Ekonomi Nytt. Nummer 18/ Dnr SKL 15/06555 Mona Fridell m.fl

Transkript

1 Ekonomi Nytt Nummer 18/ Dnr SKL 15/06555 Mona Fridell m.fl Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer Planeringsförutsättningar för åren I detta EkonomiNytt presenterar vi: Ny skatteunderlagsprognos för 2015 Slutligt taxeringsutfall november Skattesatser 2016 Länsvisa skattesatser 2016 (vid skatteväxling) Befolkningsuppgifter per den 1 november 2015 Ny metod att föreslå internränta från och med år 2017 Arbetsgivaravgifter 2016 Datum för utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2016 Statsbidrag för kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Nya instruktioner till modellen Skatter & bidrag Jämfört med den skatteunderlagsprognos som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) presenterade i oktober (EkonomiNytt 16/2015) har prognosen för 2015 reviderats upp till följd av lönesummans utveckling under hösten Med anledning av det osäkra läget gällande befolkningsutvecklingen har SKL beslutat att inte publicera någon ny framåtsyftande skatteunderlagsprognos förrän den 3 mars 2016, då vi utgår från att det kommer att finnas en ny befolkningsframskrivning. Därför presenterar vi här en uppdaterad skatteunderlagsprognos som endast gäller år 2015, baserad på samma samhällsekonomiska bild som vår förra prognos (Ekonomirapporten. Oktober 2015). Det betyder även att den prognos för LPIK och LPI som vi presenterade i oktober ligger fast. Observera att den definitiva utjämningen inte ingår i detta cirkulär. Dessa uppgifter publiceras av SCB den 22 december och då publicerar vi EkonomiNytt 20/2015 om detta. 1 (12) Postadress: Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tfn Fax:

2 Prognosen för 2014 slog in men vi reviderar upp 2015 Vår beräkning för år 2014 utgörs av det slutliga taxeringsutfall som Skatteverket presenterade den 23 november. Det visar att skatteunderlaget växte med 3,16 procent förra året, 0,04 procentenheter mindre än enligt vår oktoberprognos. Tabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, dec 1 3,2 4,9 5,4 4,4 4,6 4,3 30,0 ESV, nov 3,2 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 29,4 SKL, okt 3,2 4,7 5,4 4,4 4,6 4,3 29,8 Reg, sep 2,9 5,0 5,3 5,2 4,7 3,9 30,3 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. Prognosen för år 2015 visar en ökning av skatteunderlaget med 4,9 procent (tabell 1). Det innebär en upprevidering med 0,2 procentenheter beroende på att lönesumman under hösten har ökat mer än vi förutsåg i oktober. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Regeringens räknade i höstens budgetproposition med betydligt mindre ökning av skatteunderlaget 2014 än vad taxeringsutfallet visar. Skillnaden förklaras av att regeringen gjorde en försiktig bedömning på flera punkter, bland annat utvecklingen av lönesumman, arbetsmarknadsersättningar och pensionsinkomster. Regeringen räknar vidare med högre ökningstal för skatteunderlaget under flera av prognosåren än vad SKL gjorde i oktober, främst till följd av större sysselsättningsökning och snabbare ökning av pensionsinkomster. Men det spelar också roll att grundavdragen ökar snabbare efter 2016 i SKL:s oktoberprognos. Att Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos för år 2015 visar större ökning än SKL:s beror delvis på att ESV förutser lite större tillväxt i arbetade timmar och timlön än SKL. Därutöver prognostiserar de bland annat också större pensionsinkomster och mindre grundavdrag. Att SKL i oktober förutsåg större skatteunderlagstillväxt än ESV för 2018 och 2019 förklaras framförallt av större ökning av arbetade timmar. Men enligt SKL:s oktoberprognos tilltar även inkomst av sjuk- och föräldraförsäkring samt pensioner snabbare. Det motverkas delvis av att SKL även räknade med att grundavdragen stiger snabbare. Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio 1 Siffrorna för är från SKLs oktoberprognos 2 (12)

