Till våra besökare. SÄBY VÅR HEMBYGD En presentation

Transkript

1 Till våra besökare SÄBY VÅR HEMBYGD En presentation

2 Arrangemanget av en Vägkyrka i Säby 2011 och 2012 blev en framgång både för kyrkan och för hembygdsföreningen. Inför årets vägkyrka vill vi lämna med någon tryckt information om Säby socken. Jag blev tillfrågad av Catharina Hallström, hembygdsföreningens ordförande, om jag kunde sätta ihop något. Lovade göra ett försök och så här blev det. Jag som skriver är gammal säbybo, nu utvandrad till Kolbäck. Vid 13 års ålder började jag mitt arbetsliv hos Bröderna Anderssons Elektriska i Kolbäck. Brukar skryta om att jag var med att elektrifiera ljuskronorna i Munktorps kyrka. Jag som var yngst fick krypa på kyrkvalvet i decimeterdjup duvträck. Mitt senare yrkesval innebar att jag rest mycket i världen och bott på olika ställen i vårt avlånga land. Jag återvände efter 40 år och började först då intressera mig för hembygden. Hoppas med denna korta skrift ge ett stickprov av Säby socken från forntid till nutid ihopvävt med mina barndomsupplevelser som bondson på 1930-talet. Mer om Säby kan du läsa på föreningens hemsida: hembygd.se/saby-hembygdsforening/ Åbrinken den kalla våren 2013 Kurt Larsson Hembygdsföreningens styrelse 2013 Ulla Andersson, Felix Schönberg, Per-Arne Johansson, Sonja Johansson, Catharina Hallström och Ulla Gustavsson (ej i bild) 2

3 Säby socken Namnet Säby kan wara af Säd eller ock af Sä Se som är det samma som Sjö, förklarar Olof Grau i en bok från Säby sockenkommun bildades 1863 och blev till ytan drygt 20 km². Säby förblev självständigt till 1951 då vi gick upp i Kolbäcks kommun. Från 1972 tillhör vi Hallstahammars kommun. Folkmängd: år innevånare år innevånare år innevånare Säby kyrkas närmiljö På omslaget ser vi till vänster den gamla klockargården, numer privatägd. Här bodde klockaren och tillika kantorn och här huserade Säby småskola, klasserna ett och två. Bakom byggnaden ligger f d prästgården, syns ej i bilden, numer ägd och bebodd av en pensionerad prästman. I byggnaden till höger vistades klasserna tre och fyra, nu hembygdsföreningens lokal. Klasserna fem och sex höll till i rummet som nu är Församlingsgårdens lokal, används vid större sammankomster. På ovanvåningen bodde en lärarinna, i dag finns där en vävstuga. Bakom skolbyggnaden låg barnbespisningen, skymtar i bilden, med slöjdsalen och toaletter, nu privatägd. Den gamla rödmålade byggnaden söder om kyrkan användes ursprungligen som stall för kyrkobesökarnas hästar. På den tiden jag gick i skolan fanns där också ett torrdass. Skolorna i Säby socken 1845 den första maj startade skolgången i Säby socken fanns en småskola i Säby by byggdes småskolan i Mölntorp byggdes skolan invid kyrkan lades skolundervisningen i Mölntorp ned lades skolan i Säby ned. Barnen fick fortsätta i Kolbäck. Jag som bodde i Vallby fick börja i Mölntorps småskola, för att sedan flytta till Säby. På den tiden fanns bara sexårig folkskola. Till skolan tog vi oss per cykel, skidor eller spark. 3

