Beslut för grundskola och fritidshem

Transkript

1 Beslut Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar Rektorn vid Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i den fristående Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (14) Tillsyn i Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan besöktes av Skolinspektionen den 26 februari Fakta om skolan Skolverket beslutade den 25 april 1995 (dnr 94:1237) att godkänna Manar Al- Houda Arabiska skolan som en fristående skola. Godkännandet avsåg årskurserna 1-3 och gällde från och med läsåret 1995/96. I beslut den 14 februari 2006 (dnr 95:1449) godkände Skolverket Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan (tidigare Manar Al-Houda Arabiska skolan) som fristående skola för årskurserna 4-6 från och med höstterminen Skolverket beslutade den 23 september 1997 (dnr 97:893) att godkänna Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan som en fristående grundskola. Godkännandet avsåg årskurserna 7-9 från och med höstterminen Skolverket förklarade i samma beslut att Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan har rätt till bidrag från och med bidragsåret 1998/99. Skolverket medgav även att skolan får anordna prövning och utfärda betyg för skolans egna elever enligt de bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet. I underrättelse den 11 november 1999 (dnr 99:2255) konstaterade Skolverket att Manar-Al Houda Svensk-Arabiska skolan har godkännande som enskild huvudman att bedriva förskoleklass i anslutning till skolan. Huvudman för skolan är den ideella föreningen Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar med organisationsnummer Skolans profil är språklig/etnisk. Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan leds av en rektor som arbetar som rektor 50 procent och därutöver undervisar i Koranläsning och Islamkunskap. Skolan har 48 elever i förskoleklass och årskurserna 1-6. Till skolan hör också ett fritidshem med 21 elever. Undervisningen i årskurserna 1-6 bedrivs i tre åldersblandade klasser med årskurserna 1-2, årskurserna 3-4 respektive årskurserna 5-6. Den pedagogiska personalen är indelad i två arbetslag, ett för förskoleklass, årskurserna 1-2 samt fritids och ett för årskurserna 3-6. Kunskapsresultat För årskurs 3 vårterminen 2012 har rektorn redovisat att 71 procent av eleverna nådde de nationella målen i svenska som andraspråk, 86 procent i matematik och 100 procent i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena.

3 3 (14) Dessa resultat, som baseras på lärarnas bedömning kan jämföras med resultaten på de nationella proven. Resultaten för årskurs 3 år 2012 visar att 60 procent av eleverna hade tillräckliga kunskaper i samtliga moment i matematik och 40 procent i svenska som andraspråk. Eftersom skolan har förhållandevis få elever kan enstaka elevers resultat få stort genomslag i statistiken. För årskurs 6 vårterminen 2012 har rektorn redovisat att samtliga elever bedömdes nå målen i alla ämnen. Då elevgruppen består av få elever redovisas inte resultaten från de nationella proven. Tillsynen visar inget annat än att fritidshemmet i huvudsak arbetar utifrån de övergripande mål som riktas mot verksamheten och som anges i läroplanen. Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Uppsala kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. De fristående skolorna ingår i Uppsala kommuns uppföljningssystem och bjuds årligen in till möten med återkoppling kring skolornas resultat och analys av skolornas enkäter och verksamhetsredogörelser. Helhetsbedömning Skolinspektionens samlade bedömning är att verksamheten i Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan med tillhörande fritidshem har centrala områden som måste förbättras. Undervisningen har konfessionella inslag vilket inte är förenligt med författningarna. Rektorn på Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan bedriver till viss del ett systematiskt kvalitetsarbete. I dokumentationen av detta arbete synliggörs dock inte verksamheten i fritidshemmet. Vidare görs ingen heltäckande uppföljning av elevernas kunskapsresultat på skolövergripande nivå vilket innebär att ett viktigt underlag för att utveckla utbildningen saknas. Skolan måste också se till att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen till elevens val. Vid tillsynen av Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan framkommer att skolan saknar fungerande rutiner för hur signaler om kränkande behandling av elever anmäls till rektorn. Skolinspektionen betonar vikten av att huvudmannen har en övergripande och heltäckande bild av hur situationen på skolan är för att kunna besluta om eventuella utredningar och åtgärder. Skolan behöver även utveckla sin plan mot kränkande behandling. Majoriteten av lärarna på skolan har lärarutbildning. I flera fall saknar dock lärarna utbildning för delar av den undervisning de ska bedriva. Vidare saknas det helt ämnesbehöriga lärare i vissa ämnen och årskurser. För vissa ämnen är lärarna inte anställda av skolans huvudman.

