förändring Bidrag, Kommun Genomsnitt Förändring Bidrag, kr/inv kr/inv. Huddinge 1,7 % 1,9 % 270 Vaxholm 2,3 % 2,0 % 311 Nacka 2,2 % 2,6 % 535 Bjuv 1,3 % 1,3 % 29 Nykvarn 2,1 % 1,9 % 264 Burlöv 1,5 % 1,6 % 153 Sigtuna 1,3 % 2,4 % 465 Kävlinge 2,0 % 1,5 % 124 Sollentuna 1,3 % 1,9 % 267 Lomma 2,4 % 2,8 % 628 Solna 2,5 % 2,4 % 381 Lund 1,4 % 1,7 % 195 Stockholm 1,4 % 2,3 % 389 Malmö 1,5 % 2,6 % 576 Sundbyberg 1,5 % 4,7 % Åstorp 2,0 % 1,5 % 135 Upplands-Bro 1,4 % 2,7 % 591 Kungsbacka 1,5 % 1,6 % 170 Vallentuna 1,8 % 1,4 % 83 Härryda 1,5 % 1,5 % 136 Bidragets storlek baseras på det antal personer som överstiger gränsvärdet på 1,2 procent. Detta antal personer läggs till folkmängden 1/ och utifrån detta görs en ny beräkning av utjämningssystemet (kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringspost) för Motsvarande beräkning görs för inkomstutjämningen. Eftersläpningsbidraget 2010 är skillnaden mellan dessa teoretiska beräkningar och de faktiska utfallen för Avser befolkningen per 1 november respektive år.

10 (18) Eftersläpningsbidraget finansieras gemensamt av alla kommuner med ca 80 kr per invånare. Detta innebär en ökning med 46 kr/invånare i förhållande till de preliminära uppgifterna från SCB i oktober. Orsaken till den stora förändringen är stora befolkningsökningar mellan juni och november i, inte minst, Sundbyberg, Solna och Lomma samt att ersättningen till två stora kommuner, Stockholm och Malmö, är större än i prognosen. Utfall LSS-utjämningen 2010 SCB har beräknat utfallet av bidragen och avgifterna i LSS-utjämningen för år Skillnaden mot den förra preliminära beräkningen i september är att folkmängden justerats per den 1 november. Några få kommuner har dessutom förändrat sina uppgifter i verksamhetsstatistiken och underlaget för PK-IX enligt räkenskapssammandraget Beräkningarna för bidrags- och avgiftsåret 2010 baseras på verksamhetsstatistik över antalet LSS-insatser 2008, genomsnittliga kostnader enligt RS 2008 samt personalkostnadsindex beräknade på 2008 års förhållanden. Befolkningsuppgifter per den Den 10 december presenterade SCB befolkningsuppgifter per Kommunens befolkning per 1 november påverkar intäkterna i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag/avgift. Antalet invånare i riket var cirka fler jämfört med prognosen. Detta innebär att den prognostiserade medelskattekraften 2010 blir cirka 275 kr lägre, allt annat lika. Kommuner som erhåller bidrag i inkomstutjämningen kommer att få lägre ersättning och kommuner som betalar avgift kommer att betala en större avgift på grund av detta. I tabell 9 presenteras befolkningsutfall och prognos, samt medelskattekraft som ligger till grund för beräkningarna i bilaga 1. Tabell 9. Befolkning i riket, utfall och prognos per 1.11, samt medelskattekraft för åren Utfall Prognos Förändring, % 0,7350 0,6520 0,5812 0,5601 Medelskattekraft Regeringens fastställda SKL:s prognos Ytterligare sänkt premie för avtalsförsäkringar år 2009 De kollektivavtalade avtalsförsäkringarna utgör en del av arbetskraftskostnaden. Avtalsförsäkringen domineras av en kompletterande sjukersättning, den s.k. Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS-KL). Försäkringen ersätter inkomstbortfall vid långvarig sjukdom och är en komplettering till försäkringskassans ersättning.

