Kvarteret Agnet 1. Arkeologisk förundersökning inför nybyggnation inom fornlämning RAÄ 50, Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län

Transkript

1 Kvarteret Agnet 1 Arkeologisk förundersökning inför nybyggnation inom fornlämning RAÄ 50, Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:36 Susanne Haltiner Nordström

2

3 Kvarteret Agnet 1 Arkeologisk förundersökning inför nybyggnation inom fornlämning RAÄ 50, Jönköpings stad och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2010:36 Susanne Haltiner Nordström

4 Rapport, foto och ritningar: Susanne Haltiner Nordström Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, Jönköping Tel: E-post: Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Ur karta Lantmäteriet. Medgivande MS2007/ ISSN: JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2011

5 Innehåll Inledning Målsättning och metod... 5 Topografi Fornlämnings- och kulturmiljö Tidigare undersökningar Resultat Fynd...11 Sammanfattning...11 Åtgärdsförslag Administrativa uppgifter Referenser Tryckta källor Otryckta källor Arkiv Kartunderlag....14

6 figur 1. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Skala 1:5000. Undersökningsområdet är markerat med röd rektangel.

7 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 5 Inledning Under sommaren 2010 genomförde Jönköpings läns museum en arkeologisk förundersökning inom kvarteret Agnet 1. Anledningen var rivandet av en befintlig byggnad inför nybyggnation på hela tomten. Beställaren var NCC Boende AB, Region Mitt. Fält- och rapportansvarig var Susanne Haltiner Nordström. Området som berördes var ca m 2. Målsättning och metod Målsättningen med förundersökningen var att fastställa omfattningen av bevarade byggnadslämningar och kulturlager från framför allt 1700 tal och tidigt 1800 tal samt om det under dessa fanns evetuella lämningar eller spår från förhistorisk tid eller medeltid. Förundersökningen ska ge länsstyrelsen underlag för att bedöma vilka typer av analyser som kan komma att behövas, vilka fyndmängder som kan förväntas samt konserveringsbehovet av de föremål som kan komma att behövas tas till vara. Jönköpings läns museums målsättning för arbetsinsatsen är att undersöka de påträffade byggnadslämningarna och kulturlagren. Att utröna vilka verksamheter som kan spåras på tomten och hur många gånger man fyllt ut och flyttat strandlinjen och när detta gjordes. Under förundersökningen totalavbanas tomten. Topografi Den östra delen av dagens stadsområde togs i anspråk för bebyggelse efter att den medeltida staden ödelagts i samband med krigshandlingar Före 1600 talet hade den smala sandiga halvön sannolikt varit i det närmaste obebyggd, främst på grund av sitt utsatta läge. Tjocka lager med granris påfördes längs halvöns södra sida, de s.k. Maderna, i syfte att skapa ny tomtmark. Senare grävdes även en kanal och hamnbassäng, den s.k. Östra Hamnen för att torrlägga området. Den norra delen av stadsområdet vilade visserligen på torrare sandområden, men tomtmarken blev där istället utsatt för Vätterns fulla kraft under ogynnsamma väderförhållanden. Fornlämnings- och kulturmiljö Jönköpings stad, fornlämning RAÄ 50, består av, på den västra sidan av kanalen, medeltida lämningar, och på den östra sidan senare historiska lämningar. På den västra sidan låg staden på den sandiga platån intill Vättern från tidigt 1200 tal fram till 1600 talet. I slutet av 1500 talet började man bygga Jönköpings slott mot Munksjöns strand på samma plats där klostret tidigare låg. Under och 1600 talet, då Sverige låg i krig med Danmark, brändes staden ett

8 6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 figur 2. Utdrag ur primkartan 4253 D. Skala 1:1000. Undersökningsområdet är markerat med rött.