3 åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande prognos är det inte möjligt 2015 (tabell 2). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Tabell 2. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år 2015 Snitt 10 år 3,9 Ökning ,5 Differens 0,5 Källa: Skatteverket och SKL. Definitivt taxeringsutfall Som nämndes i avsnittet för skatteunderlagsprognosen ovan publicerade Skatteverket den 23 november det slutliga utfallet för den beskattningsbara inkomsten 2014 enligt 2015 års taxering. Utfallet finns att hämta på Skatteverkets webbplats: Den slutliga taxeringen visade en ökning av skatteunderlaget med 3,16 procent år 2014 jämfört med år 2013, vilket kan jämföras med 3,36 procent i föregående års taxering. Jämfört med Skatteverkets första preliminära utfall i augusti innebär det slutliga utfallet att den beskattningsbara inkomsten blev 0,13 procentenheter lägre. I tabell 3 redovisas preliminära och slutliga taxeringsutfall inkomståren Tabell 3. Preliminära och slutliga taxeringsutfall för inkomståren Procent Aug Sep Okt Nov Skillnad nov aug Skillnad nov okt Inkomst ,95 2,97 2,97 2,99 0,04 0,02 Inkomst ,11 3,96 3,95 4,00 0,11 0,04 Inkomst ,51 3,40 3,38 3,36 0,15 0,02 Inkomst ,30 3,23 3,21 3,16 0,13 0,04 Källa: Skatteverket. 3 (12)

4 Diagram 1. Utveckling av skatteunderlag och skattekraft (skatteunderlag per capita) inkomståret 2014 per län Procentuell förändring Källa: Skatteverket. Bäst skatteunderlagstillväxt i landet under inkomståret 2014 hade Stockholms län med 4,1 procent, vilket förklaras av den snabba befolkningsökningen. Svagaste tillväxten återfanns i Värmland. Bäst utveckling av skattekraften, dvs. skatteunderlaget per capita, under 2014 återfanns i Jönköpings län som ökade med 2,8 procent. Slutavräkningar Slutavräkning 2014 Enligt taxeringsutfallet blir slutavräkningen av 2014 års skatteintäkter 5 kronor per invånare den Avräkningen regleras i januari SKL:s decemberprognos 2014, som enligt riktlinjer från Rådet för kommunal redovisning låg till grund för bokslutet för 2014, gav en avräkning på 22 kr/invånare. Detta medför en korrigeringspost på 27 kr per invånare som påverkar bokslut Slutavräkning 2015 Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2014 och 2015 uppgår till 3,3 procent respektive 4,6 procent, enligt regeringsbeslut. SKL:s prognos innebär en högre uppräkningstakt vilket gör att vår prognos på slutavräkning 2015 uppgår till 45 kronor per invånare den Jämfört med vår prognos i oktober (EkonomiNytt 16/15) är det en förbättring med 36 kronor per invånare. Skattesatser och skatteväxlingar 2016 Inför 2016 höjer 4 landsting skattesatsen. I Stockholms och Västerbottens län skatteväxlar kommunerna och landstingen, då verksamhet flyttas från regional nivå till kommunal i Stockholm och i Västerbotten justeras nivån på skatteväxlingen Medelskattesatsen i landstingen ökar med 6 öre till 11,41 exklusive Gotland. Skattesatserna för 2016 finns på under Offentlig ekonomi. 4 (12)

5 Även den länsvisa skattesatsen ändras för kommunerna i Stockholms och Västerbottens län på grund av skatteväxlingar. De nya länsvisa skattesatserna för 2016 i dessa län syns i tabell 4. Tabell 4. Nya länsvisa skattesatser 2016 för landstingen i Stockholms och Västerbottens län Skattesats i procent Stockholm Västerbotten Länsvis 95% 10,03 8,48 Länsvis 85% 9,51 7,96 Källa: SCB. Befolkningsuppgifter per den Den 8 december presenterade Statistiska centralbyrån (SCB) befolkningsuppgifter per 1 november Dessa påverkar intäkterna i form av skatteintäkter och utjämningsbidrag/avgift. Den prognostiserade medelskattekraften 2016 blir cirka 660 kr högre per invånare på grund av att antalet invånare enligt utfallet var färre än vår prognos, dvs. det beräknade skatteunderlaget divideras med färre antal personer. Landsting som erhåller bidrag i inkomstutjämningen kommer att få högre ersättning och landsting som betalar avgift kommer att betala en lägre avgift på grund av detta. I tabell 6 syns befolkningsutfall och prognos samt medelskattekraft som ligger till grund för beräkningarna i filen Prognosunderlag Lt Tabell 5. Befolkning i riket, utfall och prognos per november samt medelskattekraft Utfall Prognos Förändring, % 1,08 % 1,04 % 1,50 % 1,49 % 1,18 % 1,04 % Medelskattekraft Regeringens fastställda SKL:s prognos Källa: SCB, regeringen och SKL. Ny metod att föreslå internränta från och med år 2017 SKL ger förslag på internränta för beräkning och fördelning av kapitalkostnader för aktiverade investeringar. Ambitionen med internräntan är att den ska fånga en rimlig räntenivå sett över en investerings hela livslängd. Internränteförslaget tas fram i samband med att förutsättningarna för kommande års budgetarbete behöver fastställas. En arbetsgrupp på SKL har under 2015 tittat på internräntan och föreslagit en förändrad metod för att föreslå denna. Den nya metoden innebär att sektorns egna genomsnittliga upplåningskostnad används och att huvudkällan utgörs av data från KI finans. Det nya sättet att föreslå internränta kommer att användas från och 2017 års internränta och tas fram av en internräntekommitté i februari månad året innan aktuellt år. 5 (12)

6 Internräntan avseende år 2016 är oförändrat 2,4 procent (enligt gamla metoden föreslogs i cirkulär 2014:59). SKL återkommer i februari 2016 med förslag på internränta avseende år Arbetsgivaravgifter 2016 Arbetsgivaravgifterna enligt lag är sammantaget oförändrade och uppgår för år 2016 till 31,42 procent. Premien för avtalsförsäkringarna beräknas till 0,18 procent av lönesumman år 2016, vilket är en sänkning med 0,03 procentenheter. Det är premien för tjänstegrupplivförsäkringen (TGL-KL) som sänks med 0,03 procentenheter och därmed uppgår premien till 0,07 procent av lönesumman år Premierna för AGS-KL och Avgiftsbefrielseförsäkringen är fastställda till noll procent, medan premien för trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA-KL) uppgår till 0,01 procent på lönesumman. Premien för omställningsförsäkringen (KOM-KL) är schablonberäknad till 0,10 procent på lönesumman. Förbundet föreslår ett oförändrat kalkylerat pålägg avseende avtalspensioner på 12,5 procent 2016 för landstingen. Sammantaget resulterar detta i ett PO-pålägg på 43,10 procent av lönesumman år Riksdagen har beslutat om att ungdomsrabatten på arbetsgivaravgift ska tas bort från och med 1 juni Det innebär att den nedsatta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 25 år vid årets ingång, kvarstår under perioden jan maj Från och med juni 2016 är arbetsgivaravgifterna densamma för ungdomar som för övriga. För anställda som vid årets ingång fyllt 65 år är arbetsgivaravgiften enligt lag 10,21 procent (ålderspensionsavgiften), för avtalsförsäkringar betalas endast TFA (0,01 %). Premie för avgiftsbestämd pension av 5,59 procent betalas vanligen fram till 67 år. Riksdagen har beslutat att (åter)införa den särskilda löneskatten på de äldres arbetsinkomster. Den särskilda löneskatten införs den 1 januari 2016 och uppgår till 6,15 procent. Sammantaget blir därmed PO pålägget för de som fyllt 65 år 21,96 procent. För anställda födda 1937 och tidigare utgår inga arbetsgivaravgifter, eftersom dessa årgångar är helt kvar i det gamla pensionssystemet. Däremot så ska den särskilda löneskatten på 6,15 procent betalas. Se Bilaga1 för landstingens arbetsgivaravgifter för 2015 och Utbetalning av preliminära skatter och bidrag 2016 Skatteverkets utbetalningar av skatter och bidrag under år 2016 görs den tredje vardagen efter den 17:e varje månad, datumen framgår av tabell 6. Slutavräkningen för 2013 års skatteintäkter justeras i samband med januari månads skatteutbetalning. 6 (12)