4 4 (14) Skolan behöver utveckla sitt arbete kring bedömning och betygsättning och se till att betygskatalogen och de individuella utvecklingsplanerna med skriftliga omdömen lever upp till författningarnas krav. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 november 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Huvudmannen måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. - Se till att undervisningen är icke-konfessionell, liksom utbildningen i övrigt och att deltagande i konfessionella inslag är frivilligt. Av skollagen framgår att undervisningen vid fristående skolor och fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen vid fristående skolor och fritidshem får dock ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt. På skolan använder man utrymmet för skolans val till undervisning i islamkunskap och quaaran. Undervisningen följer fyra lokala pedagogiska planeringar, en för islamkunskap årskurs 1-3, en för islamkunskap årskurs 4-6, en för quaaran årskurs 1-3 samt en för quaaran årskurs 4-6. Skolinspektionens utredning visar att undervisningen i islamkunskap och quaaran har konfessionella inslag. Rektorn uppger att det finns religiösa delar i islamkunskap och quaaran och att man läser ur koranen under lektionerna i quaaran. Skolinspektionen har tagit del av de lokala pedagogiska planeringarna och kan konstatera att det i dessa bland annat anges att Barnen ska lära sig att Allah (GUD) är den enda skaparen, samt att Barnen ska lära sig att Allah (GUD) har skapat universum människan och allting. Skolinspektionen bedömer att dessa citat har inslag av bekännelsekaraktär och därmed utgör konfessionella inslag i undervisningen.

5 5 (14) Sammanfattningsvis visar utredningen att undervisningen innehåller konfessionella inslag. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. 1 kap. 7 skollagen Trygghet, studiero och en god miljö Huvudmannen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet, studiero och en god miljö. - Se till att skolan och fritidshemmet har rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. - Se till att det för varje verksamhet finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Enligt skollagen ska en rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, anmäla detta till huvudmannen. Vidare framgår att huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I skollagen anges vidare att huvudmannen varje år ska se till att det upprättas en plan mot kränkande behandling. Planen ska innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga eller förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska vidare innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. För att säkerställa att bestämmelserna om att utreda uppgifter om kränkande behandling och att åtgärder blir tillräckligt effektiva, har lagstiftaren ansett att det behövs bestämmelser om anmälningsplikt för bland annat rektorer. Huvudmannen måste få kännedom om uppgifterna för att utredning ska kunna inledas och eventuella åtgärder vidtas. Vid intervju med rektor och huvudmannen framkommer att skolan saknar rutiner för hur rektors anmälningsplikt till huvudmannen ska fullgöras i samtliga fall där barn och elever upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling i samband med verksamheten. Vidare beskrivs att vissa ärenden stannar hos rektor och antimobbningsteamet och att endast de ärenden där det krävs ytterligare insatser anmäls till huvudmannen. Därmed saknar huvudmannen en övergripande bild av förekomsten av kränk-

