Kyrkeby Gamla Bränneri

Transkript

1 Kyrkeby Gamla Bränneri Antikvarisk medverkan vid renovering av stomme och tak etapp 2 Kyrkeby 4:1, Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Susann Johannisson Kalmar läns museum Byggnadsantikvarisk rapport september 2018

2 Kalmar läns museums bebyggelseenhet Kalmar läns museums bebyggelseenhet utför antikvarisk medverkan vid förändringar och renoveringar av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse/ bebyggelsemiljöer. Flera medarbetare är också certifierade som sakkunnig kontrollant av kulturvärden enligt Plan- och bygglagen. Kalmar läns museum kan även erbjuda expertis inom exempelvis landoch marinarkeologi, konservering och kulturmiljöpedagogik. Antikvarisk medverkan vad är det? Alla kyrkor och kyrkogårdar tillhörande svenska kyrkan byggda före 1940 är skyddade enligt Kulturmiljölagen. Denna lag används också för att skydda vissa andra byggnader, så kallade byggnadsminnen. I Kalmar län handlar det om ca 135 byggnader, bebyggelsemiljöer, parker etc. När en sådan skyddad miljö ska förändras krävs ett särskilt tillståndsbeslut från länsstyrelsen, som får ställa villkor om hur åtgärderna ska utföras. Samma sak gäller när länsstyrelsen fattar beslut om så kallade byggnadsvårdsbidrag till olika kulturhistoriskt värdefulla miljöer eller byggnader runt om i länet. För att åtgärderna ska genomföras enligt länsstyrelsens beslut, med antikvariskt perspektiv och traditionella metoder och material som innebär minsta möjliga skada på byggnaden eller bebyggelsemiljön ska arbetet följas av antikvarisk expertis, den antikvariske medverkande. Denne ska vara fastighetsägaren och hantverkarna behjälplig med goda råd, följa och dokumentera arbetet samt redovisa genomförda åtgärder i en rapport.

3 Kyrkeby Gamla Bränneri Antikvarisk medverkan vid renovering av stomme och tak etapp 2 Kyrkeby 4:1, Vissefjärda socken, Emmaboda kommun, Kalmar län, Småland Författare Foto Granskad av Layout Bebyggelseantikvarie Susann Johannisson (SJ) Susann Johannisson och Ulrika Haraldsson, Kalmar läns museum, samt Göran Persson, Vissefjärda hembygdsförening. Antikvarie Ellen Olsson, Kalmar läns museum samt Torgny Arnesson Stefan Siverud Diarienummer Kalmar läns museum: Länsstyrelsen Kalmar län: (tillståndsbeslut), (bidragsbeslut) Utgivare Kalmar läns museum 2018 Kartor Publicerade i enlighet med tillstånd från Lantmäteriverket. Utförd av Kalmar läns museum, Bebyggelseenheten Kontaktperson Liselotte Jumme Beställare Kontaktperson Vissefjärda Hembygdsförening, Torggatan 30, Vissefjärda Göran Persson (GP) Hantverkare Trollebo Original, Torgny Arnesson (TA), Kyrkeby 104, Vissefjärda Renoveringsperiod Sommar 2018 Fältbesök skedde , Startmöte: SJ, GP och TA : SJ, TA : SJ, GP och TA : SJ, GP och TA. Slutbesiktigande Utförs av Länsstyrelsen Kalmar län Övriga handlingar, digitala fotografier Förvaras i Kalmar läns museums topografiska arkiv. Bild omslag Gamla bränneriet efter avslutade arbeten, september Foto: Göran Persson. 3