9 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 7 flertal gånger, både av de egna styrkorna och av den danska armén. Kronan beslutade att flytta staden så att den skulle ligga skyddad bakom slottet, på de bankar som kallades Sanden, på den östra sidan av kanalen. Detta var ett område med mycket sankmark och under lång tid hade man svåra problem med översvämningar och fuktiga bostäder. Marken ut mot Munksjön och mot Vättern fylldes långsamt ut för att skapa mera tomtmark och staden växte och blomstrade på Öster. Tidigare undersökningar Sedan början av 1970 talet har Jönköpings läns museum utfört ett antal större arkeologiska utgrävningar inom 1600 talets stadsområde, dvs. nuvarande stadsdelen Öster. Bland dessa kan nämnas kvarteren Ankaret, Ansvaret, Apeln, Apoteket, Arkadien, Diplomaten, Dolken, Dromedaren och Droskan. Vid dessa undersökningar har dokumenterats bl.a. lämningar efter trähus. Gårdarna, som påträffats inom kvarter som börjar på D, räknas till den s.k. Tyska och Svenska Maden, ett hantverksområde med varierad social sammansättning. Den hittills mest omfattande undersökning som genomförts inom 1600 talsstaden pågick mellan år 2002 och senhösten 2004 i kv. Apeln och Arkadien, belägna längs Smedjegatans södra sida. Tack vare gynnsamma bevaringsförhållanden var det här möjligt att i detalj kunna följa bebyggelsens utveckling inom åtta angränsande hantverksgårdar, alltifrån grundläggningen kring 1620 till den Figur 3. De träkonstruktioner som påträffades i förundersökningen. Tomtgränsen närmast i bild.

10 8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 Figur 4. Tomtgräns nr 1, som löpte i nord-sydlig riktning med fyllning av sten. slutgiltiga rivningen efter Vid detta tillfälle var det möjligt att avtäcka tomterna i deras fulla utsträckning, ända från Smedjegatan ner till kajfronten ut mot Munksjön. Bebyggelsen kan där indelas i tre huvudfaser: , ca 1750 samt (rapport manus dnr 205/04). I närområdet till kvarteret Agnet har tidigare undersökningar gjorts inom följande kvarter; Aktern, Ankaret, Apoteket, Aspen och Abborren (JLM:s arkiv). Inom kvarteret Aktern, som undersöktes 1997, framkom strandskoningar, vågbrytare och bryggor av trä. Kulturlagren innehöll mestadels keramik. Dessutom framkom ett brandlager som tolkats komma från stadsbranden 1785 (Haltiner Nordström 1998). I kvarteret Ankaret 8 och 9 undersöktes ett antal byggnader i trä från 1600 talet med stenkällare ut mot Storgatan. I den norra delen, mot Vättern, låg strandskoningar. Kulturlagret var mellan 0,4 1,4 meter tjock och i detta påträffades också ett brandlager. Här fanns spår efter bronsgjuteri. Jönköpings läns museum utförde undersökningen 1996 (Jlm dnr 304/06). År 1971 och 1972 undersöktes Apoteket 5. Närmast Storgatan påträffades en stenkällare med spisfundament. Kulturlagret var mellan 1 2 meter och även här framkom ett brandlager. En rustbädd till ett hus, kunde dateras till 1600 talets första hälft. Inom kulturlagret som var ca 2 meter tjockt fanns också brandlager. Fyndmaterialet utgjordes av keramik, porslin, kakel, glas och föremål i järn (Lindgren 1971). I kvarteret Aspen utfördes en större undersökning 1982 då syllstensrader och skalmurar till trähus med stenlagt golv påträffades. Några av husen mot Storgatan har haft stenkällare. Även här fanns strandskoning (1600 tal) och vågbrytare (1700 tal) i den norra delen. Inom undersökningen kunde tre olika brandfaser beläggas, 1691, 1785 och Bevaringsförhållandena var dåliga och fyndmaterialet bestod mest av keramik från talet (Nilsson 2008). Kvarteret Abborren 6 som undersöktes 2009 innehöll tre tomter. Mot Östra Storgatan låg gavelvända bostadshus från tidigt 1600 tal. Längre in på tomten påträffades tre källare, delvis nedgrävda som har haft svåra dräneringsproblem då grundvattnet trängt upp i golvet. I den norra delen på tomterna har ekonomibyggnader, en möjlig smedja och tunnor legat. Den ursprungliga strandlinjen från tidigt 1600 tal framkom. Här har man i slutet av 1600 talet börjat bygga strandskoningar och bryggor. I slutet av 1700 talet byggdes ytterligare en etapp längre ut i Vättern (Haltiner-Nordström i manus).

11 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 9 Byggnad som rivits Brygga Tomtgräns 2 Tomtgräns 1 Figur 5. Undersökningsområdet med grunden till det hus som rivits i det nordvästra hörnet. Den ljusgröna markeringen är ett hus som revs tidigare på 1900 talet. Bryggorna, tomtgränsen och risbädden syns längst i söder.