6 6 (14) ande behandling av elever. Vid de intervjuer Skolinspektionen genomför i samband med tillsynsbesöket ger eleverna en motstridig bild av hur stämningen på skolan är samt förekomsten av kränkningar, jämfört med personal och skolledning. Utifrån detta vill Skolinspektionen betona vikten av att huvudmannen har en övergripande och heltäckande bild av hur situationen på skolan är för att kunna besluta om eventuella utredningar och åtgärder. Manar Al-Houda Svensk Arabiska skolan har en plan mot kränkande behandling som de benämner Likabehandlingsplan. Planen saknar dock en koppling mellan skolans uppföljning och de åtgärder som finns listade i planen. Vidare saknar skolans plan en redovisning av hur förra årets planerade åtgärder har genomförts. Dessutom är en av de laghänvisningar som görs i planen en numera upphävd författning. Enligt rektorn omfattar planen både skolan och fritidshemmet. Det är möjligt att låta en plan omfatta flera verksamheter. Då planen ska avspegla och utgå från förhållandena i varje enskild verksamhet krävs i så fall att varje verksamhet tydligt framgår av planen. I Manar Al-Houda Svensk Arabiska skolans plan framgår inte vilka delar som avser skolan respektive fritidshemmet. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan saknar rutiner för hur signaler om kränkande behandling ska anmälas till huvudmannen. Vidare saknar skolans plan mot kränkande behandling flera uppgifter som ska ingå i en sådan plan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. 6 kap. 8 och 10 skollagen Särskilt stöd Huvudmannen måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd. - Se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Av skollagen framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan eller fritidshemmet, ska rektor se till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i

7 7 (14) behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd. Åtgärdsprogrammen ska ange vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vid dokumentgranskning av några av skolans åtgärdsprogram konstaterar Skolinspektionen att det inte alltid beskrivs vilka behov av särskilt stöd eleven har för att nå kunskapskraven. En del av åtgärderna har mer karaktären av anpassning av undervisningen, exempelvis att få tydliga instruktioner, nivåanpassade övningar eller att sitta i en lugn miljö. Vidare framgår det inte av åtgärdsprogrammen hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Det saknas även överklagandehänvisning. I intervju med personal från elevhälsan framkommer att arbetet med åtgärdsprogram är ett utvecklingsområde för skolan. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i de åtgärdsprogram som utarbetas på skolan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. 3 kap. 9 skollagen och betygssättning Huvudmannen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet och betygssättning. - Se till att betygskatalogen utformas i enlighet med Skolverkets föreskrifter om betygskatalog. - Se till att omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. - Se till att det i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Betygskatalog Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog ska betygskatalogen utformas på sådant sätt att den skyddas mot olovlig ändring samt att dokumentets äkthet kan säkerställas över tid. Betygskatalogen ska bland annat innehålla uppgifter om skolkod, namn på huvudman samt namn på klass eller motsvarande. Vidare framgår att den som beslutar om ett betyg, ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur.

8 8 (14) Vid Skolinspektionens dokumentgranskning av Manar Al-Houda Svensk- Arabiska skolans betygskatalog, konstateras att det saknas uppgift om skolkod, huvudman samt namn på klass eller motsvarande. I betygskatalogen finns en kolumn där betygsgivande lärare ska signera uppgiften om betyg. Som en del av betygskatalogen finns också en sida där det bland annat framgår betygsgivande lärares namn, namnteckning samt betygsatt ämne. Skolinspektionen konstaterar dock att det saknas signatur för betygen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Vidare konstateras att betygskatalogen inklusive sidan med namnförtydligande är daterade men att det inte framgår om datumet avser datum för beslut om betyg eller något annat. Betygskatalogen saknar därmed även datum för betygssättning i respektive ämne. Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen Av skollagen framgår att läraren i en individuell utvecklingsplan ska ge skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i. Vidare framgår att det i planen ska sammanfattas vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan ger skriftliga omdömen utifrån en bedömning av om man når kravet eller inte, till exempel Du kan vattnets kretslopp, Du har inte kunnat förklara hur dag, natt, månader, år och årstider kan beskrivas genom himlakropparnas rörelse i förhållande till varandra och Du behöver mer övning i att kunna bygga upp dina texter med hjälp av sambandsord. De skriftliga omdömena ska ha en formativ funktion, vilket innebär att de ska stödja elevers fortsatta lärande och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter. Omdömena ska beskriva såväl vad eleven kan som vad eleven behöver utveckla vidare. Genom att endast konstatera om eleven når ett visst kunskapskrav eller inte utan att komplettera med en mer nyanserad beskrivning i löpande text blir informationen om elevens kunskaper inte tydlig för eleven eller dennes vårdnadshavare. Vid Skolinspektionens dokumentgranskning av den framåtsyftande planeringen i den individuella utvecklingsplanen framgår att det finns ett starkt fokus på vad eleven ska göra för att nå de uppsatta målen. I de granskade planeringarna framgår det inte tydligt vilka konkreta insatser som ska göras av skolan för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans betygskatalog inte utformas i enlighet med författningarna. Vidare framgår att det i de individuella utvecklingsplanerna inte finns nyanserade omdömen samt att det finns brister i den framåtsyftande planeringen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.

9 9 (14) 10 kap. 13 skollagen, 7-8 Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:23) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Huvudmannen måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Säkerställa att rektorn bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Enligt skollagen ansvarar rektorn för skolans och fritidshemmens resultat och för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheterna samt omsätter resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt att detta arbete dokumenteras. Även läroplanen för grundskolan betonar rektorns ansvar för att följa upp skolans resultat och utvärdera dessa i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Av skollagen framgår att kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever samt att vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs på skolan dokumenteras främst i dokumentet Kvalitetsredovisning för Manar Al-Houda skolan. Enligt rektorn är kvalitetsredovisningen gemensam för skolan och fritidshemmet. I den aktuella kvalitetsredovisningen synliggörs dock inte verksamheten i fritidshemmet. Därmed saknas underlag för att följa upp verksamheten och resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen i fritidshemmet. I skolans kvalitetsredovisning finns ett avsnitt som heter Kunskaper där resultaten på de nationella proven redovisas, men i övrigt saknas sammanställningar och uppföljning av kunskapsresultaten på skolövergripande nivå. Vid intervjuer med personalen framkommer att elevernas kunskapsresultat främst följs upp på individnivå. Viss muntlig uppföljning görs på skolövergripande nivå men lärarna anser att skolan behöver förbättra uppföljningen av kunskapsresultaten. För att kunna säkerställa att all utbildning genomförs i enlighet med de nationella målen är det angeläget att skolan dokumenterar elevernas måluppfyllelse. En sammanställning på skolövergripande nivå kan till exempel belysa skillnader i resultat i olika årskurser, i olika ämnen samt mellan pojkar och flickor. Med utgångspunkt i skolövergripande sammanställningar av kunskapsresultaten kan analyser göras kring vad i verksamheten

10 10 (14) som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Utifrån detta kan sedan utvecklingsområden identifieras för att besluta om vilka insatser som ska genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Då Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan saknar skolövergripande sammanställningar av kunskapsresultaten saknas ett viktigt underlag för att utveckla utbildningen. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans dokumenterade systematiska kvalitetsarbete inte omfattar verksamheten i fritidshemmet. Vidare saknas skolövergripande sammanställningar av elevernas kunskapsresultat. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. 4 kap. 4 skollagen Personalkompetens Huvudmannen måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Personalkompetens. - Säkerställa att rektorn har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning. - Se till att det för undervisningen används personal som har utbildning för de uppgifter de ska utföra. Rektorns utbildning Enligt skollagen får som rektor endast anställas den som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Vid intervju med rektor framkommer att han under flera års tid arbetat som lärare, både i sitt hemland och i Sverige. Han saknar dock lärarutbildning. Rektorn har en högskoleutbildning från sitt hemland men denna innehåller inte någon pedagogik eller andra ämnen som kan anses ge pedagogisk insikt. Vidare framkommer att varken rektor eller huvudman kände till kravet på att den som anställs som rektor behöver ha pedagogisk insikt genom både utbildning och erfarenhet. Lärarnas utbildning Utgångspunkten i skollagen är att lärare ska ha utbildning för den undervisning de bedriver. Det innebär att lärarens utbildning måste överensstämma med den skolform, årskurs och de ämnen som läraren undervisar i. Lärare som

11 11 (14) anställts före den 1 jul i 2011 och som saknar lärarlegitimation kan under en övergångsperiod i stället ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Lärare som inte uppfyller kraven enligt skollagen får undantagsvis bedriva undervisning. Det gäller bland annat om det inte finns personer som uppfyller kraven inom huvudmannens organisation. Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skola hade vid tillsynsbesöket sju personer i undervisningen som var anställda efter den 1 juli Av dessa saknar en lärarutbildning. Av de personer i undervisningen som var anställda före den 1 juli 2011, saknar tre lärarutbildningar. Rektorn uppger att skolan har en obehörig lärare som har visstidsanställning. Den läraren arbetar i skolans förberedelseklass och anledningen till att skolan anställt en obehörig lärare är att de inte haft någon behörig lärare som sökt tjänsten. Skolinspektionens utredning visar vidare att skolan har ytterligare 3 personer som bedriver undervisning och som saknar lärarutbildning. Det gäller läraren i arabiska som modersmål för årskurserna 4-6 samt båda lärarna som undervisar i islamkunskap och quraan. Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan använder sig av ett klasslärarsystem men alla lärare undervisar inte sin klass i alla ämnen. Enligt rektorn saknar skolan i dag helt ämnesbehöriga lärare i geografi och religion. Skolinspektionens utredning visar även att en av de undervisande lärarna i ämnet slöjd saknar ämnesbehörighet. Vidare saknar skolan lärare med ämnesbehörighet för svenska som andraspråk i årskurserna 4-6. Vid intervju med rektorn och lärarna beskrivs att skolan har börjat diskutera ämneskompetenser och hur de ska göra för att få ämnesbehöriga lärare i alla ämnen. Sammanfattningsvis visar utredningen att rektorn på Manar Al-Houda Svensk- Arabiska skolan saknar pedagogisk utbildning samt att det för undervisningen används personal som inte har utbildning för den undervisning de bedriver. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. 2 kap. 11, 13, 18 och 20 skollagen/2 kap års skollag, 33 lag om införande av skollagen Omfattning och resurstillgång Huvudmannen måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning och resurstillgång. - Se till att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen till elevens val.

12 12 (14) Enligt skollagen ska undervisningen i grundskolan omfatta vissa preciserade ämnen. Av skollagen framgår vidare att undervisningen ska omfatta elevens val. Enligt skolförordningen ska huvudmannen erbjuda eleverna ett allsidigt urval av ämnen till elevens val. Vid intervju med rektor och lärare framkommer att arabiska är det enda ämne som eleverna erbjuds som elevernas val. Sammanfattningsvis visar utredningen att eleverna inte erbjuds ett allsidigt urval av ämnen för undervisningen i elevens val. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristen. 10 kap. 4 skollagen, 9 kap. 8 skolförordningen Huvudmannaskap och godkännande Huvudmannen måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Huvudmannaskap och godkännande. - Se till att samtliga lärare som undervisar skolans elever är anställda av huvudmannen. Av skollagen framgår att enskilda efter ansökan får godkännas som huvudmän för grundskola. Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen. Vidare framgår att inom grundskolan får endast uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas på entreprenad. Vid intervju med rektorn framkommer att skolan köper undervisning i hemoch konsumentkunskap samt språkval från en närliggande kommunal skola. Lärarna som undervisar i dessa ämnen är inte anställda av Integrationsföreningen för invandrare och flyktingar, som är huvudman för Manar Al-Houda Svensk-Arabiska skolan, utan lärarna är anställda av en kommunal huvudman. Rektorn uppger även att skolan köper simundervisningen på det lokala badhuset. Delar av undervisningen i ämnet idrott- och hälsa bedrivs därmed av lärare som inte är anställda av skolans huvudman. Sammanfattningsvis visar utredningen att lärarna som undervisar i ämnena hem- och konsumentkunskap, språkval samt delar av ämnet idrott- och hälsa inte är anställda av huvudmannen för Manar Al-Houda Svensk Arabiska sko-

13 13 (14) lan. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. 2 kap. 5 och 8, 23 kap. 3 skollagen I ärendets handläggning har utredare Teresia Granlund deltagit. På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Kjell Gyllenswärd Föredragande Kopia till Uppsala kommun Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

14 Skolinspektionen Bilaga (14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.