11 (18) Merparten av kostnaderna för försäkringen avser ersättning till personer med sjukersättning. Avgiftsbefrielseförsäkringen är en komplettering av denna försäkring såtillvida att den reglerar att pensionsavsättningsinbetalningar görs för de sjuka. Det är AFA som tillhandahåller dessa försäkringar. AFA administrerar även en försäkring för arbetsskada (TFA-KL). Premien för denna är dock bara symboliska 0,01 procent av lönesumman eftersom försäkringen f.n. har ett stort kapital. Färre långtidssjuka leder till pengar tillbaka år 2009 Avseende år 2009 kommer den slutliga premien för AFA:s försäkringar (förutom TFA-KL) att nolldebiteras. Den snabba kraftiga nedväxlingen i sjukersättningsfall efter halvårsskiftet 2008, leder till avvecklingsvinster på redan reserverade åtaganden som kan nyttjas till en sänkning av 2009 års premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna för Den under år 2009 erlagda premien på 1,00 procent av lönesumman kommer att krediteras. Återbetalning av större delen av den erlagda premien kommer att ske efter årsskiftet. Det är FORA som på uppdrag av AFA administrerar premieinbetalningarna och återbetalningen. Det finns dock en överenskommelse med Kommunal, OFR och AkademikerAlliansen om att för SKL:s och Pactas medlemmar 500 miljoner kronor ska innehållas och skuldföras hos AFA. Dessa pengar kommer således inte att återbetalas utan kvarstå som en fordran hos kommuner och landsting. Så småningom ska dessa pengar föras över till trygghetsfonden för kommuner och landsting, under förutsättning att ett omställningsavtal träffas; 500 miljoner kronor motsvarar cirka 0,2 procent av lönesumman. I årsbokslutet 2009 innebär detta att kostnaderna för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen blir noll. Preliminärt erlagda premier omförs till kortfristiga fordringar. Större delen av denna fordran kommer att likvidregleras i början av Resterande fordran kan, under förutsättning att omställningsavtal träffas, senare omföras till förutbetalda premier för trygghetsfonden. Om ett centralt kommunalt omställningsavtal inte träffas ska det hos AFA skuldförda beloppet återbetalas till de arbetsgivare som tidigare fått sin återbetalda premie för år 2009 reducerad. Tabell 10. Avtalsförsäkringspremien år Procent av lönesumman Kommunala avtal Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) 1,70 1,70 1,70 1,64 0,00 0,40 Avgiftsbefrielseförsäkring 0,55 0,55 0,55 0,44 0,00 0,10 Löneskatt 24,26 % 0,13 0,13 0,13 0,11 0,00 0,02 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL) 0,50 0,40 0,40 0,35 0,30 0,30 Summa 2,89 2,79 2,79 2,51 0,31 0,83

12 (18) Arbetsgivaravgifter för kommunerna 2010 Arbetsgivaravgifterna enligt lag är sammantaget oförändrade för år 2010, 31,42 procent. Det sker emellertid några förskjutningar mellan de olika avgifterna, då delarna ska återspegla utgifterna för de olika områdena. Sjukförsäkringsavgiften sänks medan arbetsmarknadsavgiften höjs. För att komma på en totalt sett oförändrad nivå justeras den allmänna löneavgiften. Premien för avtalsförsäkringarna beräknas till 0,83 procent (tabell 10). Premien för AGS-KL och avgiftsbefrielseförsäkringen har sänkts under senare år och kostnaden beräknas sammantaget till 0,52 procent av lönesumman år 2010 inkl löneskatt. Det är nedgången i antalet sjukersättningsfall som förklarar detta. Förändringarna i den allmänna sjukförsäkringen har medfört en kraftig minskning av inflödet till långtidssjukskrivning. AFA Försäkrings bedömning av premiebehovet år 2010 motiveras av AFA:s statistiska underlag över ett kraftigt minskat inflöde av sjukersättningsfall samt även av en förbättrad finansiell avkastning på kapitalet. Premien avseende år 2010 sägs motsvara det medelsiktiga premiebehovet. Det finns även en tjänstegrupplivförsäkring (TGL-KL). Denna administreras av KPA. Premien för denna är oförändrad, 0,30 procent av lönesumman år Sammantaget blir då premien för avtalsförsäkringarna 0,83 procent av lönesumman Det har således skett en betydande kostnadsnedgång avseende avtalsförsäkringarna de senaste åren; en sänkning med hela 2 procentenheter sedan Förbundet rekommenderar ett oförändrat kalkylerat pålägg avseende avtalspensioner för kommuner år 2010 på 6,83 procent. Sammantaget gör detta ett po-pålägg på 39,08 procent av lönesumman. Se bilaga 3 för kommunernas arbetsgivaravgifter för 2009 och Internränta 2011 För 2011 rekommenderar SKL en internräntesats på 4,3 procent. Det är i linje med vår prognos för den långa statsobligationsräntan Utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2010 Skatteverkets betalar ut skatter och bidrag under år 2010 den tredje vardagen efter den 17:e varje månad till Plusgirot/Bankgirot. Utbetalningsdagarna finns i tabell 11. Tabell 11. Utbetalnings- och bokföringsdag för preliminära skatter och bidrag 2010 Utbetalningsdag Bokföringsdag Utbetalningsdag Bokföringsdag Jan Jul Feb Aug Mar Sep Apr Okt Maj Nov Jun Dec 22 23