4 Karta över Kalmar län med platsen markerad. 4

5 Om Kyrkeby Bränneriverksamhet på Kyrkeby gård ska ha startats av Kronofogde Gösta Persson någon gång under 1700-talet. Enligt vad som sägs fick han särskilt tillstånd år 1771, från självaste kungen Gustav III. Den för denna renovering aktuella byggnad är troligen samma som denna, alltså Kyrkebys gamla (första) bränneribyggnad. Huset skulle kunna vara uppfört i mitten av 1700-talet (år 1752 enligt notering på pärlspontspanelen, dock är panelen från tidigt 1900-tal, så någon har noterat denna i efterhand), eller ganska troligt flyttat hit vid någon tidpunkt, och eventuellt uppbyggt av två eller flera olika hus. Brännerianläggningen i övrigt härrör till största delen från senare delen av 1800-talet, när det byggdes ut till ett av landets största landsbygdsbrännerier. Tack vare att man då byggde ett helt nytt bränneri, intill det gamla, har det gamla fått vara kvar. Bränneriet drevs till 1971, då tillståndet för samtliga småbrännerier i landet drogs in. Den aktuella byggnaden är uppförd i skiftesverk mot norr och knuttimmer mot söder. Syllramen ligger på en kallmur av natursten. Sadeltaket vilar på takstolar. Det täcks av stickor, enkupigt lertegel från Bruatorp och nockbräder. Om huset är från 1700-talet hade det troligen ursprungligen åstak. Taket har därför byggts om vid någon tidpunkt, och då fått mer högresta takstolar, och sticketak som undertak. Det är troligt att detta skedde någon gång i början av 1900-talet. Det finns flera olika typer av fönster och fönsterfoder på huset, vilket talar för att det är ihopsatt av flera hus, eller av återanvända byggnadsdelar. En annan bidragande orsak till att huset har levt kvar är att det kring 1950 byggdes om till tvättstuga, och därmed fick ny funktion. Innerväggar och tak kläddes då med pärlspontspanel och golvet göts med betong. Tvättgryta murades intill den äldre murstocken, fasta bykkar göts och vatten drogs in. Efter att tvättstuga inretts i herrgårdsbyggnadens källare har byggnaden fungerat som fiskebod. Den gamla bränneribyggnaden ingår i byggnadsminnesmiljön Kyrkeby gård och bränneri som är skyddat sedan år Till anläggningen hör 28 byggnader, med bränneri, mälteri, spritcisternbyggnad, arbetarbostäder, herrgård, trädgård, en engelsk park och mycket annat. Hela miljön är intakt och välbevarad. Kyrkeby fick utmärkelsen Årets Industriminne år År 2000 startade ett gäng intresserade en studiecirkel som övergick i praktisk renovering av (det stora) bränneriet, som pågick mellan 2000 och Arbetet ledde till ett återigen helt funktionsdugligt bränneri. Ett dokumentationsarbete kring kunskapen kring hur man sköter potatisbrännerier påbörjades också. Arbetet ledde till att man 2005 för första gången sedan 1971 brände en sats potatisbrännvin. Efter 12 års uppehåll har detta arbete återupptagits och 2018 har man också fått bidrag från Riksantikvarieämbetet för att dokumentera arbetet. Kyrkeby bränneri AB har bildats och man planerar att bränna en liten sats potatisbrännvin i Kyrkeby en gång varje år. I samband med detta har man också velat rädda och börja använda det gamla bränneriet, som denna rapport handlar om. 5

6 Utförda åtgärder Den antikvariska medverkan har skett i samband med tillståndsgivning och beviljande av byggnadsvårdsbidrag för aktuella åtgärder enligt Kulturmiljölagen. Tillstånd utfärdat och bidrag beviljat av Länsstyrelsen i Kalmar. Stomme, dörr och golv Tillstånd före renovering Hela huset var i riktigt dåligt skick. Stommen lutade kraftigt, eftersom marken (strandkant) hade sjunkit rejält. Delar av syllen och vissa timmervarv hade kraftiga rötskador. Syllens rötskador berodde på en kombination av att den mjuka marken mot sjösidan, mot väster, hade gett vika och det sedan ca 1950 ingjutna betonggolvet, som dragit fukt till syllen, fått fukten att stanna kvar och också tryckt ut syllen. Det var en stor glipa mellan syllen och golvet mot väster. Syllen bestod av fur, medan majoriteten av övriga timmervarv var av gran. Stugan är byggd av virke från olika (äldre) hus. Flera olika äldre igensättningar av öppningar och lagningar med raka skarvar finns i stommen. Hörnorna mot söder är knutade med enkel knut medan övriga delar av konstruktionen är i skiftesverk. Dörrens karm var i mycket dåligt skick. Sydvästra gaveln före åtgärd. Huset lutade och väggarna hade glipor. 6

