TROSA KRUKMAKAREN 3. Anette Färjare. Arkeologisk förundersökning av Krukmakaren 3 Stadslager från nyare tid

Transkript

1 Arkeologiska skrifter 2016:2 TROSA KRUKMAKARN 3 Arkeologisk förundersökning av Krukmakaren 3 Stadslager från nyare tid Fornlämning Trosa-Vagnhärad 281:1, Trosa stad, Södermanlands län Anette Färjare

2 Arkeologiska skrifter 2016:2 ISBN Illustrationen på försättsbladet är karta över Trosa stad från 1703 Lantmäteriet Medgivande R Foto: Anette Färjare GIS och kartlayouter: Anette Färjare ldrun arkeologi LDRUN arkeologiska skrifter 2016:2

3 Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod och målsättning... 3 Fältarbetet... 4 Resultat... 4 Kart- och arkivstudie... 4 Undersökningen och fynden... 5 Slutsats... 5 Schaktöversikt över Krukmakaren 3 6 Tabell med beskrivning av schakt och fynd 7 Administrativa uppgifter

4 Sammanfattning ldrun arkeologi & landskap har genomfört en arkeologisk förundersökning av tomten Krukmakaren 3 i Trosa stad. Undersökningen genomfördes efter beslut av Länsstyrelsen i Södermanlands län enligt 2 kap. 13 andra stycket kulturmiljölagen (1988:950, KML) och på uppdrag av byggherren. Tomten ingår i fornlämningen Trosa-Vagnhärad 281:1 som utgör Trosa stadslager. Undersökningen omfattade 5 schakt, sammanlagt 45 m 2 och placerades för att täcka hela tomten (fig 12). I samtliga är under grästorven ett 0,15-0,3 meter tjock lager av svartbrun myllig matjord som blir ljusare och grusigare mot botten av schakten. Inga tydliga lager kunde urskiljas. I botten är hård ljus steril bottenlera. Inga konstruktioner observerades. I matjorden är sparsamt med tänder och djurben (får, ko och svin), kalkklumpar och kolbitar inblandat, vilket sannolikt är resultat av jordförbättring. Fynden i den över delen av matjorden utgörs av tegel, taktegel, glas, spik och porslin från 1800-talet (sannolikt även tidigt 1900-tal). Fynden i den nedre delen av matjorden och i botten av schakten är handsmidd spik, rödgods, kritpipa samt även äldre porslin. Rödgodsets dekor och kritpipans diameter talar för en datering till minst 1700-tal. Både kart- och arkivstudier och undersökningen visar aktivitet på platsen från minst tidigt 1700-tal, sannolikt äldre. Aktiviteterna har inte avsatt någon konstruktion och undersökningen talar för att området används som odlingsyta och till djurhållning. Figur 1. Trosa stad och fornlämningen Trosa-Vagnhärad 281:1 (blått) och undersökningsområdet, Krukmakaren 3 (röd ring). 2

5 Bakgrund Inför avstyckning och bebyggande av tomten Krukmakaren 3 i Trosa stad, beslutade Länsstyrelsen i Södermanlands län att en arkeologisk förundersökning skulle genomföras enligt kulturmiljölagen 2 Kap. Tomten ingår i fornlämningen Trosa-Vagnhärad 281:1 som utgör Trosa stadslager. Vissa särskilda villkor finns för undersökningar i aktuell del av Trosa. Särskild hänsyn måste tas för de träd som står utanför tomten mot Västra Ågatan så att inte rotsystem eller träden skadas. n grävmaskin av högst 3 ton fick användas inom tomten. Idag utgör tomten en trädgårdsanläggning och vissa av trädgårdsväxterna vill nuvarande ägaren behålla om avstyckning och bebyggande inte blir möjlig. Hänsyn har därför tagits vilket framgår översikten över tomten (fig 12) För den kulturhistoriska bakgrunden och tidigare undersökningar hänvisas till tidigare rapporter (referenser sid 9) Syfte Den arkeologiska förundersökningen omfattade hela tomten, ca 310 m 2. Syftet med förundersökningen var att klargöra lämningens omfattning och karaktär inom den aktuella fastigheten och ska resultera i ett underlag för länsstyrelsens fortsätta handläggning av ärendet. Förundersökningens syftade också till att bedöma fornlämningens vetenskapliga potential. Metod och målsättning Inför fältarbetet genomfördes en mindre studie av historiska kartor samt en arkivstudie där även husförhörs- och ägolängder ingick. Målsättningen var att få en bild av den aktuella tomtens historik och om möjligt dess sammanhang i stadens historia. tt antal schakt upptogs med grävmaskin inom undersökningsområdet som fördelades över undersökningsytan och grävdes ner till steril marknivå. Detta för att hitta eventuella kulturlager, anläggningar eller botten på anläggningar under kulturlagret. De fynd som framkom fotograferades och återdeponerades i schaktet. Dokumentationen bestod av inmätning med RTK-GPS, beskrivningar samt fotodokumentation. Figur 2 och 3. Krukmakaren 3 från Östra Åpromenaden samt Rasmus och Hans som gräver schakt 5. 3

6 Fältarbetet Undersökningen genomfördes med maskin och schakten finrensades med fyllhammare och skärslev. Undersökningen omfattade 5 schakt, sammanlagt 45 m 2 och placerades för att täcka hela tomten (fig 12). tt representativt urval av fynden fotades därefter återdeponerades samtliga fynd i schakten )Se tabell sid 7-8). Tillsammans med länsstyrelsen beslutades att inga analyser var nödvändiga att genomföra. fter undersökningen lades schakten igen. Resultat Kart- och arkivstudie Tomten finns markerad på en karta från Kartan är den äldsta över tomterna på ömse sidor Trosaån. Där ser man att tomten utgör en del av en större tomt. Den aktuella tomten har nr 124 inom kvarteret märkt XXIII., med angiven ägare Olof Månsson som äger flera tomter i Trosa vid den här tiden. På stadskarta som upprättats över staden 1845 har tomten delats till tre tomter. Nu inrymmer fastigheten nr 45, som den betecknas då, skomakare Carl Petter Lindströms tomt. Tomten är angiven som hustomt och byggnadsplats men ingen byggnad finns markerad på kartan. Inte heller på senare kartor finns någon bebyggelse redovisad på den aktuella platsen. Figur 4. Karta över Trosa stad 1703 med undersökningsschakten markerade. Figur 5. Karta över Trosa stad 1845 med undersökningsschakten markerade. Figur 6. Utdrag ur akt från kartan ovan. Tomt 124 ägs av Olof Månsson. Figur 7. Utdrag ur akt från kartan ovan. Tomt 45 ägs av skomakare Carl Petter Lindström. 4

7 Undersökningen och fynden I samtliga av de 5 schakt är under grästorven ett 0,15-0,3 meter tjock lager av svartbrun myllig matjord som blir ljusare och grusigare mot botten av schakten. Inga tydliga lager kunde urskiljas. I botten är hård ljus steril bottenlera. Inga konstruktioner observerades (fig 12) I matjorden är sparsamt med tänder och djurben (får, ko och svin), kalkklumpar och kolbitar inblandat, vilket tolkas som resultat av jordförbättring. Fynden i den över delen av lagret utgörs av tegel, taktegel, glas, spik och porslin från 1800-talet (sannolikt även tidigt 1900-tal). Fynden i den nedre delen av lagret och i botten av schakten är handsmidd spik, rödgods, kritpipa samt även äldre porslin. Rödgodsets dekor och kritpipans diameter talar för en datering till minst 1700-tal (tabell sid 7-8) Figur Ovan schakt 4 och schakt 2. Till vänster schakt 3 Nedan profil av jordlagren i schakt 2. Slutsats Både kart- och arkivstudier och undersökningen visar aktivitet på platsen från minst tidigt 1700-tal, sannolikt äldre. Aktiviteterna har inte avsatt någon konstruktion och undersökningen talar för att området används som odlingsyta och till djurhållning. fter undersökningen lades schakten igen. fter samråd beslutade länsstyrelsen att inga ytterligare arkeologiska insatser var nödvändiga. 5

8 Ovan: Fig 11. Foto från NV-hörnet av tomten. Nedan: Fig 12 Schaktöversikt på situationsplanen av Krukkmakaren 3, skala 1: Vedupplag ± Plateringslådor S2 S5 Betongplattor, häck S3 S1 Träplatta, avenbokshäck S