13 (18) Slutavräkningen för 2008 års skatteintäkter justeras på januari månads skatteutbetalning. Det tillfälliga konjunkturstödet (975 kronor per invånare) avseende 2010 betalas ut i samband med den ordinarie månadsutbetalningen den 23 december Kommunvisa beräkningar av skatter och bidrag I bilaga 1 redovisas kommunvisa beräkningar av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i bilaga 1. Det tillfälliga konjunkturstödet 2010 som betalas ut i december 2009 (sammanlagt 975 kronor per invånare) ingår inte i bilaga 1 medan nivåhöjningen av anslaget kommunalekonomisk utjämning 2010 och ingår. Av tabell 12 framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i bilaga 1 eller inte.

14 (18) Tabell 12. Specificering av vissa statsbidrag åren Statsbidrag Läs mer i cirkulär Tillfälligt konjunkturstöd vårproposition 2009 Tillskott kommunalekonomis utjämning vårproposition 2009 Tillfälligt konjunkturstöd budgetproposition 2010 Tillskott kommunalekonomisk utjämning budgetproposition 2010 Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) Äldreomsorg anhörig- stöd Utvidgad fastighetsavgift Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige Rektorsutbildning HPV-Vaccin Ändring skuldsaneringslagen Reglering underskott LSS (tillf införandebidag) Nya skollagen Effektiviseringar nya gymnasieskolan Förlängning nationellt jmfprojekt (till anslaget 1:3) I bil 1? Nej 09:23 Belopp Mnkr 525 Kr/inv I bil 1? Ja Ja 09:23 Belopp Mnkr I bil 1? Nej 09:55 Belopp Mnkr 450 Kr/inv I bil 1? Ja 09:55 Belopp Mnkr 301 Kr/inv I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/inv I bil 1? Nej Nej Nej Nej 09:55 Belopp Mnkr I bil 1? Nej Nej Nej 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv I bil 1? Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr I bil 1? Nej 09:55 Belopp 15 Mnkr I bil 1? Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr 3 6 Kr/Inv I bil 1? Ja 09:55 Belopp 675 Mnkr 72 Kr/Inv I bil 1? Ja 09:55 Belopp 2 Mnkr

15 (18) Skillnader jämfört med förra beräkningen (cirkulär 09:58) beror på: Ny skatteunderlagsprognos Befolkningsutfall per den 1 november 2009 Det definitiva taxeringsutfallet för inkomståret 2008 Beslutad skattesats 2010 Utfall kostnadsutjämningen 2010 Utfall LSS-utjämningen 2010 Taxeringsutfallet innebar för de flesta kommuner små förändringar jämfört med prognosen (preliminärt utfall september) i cirkulär 09:58. Danderyd, Övertorneå, Haparanda och Lidingö fick dock relativt stora positiva förändringar från preliminärt till definitivt utfall. Effekten av detta blir att skatteintäkterna ökar men inkomstutjämningsbidraget minskar (inkomstutjämningsavgiften ökar). Nettoeffekten blir dock positiv. Drygt 160 kommuner fick svagt negativa förändringar mellan prognos och utfall. Effekten för dessa kommuner blir den motsatta. Befolkningen på riksnivå blev större än prognosen. Då den uppräknade taxeringen i riket därmed kommer att delas mellan fler individer innebär det en minskad medelskattekraft med ca 275 kronor. Eventuell eftersläpningsersättning i kostnadsutjämningen 2010 är exkluderad åren 2011 och Beräkningarna bygger i övrigt på 2010 års skattesatser samt att befolkningen i varje kommun utvecklas i takt med riksprognosen. Önskas beräkningar utifrån andra förutsättningar, ange dessa via e-post till: mona.fridell@skl.se. Gör kommunens egen intäktsprognos åren med hjälp av modellen Skatter och bidrag Med hjälp av modellen kan du se kommunens intäkter efter olika antaganden om: Skattesats Antal invånare och åldersstruktur i den egna kommunen Skatteunderlagsutvecklingen i den egna kommunen Skatteunderlag i riket Du får också en ökad förståelse för hur utjämningssystemets olika delar påverkas av förändringar i befolkningen och av skatteunderlagets utveckling i riket. Vi informerar kontinuerligt i våra cirkulär om hur ändrade förutsättningar ska föras in i modellen. Modellen är endast tillgänglig för dig som ansvarar för kommunernas ekonomieller finansfunktion. Priset är kronor för nytillkomna användare och kronor för de som uppdaterar modellen.