4 Fattigstugor Vid sekelskiftet 18/1900 fanns två fattigstugor i socknen. Sjöhaga var en av dem, huset är idag ombyggt och privatägt. Av den andra finns i dag inga spår, den låg emellertid efter gamla Håskestavägen. Åkerbruk och boskapsskötsel I Säby fanns år jordbrukare med ca 77 hästar och över 400 kor. I Vallby hade vi två hästar och åtta kor. Korna mjölkades för hand till in på 1940-talet då mjölkmaskiner togs i bruk. Traktorer började användas i slutet av 1930-talet. Alla arbetshästar ersattes så småningom av hästkrafter från dieselmotorer. I början av 1940-talet skaffade pappa Erik tillsammans med grannen en epa-traktor. Den drevs med fotogen och med gengas under kriget. Hästarna fanns länge kvar på gårdarna då de behövdes i skogen och vid lättare körningar. Det fanns två gårdar med egna mejerier i Säby socken, ett på Mölntorps Gård och ett på Säby Gård. Mjölken från Vallby körde vi till mejeriet i Kolbäck med häst och vagn, tills mjölkbilen tog över. Säbys enda större kvarn fanns på platsen där INTRA-fabriken i dag är belägen. När jag fick följa med pappa till kvarnen, for vi emellertid till Westerqwarn. De större gårdarna hade däremot eget sågverk. Där sågades timret ur den egna skogen, men också virke åt andra skogsägare. I Säby fanns två tegelbruk, ett i Hällby och ett i Mölntorp. Golvet i koret i Säby kyrka är lagt med tegel från Hällby. Två smeder fanns också i socknen när jag växte upp, en i Fyrbacken och en vid Borgby. Livlinan till yttervärlden var Buss-Nisses omnibussar, som utgick från Strömsholm, till Västerås. Bilburna blev vi i någon utsträckning först efter kriget. Bönderna har blivit jordbrukare Omställningen i jordbruket har gjort att i dagens Säby finns bara en handfull lantbrukare kvar, förutom en mjölkbonde med 260 djur. Största förändringen har nog gjorts på Säby Gård som från 1974 till 2012 producerade jordgubbar. Calle Ericsson med Säbygubben blev riksbekant. Energiskog planterades också på delar av arealen. 4

5 Utnäs Utnäs är en av de äldsta byarna i Säby socken och finns omnämnd i skrifterna redan Utnäs Löt (löt = lutande grässlätt) blev övernattningsplats för Livregementets Grenadjärkår mellan 1780 och 1893 efter att Kronan exproprierade Utnäs by. Byn bestod då av en mindre samling gårdar. Statens fastighetsverk förvaltar i dag Utnäs, som är klassad som statligt byggnadsminne. Handelsbodar En lanthandel, Gröndal, låg mellan Fyrbacken och Hällby. Den blev flyttad till Hörnet på 1950-talet. I Gröndal köpte jag de tre bananer alla barn i Sverige blev tilldelade efter kriget. Den första handelsboden i Mölntorp byggdes 1928, en timrad bod vid Spången över ån mellan fabriken och samhället. På 1940-talet bildades en konsumtionsförening och en mjölk- och speceriaffär byggdes. Handlarna förde det mesta som behövdes i den tidens hushåll även medikamenter som Jukon spensalva, användbar inte bara i ladugården. Elektricitet, telefoni och bredband På landsbygden var fotogenlampan den enda ljuskällan i början av 1900-talet. Under första världskriget 1917 ströps tillgången på lysfotogen så något måste göras. Bönderna gick då samman, tog furor från sin skog att använda som ledningsstolpar för att bygga elnätet som var klart Elektrifieringen som kom var en lätthanterlig energi som kunde användas vid tröskning, vedkapning och i hemmet. Under perioden jag arbetade hos Bröderna Anderssons Elektriska omvandlades spänningen i elnätet från 127 volt till 220. En av mina arbetsuppgifter var då att byta värmeelement i spisplattor. På 1940-talet byggde Televerket en anslutningsstation vid Säby By. Hemmen i Säby började så sakteligen få telefon med nummerskiva, så kallad petmoj. Dessförinnan fanns på enstaka gårdar telefon med vev. Samtalen fick då beställas via telefonist. Dessa telefonister blev ofta välunderrättade medborgare. Bredband till Säby landsbygd fick vi i början av 2013 och till samma pris som i tätort. Detta tack vare lobbying hos kommunen, Mälarenergi och att flertalet av fastigheterna anslöt sig. 5