12 10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 Resultat Figur 6. Bryggan som låg i öst-västlig riktning med den mindre bryggan närmast i bild. Ytan inuti det rivna huset började schaktas i det nordöstra hörnet. Där fanns fyllnads- och rivningsmassor ner till ca 1,5 m under marknivå, där grå sjösand med en del ris framkom. Här kom även grundvattnet fram. En stock från en träkista påträffades i nordsydlig riktning. Endast ett varv av kistan var synlig, vattenmängden gjorde det svårt att se om det fanns ytterligare stockar längre ner, men det troliga är att byggnationen har förstört allt utom denna stock. I det sydöstra hörnet av huset framkom bara ris i sjösanden och ingen stock. Ytterligare schakt togs upp i den västra delen men här fanns bara sjöbottnen. Området under huset bedömdes som i det närmaste tomt på arkeologiska lämningar. Utanför huset, på det som använts som parkering, i den östra delen framkom en risbädd och bitvis stockar som ingått i träkistor, bryggor eller kajer. Tyvärr så är resterna efter dessa konstruktioner så fragmentariska att det inte går att avgöra ursprungsfunktionen. Längs med den tidigare östra fasaden till det rivna huset fanns ett lager bestående av humös sand, ris, tegel och små sten som tolkats som ett kulturlager. I norr framkom kakelugnskakel, glasflaskor och höganäskrus. I den östra delen av tomten har det tidigare stått en byggnad med L form (se figur 5, ljusgrön markering). På denna yta har de arkeologiska lämningarna försvunnit i och med byggnationen. Sjöbotten med risbädden fanns kvar med inslag av tegel och mot schaktkanten i öst låg en stock. I den södra delen fanns ett betongfundament från en mindre byggnad som fick ligga kvar efter bedömningen att inget antikvariskt intressant fanns kvar under betongen. I det södra området, där inga tidigare kända byggnader stått, påträffades ett antal träkonstruktioner, se figur 5. En trolig tomtgräns framkom längst mot öster, tomtgräns 1. Den bestod av tre rader med stockar i nord-sydlig riktning med ca 1 meters mellanrum. Mellan den i öst och mittenstocken bestod fyllningen av sjösand, sandblandad humus och en del tegel. Området öster om stocken bestod av ett kulturlager med tegel och sten blandat med påfört ris och därunder den ursprungliga sjöbotten. Fyllningen mellan den västra stocken och den mellersta stocken bestod av stenar, mellan 0,2-0,4 meter i storlek och sjösand. I denna fyllning kom kakelugnskakel, botten på en glasflaska och lite rödgods. Träkonstruktionen fortsatte med en brygga, liggande i öst-västlig riktning. Bryggan bestod av liggande plank, synlig i åtta plankors bredd, ca 1,5 meter bred och 13 meter lång. Ytterligare ett skift stockar kunde anas under plankorna. I fyllningen ovan bryggan påträffades vitt kakelugnskakel och porslin med datering till 1800 talet. Bryggan stod i förbindelse med ytterligare en brygga eller tomtmarkering (tomtgräns 2), i den västra delen av schaktet löpande i nord-sydlig riktning. Den mindre bryggan bestod av 5 plankor och var 1 meter