7 Tabell 6. Utbetalnings- och bokföringsdag för preliminära skatter och bidrag 2016 Datum Utbetalningsdag Bokföringsdag Utbetalningsdag Bokföringsdag Jan Jul Feb Aug Mar Sep Apr Okt Maj Nov Jun Dec Källa: Skatteverket. Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Den rörliga delen av bidraget för år 2015 Den rörliga delen av bidraget för år 2015 uppgår till 230 miljoner kronor och är uppdelat i två delar. För att ett landsting ska få del av bidraget ska minst ett av två delmål uppnås. 115 miljoner är avsatt för de landsting som når Mål 1: att den procentuella ökningen i länet av antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp till 2,5 år är mindre år 2015 än den var i länet år Ytterligare 115 miljoner är avsatt för de landsting som når Mål 2: att den procentuella ökningen i länet av antalet sjukpenningdagar i sjukfall upp till 2,5 år är mindre år 2015 än den var i riket år De landsting som uppnår målen får en andel av respektive delbelopp som motsvarar deras andel av befolkningen den 1 november (12)

8 Tabell 7. Förändring av antalet sjukpenningdagar jämfört med föregående år i sjukfall upp till 2,5 år och rörlig del av statsbidraget för år 2015 Procent och miljoner kronor Förändring, procent Statsbidrag, miljoner kr Landsting Skillnad Mål 1 Mål 2 Totalt Stockholm 12,6 14,5 1,9 0,0 0,0 0,0 Uppsala 11,2 11,9 0,7 0,0 5,5 5,5 Sörmanland 14,2 13,2 1,0 4,4 4,4 8,9 Östergötland 11,0 8,7 2,3 7,0 7,0 14,0 Jönköping 10,5 13,2 2,7 0,0 5,4 5,4 Kronoberg 9,8 12,0 2,2 0,0 3,0 3,0 Kalmar 10,3 12,0 1,7 0,0 3,7 3,7 Gotland 6,6 13,1 6,5 0,0 0,9 0,9 Blekinge 11,9 11,6 0,3 2,4 2,4 4,9 Skåne 14,2 12,7 1,5 20,4 20,4 40,7 Halland 14,6 8,3 6,3 4,9 4,9 9,8 Västra Götaland 15,3 12,9 2,4 25,8 25,8 51,6 Värmland 17,8 8,7 9,1 4,3 4,3 8,7 Örebro 13,0 15,4 2,4 0,0 0,0 0,0 Västmanland 13,4 15,0 1,6 0,0 0,0 0,0 Dalarna 15,8 10,7 5,1 4,4 4,4 8,8 Gävleborg 12,6 10,3 2,3 4,4 4,4 8,8 Västernorrland 17,8 17,6 0,2 3,8 0,0 3,8 Jämtland 8,4 13,1 4,6 0,0 2,0 2,0 Västerbotten 14,8 15,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Norrbotten 14,8 10,8 3,9 4,0 4,0 7,9 Riket 13,5 12,9 0,7 85,9 102,6 188,5 Källa: Försäkringskassan och egna beräkningar. Vi har statistik för antalet sjukpenningdagar till och med oktober I tabell 7 kan man se hur antalet sjukpenningdagar förändrades helåret 2014 jämfört med 2013 och hur stor förändringen var under januari oktober i år jämfört med samma period Där framgår också hur stort statsbidrag varje landsting får om ökningstakten årets första tio månader består året ut. Elva landsting uppnår då mål 1 medan sexton landsting uppnår mål 2. Totalt skulle en sådan utveckling innebära att sjutton landsting får dela på 188,5 miljoner kronor. Avtal för 2016 klart SKL:s styrelse har i dag den 18 december godkänt en överenskommelse med regeringen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för år 2016, se bilaga 2. Ett par av nyheterna är att den så kallade Sjukskrivningsmiljarden slagits samman med Rehabiliteringsmiljarden till ett bidrag på totalt 1,5 miljarder kronor 8 (12)