7 Vidtagna åtgärder Timmer hade fällts i Muggetorp, Vissefjärda, i september 2017 och torkat utomhus under tak med drag, under hela vintern och våren. Både fur och gran användes, som innan: fur till syll och gran till varven längre upp. Timmerstommen rätades upp i flera omgångar genom dragning och spänning med hjälp av kedjor. Till slut hade västra långsidan lyfts 27 centimeter. Då hamnade väggen igen i rätt nivå mot det gjutna golvet inne. För att hålla det nya läget på plats göts en ny grund eller syll utmed långsidan mot sjön. Till detta användes lecablock som muras ihop i sidled till en bärande stabil balk. Detta var en avvikelse under arbetets gång, men har justerats med länsstyrelsen. De gamla ganska små syllstenarna ligger kvar under denna balk. De är dock utskjutna från huset, efter alla år då huset gled i sidled mot sjösidan (ursprungligen har de legat direkt under timmersyllen). Timmer byttes på de ställen som krävdes, som bestämts i förväg (och som tidigare markerats med orange sprayfärg). Ny kärnfuru (se ovan) användes till syll och gran till lagningar i väggarna längre upp. Timret har tätats med ny mossa inifrån. Nya skarvar gjordes raka som innan i huset, eftersom det inte gick att komma åt att göra halvt i halvt-skarvar. För att hålla kvar de infällda delarna i sidled har de fästs med trädymlingar. I några enstaka fall har träskruv använts för hållfasthetens skull (dessa är dolda). Där skadat trä berör knut (södra sidan) har nytt trä knutats ihop med gamla knutar, och på så sätt binder de sig själva. På några ställen har utskjutande kanter, främst invändigt, fasats av med yxa. Ytterligare sådana finjusteringar avvaktas tills träet eventuellt krympt och anpassats sig till sina nya lägen. Betonggolvet behövde inte sågas upp som planerat, eftersom väggen efter lyftet anslöt till golvet och inget tomrum bidades. Detta är också en avvikelse från planen, men en bra sådan. Utifrån är muren tät och inifrån ansluter golvet direkt mot väggen. Äldre smidesjärn monterades både ute Syll mot väster Syllen hade tryckts ut av fukt så att en glipa hade uppstått. Syll mot väster under åtgärd. Stommen lyftes upp med domkrafter innan den nya grunden göts. Syll mot väster efter åtgärd. 7

8 och inne för att hålla ihop de två olika syllarna, som möts i en rak skarv mot varandra utan att haka i varandra. Ny dörrkarm och tröskel tillverkades och monterades. Träkloss med hål för stängningsanordningen återmonterades. Dörrblad renoverades genom att ny dropplist monterades nedtill. Dörren tjärades med trätjära blandad med kimrök (250 gram kimrök per liter tjära). Stommen målades med röd slamfärg på utsidan, medan detaljer som knut brädor och dörr målades med tjära blandad med kimrök (250 gram kimrök per liter tjära). Nytt timmer invändigt behandlades inte. Dörren utifrån före åtgärd. Dörren utifrån efter åtgärd. Foto: Göran Persson. 8

9 Ersättningsvirke på tork. Färsk mossa för tätning. Dörren inifrån före åtgärd. Kimrök och furutjära. Foto: Torgny Arnesson. Dörren inifrån efter åtgärd. 9

10 Mot väster Västra väggen under åtgärd. Ny gjuten syll och utbytt timmer. 10

11 Sydvästra gaveln före åtgärd. Det timmer som behövde bytas har markerats med orange färg. Södra gaveln under åtgärd. 11

12 Från sydväst under slutet av renoveringen. Från sydväst efter åtgärder. 12

13 Vägg mot öster före åtgärd. Vägg mot öster efter åtgärd. 13

14 Från nordväst före åtgärder. Norra gaveln före åtgärder. Dåligt timmer som behövde bytas har markerats med orangea prickar. 14

15 Nordvästra knuten under pågående åtgärder. Under pågående åtgärder. Dåligt virke byttes ut. Norra gaveln under pågående renovering. 15

16 Detalj, norra gaveln under pågående renovering. Golvet och syllen mot väster inifrån före åtgärd. 16

17 Efter åtgärd. Bjälkens höjd över betongplattan innan stommen lyftes upp indikeras här med en tumstock. Syllen mot väster inifrån efter åtgärd. Syllen består av två syllar med rak skarv. Båda har kunnat behållas. Den har dragits ihop och säkrats med järn. 17

18 Inomhus, vy mot söder före åtgärd. Inomhus, vy mot söder efter åtgärd. 18

19 Sydvästra hörnet före åtgärd. Detalj, tätning med mossa. Inomhus, södra gaveln efter åtgärd. Nytt virke och tätat med mossa. Foto: Göran Persson. 19

20 Inomhus före åtgärd, vy mot norr. De stora springorna är väl synliga. Inomhus efter åtgärd, vy mot norr. 20

21 Murket virke i väggen mot öster och ett igentäppt avloppshål från bykkaret. Bytt virke, tätningar med mossa och rensat avloppshål. 21

22 Norra väggen före åtgärd. Norra väggen efter åtgärd. 22

23 Fönster Tillstånd före renovering Fönstren var i behov av omkittning och ommålning. Fönstren och fodren var av olika typer, troligen återanvända sedan tidigare. Många rutor hade delade glasrutor, som lagts omlott. Detta är ett bra exempel på hur man (i Småland) förr i tiden återanvände de dyrbara glasrutorna. Uppe i gavelpartiet mot norr fanns ett litet fönsterhål, med vitmålade foder på utsidan. Själva fönstret saknades. Vidtagna åtgärder Fönstren renoverades med friskt virke, linoljekitt och linoljefärg. Alla gamla glasrutor återanvändes, utom två som saknades. Dessa ersattes med annat äldre glas. Ett flertal rutor monterades som innan med skarvat glas (två glasskivor inom samma båge), dock inte på exakt samma platser som innan. Mot väster kunde äldre fönsterfoder vara kvar på två av fönstren, medan fönstret i mitten av denna vägg fick nya stående foder. På gaveln mot norr var det tal om att sätta igen hålet med en lucka, men efter diskussion med länsstyrelsen enades vi om att sätta in ett fönster, som det tidigare varit. Ingen visste exakt hur fönstret sett ut, men hålet är litet. Snickaren använde ett gammalt fönster från återvinning, monterade isär detta och byggde en ny båge som passad i just detta hål. Den nya bågen gjordes utan spröjs, med en ruta, och med äldre fönsterglas. Den nya fönsterbågen monterades. Inga åtgärder gjordes på de yttre fodren. Första fönstret mot nordväst före åtgärd, Tredje fönstret mot nordväst före åtgärd. Två rutor saknades. Andra fönstret mot nordväst före åtgärd. Första fönstret mot nordväst efter restaurering av fönster (innan fodren målats). Andra fönstret mot nordväst efter åtgärd. 23

24 Gavelfönster mot norr efter åtgärd. Fönster mot öster före åtgärd. Rutor lagda om lott. Tredje fönstret mot nordväst före åtgärd. Fönster mot öster efter åtgärd. Foto: Göran Persson. Tredje fönstret mot nordväst efter åtgärd. 24

25 Tak och skorsten Tillstånd före renovering Taket hängde/sviktade kraftigt, hade stora håligheter och äldre skadade tegelpannor. Pannorna var nedplockade och undanlagda sedan förra årets påbörjade arbeten. Skorstenen var skadad. Ströläkt saknades och bärläkten var lagad och lappad, utan enhetliga mått. Vidtagna åtgärder Undertaket lagades på fem ställen där det var dåligt. Hyvlade stickor fälldes in i tre-fyra skikt på dessa ytor, sammanlagt 5 m 2. Taket täcktes med ny läkt och de gamla tegelpannorna lades tillbaka. Ny ströläkt och hängläkt med måtten 22x30 spikades upp på taket, anpassade efter pannornas storlek. Pannorna var av minst fem olika lertegelfabrikat, med olika storlekar/ form. Många pannor är märkta BTP, vilket står för Bruatorps tegelbruk, Söderåkra. 79 pannor ersattes totalt. Till reservpannor användes tegelpannor som fanns på gården (i potatiskällaren), av samma typ och ålder. Nya nockbräder, övre vindskiva och stormlister monterades. Nockbrädor och stormbrädor ströks med 1 del olja, 2 delar grundfärg och 3 delar svart oljefärg. Vindskivorna målades med vit linoljefärg. När hela huset var i spänn under natten, och friläggningen var gjord på tre sidor för att huset skulle rätas upp, visade det sig att den gamla putsen måste suttit fast i sidan på den del av skorstenen som skulle skiljas ifrån taket. Detta resulterade i att skorstenen gled i sidled ca 4 centimeter, en bit under taknivån. Med hjälp av två domkrafter och draglina kunde dock hela övre delen dras på plats igen. Skorstenen behövde därför muras om mer än planerat. Teglet plockades ner fem skift, putsade inne i skorstenen förbi det skift som delade sig och fogades om. Skorstenen murade upp igen, med samma tegelstenar och murades, som innan, med KCbruk. Nedtill tätades den känsliga ytan mellan skorsten och tak med cement, som innan. Skorstenen före åtgärd. Skorstenen efter åtgärd. 25

26 Västra takfallet före åtgärd. Östra takfallet före åtgärd. Foto: Göran Persson. 26

27 Västra takfallet efter åtgärd. Foto: Göran Persson. Östra takfallet efter åtgärd. 27

28 Tak mot väster före åtgärd. Den gröna presenningen syns genom hålen. Tak mot väster efter åtgärd. Hålen är lagade. 28

29 Tak mot öster efter åtgärd. Lagade hål. Tegelstämpeln BTP står för Bruatorps bruk, som låg i Söderåkra. 29

30 Tak vid skorsten, före åtgärd. Tak vid skorsten, efter åtgärd. 30

31 Träkaret över bykgrytan före åtgärd. Efter åtgärd. Foto: Göran Persson. Ovan: Nygammal järnlucka på bykgrytan. Till höger: Gamla luckan. Foto: Göran Persson. Övrigt Bykgrytan är kvar som innan, liksom det trätråg som monterats mellan takstolarna ovanför bykkaret, troligen ett sätt att fånga upp ångan vid kokning. Trasiga sotluckor har bytts mot likadana, äldre. Gjutet kar har behållits, liksom vattenkranen. Efter avslutad renovering planerar Kyrkeby bränneri AB att börja använda gamla bränneriet till enstaka arrangemang, som snapsprovningar. 31

32 Kommentarer Nockbrädorna målades med svart oljefärg på snickarens initiativ, för att undvika spill av tjära. Detta är inte en direkt traditionell färg, men man kan säga att nockbrädorna är väderutsatta och kortlivade, samt reversibla. Vi vet inte hur dessa ursprungligen sett ut. Troligen har stugans tak byggts om i början av 1900-talet, så de har troligen inte äldre ursprung än så. Nästa gång kan man byta till någon annan lösning, eller nockpannor i tegel om man önskar. Snickaren hade önskat att timret skulle fått torka längre än ett år. Som helhet har renoveringen blivit mycket lyckad. Alla inblandade och berörda är mycket nöjda med att gamla bränneriet kan ta ett nytt steg och börja användas på nytt, och på så sätt leva vidare! Från Törnrosasömn till unik snapsprovningslokal. Brÿgghus byggt 1752 skrivet med blyerts på innerpanelen, som idag är borttagen. 32

33 Gamla bränneriet 2018, innan renovering av tak påbörjades. Foto: Göran Persson. 33

34 Sändlista Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar, 3 ex och digitalt Riksantikvarieämbetet, Box 5405, Stockholm, 2 ex Vissefjärda Hembygdsförening, Göran Persson, Torggatan 30, Vissefjärda Trollebo Original, Torgny Arnesson, Kyrkeby 104, Vissefjärda 34

35

36 Adress Box 104, Telefon E-post S Kalmar Webb kalmarlansmuseum.se