13 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 11 bred och synlig i ca 2 meter, men fortsätter troligen söderut såsom den östligare tomtgränsen. Frånvaron av träkistor i den östra delen kan ha andra orsaker än att de tagits bort vid anläggandet av sentida byggnader. I området ska det ha funnits en vik in från Vättern under 1700 talet. När järnvägen drogs fram, bildades här det som kom att kallas Katthavet (muntlig uppgift (Bo E Karlsson). Att området haft stående vatten en lång bit på 1800 talet kan ha inneburit helt andra metoder än träkistor när den nya marknivå skulle skapas och det är detta som visas i avsaknaden av träkonstruktioner. Granntomterna kvarteren Abborren, Aktern och Apoteket har haft ett stort system av träskistor, bryggor och vågbrytare. Fynd De fynd som påträffades utgjordes av kakelugnskakel, en skärva yngre rödgods, delar efter ett höganäskrus, delar av glasflaskor, porslin och en skosula i läder. Av dessa så var det bara de kakelugnskakel med ljusgul bottenfärg och med gråblå färg i ett rombiskt mönster som var äldre än 1800 talet. Kakelugnen har varit profilerad och haft ett profilerat krön. Kakeldelarna bedömdes ha fraktats hit i fyllnadsmassor och saknade kontext. Inga fynd tillvaratogs. Sammanfattning Sommaren 2010 utförde Jönköping läns museum en arkeologisk förundersökning inom kvarteret Agnet 1. Kvarteret ligger på Öster vid Lantmätargränd och Norra strandgatan, så nära Vättern man kan komma. Tomten ska bebyggas med bostadshus över större delen och det hus som stod här tidigare hade precis rivits. Inför förundersökningarna fanns förväntningar att de bryggor, träkistor och vågbrytare som funnits inom kvarteret Abborren skulle fortsätta. I den norra delen av kvarteret Abborren låg en brygga i öst-västlig riktning som daterades till sekelskiftet talet. Den största delen av undersökningsytan var störd av sentida byggnation. Enstaka rester av träkistor i form av ensamliggande stockar påträffades, dels under det nyss rivna huset och dels i den östra delen där det under 1900 talet stått en byggnad. I den östra delen framkom även kulturliknande lager innehållande humös sand, tegel, småsten och ris. I kulturlagret strax intill den östra väggen till det rivna huset framkom kakelugnsframent från 1700 talet som dock förts hit i fyllnadsmassor. I den södra delen påträffades en träkonstruktion som troligen utgjort en tomtgräns inom kvarteret. Den var tillverkad av två rader stockar som fyllts med större rundad natursten. Här framkom kakelugnskakel, botten på en glasflaska och en skärva yngre rödgods. Mellan stockarna låg tvärslåar på två ställen för att stabilisera upp

14 12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 konstruktionen. Öster om tomtgränsen fanns en ensam trästock i samma riktning, i massorna runt den framkom en del tegel. Stockarna låg på samma avstånd från varandra med ca 1 meter bredd. En brygga framkom i den södra delen i öst-västlig riktning. Den var ca 1,5 meter bred och 13 meter lång. Ytterligare en mindre brygga satt i förbindelse med denna. Den var 1 meter bred med en framschaktad längd av ca 2 meter. Den övriga ytan bestod av en påförd risbädd och sedan sjöbotten. Åtgärdsförslag Länsstyrelsen och Jönköpings läns museum har kommit överens om att inga ytterligare undersökningar behövs göras inom kvarteret Agnet 1 utan ytan är fri för exploatering.

15 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 13 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens tillstånd: Jönköpings läns museums dnr: /2010 Beställare: NCC Boende AB, Region mitt Rapport- och fältansvarig: susanne Haltiner Nordström Fältpersonal: Anna Kloo Andersson Fältarbetstid: Län: Jönköpings län Kommun: Jönköpings kommun Socken: Jönköpings stad Församling Kristine församling Fastighetsbeteckning: Kvarteret Agnet 1 Belägenhet: Ekonomiska kartans blad Koordinater: X y Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Undersökningsyta: m 2 Fornlämningsnummer: Fornlämningstyp: Stadsbebyggelse, historisk tid Tidsperiod: tal Tidigare undersökningar: kvarteret Aktern 1997, Abborren Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.

16 14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2010:36 Referenser Tryckta källor Haltiner Nordström, S Strandskoningar, bryggor och vågbrytare vid kv Aktern. Arkeologisk förundersökning. JLM Rapport 1998:3 Nilsson, S Kvarteret Aspen. Arkeologisk undersökning. JLM Rapport 2008:60 Otryckta källor Lindgren, J-G Kvarteret Apoteket 5. Förundersökning. JLM Rapport Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. Kartunderlag Digitala fastighetskartan.

17

18 Sommaren 2010 utförde Jönköping läns museum en arkeologisk förundersökning inom kvarteret Agnet 1. Kvarteret ligger på Öster vid Lantmätargränd och Norra strandgatan, så nära Vättern man kan komma. Tomten skulle bebyggas med bostadshus. Den största delen av undersökningsytan var störd av sentida byggnation. Enstaka rester av träkistor i form av ensamliggande stockar påträffades, dels under det nyss rivna huset, dels i den östra delen av tomten. I den södra delen påträffades en träkonstruktion som troligen utgjort en tomtgräns inom kvarteret. Den var tillverkad av två rader stockar som fyllts med större rundad natursten. En brygga framkom i den södra delen av tomten. Den övriga ytan bestod av en påförd risbädd och därunder sjöbotten. Arkeologisk rapport 2010:36 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM