HÄRADSMARKEN Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland

Transkript

1 HÄRADSMARKEN Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2108 Samuel Björklund

2 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2007/2184.

3 HÄRADSMARKEN Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2006:2108 Samuel Björklund Omslagsbilden visar utsikten mot Kvillinge kyrka från fornborgen Torsklint. Arkeologikonsult Box Upplands Väsby Tel Fax

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 7 SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER... 7 UTREDNINGENS OMFATTNING OCH OMRÅDETS BEGRÄNSNING... 7 METODVAL OCH DOKUMENTATIONSTEKNIK... 7 MILJÖBESKRIVNING... 8 KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER... 8 Raä Kvillinge Kvillinge kyrkomiljö Nöbble...10 UTREDNINGSRESULTAT REKOMMENDATIONER REFERENSER Litteratur Kartor TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER

6 Figur 1. Utredningsområdet markerat med blå linje på Terrängkartan. Skala 1: Sverigekartan är infälld. 6

7 INLEDNING På uppdrag av Mark- och Exploateringsenheten, Norrköpings kommun, har Arkeologikonsult genomfört en förstudie tillika särskild utredning etapp 1 inom programområdet Häradsmarken. Utredningen ska kunna ligga till grund för kommunens vidare planering av området i samband med exploatering samt vid behov och i samråd med länsstyrelsen för eventuell arkeologisk utredning etapp 2. Utredningens syfte var att granska och bedöma risken för att nu okända fornlämningar förekommer inom området. Syftet var även att bedöma förekommande lämningar samlat så att kommunen får ett underlag för eventuellt bevarande av arkeologiskt eller kulturhistoriskt intressanta delar av området. Områden som utpekas som särskilt lämpliga att bebygga har studerats särskilt. SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER I utredningen har definierats ett sammanhängande indikationsområde med risk för fornlämningar. Vid exploateringar inom indikationsområdet är det nödvändigt med vidare arkeologiska utredningar för att fastställa om fornlämningar förekommer. Den enda registrerade fornlämningen inom utredningsområdet är gravfältet Raä 23 som består av 6 stensättningar. I anslutning till gravfältet kan ytterligare överplöjda gravar påträffas. På platsen för Nöbble gamla bytomt kan lämningar från medeltiden och järnåldern påträffas. En ekonomibyggnad och grunden efter en f.d. skola bör bevaras vid eventuell exploatering. UTREDNINGENS OMFATTNING OCH OMRÅDETS BEGRÄNSNING Utredningen har omfattat informationsinsamling från register, arkiv, kartor och litteratur med påföljande analys. Området har därefter besiktats under en halv dag varpå föreliggande rapport upprättats. Utredningsområdet är beläget ca 7 km nordväst om centrala Norrköping och omfattar en yta på ca 15 ha. Området är ca 1 km långt och mellan meter brett och sträcker sig i öst-västlig riktning från utkanten av Jursla till Kvillinge kyrka (figur 1). METODVAL OCH DOKUMENTATIONSTEKNIK Utredningsarbetet har omfattat en genomgång av fornminnesregistret, arkeologisk och lokalhistorisk litteratur och arkivmaterial från Antikvarisk-topografiska arkivet. Historiskt kartmaterial har rektifierats och studerats. Utifrån en analys av ovanstående källor tillsammans med de topografiska förhållandena genomfördes en besiktning av området under en halv dag. Syftet var att lokalisera eventuella fornlämningar och kulturhistoriska objekt samt att identifiera lokaler som bedöms kunna innehålla ej synliga fornlämningar. Vid besiktningen användes en GPS 7

8 med 5-7 m noggrannhet för att dokumentera intressanta objekt. Analysen och besiktningen har resulterat i att ett indikationsområde med risk för fornlämningar har identifierats. Sentida lämningar, t.ex. husgrunder, har mätts in men inte dokumenterats närmare. Resultaten presenteras i föreliggande rapport i form av text och kartor. MILJÖBESKRIVNING Utredningsområdet utgör nedre delen av Kolmårdens förkastningsbrant, där den övergår i flackt slättlandskap. De norra höglänta delarna är brantast och den högsta punkten ligger 45 m över havet. Området blir flackare ju lägre terrängen blir, som lägst 16 m över havet. Jordarterna är sandiga, och övergår till lera i de mest låglänta delarna i sydöst. Stora delar av området utgörs av villatomter med bostadshus. I västra delen ligger Kvillinge kyrka. Mindre flikar av åkermark i söder berörs. På flera idag oanvända ytor ligger grunderna av bostadshus och ekonomibyggnader som har rivits i sen tid. KULTURHISTORIA OCH FORNLÄMNINGSMÖNSTER Tidpunkten för den äldsta mänskliga bosättningen på platsen avgränsas bakåt i tid av landhöjningen. Området vid kyrkan, idag beläget ca m över havet, blev tillgängligt för bosättning under mellanneolitikum (ca f. Kr.). I området längs Kolmårdens sluttning mot Bråviken finns ett stort antal lokaler med gropkeramiska lämningar från denna tid. Lämningarna omfattar allt från enstaka fynd till stora klassiska lokaler, välkända i den arkeologiska litteraturen, främst Säter- och Fagerviksboplatserna, och ligger på nivåer ned till 23 meter över havet (Nilsson 2002). En av de mest välundersökta boplatserna ligger i Åby, drygt 2 km nordöst om utredningsområdet (Raä 36). Fornlämningar från brons- och järnåldern är rikligt förekommande i närområdet. På impediment i åkermarken söder och sydöst om området finns flera älvkvarnsförekomster, varav en består av ca 400 skålgropar. Vid Ringeby, 2 km söder om utredningsområdet, undersöktes ett gravfält med ett 60-tal gravar från ca f. Kr. (Kaliff 1995). Gravfältet låg vid denna tid låg på en mindre ö längst in i Bråviken och gravarna var uppdelade i åtta grupper, vilka tolkades som gravplatser för olika bebyggelseenheter i området. Ett annat gravfält från yngre bronsålder äldre järnålder finns vid Hagsätter, 2 km åt sydväst. Två gravfält med stensättningar (Raä 21 och 28) är belägna västerut längs foten av Kolmården i lägen som topografiskt påminner om utredningsområdet. Fyra fornborgar, traditionellt daterade till folkvandringstid, är belägna ovanför Kolmårdens förkastningsbrant. Två av dessa, Torsborgen och Torsklint, ligger endast en dryg km från utredningsområdet, Torsklint med utsikt över Kvillinge kyrka. En arkeologisk undersökning finns dokumenterad i anslutning till området. Inför anläggandet av en optokabel i öst-västlig riktning i åkermarken omedelbart söder om utredningsområdet utfördes en arkeologisk utredning. Sökschaktning utfördes på en sträcka om 300 m omedelbart söder om Raä 32 och på en sträcka om 150 meter söder om Kvillinge kyrka och prästgård. I det första området påträffades enstaka bitar kvarts ytligt i åkern, annars framkom inget av intresse (Sundberg 2000). 8

9 Figur 2. Karta över utredningsområdet. Skala 1:

10 Fornlämningsbilden i närområdet tyder på att fornlämningar från mellanneolitikum och framåt kan förekomma inom utredningsområdet. Inom utredningsområdet finns ett gravfält (Raä 32) från järnåldern och två ortnamn (Kvillinge och Nöbble) som tyder på kontinuerlig bosättning från järnåldern. Raä 32 Den enda registrerade fornlämningen inom utredningsområdet, Raä 32, är ett gravfält av yngre järnålderskaraktär. Det beskrivs enligt följande i fornminnesregistret: Gravfält, 55x30 m, bestående av 6 runda eller närmast runda stensättningar. Dessa är 5-11 m i diam (2 är 5-7 m i diam, 4 är 9-11 m i diam) och 0,1-0,6 m höga (vanligast 0,2-0,4 m höga). Samtliga är kraftigt övertorvade med i ytan enstaka gråstenar 0,1-0,2 m st. Två stensättningar har grop i mitten 1 m i diam 0,1-0,3 m dj. Kvillinge I västra delen av utredningsområdet ligger Kvillinge kyrka och prästgård. Ortnamnet Kvillinge nämns första gången 1348 som Quillinge. Förleden innehåller dialektordet kvill (plats för) sammanflöde av vattendrag (Wahlberg 2003) och syftar på kyrkbäckens tidigare sammanflöde med en annan bäck ca m väster om kyrkan. Efterleden inge hör till de äldsta svenska bebyggelsenamnstyperna och synes i huvudsak ha tillkommit under förra hälften av första årtusendet e.kr., men kan möjligen ha bildats ännu under vikingatiden. Ortnamnsformen kan antingen ha betecknat inbyggarnas boplats eller endast haft kollektiv betydelse (ibid). Kvillinge bör således uttydas de som bor där bäckarna rinner samman. Kvillinge kyrka är en sockenkyrka byggd i sten och till sina äldsta delar troligen från 1100-talet. Sannolikt på 1200-talet byggdes två korsarmar, varav den norra ännu är bevarad; troligen förlängdes kyrkan nu mot öster. Under 1400-talet breddades kyrkan mot söder och gjordes tvåskeppig. Valven revs när ett nytt, smalare tresidigt kor byggdes Kyrkans nuvarande utseende härrör från ombyggnader på 1780-talet, då kyrkan förlängdes mot väster, och 1890-talet. Tornet tillkom först 1927 (NE, Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983). Kvillinge kyrkomiljö Kvillinge kyrkomiljö är en kulturhistorisk miljö av länsintresse (K39 i Norrköpings kommun) som delvis berörs av planområdet. I beskrivningen av miljön pekas bl.a. kyrkan, prästgården, gravfältet (Raä 32) och den f.d. skolan ut. Läget på avsatser ner mot den öppna bygden visar en kontinuerlig kulturlandskapsutveckling fr o m järnåldern (Länsstyrelsen i Östergötlands län 1983). Nöbble Nöbble nämns första gången 1364 som Nybyle (Moberg 1965). Innebörden av den fornsvenska namnbildningen nybyle är nybygge, nybebyggelse. De flesta ortnamn som innehåller byle, som är en variant av böle, har bildats under den medeltida utmarkskolonisationen. Namnbildningen nybyle hör dock inte till denna grupp utan har sina rötter i järnåldern (Wahlberg 2003). Nöbbles läge i en centralbygd och det faktum att byn var relativt stor (2 1/3 mantal) i historisk tid tyder på det senare. Namnet kommer säkerligen av att bebyggelsen varit ny i förhållande till Kvillinge och Jursla. 10

11 Byn har flyttats under senare tid. Enligt storskifteskartan från låg två av gårdarna i området som markerats som Nöbble by i figur 2. Den tredje gården låg vid nuvarande Stora Nöbble (se figur 2), men hade enligt kartan sitt rätta gårdsläge vid de andra gårdarna. UTREDNINGSRESULTAT Utifrån besiktningen och ovanstående analys har ett sammanhängande stråk, som löper genom hela utredningsområdet definierats som indikationsområde med risk för arkeologiska lämningar. Området avgränsas åt norr av branta sluttningar och åt söder av dåligt dränerade flacka ytor. Nöbble bytomt och Kvillinge kyrka ligger på två små platåer som skjuter ut något i den flacka åkermarken, vilket ytterligare accentuerar möjligheten att påträffa fornlämningar på dessa platser. Gravfältet Raä 32 kan ha haft en större utbredning med nu överplöjda gravar. Gårdstomten vid Stora Nöbble har markerats utifrån storskifteskartan och häradskartan. Vid besiktningen och utifrån äldre kartmaterial konstaterades att större delen av området varit bebyggt med ekonomibyggnader i sen tid, vilket sannolikt förstört äldre lämningar. Figur 3. Plakett vid Kvillinge småskola. Figur 4. Byggnad i äldre stil. Ett antal husgrunder och källare upptäcktes vid besiktningen. Samtliga har övergetts eller rivits under senare decennier, och de har inte dokumenterats utöver inmätningen med undantag för den f.d. skolan (se figur 2) som nämns i beskrivningen av länsintresset Kvillinge kyrkomiljö. Skolans grund är bevarad, ca 17 x 8 m (Ö-V) och intill 2 m h. Framför husgrunden är en hållare för flaggstång. Vid husgrunden finns en plakett (se figur 3). Dessutom har en befintlig byggnad dokumenterats. Ett par hundra meter från kyrkan finns en byggnad i äldre stil anlagd i en sluttning (se figur 4). 11

12 REKOMMENDATIONER Vid kommande exploateringar inom indikationsområdet rekommenderas arkeologisk utredning etapp 2 i form av sökschaktning. Försiktighet bör iakttas på platsen för Nöbble bytomt, i anslutning till gravfältet Raä 32, och vid Kvillinge kyrka och prästgård då sannolikheten att påträffa fornlämningar är särskilt stor på dessa platser. Den tidigare nämnda ekonomibyggnaden och grunden efter den f.d. skolan utgör rester av den äldre kyrkomiljön (länsintresset Kvillinge kyrkomiljö) och bör bevaras vid eventuell exploatering. 12

13 REFERENSER Litteratur Kaliff, A Ringeby, en kult- och fravplats från yngre bronsåldern, arkeologisk förundersökning, RAÄ 6, Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. UV Linköping, rapport 1995:51. Länsstyrelsen i Östergötlands län Natur, kultur. Miljöer i Östergötland. Linköping. Moberg, L Norrköpingstraktens ortnamn. I: Norrköpings historia, 1. Från forntid till Vasatid. Norrköping. NE, Nationalencyclopedin. Sundberg, K Bredband intill RAÄ 28 och 32, Optokabel i Kvillinge, Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Utredning och antikvarisk kontroll. Riksantikvarieämbetet, rapport UV Öst 2000:39. Wahlberg, M (red.) Svenskt ortnamnslexikon. Stockholm. Kartor Häradskartan. Norrköping, (J1.1.2) Storskifte, Nöbble nr 1-3, (D57-63:1) TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnummer: 2006:2108 Uppdragsgivare: Norrköpings kommun Socken: Kvillinge Kommun: Norrköping Landskap: Östergötland Län: Östergötland Typ av undersökning: Särskild utredning etapp 1 Rapport och kartor: Samuel Björklund Kvalitetskontroll: Anna Lagerstedt Layout: Samuel Björklund 13