16 (18) För nytillkomna användare erbjuder vi två kurser under Förutom att gå igenom modellen görs även en genomgång av utjämningssystemet. Den första kursen hålls i Stockholm den 25 mars, se nedan. Vi återkommer med kursdatum inför hösten. Modellen skickas ut i början av februari Beställningen kan göras från vår webbplats under Vi arbetar med. Klicka på Ekonomi, Budget- och planeringsförutsättningar, Skatter och bidrag. Kurs i utjämningssystemet och modellen Skatter och Bidrag För nytillkomna användare erbjuder vi torsdagen den 25 mars årets första kurs i utjämningssystemet och modellen skatter och bidrag. Förmiddagen ägnas åt en genomgång av utjämningssystemets grunder plus eventuella aktuella frågor med koppling till systemet. Eftermiddagen vigs åt modellen Skatter & bidrag, med praktiska övningar och möjlighet till att arbeta med egna frågor med stöd/handledning. Plats Informator, Karlavägen 108, Stockholm När Torsdagen den 25 mars, kl. 9:30 16:30 Preliminärt program Utjämningssystemet Lunch Modellverktyget Skatter och bidrag Kostnad: kr per person inklusive lunch, men exklusive moms. Anmälan: via e-post till Birgitta Westlund (birgitta.westlund@skl.se) eller tfn senast den 10 mars. Platsantalet är begränsat. Ange särskilt fakturaadressen och om du vill ha specialkost. Mer information om kursens innehåll kan du få av Mona Fridell, kontaktuppgifter finns längre ned. Du kan även läsa mer och anmäla dig på vår webbplats under Vi arbetar med. Klicka på Ekonomi, sedan Kurser & konferenser. Modellen Skatter och bidrag Kommuner som använder den förenklade uppdateringen laddar ner filen: Uppdateringsfil_09084nr7.xls från sidan Följ sedan instruktionerna i filen, eller läs det papper som skickades ut i samband med att modellen skickades ut, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta cirkulär.

