Gammal trädgårdsmark i kv S:t Nicolaus 19

Transkript

1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING 2018 Lena Bjuggner med bidrag av Jens Heimdahl och Emma Maltin Gammal trädgårdsmark i kv S:t Nicolaus 19 Halland, Halmstad stad och kommun, Kvarteret S:t Nicolaus 19, RAÄ 44:1

2 Hallands kulturhistoriska museum, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2018 Arkeologisk förundersökning 2018 Framsida: Provgrop 2 i snö, kontexter 2, 5-10, mot SO, Foto: Lena Bjuggner (fotonr: ) Layout: A. Andersson Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Ärende nr ms2006/02316

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 5 Tidigare arkeologiska undersökningar... 7 Förundersökningens syfte och frågeställningar Historik Metodik och dokumentation Resultat Provgrop Provgrop Fynd Glas...19 Keramik, kakel och kritpipor...20 Jydepotta...20 Yngre svartgods...20 Yngre rödgods...20 Vitgods...21 Stengods...21 Fajans...21 Flintgods...21 Porslin...21 Kritpipa...21 Kakel...21 Metaller och slagg...22 Sten...22 Sammanfattande tolkningsförslag Platsens kunskapspotential Åtgärdsförslag Referenser Tekniska och administrativa uppgifter BILAGOR...27 Bilaga 1 Kontexttabell Bilaga 2 Fyndtabell och röntgenbild med konservators kommentarer Bilaga 3 Makroskopisk analys av jordprover Bilaga 4 Osteologisk analys Bilaga 5 Ritningsförteckning

4 RAÄ 44: m Fig 1. Provgroparnas läge (vid pilen) i Halmstads innerstad. Skala 1:

5 Sammanfattning En arkeologisk förundersökning genomfördes inför en planerad tillbyggnad av länsstyrelsen på fastigheten S:t Nicolaus 19 (fig. 1 och 2). Två provgropar på sammanlagt 5 m2 grävdes för hand. I dessa fanns två odlingshorisonter med en sammanlagd tjocklek på 0,35 0,4 meter i väster ovanpå sandbotten och i öster ovanpå tunna lager med raserings- möjligen också byggnadslager samt ett utjämnings- och ett hårdgörningslager. Utjämningslagret utgjorde också fyllning i en öst-västlig ränna. Norr om denna fanns spadstick i bottensanden vilket indikerade odling. Nästan alla fynd tillvaratogs i den östra gropen. I flera av lagren som är tillkomna under talen fanns också koks. Resultaten från jordprovsanalyserna och analysen av djurbenen stödde tolkningen av odlingshorisonterna men visade också att lagren hade relativt låg informationspotential. Vid en beslutad tillbyggnad förordar Kulturmiljö Halland en arkeologisk undersökning. Inledning Fastighetsägaren Hemfosa Koljan 9 AB planerar tillbyggnad av kontorslokaler med källare som brukas av Länsstyrelsen i Hallands län. Under några dagar i månadsskiftet mars-april 2018 genomfördes en arkeologisk förundersökning på fastigheten S:t Nicolaus 19 i Halmstad. Arbetet utfördes av Kulturmiljö Halland och uppdragsgivare var fastighetsägaren. 5

6 S:t Nikolai 1 2 S:t Nicolaus m Fig 2 Provgrop 1 och 2. Skala 1:400. 6

7 Tidigare arkeologiska undersökningar De arkeologiska insatserna på fastigheten har varit begränsade. Några undersökningar gjordes inte i samband med schaktningarna 1943 för landsstatshuset och inte heller när den kompletterande byggnaden uppfördes 1958 (Lundborg 2002) drogs ett 0,35 meter brett, 0,6 meter djupt och 35 meter långt schakt för en elkabel i nordöstra delen av fastigheten (Olsson 1966). Ungefär i mitten av schaktet påträffades en gråstensmur liggande på en stenläggning, vilka båda hade en nordöstlig-sydvästlig riktning (fig 3). Anläggningarnas bredd var 1,1 1,2 meter. Stenläggningen låg i sand och muren vars högsta nivå låg 0,14 meter under trottoaren saknade bindemedel. Av profilen att döma var muren nedgrävd men inte stenläggningen, vilket visar att de representerar två olika händelser. Fyllningen mellan stenarna och i nedgrävningen utgjordes av sandblandad humus med S:t Nicolaus 17 4 S:t Nicolai 2015 Härd, Kyrkogård, ej i bruk Stenläggning och mur 1966 S3 S4 S5 S6 S7 S2 S S:t Nicolaus m 1985 års grävningar Fig 3. De i texten nämnda undersökningarna i och kring S:t Nicolaus 19. Skala 1:800. 7

8 kalkbruk och tegel. På stenläggningen låg en kritpipa och i murens fyllning fanns slaktavfall och en glaserad keramikskärva. Kritpipan kan som äldst dateras till tidigt 1600-tal. I samband med schaktningar för avloppsledningar runt landstatshuset 1985 gjordes en schaktningsövervakning (Bjuggner 2018). Schakten hade en genomsnittlig bredd på 0,8 1,2 meter och ett djup på 0,7 2,0 meter. Ledningen förlades bl.a. norr om landstatshuset genom det område som ska schaktas. De sektionsutsnitt som ligger inom och i närområdet av den planerade schaktytan är S1-S7 (fig 4). De uppvisar en relativt okomplicerad lagerbild med i genomsnitt 0,2 0,3 meter tjocka lager under en grässvål med matjord. Undantagen från detta är S2 som har en tunn utlagd sandfyllning, under matjorden, som möjligen skulle kunna vara en trädgårdsgång. I S1 finns också en tydlig skillnad mellan lager 2 och 3. Något av lagren kan vara en fyllning i en nedgrävning. De humösa lagren skulle idag sannolikt bedömas som odlingshorisonter. I sektionerna 2, 3, 4 och 5 vilar lagren på sand som då tolkades som den ursprungliga sandbotten, som låg mellan +3,75 och +3,92 m. ö. h (RH 70). Den högsta punkten återfinns i S2 och topografin faller mot öster och möjligen också mot söder. I de områden där kulturlagren fortsatte under schaktbotten sonderades denna (S1 och S6). I S1 låg sandbotten på +3,4 m ö. h. men i S6 fanns tegel på samma nivå och i det öster om belägna S7 fanns det också ett minst 0,7 meter tjockt lager med raseringsmassor under sotig sand och som kan ha fungerat som en utfyllnad. Fynd påträffades i i matjordlagret i S1 (F1-2) och i den underliggande odlingshorisonten i S1 (F3-4) och S2 (F5-6). F3, 4 och 6 bedömdes alla vara efterreformatoriska medan F5 kan knytas till perioden Fynden låg dock inte i ursprungsläge. Fig 4. Sektioner 1-7 dokumenterade vid 1985 års undersökning. Skala 1:40. 8