6 Soldater I Säby fanns i slutet av 1800-talet elva indelta soldater (sådana som Rasken, i Wilhelm Mobergs berättelse). Ett soldattorp finns kvar i socknen i ursprungligt skick. Där bodde soldaten 113 Klas August Gjers. Gjers-torpet ligger efter vägen mellan Borgby och Årby. Socknens fabrik Embryot till INTRA-fabriken i Mölntorp kan härledas till Svärdfejare Gustaf Emanuel Swalling från Eskilstuna anlade då en smidesfabrik vid vattenfallet på platsen. Kraften från fallet hade långt tidigare tagits tillvara i kvarnrörelse, vadmalsstamp och spiksmedja. I mitten av 1920-talet började tillverkning av produkter i rostfritt stål, då i samarbete med Avesta Jernverk AB. När jag som 15-åring 1949 arbetade på Mölntorps Verkstäder tillverkade vi bl.a. kaffepannor, tillbringare, gräddsnäckor, spottkoppar och diskbänkar i rostfritt. INTRA-fabriken ägs i dag av spansk Teka Group och sysselsätter 75 anställda för tillverkning av i huvudsak diskbänkar. Förlustelser Det enda stället i Säby där det i dag hålls fester och sammanträden, förutom Församlingsgården, är Borgbylokalen. Den ägs av Centerrörelsen. Lokalen byggdes 1885 som metodistkapell med en liten lägenhet som vaktmästarbostad. Ett annat kapell fanns vid järnvägsanhalten i Åskebro. En tradition som hålls vid liv än i dag är resning av majstången på Hällbyberget. För de traditionsbärare som orkar upp på berget. Simning och bad hörde till min ungdoms förströelse. I Mölntorp uppfördes på 1940-talet ett badhus och att gå i simskola blev ett måste. Hur kallt och regnigt det än var inställdes aldrig lektionerna. Kolbäcksån blev så småningom förorenad och badhuset flyttades och blev sommarstuga i Övernäs. Min bror Sören och jag cyklade ofta till Sanda för att bada om inte pappa behövde oss i skördearbete. Förlusta sig kunde man också göra på festplatsen vid skjutbanan på Utnäs Löt. Där kunde man dansa, kasta pil och äta korv. Vi hade två biografer att välja på, en i Strömsholm och en i Kolbäck. Matinébiljetten kostade 60 öre. Tarzan var bäst från första parkett. 6

7 Säby hembygdsförenings bildande Den 10 juni 1924 kallade prästen Axel Ericsson några potentater och kommunpolitiker från Säby socken till prästgården för att bilda en hembygdsförening. Föreningen fick en flygande start. Det förstår man när man lyssnar på en ljudupptagning från 1979 där Axel Ericsson berättar om en 19-årig yngling som kommit till Säby från Västerås. Den nyårsaftonen i Säby kyrka 1923 glömmer jag aldrig. Kyrkan var fylld med folk. Högtiden skulle öppnas med solosång av den nye klockaren. Jag minns jag stod i dörren till sakristian, med de två gamla kyrkvärdarna bakom mig och var skakis av nyfikenhet. Pojken ackompanjerade sig själv på orgel, mäktiga toner fyllde kyrkan. Jag fick en stark känsla av att en hel kör var i högstämd funktion. Den äldste kyrkvärden, en gammal soldat, dunkade mig i ryggen och viskade: "Nu har väl Säby kyrka fått en förstklassig kantor" Det vill jag lova. Det var jubel och glädje att vara präst i Säby några år framåt och att ha en sådan medarbetare. Studentpojken, som hux flux blev klockare i Säby, hette Set Svanholm. Han blev sedermera hovsångare och chef för Kungliga Operan och världsstjärna. Sommarfesten i Säby, föregångare till firandet av Säbydagen Axel Ericsson och Set Svanholm, som var tio år yngre än Axel, blev ett omtyckt och sammansvetsat team i Säby under några år. En gång om år arrangerades sommarfesten vid sjön Freden. Den säbyfödde stockholmsläraren Carl Riddersporre hade konstnärligt målat årets program på en affisch. Dessa finns bevarade än i dag. Till festerna hörde Säby Manskör, ledd av Set Svanholm. Kören som var verksam mellan åren 1919 till 1964 gjorde tre radioframträdande. Ett av dessa sändes till Amerika via kortvåg. Mölntorps musikkår deltog också, då med Set Svanholm som solist. Kören var verksam mellan 1880 till in på 1930-talet. Traditionen med sommarfester hålls fortfarande vid liv. Varje år, sista söndagen i juli månad, firas Säbydagen. 7

8 Säby en gammal kulturbygd Stora delar av Säby låg i fordom under vatten och bildade en vik av Mälaren. Upp till Brunna kunde man segla med flatbottnade båtar s.k. gråschasar. I dag finns bara fem avrinningsflöden kvar: Ravinbäcken, Dösbäcken, Utnäsbäcken, Bodabäcken och Åskebrobäcken. Än i dag blir vi påminda om sjöbottnen före landhöjningen. Att borra efter dricksvatten är vanskligt, du kan i många fall få saltvatten. I Säbys sockengräns till Kolbäck ligger Borgby Skans. Den är från järnåldern och var ansluten till gamla Eriksgatan. Spår av Eriksgatan syns ännu strax norr om Håskesta. Kolbäcksån gör en sväng in i Säby socken vid Kvarnfors i Mölntorp. Där finns ett vattenfall som har gett oss vår industrikultur. I fallet hoppade också glada laxar tills de fastnade i fällan. Tavlan här nedan är målad 1995 av säbysonen Bo Ericsson, Säby Gård. QR-koden leder till Säby hembygdsförenings hemsida. 8