17 (18) Kommuner som uppdaterar modellen som vanligt behöver göra nedanstående förändringar i blad 2 Indatabladet. För att ändra i modellen måste man ta bort bladets skydd. Detta görs genom att man går längst upp på skärmen till meny Verktyg och väljer Skydd/Ta bort bladets skydd och på frågan om lösenord skriver kommun. Skriv in SKL:s skatteunderlagsprognos i cellerna C9 till G9. Beloppen syns i tabell 4, andra raden. Skriv in kommunens definitiva taxering för inkomstår 2008 i cellen C20. Värdet finns i bilaga 1, rad 6. Skriv in rikets taxeringsutfall ,8068 i cell C19. Skriv in rikets befolkning per samt prognosen för åren i cellerna D26 F26. Uppgifterna framgår av bilaga 1, rad 29. I cell G26 ska prognosen för skrivas in. Antalet invånare är Skriv in följande formel i cell B9: =B11. Skriv in kommunens befolkning per samt förbundets prognos för åren i cellerna D29 F29. Antalet invånare framgår av bilaga 1, rad 2. I cell G29 ska följande formel skrivas: =F29*(1+(G25/100)). Skriv in justerad statsbidragsram 2010 i cellerna D32. Beloppet är: ,251 Skriv in beloppen för inkomstutjämningsbidraget netto åren 2010 till 2013 i cellerna D35 G35. Beloppen är: ,012; ,180; ,886; ,509 Skriv in det överskjutande nettobeloppet för kostnadsutjämningen 2010 i cell D39. Beloppet är 4,607 Skriv in Strukturbidraget i cellerna D42 G42. Beloppen är: 1 522,689; 1 532,617; 1 541,523; 1 550,160. Skriv in Införandebidraget 2010 i cellerna D45. Beloppen är: 89,641. Lägg in kommunens förändring av skattesatsen 2010 i cell D57. Detta gäller endast kommuner som förändrar skattesatsen En höjning med 10 öre skrivs 0,10. En sänkning skrivs med minustecken framför. Glöm inte att aktivera en eventuell skatteförändring genom att välja Förändrad på knappen Skattesats på bladet Totala intäkter. I cell D67 ska kommunens värde för Kostnadsutjämningen 2010 skrivas in. Beloppet framgår av bilaga 1, rad 15. Eventuell formel ska skrivas över. Kommuner som kommer ifråga för eftersläpningsersättning (tabell 8) ska, liksom tidigare, ha en formel i denna cell. Formeln ska lyda =xxxx + (OM(N5>2;'Blad 6 Befolkningsförändringar'!D73;0)) där xxxx = kostnadsutjämning 2011 enligt bilaga 1. Observera att det är värdet för 2011 som ska skrivas in, detta för att exkludera eftersläpningsersättningen från kostnadsutjämningen åren 2011 och Skriv in det definitiva LSS-bidraget/avgiften för 2010 i cell D70. Beloppet hittar du i bilaga 1, rad 22.

18 (18) Dessutom måste följande ändringar göras i blad 1 Totala intäkter: Skriv in Sveriges Kommuner och Landstings prognos över korrigeringen av slutavräkningen för år 2008 i cell H28 (36 kr/inv.). Skriv in Sveriges Kommuner och Landstings prognos över avräkningen på 2009 års inkomster i cell H30 ( kr/inv.). Skriv in Sveriges Kommuner och Landstings prognos över avräkningen på 2010 års inkomster i cell I32 (143 kr/inv.). Efter att ha gjort ändringen bör skyddet återinföras genom att man på menyn Verktyg väljer Skydd/Skydda blad och på frågan om lösenord återigen skriver in ordet kommun. Tidpunkter under feb Vi presenterar ny skatteunderlagsprognos 16 feb Budgetdagen 2010 Malmö 17 feb Budgetdagen 2010 Stockholm 23 feb Budgetdagen 2010 Göteborg 25 feb Budgetdagen 2010 Umeå 25 mars Kurs i utjämningssystemet och Modellen Skatter och Bidrag, Stockholm 15 apr Regeringen presenterar Vårpropositionen prel 22 apr prel 17 aug Vi presenterar ny skatteunderlagsprognos Vi presenterar ny skatteunderlagsprognos aug KOMMEK i Malmö v.40 Regeringen presenterar Budgetpropositionen (ej regeringsskifte) v.41 Regeringen presenterar Budgetpropositionen (vid regeringsskifte) prel 7 okt Vi presenterar ny skatteunderlagsprognos 22 nov Skatteverket presenterar slutligt taxeringsutfall för 2010 prel 16 dec Vi presenterar ny skatteunderlagsprognos

19 (18) Gör som 300 andra kommunalekonomer: Prenumerera gärna på vår löpsedel på även den under Vi arbetar med, Ekonomi. Där finns de senaste uppdaterade cirkulären tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan cirkulären. Frågor om detta cirkulär kan ställas till Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag) , Måns Norberg (utjämningssystemet) , Peter Sjöquist (LSS-utjämning) , Bo Legerius (skatteunderlaget) , Siv Stjernborg (avtalsförsäkringar, arbetsgivaravgifter och internränta) , Kajsa Jansson (avtalsförsäkringar, arbetsgivaravgifter) Håkan Hellstrand (makroekonomi) Alla kan nås via e-post på mönstret: SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Signild Östgren Mona Fridell Bilaga Bilagor: Bilaga 1: Skatter & Bidrag (kommunspecifik, endast till ekonomikontoren) Bilaga 2: Beställningsblankett till modellverktyget Skatter & Bidrag 2010 Bilaga 3: Arbetsgivaravgifter för kommuner 2009 och 2010