9 Fig 5. Sektion öst i provgrop 2 som undersöktes Skala 1:40. Inför en tillbyggnad av Länsstyrelsen i anslutning till den glaskorridor som förbinder de båda byggnadskropparna gjordes en arkeologisk förundersökning i januari 1989 (Bjuggner 1989). Två provgropar (1x1 meter stora), en söder och en norr om korridoren grävdes för hand. Den norra innehöll kulturlager intill en tjocklek av 0,8 meter och sandbotten låg på +3,79 m ö.h (RH 70) (fig 3 och 5). Ovanpå denna fanns ett lager som bedömdes som en äldre markyta (5). Det överlagrades av ett något humöst men fyndtomt sandlager (4). Genom detta var en nedgrävning gjord för en trätunna, som var drygt 0,5 meter i diameter och minst 1,2 meter djup. Inga fynd påträffade i tunnans fyllning. Ovanpå låg två lager (sannolikt odlingshorisonter) med sand och humus (2 och 3). Genom lager 2 och 3 var tre gropar nedgrävda. Det översta lagret bestod av ett gruslager. Fynd påträffades endast i lager 3 och bestod av bl. a. keramik som daterades till talen genomfördes en arkeologisk förundersökning på grannfastigheten S:t Nikolaus 17 (Bjuggner 2016). Området har sedan medeltiden tillhört stadens präst. I de två sydligaste schakten (1 och 2), närmast Länsstyrelsens kontorsbyggnader, dokumenterades en stratigrafi som påvisade prästgårdens odlingar från senare delen av 1500-talet fram i 1800-tal (fig 3). Sandbotten i dess två schakt låg på +3,5 respektive +3,65 m ö.h. (RH2000) vilket överfört till RH 70 skulle ligga på +3,4 respektive +3,55 m ö.h, nivåer som är 0,2 0,5 meter lägre jämfört med området söder därom. I Hospitalsgatan, öster om S:t Nicolaus 19 påträffades 1980 en härd (Rosengren 1980). Det 14C-prov som togs daterades till yngre romersk järnålder-folkvandringstid. Vid en förundersökning 2015 på den norr om belägna tomten S:t Nicolaus 17 (prästgårdstomten) påträffades en avbränd markyta ovanpå bottensanden i en av provgroparna (pg 4). Det insamlade kolprovet daterades till folkvandringstid (Bjuggner 2016). 9

10 Förundersökningens syfte och frågeställningar Det överbryggande syftet med förundersökningen var att fastställa och beskriva del av fornlämning RAÄ 44:1 med avseende på karaktär, tidsställning, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet med hjälp av ett vetenskapligt synsätt. De arkeologiska insatser som gjorts inom fastigheten daterar sig till 1980-talet. När det gällde undersökningar i områden där trädgårdsodlingar funnits fanns det under denna tid ingen nämnvärd kunskap om hur man skulle hantera dessa lämningar. Under 2000-talet har trädgårdsarkeologin utvecklats i Sverige och gett en helt ny kunskap om den hortikulturella utvecklingen i Sverige. De arkeologiska lämningarna efter trädgårdar och andra odlingslämningar inrymmer en mängd information som inte bara belyser vilken typ av växter man odlade och vilka som introducerades under olika perioder utan också hur odlingsbäddarna varit kantade, hur gångarna mellan dessa varit utformade och om det funnits kompostbingar, mindre träskjul eller andra byggnader. Arkeobotaniska prover från köksträdgårdar i andra sociala miljöer, både från medeltid och tidigmodern tid har analyserats i Halmstad och gett intressanta resultat som visar på exempelvis småskaliga hushållsnära odlingstäppor, förekomst av nya växter och åkerodlingar (Bjuggner& Heimdahl 2010, Heimdahl 2013, Bjuggner 2016). Utifrån det rådande kunskapsläget verkade det vara en relativt okomplicerad stratigrafi i närområdet kring den aktuella ytan, men ett flertal frågeställningar formulerades inför förundersökningen. Gick det att fastställa om de yngre lagren schaktats bort i samband med byggande av landstatshuset (länsstyrelsen) eller var det samma lager som odlats och grävts om under flera århundraden? Fanns det strukturer som kan berätta om hur trädgårdsarbetet utförts, som exempelvis spadstick? Fanns det spår av gångar, stensatta kanter eller gödselbingar och andra konstruktioner och kunde man spåra planteringsgropar för exempelvis fruktträd? Med vilken typ av avfall hade jordförbättring och gödsling gjorts och hade bevattning skett av ytorna? Slutligen uppställdes en frågeställning kring en äldre, folkvandringstida närvaro då detta har observerats tidigare i närområdet. Kunde det spåras lämningar som exempelvis härdar, stolphål eller avbrända ytor i någon av de två planerade provgroparna? 10

11 Historik Området ligger i södra delen av den medeltida staden och söder om medeltidskyrkan S:t Nikolai och den kyrkogård som omger denna. Här har slottsträdgården legat åtminstone sedan början av 1600-talet och fram till 1943 då landstatshuset (länsstyrelsens förvaltningsbyggnad) stod klart i september månad (fig 6). En kompletterande byggnad uppfördes 1958 (Lundborg 2002). Fig 6. Den del av landsstatshuset som uppfördes Ytan där schakten förlades ligger till höger om den bakre huskroppen (foto: Hallands Konstmuseum). En geometrisk karta över bl. a. kvarteren i Halmstad, från 1695, avbildar en oregelbunden yta med trädtecken söder om kyrkan (fig 7). I öster begränsas denna av en gata och en mindre ödetomt. Ytan med trädtecknen bär beteckningen Trägård till slottet (M22-1:3, Lantmäteristyrelsens arkiv). Sydöst om syns delar av den vallgrav (avsned) som avskiljde slottet från staden och som påbörjades efter När denna vallgrav anlades har sannolikt delar av den sydöstra trädgårdsmarken tagit i anspråk, vars utbredning återges på en karta från 1648 (fig 8). På samma karta återges också två byggnader i norra delen av trädgården i nära anslutning till kyrkogården. Redan 1609 när Christian IV lät köpa in flera gårdar i stadens södra del inför uppförande av slottet namnges bl. a. kungens have i relation till gårdarnas belägenhet. Möjligen har denna have använts som köksträdgård. Stadens befästningsanläggning lades ner på 1730-talet och vallgravarna fylldes till stor del igen vilket också gällde graven vid slottet tillkom plank och staguet- 11

12 Fig 7. Del av geometrisk avmätning över Halmstad år Trägård till slottet ligger söder och sydväst om kyrkan. Observera att kartan inte återgiven i nordsyd. (M22-1:3, Lantmäteristyrelsens arkiv). Fig 8. Del av Dessein öfwer hampnens reparation widh Halmstadh. Anno De två byggnaderna syns vid pilen. Observera att kartan inte återgiven i nordsyd (Kopia, HMAK 1641b, Kulturmiljö Hallands arkiv). 12

13 Fig 9. Karta över slottets park och trädgård upprättad 1814 (Kopia, HMAK 558, Kulturmiljö Hallands arkiv). ter kring trädgården (Vårdprogram för park, 2001). På en karta över Halmstad slott och vallar från 1814 (HMAK 558) är det aktuella området försett med raka gångar kantade av träd och med mellanliggande ytor (fig 9). Det är dock oklart om planen genomfördes gjordes däremot en uppmätning av slottet med trädgård och park (fig 10). Trädgårdsområdet var utformat med raka linjer och påminde endast delvis om avbildningen Huruvida de gröna ytorna var gräsmattor eller odling går inte att utläsa av kartan. Även Ljunggrens karta från 1855 återger samma plan. 13

14 Figur 10. Slottets trädgård Ur Vårdprogram för park, Halmstads slott I en artikel i Gamla Halmstads årsbok från 1925 ger författaren en beskrivning av slottets trädgård som den såg ut på 1870-talet. Där stod mångahanda stora fruktträd vid de vårdade trädgårdslanden (Elmbladh 1925). Hur länge området hade denna utformning är oklart. Metodik och dokumentation Två provgropar, en västlig (provgrop 1) och ett östlig (provgrop 2) lades ut inom ytan för den planerade tillbyggnaden enligt undersökningsplanens intentioner (fig 11). Innan handgrävningen genomfördes ombesörjde fastighetsägaren att betongplattorna, som täckte den yta som skulle undersökas, togs bort. Målet var att undersöka tre kvadratmeter i L-form i varje provgrop, i 1x1 meter stora rutor. I den västra provgropen påträffades en östvästlig vattenledning, cirka 0,5 meter under markytan och stora delar av kontexterna i en ruta (ruta 2) bedömdes vara omgrävda och återfyllda och undersöktes därför inte. Dokumentationen skedde enligt de stratigrafiska principer som motsvarar kontextuell arkeologi, där varje lager, nedgrävning eller konstruktion grävs och dokumenteras separat. Provgroparna mättes in med GPS medan planer i skala 1:20 upprättades över de olika kontexterna som beskrevs på dessa. Varje provgrop hade också en separat sifferserie. De båda groparna grävdes till den ursprungli- 14

15 3 2 1 Provgrop 1 Provgrop m Fig 11. Provgrop 1 och 2 samt rutnummer i respektive grop. De röda linjerna markerar vilka sektioner som ritats. Den gröna begränsningslinjen visar den planerade tillbyggnadens läge. Skala 1:200. ga sandbotten och därefter ritade tre sektioner, den södra i provgrop 1 och den södra och västra i provgrop två, alla i skala 1:20. Valda delar av kontexterna och de ritade sektionerna fotograferades med digitalkamera. Totalt sparades 27 fotografier. Slutligen togs prover ur sektionerna för arkeobotaniska analyser och fem av dessa skickades till Jens Heimdahl, Arkeologerna SHMM. De insamlade djurbenen och fyra prover för sållning av fisk-, fågel- och mindre däggdjursben skickades till osteolog Emma Maltin, Bohusläns museum. Fynden registrerades efter fältarbetet och fyra järnföremål skickades till SVK, Göteborg för röntgning. Det bör också påpekas att arbetet tidvis bedrevs under snöväder och 0-gradigt väder. Den morgon som inleddes med -7C o innebar att fältarbetet inte sattes igång förrän vid 11-tiden då temperaturen hade nått nollpunkten. 15

16 Resultat Provgrop 1 I gropens botten påträffades naturliga lager bestående av ljus gråbrun urlakad sand (K3) och underliggande vitgrå sjösand (K4) på nivån +3,88 respektive 3,48 m ö.h (fig 12). På nivån ca +4,05 m ö.h. framkom ett ljust gråbrunt sandlager med en del träkol och tegelkross, tolkat som en odlingshorisont (K2). Inblandning av ljusare sandpartier pekar på att lagret var omgrävt. Förekomsten av enstaka yngre rödgodsskärvor pekar på att jorden brukats under 1600 och 1700 talet. Ovanliggande (K1) bestod av mellanmörk gråbrun humös sand, en del träkol, tegelkross, kalkbruk och enstaka tegelbrockor. Lagret var bitvis sandigt och innehöll sentida fönsterglas och oglaserade rödgodsskärvor som daterades till sent 1700-tal och 1800-tal. K1 tolkas vara ytterligare en odlingshorisont som brukats och grävts om fram i modern tid, och makroprover togs även rutvis i detta lager. K1 påträffades på nivån ca + 4,44 m ö.h. i den östra delen av ruta 1 och 2 men var avgrävd i västlig riktning. I resterande del av R1 och R3 låg lagrets nivå på mellan +4,21 och +4,24 m ö.h. Ovan K1 påträffades moderna bärlager (K5) samt sättsand (K7) och betongplattor (K8). På nivån +4,24 m ö.h. påträffades en vattenledning i R3 som löpte vidare diagonalt genom R2. Kontexterna i R2 bedömdes vara omgrävda och återfyllda och undersöktes därför ej. På stratigrafisk nivå under bärlager (K5) framkom även Fig 12. Den södra sektionen i provgrop 1. Skala 1:20. 16

17 en smal nedgrävning för dräneringsrör (K6), lagd i nordsydlig riktning. Makroprover och prover för analys av småben togs i södra sektionen i kanten av ruta 1 och 3. Provgrop 2 I gropens botten påträffades naturliga lager bestående av vitgrå finsand (K27) på nivån +3,77 m ö.h. i väster och som högst i norr på + 3,89 m ö.h. (fig 13). Det gick att fastställa att sandbotten föll mot söder och öster. I ruta 1 och 2 fanns spår efter spadstick i sanden (K17-K24, fig 14). I två av de norra stickens fyllning fanns fynd; ett grönglaserat hörnkakel och ett fragment av ett dekorerat fajanskärl från senare delen talet eller förra delen av 1600-talet samt ett djurben. Ett, intill 8 cm tjockt lager (K26) med tegelbitar och kalkbruk frilades i det sydöstra hörnet av gropen. Lagrets ringa utbredning gjorde det svårtolkat och det är därför svårt att avgöra om det är ett byggnads- eller raseringslager. En 0,7 meter bred och cirka 0,1 meter djup ränna (K16), var nedgrävd genom K26 och ner i bottensanden i östvästlig riktning. Den kan ha fungerat som någon form av tidig gränsmarkering eller också haft en odlingsteknisk funktion. Gråbrun humös sand med en del inslag av tegelkross och träkol (K15) var fyllning i rännan K16 men fortsatte också som ett lager in i den södra sektionen. I lagret fanns också bitar av taktegel och kalksten. Ovanpå fanns låg ett glest hårdgörningslager (K13) med tegelstenar och mindre stenar i grå humös sand som täckte de två sydliga rutorna 2 och 3. Lagrets överyta låg kring +4 m ö.h. I ruta 3 anslöt i öster två lager till K13. Det undre (25) bestod av kalkbruk och enstaka bitar av kalksten och det övre av tegelmjöl och tegelkross (K14). Båda tolkades som möjliga byggnadslager. Under låg K15, som var svårtolkat i fält då det saknade avgränsning i tre riktningar. Det kunde antingen vara en odlingshorisont eller en utfyllnad/utjämningslager. Vid den osteologiska analysen gav benmaterialet intryck av att komma från omlagrade massor men inte från odlingsjord, medan analysen av bl. a växtrester visar att K15 kan vara en äldre odlingsjord. Fig 13. Södra och västra sektionen i provgrop 2. Skala 1:40. 17

18 K17 K23 provgrop 2 K16 K m Fig 14. Plan över ränna(k16) och spadstick K Skala 1:100. K13 överlagrades av odlingshorisonten K12 bestående av gråbrun humös sand med inslag av träkol och tegelkross samt något inslag av kalkbruk. Lagrets överyta låg på +4,12-+4,17 m ö.h. Fynden daterades till sent 1500-tal, 1600-tal och möjligen tidigt 1700-tal. Ovanliggande K9 som påträffades på nivån +4,27-+4,30 tolkades också som en yngre odlingshorisont bestående av brungrå humös sand med inslag av träkol och tegelkross med fyndmaterial främst från 1700-talet. Lagret innehöll också ställvis med lerkladdar och enstaka bitar av kalkbruk. I södra sektionen var lagret ställvis avgrävt. Ett par cm tunt lager bestående av mörkbrun sandig humus (K4) med inslag av tegelkross och ställvis en del träkol överlagrade K9. Möjligen är det en rest av den gräsmatta som låg här En nedgrävning (K11) i R3 var fylld med detta lager. Fynden i fyllningen dateras till tal. Ovanpå låg ett sentida bärlager varvat med matjord (K3). En nedgrävning (K10) för en elledning som låg 0,65 meter under betongplattorna skar genom K3. Överst, men under de bortplockade betongplattorna fanns ett modernt bärlager anlagt under 1980-talet (K1). Makroprover och prover för analys av småben togs i södra respektive västra sektionen i kanten av rutorna 1, 2 och 3. 18

19 Fynd Fynd insamlades från lager i provgrop 1 (K1 och K2) och från provgrop 2 (K4, K9, K12, K13 och 15). Antal fyndposter är 136 och sju av dessa är fynd från provgrop 1 och resten från provgrop 2. Mer än hälften av fyndposterna (71 stycken) omfattar K12 i provgrop 2. I nedanstående tabell redovisas fördelningen mellan keramik, glas, bränd lera, sten, metaller (bly, cu-leg och järn) och slagg. Djurbenen som analyserades av Emma Maltin redovisas under kapitlet osteologisk analys. Den största materialgruppen är keramik, som återfinns i flertalet kontexter. Järn är en annan stor grupp som också påträffades i dessa lager. Torbjörn Brorsson, KKS, har besiktigat keramiken efter att dessa katalogiserats. I sållproverna, som skickades till Emma Maltin, påträffades förutom djurben även keramik (två skärvor av yngre rödgods, en kritpipa), ett glasfragment till ett dryckeskärl, en blysmälta och en järnspik. Fynd påträffades i sållprov 1, 2 och 3 men inte i 4. Dessa fynd påverkar inte fördelning av material eller tillför några nya materialtyper inom respektive fyndkategori. De är också tillvaratagna utanför rutorna i respektive provgrop. De redovisas därför inte under tabell 1. Däremot ingår djurbenen (F138, F141 och F145) i den osteologiska analysen. Material Antal Vikt (g) Bränd lera 1 289,5 Glas 37 63,9 Keramik ,6 Metaller: CU-leg 1 0,3 Bly 2 3 Järn Sandsten 1 35,7 Slagg 1 66,3 Tabell 1. Fördelning av material sett till antal och vikt. Bränd lera Delar av ett rött formtegel låg i hårdgörningslagret K13. Det har ingått i en fönstereller dörromfattning och kan möjligen från början ha sitt ursprung i något av stadens kloster eller den närliggande kyrkan S:t Nicolai. Glas Gruppen innehåller fragment från två kategorier; fönster och kärl. Viktmässigt utgör flaskorna den största delen (0,58 %) men sett till antalet fragment är fönsterglasen flest (0,76 %). Glaset är antingen grönfärgat fönster-, dryckes- och 19

20 buteljglas eller ofärgat tillhörande fönster och kärl. Även brunfärgat buteljglas påträffade. De ofärgade och bruna skärvorna påträffades i K4 och var i något fall inblandade i K9, d.v.s. de översta, yngsta lagren. Ett kantigt, möjligen åttkantigt glas låg i K9 och kan dateras till 1600-tal. Keramik, kakel och kritpipor Den keramiska gruppen är den största fyndkategorin, sett både till antal och vikt. Antal Vikt (g) Jydepotta 1 11,8 Yngre svartgods 5 13,8 Yngre rödgods ,8 Vitgods 6 12,5 Stengods 8 101,3 Fajans 5 24,4 Flintgods 5 5,8 Porslin 2 4,7 Kritpipa 4 6,2 Kakel 6 92 Tabell 2. Fördelning av keramiska materialgrupper inom provgrop 1 och 2 Jydepotta En skärva av en jydepotta påträffades i kontext 12, provgrop 2. Yngre svartgods Fem välbrända tunna skärvor från yngre svartgodskärl låg i K12 i ruta 1 och 2. De är äldre än övrig tillvaratagen keramik från förundersökningen och återfinns på olika platser i staden under och förra delen av 1400-talen. I K12 låg de blandade med sent 1500-tals och 1600-tal keramik, vilket indikerar att de inte är från den period slottet innehaft området utan ingått i avfall antingen hämtade från äldre lager på platsen för exempelvis slottet eller från andra delar av staden. Yngre rödgods Majoriteten av keramiken utgjordes av yngre rödgods. Några skärvor tillvaratogs från provgrop 1 men majoriteten insamlades från provgrop 2 och då främst i K12. Flertalet kärlfragment är blyglaserade, med några få undantag, som ingått i trädgårdskärl. De senare daterades till senare delen av 1700-talet och 1800-talet och låg i de övre kontexterna i K1 (provgrop 1) och K4 i provgrop 2. De glaserade fragmenten som var försedda med dekor utgjorde 18 % medan över 82 % saknade detta. De invändiga dekorerna var utförda som hemring eller med ringlad dekor och en skärva var utvändigt försedd med ett stämplat mönster. En keramik- 20

21 skärva (F83) är oidentifierad då den kan attribueras till ett kärl. Ett kärlfragment är engoberat under glasyren vilket ger denna en gul färg. Bland kärltyperna kan krukor, trebensgrytor och fat/skålar urskiljas. De daterades till perioden sent 1500-tal mitten av 1700-talet. Vitgods Sex skärvor med gul glasyr påträffades i provgrop 2 och K4, K9 och K12. Denna typ av keramik kom från Tyskland och dateras till främst perioden Stengods Fyra skärvor av fem är av Westerwaldtyp och insamlades från K13 och K15. Möjligen är de från samma kanna som är dekorerad med bl.a. rundbågearkader i blått mot det grå godset. Datering är tidigt 1600-tal. Den femte skärvan är tillverkad i grått gods med en brun, något fläckig glasyr och är producerad i Raeren. Den är paneldekorerad med figurer. Under dessa finns tysk text i en fris (F127). Fajans Fyra fyndposter fördelade på lager K4, K9 och K12. Den enda dekorerade men också spjälkade skärvan påträffades i fyllningen K12, i ett spadstick i bottensanden. Fragmentet har blå dekor på vit botten. De övriga fyra skärvorna är vitglaserade och generellt dateras fyndmaterialet till talen. Flintgods I K4 och K9 fanns flintgods som är delar av två olika kärl. De är odekorerade och vitglaserade. Flintgods började tillverkas i England under mitten av 1700-talet och i Sverige kring 1770-talet men blev allt vanligare under 1800-talet. Porslin Två bitar av ett vitt, odekorerat kärl, låg i de övre lagren, K4 och K9. Kritpipa Skaft från tre kritpipor påträffades, en i provgrop 1,K1 och två i provgrop 2 från odlingshorisonterna K9 och K12. I K9 fanns också ett fragment från ett huvud. De bedöms vara av holländskt ursprung och skaftet på F16 var dekorerad med bandmönster, vilket daterar den till efter Övriga kan inte dateras närmare än tal. Kakel Sex kakelfragment i rödbrännande lera och alla från provgrop 2, påträffades i lagren K9 och K12 varav en i fyllningen till spadsticket K17. Det senare var ett grönglaserat hörnkakel med växtdekor (F51). Ytterligare ett grönglaserat fragment 21

22 låg i K12. I K 9 och K12 fanns två dekorerade, svartglaserade bitar. En bit av ett rumpkakel tillvaratogs i K12. De glaserade bitarna dateras till senare delen av 1500-talet och 1600-talet. Metaller och slagg Två blybitar som låg i K4 kan vara delar av ett fönsterspröjs. En bit av en tråd i kopparlegering tillvaratogs i K12. Över 80 % av järnföremålen (vikt/antal) bestod av spik som kastades efter registrering. Allt järn insamlades i provgrop 2 i K4, K9, K12 och K15. Fyra järnföremål (F47, F48, F89 och F131) skickades till röntgning på SVK, Göteborg men bedömdes inte ha betydelse för tolkningen av platsen för att gå vidare till konservering. Röntgenbilden är placerad under bilaga 2 (fyndtabell) med konservatorns kommentarer kring fynden. Endast en bit slagg, som låg i K9, påträffades. Sten En bit av ett sandstensbryne tillvaratogs i K12. Sammanfattande tolkningsförslag Den ursprungliga markytan låg på +3,88 m ö.h. i den västra provgropen och höll samma nivå i norra delen (+3,89 m ö.h.) av den östra. Däremot gick här att ana ett fall mot söder på cirka 10 cm. Spår efter spadstick i sanden kunde också observeras i provgrop 2. I samma provgrop löpte en grundare ränna i östvästlig riktning och som kan ha fungerat som gränsmarkering. I den södra delen fanns det flera lager under odlingshorisonterna. Underst i det sydöstra hörnet låg ett lager med kalkbruk och tegelkross, som var avgrävd av rännan. Lagret kan vara ett byggnads- eller rivningslager. Det överlagrades av ett tunnare lager som antagligen inte varit odlat utan fungerat som utfyllnad och utjämning med ett fåtal fynd från och tidigt 1600-tal. I den sydöstra delen av provgropen överlagrade två tunnare lager med kalkbruk, tegelkross och tegelmjöl, möjligen att betrakta som byggnadslager. De anslöt till ett lager med stenar och tegelstenar, till större delen fragmentariska och i södra delen lagda i humös sand och som fortsatte mot väster. Konstruktionen låg i ett relativt jämnt lager med plana ytor uppåt och bedömdes vara en yta som hårdgjorts. Möjligen kan kalkbruks- och tegelkrosslagren ha en koppling till de byggnader som legat öster om undersökningsområdet där en husgrund (E), byggnads- och raseringslager påträffades vid schaktningen 1985 (Bjuggner 2018). Ovanpå fanns två odlingshorisonter vilka också låg ovanpå sanden i provgrop 1. I provgrop 2 har säkerligen omgrävning av den äldre horisonten påverkat lagret med tegelstenar som gör att dessa inte ligger helt plant. Horisonterna hade en total 22

23 tjocklek av 0,35 cm och innehöll fynd från sent 1500-tal 1700-tal. Det var dock påtagligt att frekvensen av fynd i den östra provgropen 2 var hög sett i relation till den västra provgropen 1. I provgrop 2 överlagrade ett tunt, mörkare och mer humöst lager som kan vara resterna efter en gräsmatta. De översta 0,4 0,5 metern bestod av sentida fyllnadsmassor, bärlager och betongplattor. Några spår efter bevattning i form av vattenlevande organismer kunder inte spåras i makromaterialet. Inte heller fanns det några planteringsgropar, spår efter gångar, stensatta kanter eller gödselbingar. Detta utesluter dock inte att dessa kan finnas utanför de grävda groparna. Möjligen kan de stenar (anläggning A) som påträffades 1985 och som låg norr om provgrop 1 och 2 vara en sådan stensatt kant (Bjuggner 2018). Inte heller kunde någon äldre, folkvandringstida närvaro under kulturlagren konstateras, vilket inte är helt förvånande på grund av den begränsade yta (5 m 2) som undersökts. Tidigare indikationer i närområdet, en härd och ett avbränt lager, låg på långt avstånd från varandra men några andra observationer avseende förhistoriska anläggningar har inte gjorts i samband med äldre undersökningar i området. Analyserna av jordproverna och det osteologiska materialet indikerade att två lager var odlingshorisonter. Jordproverna visade att inblandning av köksavfall och spisaska förekom i båda provgroparna. Inslag av koks kunde också identifieras i flera lager och i provgrop 2 fanns det även i utjämningslagret, vilket är förbryllande. Vanligen brukar koks knytas till 1800-talet och inte till tidigare århundraden. I sållningsprovet som togs för att säkerställa om det fanns fisk- och/eller fågelben fanns det däremot ingen koks. Då proverna togs på två olika platser i lagret kan diskrepansen i resultaten har flera förklaringar. Koksen kan vara ojämnt fördelad i lagret och därmed synas i ett av proven men inte i det andra. En annan förklaring kan vara att då förutsättningarna för maskaktivitet genom flera lager varit större i den del av sektionen där makroprovet togs jämfört med provtagningsstället för sållningsprovet. Här överlagrade två olika lager som kan ha förhindrat den koks som funnits i yngre lager att transporteras neråt i stratigrafin. Detta förklarar däremot inte varför det finns mer koks i detta lager än i K12 och K9. Det är också möjligt att det faktiskt fanns koks under och 1700-talen i Halmstad. Heimdahl framhåller också i sin rapport att liknande fynd har påträffats i Nya Lödöse, i 1600-talskontexter. Han påpekar även att material faktiskt kan vara produkter av en annan tillverkning. För att avgöra detta krävs kemiska och metallurgiska analyser. Säker indikation på odling kunde endast spåras den övre horisonten i provgrop 2. Här fanns fröer av spikklubba. I ett det äldre utjämningslagret fanns också myskmalva, en växt som tillsammans med spikklubban är att betrakta som odlade medicinalväxter i trädgårdmiljö. Antagligen har dessa fröer kommit till platsen med odlingsmassor hämtade från annat håll. 23

24 Platsens kunskapspotential Den aktuella ytans läge inom slottets äldre trädgård bedöms innehålla en medelhög kunskapspotential. Att området sedan 1600-talet har varit trädgård fram i åtminstone slutet av 1800-talet är otvetydigt. De två odlingshorisonterna som påträffades i de båda provgroparna förefaller fortsätta även åt norr, öster och väster där, ett till två likartade lager dokumenterades I områdets sydvästra del kan man förvänta sig en något mer komplex stratigrafi med flera lager, en enstaka konstruktion och några nedgrävningar. Fördelningen av fyndmaterialet är olika i respektive provgrop, relativt rikhaltigt i öster och magert i väster. Den makroskopiska analysen av jordprover ger inga direkta indikationer att gå vidare med denna typ av analyser. Däremot är närvaron av koks eller liknande material i så tidiga lager förbryllande, vilket borde utredas närmare. Den osteologiska analysen ger också vid handen att lagren har en relativt låg informationspotential, då materialet i liten utsträckning speglar konsumtionen på slottet. De platsspecifika frågeställningarna fokuseras kring: Olika trädgårdsytor och deras eventuella begränsningar över tid Fyndfrekvensen i olika delar av ytan Utbredning av spår efter jordbearbetning Eventuella spår efter anläggningar som kan knytas till trädgårdsnäringen som exempelvis trädgårdsbingar Äldre gränsmarkeringar och indikationer på bebyggelse Närvaro av koks eller någon annan slutprodukt, som återfinns i det äldsta lagret/lagren. Åtgärdsförslag Kulturmiljö Halland förordar att en arkeologisk undersökning genomförs inom det planerade området för kontorslokalerna innan byggnadsarbetena påbörjas. Arbete bör i stor utsträckning bedrivas som skiktvis avbaning av de olika horisonterna, kombinerat med handgrävning i områden med mer komplex lagerbild. 24

25 Referenser Bjuggner, L Halland, Halmstad S:t Nicolaus 19. Arkeologisk förundersökning Stiftelsen Hallands länsmuseers Uppdragsverksamhet. Arkivrapport. Bjuggner, L & Heimdahl, J Odling och hus under historisk tid i kvarteret Broktorp, Halmstad. Halmstad stad, kvarteret S:t Nicolaus 15, 16 och del av 17, RAÄ 44. Arkeologisk förundersökning Arkivrapport. Bjuggner, L Bebyggelse och odling på prästgårdstomten i Halmstad. Halmstad stad, kvarteret S:t Nicolaus 17, RAÄ 44:1. Arkeologisk förundersökning Arkivrapport. Bjuggner, L Ett schakt genom Halmstad slotts f.d. trädgård. Halmstad stad och kommun, kvarteret S:t Nicolaus 19, RAÄ 44:1. Arkeologisk schaktningsövervakning Arkivrapport. Elmbladh, A Några minnen från 1870-talets Halmstad. Gamla Halmstads Årsbok Andra årgången. Halmstad. Heimdahl, J Kvartärgeologisk bedömning av kulturlager och makroskopisk analys av växtlämningar. I: red Öbrink, M. Livet vid Storgatan under fyra sekler. Arkeologiska rapporter från Hallands länsmuseer 2013:1. Lundborg, L Landstatshusen i Halmstad Gamla Halmstads Årsbok årgången. Halmstad. Olsson, G. Halland, Halmstad. Kv S:t Nicolaus. Mur och stenläggning. Undersökning Hallands Museum. Arkivrapport. Rosengren, E Halmstad, Hospitalsgatan II. Arkeologisk undersökning Stiftelsen Hallands länsmuseer. Arkivrapport Vårdprogram för park. Halmstads slott. Statens Fastighetsverk (2001). 25

26 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Kulturmiljö Hallands dnr: Uppdragsgivare: Länsstyrelsen i Halland Utförandetid: 26 mars 4 april 2018 Personal: Lena Bjuggner och Anders Håkansson, Kulturmiljö Halland Konsulter: Jens Heimdahl (arkeobotaniker), Arkeologerna SHMM. Emma Maltin (osteolog), Bohusläns museum, SVK (konservering), Göteborg Fastighet: Halmstad, kvarteret S:t Nicolaus 19. RAÄ 44:1. X=368798,7, Y= ,4 (SV hörnet) Sweref 99 TM RAÄ nummer: Halmstad 44:1 Höjdsystem: RH 2000 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Undersökt volym: Totalt 4,6 m 3, Kulturlager 2,15 m 3 Dokumentation: Provgroparna är inmätta digitalt inom ramen för Intrasis 2.2. Foton har nummer : 1-27 och ritningar har HMAK 4479:1-3. Allt arkivmaterial förvaras i Kulturmiljö Hallands arkiv förutom fynden som är placerade i magasinet på Hallands Kulturhistoriska museum, Varberg Fynd: Keramik, glas, bly, kopparlegering, järn, slagg, djurben. I väntan på fyndfördelning har fynden getts VM-nummer :1-146 Datering: Nyare tid 26

27 BILAGOR Bilaga 1 Kontexttabell Kontextnummer Provgrop Beskrivning Tolkning 1 1 Mellanmörk gråbrun humös sand, en del träkol, tegelkross, kalkbruk och enstaka tegelbrockor Odlingshorisont 2 1 Ljust gråbrunt sandlager med en del träkol och tegelkross Odlingshorisont 3 1 Ljus gråbrun, urlakad san Naturligt lager, sandbotten 4 1 Vitgrå sand Naturligt lager, sjösand 5 1 Sand, grus Bärlager 6 1 Nedgrävning Schakt för dräneringsrör 7 1 Sand Sättsand 8 1 Betongplattor Nuvarande beläggning 1 2 Grus Bärlager 2 2 Sand, småsten, grus och humös sand Fyllning i ledningsschakt K Grus och småsten överlagrad av matjord Bärlager 4 2 Mörkbrun sandig humus med inslag av tegelkross och ställvis en del träkol Nedre del av delvis borttagen gräsmatta och fyllning i K Gul sand Fyllning i K6 6 2 Nedgrävning Sentida 7 2 Nedgrävning Sentida 8 2 Gul sand Fyllning i K7 9 2 Brungrå mycket sandig humus med en del inslag av träkol och tegelkross samt ställvis med lerkladdar Odlingshorisont 10 2 Nedgrävning För elledning 11 2 Nedgrävning Sentida 12 2 Gråbrun humös sand med inslag av träkol och tegelkross Odlingshorisont 13 2 Tegelstenar och mindre stenar i grå humös sand Hårdgörningslager 14 2 Tegelmjöl och tegelkross Byggnadslager? 15 2 Gråbrun humös sand med en del inslag av tegelkross och träkol Odlingshorisont/utjämningslager Ävenn fyllning K15 och K Nedgrävning, ränna Odlingsteknisk funktion eller gränsmarkering 17 2 Spadstick Odlingspår 18 2 Spadstick Odlingspår 19 2 Spadstick Odlingspår 20 2 Spadstick Odlingspår 21 2 Spadstick Odlingspår 22 2 Spadstick Odlingspår 23 2 Spadstick Odlingspår 24 2 Spadstick Odlingspår 25 2 Kalkbruk och enstaka bitar av kalksten Byggnadslager? 26 2 Tegelkross och träkol Byggnads- eller raseringslager? 27 2 Vitgrå finsand Naturligt lager, sandbotten 27

28 Bilaga 2 Fyndtabell och röntgenbild med konservators kommentarer Halland Halmstad stad och kommun kvarteret S:t Nicolaus 19 RAÄ 44:1 Arkeologisk förundersökning 2018 Fyndnummer Material Sakord Typ Godstyp Kärltyp Kärldel Dekor Sotad 1 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trädgårdskärl Buk 2 Keramik Kritpipa 3 Ben Djurben 4 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Ben Botten X 5 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Botten 6 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 7 Ben Djurben 8 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk 9 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk 10 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk 11 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 12 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk 13 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 14 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål X 15 Keramik Kakel X 16 Keramik Kritpipa X 17 Keramik Porslin 18 Glas Kärl 19 Glas Kärl 20 Glas Fönsterglas 21 Järn Spik 22 Ben Djurben 23 Keramik Svartgods Jydepotta Kärl Buk 24 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk X 25 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Hals Buk X

29 Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Anmärkning Provgrop Kontext Ruta 4,5 1 F Oglaserad ,8 1 F Skaft F ,6 1 F ,3 1 F ,6 11 F ,9 1 F ,9 2 F ,5 1 F ,8 3 F ,7 1 F ,5 1 F Piplerdekor ,5 1 F Svartglaserad ,4 1 F Skaft. Bandmönster ,5 1 F Vit ,7 1 F Svagt grönt,dryckesglas, 8-kantigt? ,3 1 F Grönt, dryckesglas? ,4 4 F ,1 4 I Kastade ,8 1 F ,5 2 F F 2 olika kärl?

30 Fyndnummer Material Sakord Typ Godstyp Kärltyp Kärldel Dekor Sotad 26 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Hals 27 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk Botten 28 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk Botten X 29 Keramik Rödgods Yngre rödgods Skål Buk Botten 30 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 31 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat Buk Botten X 32 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål Buk X 33 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 34 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 35 Keramik Rödgods Yngre rödgods X 36 Keramik Rödgods Yngre rödgods Skål Mynningsrand Buk 37 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk Botten X 38 Keramik Kakel 39 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Ben 40 Keramik Svartgods Yngre svartgods 41 Keramik Fajans Skål Buk Botten 42 Keramik Stengods Westerwaldtyp Kanna Buk X 43 Keramik Kakel X 44 Keramik Kritpipa 45 Glas Flaska Butelj Buk 46 Glas Fönsterglas 47 Järn Föremål 48 Järn Föremål 49 Järn Spik 50 Ben Djurben 51 Keramik Kakel X 52 Keramik Fajans Kärl X 53 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl X 54 Ben Djurben 55 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Hals X 56 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand 57 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 58 Keramik Rödgods Yngre rödgods 59 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål Mynningsrand Brätte X 60 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 61 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål Brätte Buk X 62 Keramik Vitgods Kärl Buk

31 Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Anmärkning Provgrop Kontext Ruta 14,7 1 F ,1 3 F 3 kärl ,4 2 F 2 kärl ,5 1 F ,6 1 F Ut- o invändig engobe ,7 2 F Troligtvis samma kärl. Piplerdekor ,7 3 F Piplerdekor ,6 2 F Inv piplerdekor, utv engobe. Spjälkade ,1 1 F Inv piplerdekor, utv engobe ,6 1 F Piplerdekor ,1 1 F Engobe och hemring ,8 3 F Invändigt spjälkade ,6 1 F Rump ,9 3 F 2 sotade ,6 3 F ,1 2 F ,8 1 F Limmad med F ,3 1 F Svartglaserad ,1 1 F Skaft ,2 1 F ,5 3 F ,2 1 D Röntgas ,9 1 D Röntgas ,4 6 I Kastade ,5 1 F Grönglaserat hörnkakel. I spadstick K ,05 1 F Blå dekor på vit botten. Spjälkad. I K ,8 1 F I K ,9 1 F ,6 1 F Spjälkad ,5 1 F ,3 3 F Spjälkad ,6 1 F Piplerdekor ,4 1 F ,8 2 F Piplerdekor ,2 1 F 2 9 2

32 Fyndnummer Material Sakord Typ Godstyp Kärltyp Kärldel Dekor Sotad 63 Keramik Vitgods Kärl 64 Keramik Fajans Fat/Skål Buk Botten 65 Keramik Flintgods Kärl 66 Keramik Kritpipa 67 Glas Fönsterglas 68 Järn Spik 69 Järn Spik 70 Slagg 71 Ben Djurben 72 Keramik Svartgods Yngre svartgods Kärl Buk 73 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl 74 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Nedre bukkant X 75 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand 76 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl 77 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 78 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Buk 79 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål Brätte Buk X 80 Keramik Rödgods Yngre rödgods Fat/Skål Buk X 81 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Rörskaft Buk X 82 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Rörskaft 83 Keramik Rödgods Yngre rödgods Föremål, oidentifierbart 84 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Hals Buk X 85 Keramik Vitgods Kärl Buk 86 Keramik Stengods Westerwaldtyp Kärl Buk X 87 Glas Fönsterglas 88 CU-leg Tråd 89 Järn Föremål 90 Järn Spik 91 Ben Djurben 92 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Buk 93 Keramik Stengods Westerwaldtyp Kärl Buk 94 Ben Djurben 95 Bränd lera Tegel Formtegel 96 Järn Spik 97 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Brätte X 98 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Botten X 99 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trädgårdskärl Mynningsrand Buk X

33 Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Anmärkning Provgrop Kontext Ruta 0,6 1 F Spjälkad ,8 1 F ,4 2 F Delvis spjälkade ,9 1 F Huvud ,9 4 F Mörkgrönt-klart ,4 3 I Kastade ,2 1 D Kastad Platt huvud ,3 1 F Lera? ,5 2 F ,8 1 F Spjälkad ,3 1 F ,6 1 F ,6 1 F ,5 2 F ,9 1 F Hårdbränd. Limmad med F92 och F ,4 1 F Piplerdekor, spjälkad F Piplerdekor F ,8 1 F ,2 2 F Piplerdekor och engobe ,1 2 F En med rullstämpeldekor ,1 1 F ,8 1 F ,7 1 F ,3 1 F ,8 1 D Röntgas I Kastade Oxiderade ,9 1 F Hårdbränd. Limmad med F78 och F ,2 1 F ,5 1 F ,1 2 F Kastade I botten av fyllning i ränna (K16), södra delen ,7 2 F 1 sotad F ,6 7 F Oglaserad 2 4 3

34 Fyndnummer Material Sakord Typ Godstyp Kärltyp Kärldel Dekor Sotad 100 Keramik Vitgods Kärl Mynningsrand Buk 101 Keramik Fajans Kärl 102 Keramik Flintgods Kärl 103 Keramik Porslin Kärl 104 Glas Flaska Butelj 105 Glas Kärl 106 Glas Fönsterglas 107 Bly Spröjs 108 Järn Spik 109 Ben Djurben 110 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Botten 111 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Botten 112 Keramik Vitgods Kärl Buk 113 Glas Fönsterglas 114 Ben Djurben 115 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand Buk Botten X 116 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Mynningsrand 117 Keramik Rödgods Yngre rödgods Trebensgryta Mynningsrand Hals 118 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 119 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk Hals 120 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 121 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 122 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk X 123 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Botten 124 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl Buk 125 Keramik Rödgods Yngre rödgods Skål Buk Botten X 126 Keramik Stengods Westerwaldtyp Kanna Buk Hank X 127 Keramik Stengods Raerentyp Kanna Buk X 128 Keramik Kakel X 129 Keramik Kakel 130 Sandsten Bryne 131 Järn Föremål 132 Järn Spik 133 Ben Djurben 134 Järn Spik 135 Ben Djurben 136 Ben Djurben

35 Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Anmärkning Provgrop Kontext Ruta 6,2 2 F ,4 1 F Spjälkad ,4 3 F Spjälkade ,2 1 F Vit ,3 1 F Mörkgrön ,5 4 F Genomskinliga och bruna ,9 16 F Vita och gröna F ,4 3 D Kastade 1 med platt huvud ,8 1 F ,6 1 F ,4 1 F ,5 1 F Grönt ,1 6 F 4 sotade ,3 1 F ,7 1 F Hårdbränd. Limmad med F78 och F ,8 3 F F ,6 1 F ,5 1 F ,2 1 F ,7 1 F Möjligen trebensgryta ,7 1 F ,9 1 F Piplerdekor. Bränd, bubblig glasyr ,4 4 F 3 limmade. Limmad med F ,1 1 F Paneldekor ,8 1 F Grönglaserad ,3 1 F ,7 1 F ,3 4 F ,2 8 I Kastade Mer och mindre oxiderat D Kastad Ner till ränna I rännans (K16) fyllning

36 Fyndnummer Material Sakord Typ Godstyp Kärltyp Kärldel Dekor Sotad 137 Bly Smälta 138 Ben Djurben 139 Keramik Rödgods eller kakel 140 Keramik Kritpipa 141 Ben Djurben 142 Keramik Rödgods Yngre rödgods Kärl 143 Glas Kärl 144 Järn Spik 145 Ben Djurben 146 Koks? Stenkol? Föremålet längst ner till vänster i bild (VM :89) ser ut att vara kilformat, men relativt platt samt ev. ha en fasad bakre ände (hack i bakände kan ev. vara bearbetningsspår/spår av användning). Föremålet är av smidesjärn och mycket metalliskt järn finns kvar i föremålet. Den vitaste ytans form på bilden är originalformen och de gråfluffiga runt är bara korrosionsprodukter. Föremålet längst upp till höger i bild (VM :47) ser ut att vara ett korroderat föremål, där originalytan är svår att se eller kanske inte är bevarad. Blästrar jag fram detta föremål kommer vi troligtvis få en rätt oformlig klump med en eroderad och lite diffus yta. Eventuellt kan här finnas en form, men det är svårt att säga. Ser lite ut som en restprodukt efter tillverkning. Relativt mycket metalliskt järn finns kvar i föremålet. De andra två föremålen är ju tydliga, så de behöver jag kanske inte kommentera, men den lilla tenen högst upp till vänster i bild (VM :48)har en fyrkantig genomskärning och originalytan ligger längs den näst vitaste ytans ytterkant (den vita kärnan är metalliskt järn). Man kan ana sprickor i spetsen på föremålet och en rakt avklippt bakre ände. Järntrådarna (VM :131) är vridna om varandra och rel. nedbrutna. Ytterkanten på den vitaste ytan är original och man kan se att tråden fläckvis är mycket nedbruten. Ebba Phillips SVK Konservator arkeologi/marinarkeologi Samordnare

37 Vikt Antal Fragmenteringsgrad Fyndstatus Anmärkning Provgrop Kontext Ruta 2,4 1 F Sållprov Sållprov ,2 1 F Sållprov 2. Glasyr, spjälkad 2 9 1,9 1 F Sållprov 2. Skaft 2 9 Sållprov ,4 1 F Sållprov ,2 1 F Sållprov 3. Grönt, dryckesglas, kantigt ,1 1 D Kastad Sållprov Sållprov ,6 7 F Sållprov 3. För framtida analys

38 Bilaga 3 Makroskopisk analys av jordprover Jens Heimdahl, Arkeologerna SHMM

39 Makroskopisk analys av jordprover från odlingsjord S:t Nicolaus 19, Halmstad Teknisk rapport Jens Heimdahl, Arkeologerna SHMM, Bakgrund I samband med den arkeologiska förundersökningen två schakt i S:t Nicolaus 19, Halmstad, mars-april 2018, togs 5 jordprover från sandiga jordlager som tolkades som fossila odlingshorisonter från talet. I schakt 1 var fyndmaterialet fattigt och lämningarna bestod av två odlingshorisonter (kontext 1 & 2), och i schakt två rikare och bestod av keramik, järnföremål (främst spik), glas och ben. Även här bestod lämningarna av två horisonter, 9 & 12. Under en hårdgörande utfyllnad fanns ytterligare ett sandigt stratum som också kan vara äldre odlingsjord (kontext 15). Området låg åtminstone sedan 1648 som slottets trädgård. Det används som trädgård fram till 1800-talets slut. Provtagningen avsåg analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester, vilka har analyserats april Frågeställningarna inför analysen gäller främst huruvida det går att finna spår som kan bekräfta eller dementera att det rör sig om odlingsjord, samt kanske säga något om dateringen. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om knappt 2 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. I samband med bestämningarna utnyttjades litteratur (främst von Jacomet 2006 och Cappers m. fl. 2009) samt referenssamlingar av recenta fröer. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. Det organiska materialet i jordproverna är i starkt nedbrutet och saknar inslag av rottrådar, daggmaskkokonger och andra jordlevande organismer. Inget sentida material tycks ha tillkommit i jorden efter odlingens upphörande. Innehållet i jorden kan även spegla äldre odling och innehålla en blandning av material från olika tider, men detta går inte att avgöra utan ett flertal dateringar. De flesta odlingshorisonter innehåller fragment av ett material som starkt påminner om koks, ett material med begränsad användning under tidigmodern tid (det pantsattes i England åren 1589, 1590, 1620 och 1627), men blev vanligt först under 1800-talet. Ofta kan förekomst av koks indikera att lämningar påverkats av sen omrörning, men det finns exempel på liknande fynd, t.ex. från Nya Lödöse i Göteborg, där koks förekommer i sammanhang som tolkas som orörda sedan 1600-talet. Detta kan antingen tolkas som att koks faktiskt var i bruk i viss industriell produktion i det tidigmoderna Sverige, eller att fragmenten är misstolkade och i själva verket utgörs av någon annan bildning, t.ex. en mycket porös form av slagg med ovanligt låg densitet. För att avgöra detta skulle geokemiska och metallurgiska analyser behöva utföras. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3 prickar, där 1 prick innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st.) fragment i

40 hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras förkolnat och oförkolnat material separerat, då dessa sannolikt har olika tafonomi. För att underlätta för läsaren att tolka resultaten har de olika arterna grovt grupperats i fyra ekologiskkulturella kategorier (1: Äng/bete ofta representerade dynga i odlingssammanhang gödsel; 2: ogräs vanligen rikligt förekommande i äldre odlingar; 3: bär latrinavfall använt som gödsel; 4: Odlade växter). Förkolnade växter härstammar i sammanhanget ofta från spisaska som blandades i odlingsjord som jordförbättring. Notera att dessa är grova verktyg och att det finns flera exempel på växter som kan passa in i flera grupper. St Nicolaus 19, Halmstad Träd och buskar Schakt 1 2 Kontext Ruta Beskrivning Odlingshorisonter Analyserad vol. l 1,9 1,8 2 1,9 1,8 Obränt träflis Träkol Vilda djur Grodben Animaliskt köksavfall Ben (däggdjur och fågel) Fiskben & fiskfjäll Övrigt köksavfall Bränd klump (bröd/gröt) Tegelfragment Kalkbruk Övrigt Glasade minrealsmältor Slagg Koks Svenskt namn Latinskt namn Ängsväxter Blankstarr Carex otrubae -type 1 Ogräs Svinmålla Chenopodium album -type 1 1 Smultron Fragaria vesca 1 Bär Hallon Rubus idaeus Skölört Chelidonium majus 1 Odlat Spikklubba Datura stramonium 6 Myskmalva Malva cf. moscata 3 Fläder Sambucus nigra 6 Förkolnade fröer/frukter Ängsväxter Smörblomma Ranunculus acris 1 Sädeskorn Skalkorn Hordeum vulgare ssp. vulgare 1 Tolkning och diskussion Innehållet i de fem jordproverna är mycket likartat, och överensstämmer väl med tolkningen att det rör sig om homogeniserade odlingshorisonter. Inslagen av köksavfall och spisaska är tydligt (ben, fisk, träkol, bränd mat och säd), och uppenbarligen har också annat avfall, som raseringsmassor, fragmenterats och homogeniserats i jorden (tegel, kalkbruk, trä, träkol). Det oförkolnade organiska materialet är kraftigt nedbrutet och endast hårdskaliga fröer och motståndskraftigt material som ben och trä har bevarats. Bland fröerna skymtar rester av gödsel i form av stalldynga (starr) och latrinavfall (bär).

41 När det gäller odlingsväxter påträffades två arter som med stor säkerhet odlats i trädgårdsmiljön: spikklubba och myskmalva. Även skelörten kan ha odlats (den kan också ha förekommit som ogräs) här, liksom flädern, men dessa växter kan också komma från gödning i form av latrin. Troligast är att dessa odlingsväxter representerar en sen odlingsfas, men det är fullt möjligt att de också kommer från äldre odlingar. De är alla kända i odling från 1600-talet och framåt. Av intresse i sammanhanget är också det faktum att samtliga påträffade växter är medicinalväxter, där endast flädern är ätlig. Referenser Cappers, R, T. T., Neef, R. & Bekker, R- M. 2009: Digital atlas of economic plants. Groningen Archaeological Studies vol 9. Groningen Von Jacomet, S., 2006: Identification of cereal remains from archaeological sites. 2nd ed. IPAS Basel University, Basel Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd

42 Bilaga 4 Osteologisk analys Emma Maltin, Bohusläns museum

43 Osteologisk analys av djurbensmaterial från förundersökning i kvarteret S:t Nicolaus 19, Halmstad Emma Maltin