9 och att den rörliga delen av sjukskrivningsmiljarden slopas. Dessutom är utbetalningarna tidigarelagda. En positiv förändring som inte framgår av överenskommelsens text är att besked om hur stora belopp varje landsting erhåller för de flesta delar är tidigarelagd, till den 10 januari. Nästan hela beloppet kommer alltså att vara känt när bokslutssiffrorna fastställs. Utbetalning är beroende av sju villkor; 1. En jämställd sjukskrivningsprocess (30 miljoner), 2. Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (150 miljoner), 3. Funktion för koordinering (360 miljoner), 4. Insatser för lindrig och medelsvår psykisk ohälsa och långvarig smärta (550 miljoner till landstingen och 2 miljoner till SKL för utveckling av kvalitetsregister), 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte (100 miljoner till landstingen plus 171 miljoner till SKL, Försäkringskassan och Socialstyrelsen för nationellt utvecklingsarbete), 6. Teknisk plattform för stöd och behandling (20 miljoner till SKL), 7. Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning (5 miljoner till SKL). Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess används därutöver för att finansiera samordning och stöd från SKL (5 miljoner) samt forskningsmedel som landstingen kan ansöka om var för sig eller tillsammans (40 miljoner). Vidare reserveras medel för uppföljning och utvärdering av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen med mera (12 miljoner, hur dessa medel ska användas beslutas av regeringen). Slutligen ingår också ett belopp på 55 miljoner kronor för ersättning till företagshälsovården för kostnader för medicinsk service. 9 (12)

10 Tabell 8. Maximalt belopp som kan utbetalas till respektive organisation för de olika villkoren Miljoner kronor Län Samordn o stöd Totalt Stockholms län 6,792 33,961 83, ,525 22, ,017 Uppsala län 1,078 5,391 13,192 19,768 3,594 43,024 Södermanlands län 0,864 4,318 10,564 15,831 2,878 34,454 Östergötlands län 1,359 6,794 16,623 24,910 4,529 54,215 Jönköpings län 1,059 5,297 12,961 19,422 3,531 42,271 Kronobergs län 0,583 2,913 7,128 10,681 1,942 23,246 Kalmar län 0,723 3,616 8,848 13,260 2,411 28,859 Gotlands län 0,175 0,875 2,141 3,209 0,583 6,983 Blekinge län 0,476 2,378 5,033 8,719 1,585 18,190 Skåne län 3,969 19,844 48,555 72,762 13, ,360 Hallands län 0,957 4,787 11,714 17,554 3,192 38,205 V:a Götalands län 5,020 25,098 61,410 92,025 16, ,284 Värmlands län 0,841 4,203 8,896 15,411 2,802 32,152 Örebro län 0,887 4,435 9,387 16,262 2,957 33,927 Västmanlands län 0,805 4,027 8,524 14,767 2,685 30,809 Dalarnas län 0,856 4,279 9,057 15,690 2,853 32,735 Gävleborgs län 0,859 4,295 10,508 15,747 2,863 34,271 Västernorrlands län 0,744 3,721 9,104 13,643 2,481 29,693 Jämtlands län 0,388 1,939 4,104 7,109 1,293 14,832 Västerbottens län 0,804 4,019 9,833 14,735 2,679 32,070 Norrbottens län 0,762 3,810 9,322 13,969 2,540 30,403 Summa 30, , , , ,000 0,000 0,000 0, ,000 SKL 2,000 96,000 20,000 5,000 5, ,000 Försäkringskassan 61,000 61,000 Socialstyrelsen 14,000 14,000 Forskningspengar som landstingen kan ansöka om var för sig eller tillsammans 40,000 Uppföljning och utvärdering av landstingens arbete med sjukskrivningsprocessen mm 12,000 Ersättning till Företagshälsovården för kostnader för medicinsk service 55,000 Totalt 1 500,000 Källa: Regeringen och SKL. 10 (12)