9 Schakt Beskrivning Fynd Koordinater/höjd S1 3,5x1,4, 0,25-0,3 m dj (NNV-SSÖ). Tunt matjordslager, 0,1-0,15 m tj. Omblandat lager. Mot botten grusigare. Taktegel, särskilt i den NV delen. Nytt och gammalt. Taktegel, märkt SS, 1870-tal. Sentida tegel (1900-tal) Skärvor av porslin, fajans och fönsterglas, tal. Kopp, botten samt skärvor, fajans, brun, ostindiedekor, tal? , ,245 Höjd: 2,31 S2 9,5x1,4 och 0,15-0,45 m dj (ÖSÖ- VNV). Tjockt matjord, 0,15-0,3 m tj. Ljusare och grusigare mot botten tals fynd av porslin och fajans. Mot botten, rödgods och kritpipa 1700-tal. Ben, kalkklumpar och kolbitar. Porslin, grön och gulddekor, tal Medicinburk, opakt glas, tal Ölflaska, brun med porslinslock, tal Porslin Willow-dekor, Fajansskärvor, ostindisk dekor, tal, yngre rödgods, dekor av vit piplera i relief, 1700-tal Yngre rödgods med brun och svart glasyr sannolikt 1700-tal Kritpipa, del av skaft, 1700-tal Handsmidd spik samt diverse beslagrester Får och svinben, kalkklumpar och kolbitar , ,856 Höjd: 2,18 S3 7x1,4 m och 0,4 m dj. (ÖNÖ-VSV). Matjordslager 0,2-0,25 m tj, med genomgående rötter och tegel, grusigare mot botten. Samma mönster som S2 och S4. Porslin och glas övre delen och rödgods i nedre av schaktet. Yngre rödgods, dekor av vit piplera i relief, 1700-tal Stengods saltglasyr Vit kakelskärva Glasburk Handsmidd spik Tegelklumpar (delvis äldre handslaget med stora magringsklumpar) kol och kalkklumpar , ,905 Höjd: 2,06 7

10 S4 5,5x1,4 m och 0,35 m dj (ÖNÖ-VSV). Matjorden något tunnare än resterande schakt, 0,1-0,15 m tj. Samma mönster som S3 och S4. Porslin och glas övre delen och rödgods i nedre av schaktet. Yngre rödgods, dekor vit piplera i relief, 1700-tal. Yngre rödgods med svart glasyr, 1700-tal Fajansskärvor, ostindisk dekor, tal Vitt opakt glas, brun transparent glasflaska Handsmidd spik och järnfragment Stenkol Tegelfragment, kol, kalkklumpar, fågel och svinben , ,109 Höjd: 2,03 S5 6x1,4 m och 0,3-0,4 m dj.(nnv-ssö). Matjord 0,15-0,25 m tj. Överlag ett blandat och omrört lager där stora rötter förekom. Porslin och rödgods påträffades genom hela lagret ner till leran. Fårben. Yngre rödgods, dekor vit piplera i relief, 1700-tal. Yngre rödgods med svart glasyr, 1700-tal Porslin, Carreradekor Fajans tal Vit kakelskärva Opakt vitt glas Handsmidd spik Tegelklumpar (delvis äldre handslaget med stora magringsklumpar), kol och fårben , ,441 Höjd: 2,07 8

11 Referenser Lantmäteristyrelsens arkiv: akt C81-1:2. Trosa stad, akt C81-1:7, Trosa stad, Stadsplan, Färjare Anette, Klotz va Krukmakare GA Johanssons verkstad. Arkeologisk förundersökning av Krukmakaren 6, Stadslager från nyare tid, Trosa stad, Södermanlands län Fornlämning Trosa- Vagnhärad. ldruns arkeologiska skrifter 2016:3. Petterson, Björn Kyrkan 8. Nyare tid. Arkeologiska förundersökning. Fornläming Trosa- Vagnhärad, fastighet Kyrkan 8, Trosa-Vagnhärads socken, Trosa stad & kommun, Södermanlands län. Arkeologiska meddelanden 2014:08. Nyström Bengt, red Keramik & porslin gi Sverige genom 7000 år. Från Trattbägare till fri keramik. Stockholm Administrativa uppgifter Undersökare: ldrun arkeologi & landskap Projekt- och undersökningsledare: Anette Färjare epost: telefon: adress: LDRUN arkeologi & landskap, Östermalmsvägen 1, Trosa I fältarbetet deltog också arkeologen Rasmus Bäck och maskinförare Hans Karlsson. Länsstyrelsens i Södermanlands läns dnr: LDRUNs beteckning: Trosa-FU Krukmakaren Södermanlands län, Trosa kommun, Trosa stad. Fastighet: Krukmakaren 3 Raänr/FMIS: Trosa-Vagnhärad 281:1 Undersökt yta: 46 m 2 Koordinat/projektion: x /y sweref99. Höjd: 2 m.ö.h. Fältarbetet genomfördes 7-8 december och igenläggningen 9 decemeber 2015 PM skrevs december 2015 Rapport skrevs under februari-mars 2016 Fynd: Inga fynd tillvaratogs. Tryckt rapport samt digitalt material i form av mätdata (srishape), dokumentationsmaterial (ritningar och foton) förvaras på Antikvariskt-topografiska arkivet (ATA), Riksantikvarieämbetet. I RAÄ Rapporten är inladdade i SAMLA som pdf-dokument 9