11 I övrigt gäller följande förutsättningar I samband med varje uppdatering av våra beräkningar publiceras Prognosunderlag Lt på vår webbplats via nedanstående länk: Genom att i Excelfilen skriva in den egna länskoden, får man beräkningar och bakgrundsuppgifter för sitt landsting. I prognosunderlaget redovisas beräkningar per landsting av skatter och statsbidrag för åren Från och med det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt inordnas motsvarande belopp i prognosunderlaget. På vår webbplats finns en tabell som innehåller vissa riktade statsbidrag samt regleringar av anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Av tabellen framgår om och när vissa specifika bidrag ingår i prognosen eller inte. Tabellen återfinns via Ekonomi, juridik, Statistik/Ekonomi/Budget och planering/statsbidrag, eller via nedanstående länk: Obs! Eftersom kompensationen för sociala avgifter inte ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning under 2015 ingår inte kompensationen i modellen Skatter & bidrag eller i prognosunderlaget för Från och med 2016 ingår det dock i beräkningarna. Uppdatering av modellen Skatter & bidrag Landsting som använder den nya modellen Skatter & bidrag, kan ladda ner filen för förenklad uppdatering: Uppdateringsfil-Lt xls från vår webbplats via Ekonomi, juridik, statistik/ekonomi/budget och planering/skatter och bidrag, landsting. Följ sedan instruktionerna i filen, eller manualen, för att uppdatera modellen efter förutsättningarna i detta EkonomiNytt. Skillnader jämfört med förra beräkningen (EkonomiNytt 16/2015) beror på: Ny skatteunderlagsprognos för 2015 Slutligt taxeringsutfall november Skattesatser 2016 Länsvisa skattesatser 2016 (vid skatteväxling) Befolkningsuppgifter per den 1 november 2015 Beräkningarna bygger i övrigt på befolkningen i varje län utvecklas i takt med riksprognosen men med hänsyn till historisk trend. 11 (12)

12 Information om tidpunkter under 2015 och 2016 Aktuella datum finns på vår webbplats under Ekonomi, juridik, statistik. Klicka på Ekonomi. Länk till sidan Ekonomikalendern finns en bit ner på sidan, under rubriken Läs vidare. Har du aktiverat prenumeration från vår nya webbplats? För att säkert få alla våra nyheter, gå in på skl.se och välj Prenumerera på webbinnehåll. Länken ligger i den grå sidfoten längst ner på sidan. Under vårt område Ekonomi finns de senaste uppdaterade EkonomiNytten tillgängliga och där presenteras löpande nyheter mellan dem. Frågor om detta EkonomiNytt kan ställas till Mona Fridell (modellen Skatter & bidrag) , Bo Legerius (skatteunderlaget och statsbidrag för minskad sjukfrånvaro) , Siv Stjernborg (arbetsgivaravgifter och internränta) och Robert Heed (arbetsgivaravgifter). Alla kan nås via e-post på mönstret: fornamn.efternamn@skl.se SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING Sektionen för ekonomisk analys Annika Wallenskog Mona Fridell Bilagor Bilaga 1: Arbetsgivaravgifter för landsting 2015 och 2016 Bilaga 2: Överenskommelse om en kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Prognosunderlag-Lt xls, finns på vår webbplats via följande länk: 12 (12)