Anvisning för tillämpning av hushållsvattenförordningen. Del II Anvisningar om specifika bestämmelser

Transkript

1 Anvisning för tillämpning av hushållsvattenförordningen Del II Anvisningar om specifika bestämmelser Anvisning 12/2016

2 Anvisning 12/ (91) Del II Innehåll 1. Förordningens syfte Tillämpningsområde Definitioner Kvalitetskrav på och kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten Kvalitetskrav Mikrobiologiska kvalitetskrav Kemiska kvalitetskrav Akrylamid, Epiklorhydrin och Vinylklorid Bromat och trihalometaner Nitrit samt summan av nitrat och nitrit i det utgående vattnet Pesticider Kraven på den radioaktiva kvaliteten Kvalitetskraven på vatten som förpackas Kvalitetsrekommendationer Mikrobiologiska kvalitetsrekommendationer Kemiska kvalitetsrekommendationer Rekommendationen för den radioaktiva kvaliteten (av radon) Kvalitetskraven på vatten som förpackas Övriga kvalitetsrekommendationer Punkt där kraven skall vara uppfyllda Punkt där kraven ska vara uppfyllda för tankar Punkt där kvalitetskraven på vatten som förpackas eller används i livsmedelslokaler ska vara uppfyllda Oförändrade parametrar i nätverket Punkt där maximivärdet för radon uppfylls Punkten där kvalitetskraven på vatten från vattentäkter i gemensamt bruk ska vara uppfyllda Förfarandet för avvikelser från kvalitetskravet på hushållsvatten Regelbunden kontroll av hushållsvattnets kvalitet Provtagare Program för kontrollundersökningar Analyser och analysfrekvens Analysfrekvens Dagligen levererad eller producerad vattenmängd Analysfrekvensen per vattendistributionsområde Minskande av analysfrekvensen Plats och tidpunkt för provtagning i ett vattendistributionsområde Analyser i befarade eller fastställda kontamineringssituationer Parametrar för vilka man kan analysera i utgående vattnet eller i distributionsnätet Objekt utifrån den lilla förordningen samt oförändrade parametrar i nätet Utvidgad kontroll Kemiska och radioaktiva parametrar som utlämnas Parametrar att kvantifiera med fem års intervaller Begränsad kontroll Kontrollundersökningar av vatten som förpackas Driftskontroll Anläggningens verksamhetsmiljö Råvattnets mängd och kvalitet samt vattenbehandling Planer och kontrollprogram för vattenvårdsförvaltningen... 59

3 Anvisning 12/ (91) Anordningarnas kondition, utgående vatten, vatten i nätverk samt reservoarer Desinficering av hushållsvatten Beredskap för desinficering Plan för exceptionella situationer Samordnande av planer Innehållet i en plan för exceptionella situationer och översyn av planen Analysmetoder Undersökningslaboratorier Den kommunala hälsoskyddsmyndighetens skyldigheter Avvikelse från sanitära kvalitetskrav Avvikelse från mikrobiologiska kvalitetskrav Avvikelse från kemiska kvalitetskrav och från kvalitetskraven för radioaktivitet Föreskrift om ansökan om undantagstillstånd Avvikelser från kvalitetskraven till följd av användarens egna anordningar Avvikelser i kvaliteten på vatten från vattentäkter i gemensam användning Avvikelser från kvalitetsrekommendationerna Anmälningar till andra myndigheter om avvikelser och störningssituationer Säkerställande av kvaliteten då det gäller vattenhantering, anordningar och material Produkter som är i beröring med dricksvatten Ämnen som används vid behandlingen av hushållsvatten Informering och rapportering Regelbunden informering Informering under samarbete Informering om undantagstillstånd Informering till hushåll med egen brunn Rapportering till Europeiska kommissionen Rapportering om radioaktivitet Valviras plan för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 91

4 Anvisning 12/ (91) Del II Anvisningar för tillämpning av specifika bestämmelser i hushållsvattenförordningen I blåa rutor anges direkta citat ur hushållsvattenförordningen med kursiv stil. Efter citatet ges tillämpningsanvisningar om respektive bestämmelse. 1. Förordningens syfte 1 Syfte I denna förordning finns bestämmelser om kvalitetskrav och kvalitetsrekommendationer i fråga om hushållsvatten och gränsvärden och avvikelser från dem, om desinfektion och regelbunden övervakning av hushållsvatten och de undersökningar som behövs för övervakningen, om begränsning av strålningsexponering som föranleds av radioaktiva ämnen i hushållsvatten samt om innehållet i och utarbetandet av planer för beredskap med tanke på exceptionella situationer. Social- och hälsovårdsministeriet har utfärdat förordningen 1352/2015 om kvalitetskrav på och kontrollundersökning av hushållsvatten, nedan hushållsvattenförordningen. Den 27 november 2015 ersattes social- och hälsovårdsministeriets hushållsvattenförordning (461/2000) med stöd av hälsoskyddslagen och strålskyddslagen meddelad ny social- och hälsovårdsministeriets förordning där förordningen (461/2000) utökades med bestämmelser om befolkningsskyddet mot strålning och övervakningen av strålning. I hushållsvattenförordningen finns bestämmelser om kvalitetskrav och kvalitetsrekommendationer i fråga om hushållsvatten och gränsvärden och avvikelser från dem, om desinfektion och regelbunden övervakning av hushållsvatten och de undersökningar som behövs för övervakningen, om begränsning av strålningsexponering som härstammar av radioaktiva ämnen i hushållsvatten samt om innehållet i och utarbetandet av planer för beredskap med tanke på exceptionella situationer. Genom hushållsvattenförordningen genomförs Europeiska unionens råds direktiv 98/83/EG om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten, härefter dricksvattendirektivet, och Europeiska unionens råds direktiv 2013/51/EURATOM om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten, härefter direktivet om radioaktivt hushållsvatten, eller E-DVD. 2. Tillämpningsområde 2 Tillämpningsområde Denna förordning gäller allt hushållsvatten som avses i 16 i hälsoskyddslagen (763/1994) och som 1) används som hushållsvatten eller levereras till ett vattendistributionsområde för att användas som hushållsvatten och har en volym av minst 10 m 3 per dag eller motsvarande minst 50 personers behov;

5 Anvisning 12/ (91) Enligt hushållsvattenförordningen övervakas hushållsvatten som a) används eller b) levereras till ett vattendistributionsområde för att användas som hushållsvatten och har en volym av minst 10 m 3 per dag eller motsvarande minst för 50 personers behov. a) Används: Med ordet används framhävs att tillämpningsområdet för förordningen även omfattar de vattendistributionsområden med över 50 användare där fastigheterna med vattenanvändarnas egna apparater tar vatten ur en gemensam vattenreservoar, brunn eller annan vattentäkt (en s.k. gemensam brunn) för att användas som hushållsvatten. De vattendistributionsområden som är i gemensam användning är inte i hälsoskyddslagen avsedda anläggningar som levererar hushållsvatten, men eftersom de ingår i tillämpningsområdet för förordningen ska kvaliteten på vattnet i dem kontrolleras regelbundet. Ägaren till en vattenreservoar, brunn eller annan vattentäkt i gemensam användning svarar för kvaliteten på hushållsvattnet i den. b) Levereras: För leverans av hushållsvatten ska det finnas ett av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten utfärdat godkännande enligt 18 i HsL. Karaktäristiskt för leveranserna av hushållsvatten är bl.a. att verksamhetsutövaren tar ut avgifter för hushållsvattnet som denne levererar till användarna. Kvaliteten på hushållsvatten kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen (401/2001) om det levereras mindre hushållsvatten än 10 m 3 om dagen och under behovet för färre än 50 personer. 2) levereras i flaskor, behållare eller tankar, Kvaliteten på hushållsvattnet som förpackas av företag kontrolleras utifrån hushållsvattenförordningen oavsett leveransmängden. Flaskor och behållare: Förpackade vatten är flaskor och behållare med hushållsvatten som säljs sådana som de är till konsumenterna. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten övervakar kvaliteten på de förpackade vattnen innan de förpackas och kvaliteten på hushållsvattnet ska uppfylla kvalitetskraven och rekommendationerna i bilaga I. Dessutom ska de maximivärden i tabell 1 och 2 i bilaga I A som föreskrivs för hushållsvatten som säljs på flaskor och i behållare beaktas. Förpackade vatten (källvatten, förpackat hushållsvatten) samt naturligt mineralvatten (även innan det förpackas) kontrolleras utifrån jord- och skogsbruksministeriets, med stöd av livsmedelslagen (23/2006) utfärdade förordning om förpackat vatten (166/2010). I den föreskrivs det att förpackat hushållsvatten såväl då det förpackas som under marknadsföringen ska uppfylla alla de krav på vattnets kemiska och mikrobiologiska kvalitet som föreskrivs i hushållsvattenförordningen. Tankar: Kvaliteten på hushållsvattnet som levereras ur tankar kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen. Tankar som används på passagerarfartyg, i skärgården och på campingområden anses vara tankar. Hygienen i tankar i tankbilar

6 Anvisning 12/ (91) och på ytor som är i kontakt med hushållsvattnet ska kontrolleras genom egenkontroll, om vattnet som producerats av en anläggning som levererar hushållsvatten levereras med tankbil till att användas som hushållsvatten. Kvaliteten på vattnet som levereras i en tank ska uppfyllas på platsen där vattnet tas ur tanken. Enligt hushållsvattenförordningen ska även kvaliteten på det hushållsvatten som i störningssituationer distribueras som reservvatten ur t.ex. tankar kontrolleras. Tankarna och behållarna ska vara så rena att kvaliteten på hushållsvattnet bevaras så som krävs i förordningen. Kontrollen ska beskrivas i vattentjänstverkets beredskapsplan och i den kommunala hälsoskyddsmyndighetens plan för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer. I programmet för kontrollundersökningar är det värt att hänvisa till dessa planer så att vattenkvaliteten kontrolleras planenligt när distributionen av reservvatten inleds. 3) används i en livsmedelslokal enligt 6 18 punkten i livsmedelslagen (23/2006) för tillverkning, förädling, konservering eller saluförande av produkter eller ämnen som är avsedda som människoföda, utom i sådana fall då den kommunala hälsoskyddsmyndigheten har kontrollerat att vattnets kvalitet inte försämrar de färdiga livsmedlens hälsomässiga egenskaper, eller De livsmedelslokaler som har en egen brunn eller vattentäkt omfattas av den regelbundna kontrollen av hushållsvattnet såsom avses i hushållsvattenförordningen. Sådana lokaler är bl.a. de där man t.ex. tillverkar eller tvättar livsmedel, eller använder vatten för rengöring av ytor som är i beröring med livsmedel. Tillämpningsområdet omfattar också tillverkning av is som kommer i beröring med livsmedel, med undantag för tillverkning av is som ingår i kylkedjan för hela fiskeriprodukter. Om en livsmedelslokal med en egen vattentäkt börjar leverera vatten till slutanvändare (t.ex. privata hushåll eller andra företag), ska den av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ansöka om godkännande för verksamheten, dvs. ansöka som en anläggning som levererar hushållsvatten. Om en livsmedelslokal med en egen vattentäkt börjar sälja vatten till en anläggning som levererar hushållsvatten ska både livsmedelslokalen och den anläggning (partivattenverket) som levererar vatten till anläggningen som levererar hushållsvatten och ansöka om godkännande för verksamheten. Om en anläggning som levererar hushållsvatten levererar hushållsvatten till livsmedelslokaler, ingår kontrollen av kvaliteten på hushållsvattnet i anläggningens program för kontrollundersökningar avseende vattendistributionsområdet ifråga. Kontrollen av kvaliteten på hushållsvattnet inom livsmedelslokaler ingår i den livsmedelshygieniska kontrollen och ska beaktas i verksamhetsutövarens plan för egenkontroll. Vattnet kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen då det används i en livsmedelslokal för tillverkning, förädling, konservering eller saluförande av produkter eller ämnen som är avsedda som människoföda, utom i sådana fall då den kommunala hälsoskyddsmyndigheten har kontrollerat att vattnets kvalitet inte försämrar de färdiga livsmedlens hälsomässiga egenskaper. I så fall fattar den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ett förvaltningsmässigt beslut

7 Anvisning 12/ (91) att livsmedelslokalens vatten kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen (401/2000) (Tabell 1) i stället för hushållsvattenförordningen (1352/2015). Genom att låta analysera hushållsvattnets kvalitet, be verksamhetsutövaren utreda om det finns problem kring vattnets kvalitet eller själv undersöka detta kan en kommunal hälsoskyddsmyndighet kontrollera att vattnets kvalitet inte försämrar de färdiga livsmedlens hälsomässiga egenskaper. Om den kommunala hälsoskyddsmyndigheten inte har beslutat att tillämpa den lilla hushållsvattenförordningen kan verksamhetsutövaren med fog ansöka om att hushållsvattenförordningen inte ska tillämpas. När den kommunala hälsoskyddsmyndigheten bedömer omfattningen av en livsmedelslokals verksamhet ska den observera: Om vattnet används för tillverkning av livsmedel eller bara för rengöring av ytor Om vattnet används som hushållsvatten eller för något annat ändamål (tvättning, städning, klädtvätt) Om produkterna som hanteras är förpackade eller oförpackade Antalet människor som använder hushållsvattnet Genomsnittlig vattenförbrukning Säsongkaraktär, heldagsbruk Exempel på eventuella livsmedelsverksamheter som sker utifrån lilla hushållsvattenförordningen: Kiosk eller annan butik som saluför förpackade livsmedel Servicestation, som inte tillreder livsmedel Litet kafé, grill Campingområde, semesterby, kurscentrum eller lägercentrum Inkvarteringsverksamhet, hyresstugor Föreningshus Mindre skola, daghem eller familjedagvård 4) används eller levereras för att användas som hushållsvatten som ett led i offentlig eller kommersiell verksamhet. Hushållsvatten som används eller levereras för användning som hushållsvatten ingående i offentlig eller kommersiell verksamhet kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen om verksamhetsutövaren har en egen vattentäkt eller egen vattenbehandling. Om en anläggning som levererar hushållsvatten levererar hushållsvatten till verksamhetsutövare ingår kontrollen av kvaliteten på hushållsvattnet i anläggningens program för kontrollundersökningar avseende vattendistributionsområdet ifråga. Om ur en egen vattentäkt producerat hushållsvatten används inom offentlig eller kommersiell verksamhet och man börjar leverera hushållsvattnet till slu-

8 Anvisning 12/ (91) tanvändare (t.ex. privata hushåll eller andra företag) ska verksamhetsutövaren av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ansöka om godkännande för sin verksamhet, dvs. ansöka om godkännande som en anläggning som levererar hushållsvatten. Om ur en egen vattentäkt producerat hushållsvatten används inom offentlig eller kommersiell verksamhet och man börjar sälja det producerade hushållsvattnet till en anläggning som levererar hushållsvatten ska, både verksamhetsutövaren och den anläggning (partivattenverket) som levererar vatten till anläggningen som levererar hushållsvatten, ansöka om godkännande för sin verksamhet. Om hälsoskyddsmyndigheten anser att verksamheten är småskalig, kan den lilla hushållsvattenförordningen tillämpas på kontrollen. I så fall fattar hälsoskyddsmyndigheten beslut i ärendet. När den kommunala hälsoskyddsmyndigheten bedömer omfattningen av offentlig och kommersiell verksamhet ska den observera: Om vattnet används som hushållsvatten eller för något annat ändamål (tvättning, städning, klädtvätt) Om produkterna som hanteras är förpackade eller oförpackade Antalet människor som använder hushållsvattnet Genomsnittlig vattenförbrukning Säsongkaraktär, heldagsbruk Exempel på eventuella småskaliga (färre än 50 användare) verksamheter inom kommersiella och offentliga branscher och utifrån den lilla hushållsvattenförordningen: Mindre skola, daghem eller familjedagvård Campingområde, semesterby, kurscentrum eller lägercentrum Brunnar inom rekreations- och campingområden Inkvarteringsverksamhet, hyresstugor Föreningshus Tabell 1. Tillämpande av hushållsvattenförordningen på kontrollen av vattenkvaliteten. SHM:s förordning 1352/2015 SHM:s förordning 401/2001 Anläggning som levererar 10 m 3 vatten/dygn eller minst 50 användare Anläggning som levererar < 10 m 3 vatten/dygn och färre än 50 användare Stor livsmedelslokal med egen vattentäkt eller egen behandling av hushållsvatten Förpackande av vatten Omfattande kommersiell eller offentlig verksamhet med egen vattentäkt eller egen behandling av hushållsvatten Enskild vattentäkt eller brunn med minst 50 användare Liten livsmedelslokal med egen vattentäkt eller egen behandling av hushållsvatten* Småskalig kommersiell eller offentlig verksamhet med egen vattentäkt eller egen behandling av hushållsvatten* Enskild vattentäkt eller brunn med färre än 50 användare

9 Anvisning 12/ (91) * Ett beslut av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten för tillämpande av förordning 401/ Definitioner 3 Definitioner I denna förordning avses med 1) vattenanvändare en sådan fysisk person, fastighet eller anläggning eller verksamhetsutövare som bedriver offentlig eller kommersiell verksamhet inom ett vattendistributionsområde, som inom vattendistributionsområdet använder vatten som hushållsvatten, Med vattenanvändare avses de inom vattendistributionsområdet befintliga slutanvändare av vattnet som är naturliga personer, fastigheter, anläggningar, eller parter med offentlig eller kommersiell verksamhet som använder vattnet som hushållsvatten inom vattendistributionsområdet. Med fastigheter, anläggningar och anstalter avses t.ex. sjukhus, skolor, storkök, servicehem och livsmedelslokaler. Förordningen omfattar förpliktelser som anläggningarna som levererar hushållsvatten samt hälsoskyddsmyndigheterna har gentemot vattenanvändarna (t.ex. informeringsplikt). 2) apparater som förbrukar hushållsvatten diskmaskiner, kokare, sådana maskiner och apparater där hushållsvatten kommer i kontakt med livsmedel samt andra motsvarande apparater i vilka hushållsvatten används, 3) vattenanvändares egna anordningar fastighetens vattenledningar med anordningar fram till förbindelsepunkten med vattenledningen från den anläggning som levererar hushållsvatten till fastigheten samt sådana anordningar som används för vattenanvändares egen anskaffning av hushållsvatten från en vattencistern, brunn eller annan vattentäkt fram till användningspunkten, Fastighetens anslutningspunkt till anläggningens vattenledningsnät fastställs i anslutningsavtalet mellan den anslutne och anläggningen som levererar hushållsvatten. Fastighetens vattenanordningar för ledande av hushållsvatten börjar från anslutningspunkten. Det finns noggrannare föreskrifter och instruktioner om vattenanordningar i Finlands byggbestämmelsesamling del D1 Fastigheters vatten- och avloppsinstallationer. I vattenanordningarna ingår bl.a. en tomtvattenledning och dess utrustningar samt fastighetens interna vattenledningsnät. Hushållsvattnet leds från vattenanordningarna till användningspunkter, som förses med vattenarmaturer såsom vattenkranar eller blandare. Med användarens egna anordningar avses fastighetens vattenanordningar samt därmed anslutna vattenarmaturer. Användarnas egna anordningar omfattar också egna vattencisterner och vattenbehandlingsanordningar i fastigheterna. Enligt Finlands byggbestämmelsesamling del D1 får sådana anordningar som förändrar vattnets mikrobiologiska eller kemiska kvalitet inte anslutas till vattenanordningar utan särskilt tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten. Användningen av mekaniska filter för separering av fasta ämnen, eller

10 Anvisning 12/ (91) av vattenavhärdningsfilter avsedda att användas med tvätt- eller diskmaskiner kräver dock inte särskilt tillstånd. I Finlands byggbestämmelsesamling del D1 har det föreskrivits att vattenanordningar som anslutits till ett vattentjänstverk inte får ha direkt förbindelse till vattenanordningar som får vattnet från en annan vattenkälla. Om det till en vattenanordning som anslutits till ett vattentjänstverk är nödvändigt att även ansluta en vattenanordning som får vattnet från en annan vattenkälla kan detta ordnas med en cisternlösning där luftspalten mellan ändan av röret som leder vatten från vattentjänstverkets vattenledning och en högsta vattennivå som säkrats genom överflöde är minst 50 mm. Med vattenanvändares egna anordningar för anskaffning av hushållsvatten avses även anordningarna från vattenreservoarer, brunnar eller andra vattentäkter fram till användningspunkterna, när anordningarna i fråga är fastighetens egendom. En vattenmätare som mäter förbrukningen av hushållsvatten ägs av anläggningen som levererar hushållsvattnet och anläggningen ansvarar för mätaren. 4) vattendistributionsområde ett sådant enhetligt nätområde där kvaliteten på hushållsvattnet är någorlunda jämn och där en enda anläggning svarar för leveransen av hushållsvatten, eller om vattnet tas med vattenanvändarens egna anordningar, de fastigheter som tar vatten för att använda det som hushållsvatten från en vattencistern, brunn eller annan vattentäkt som är i gemensam användning, Kvaliteten på hushållsvatten kontrolleras och rapporteras per vattendistributionsområde. Med vattendistributionsområde avses en sådan del av nätverket dit vattnet tas och pumpas från en eller flera vattentäkter och där vattnet från olika vattentäkter som under normal drift levereras från anläggningen som levererar hushållsvatten kan blandas ihop (hushållsvattnets kvalitet är tämligen jämnt). Med vattentäkt avses i 16 i HsL en sådan konstruktion eller anordning med vilken man tar grund- eller ytvatten till att användas som hushållsvatten. Ett vattendistributionsområde kan ha många vattentäkter, men då ska hushållsvattnets kvalitet vara tämligen jämnt i hela distributionsområdet, dvs. kvaliteten på vattnet från olika vattentäkter eller det beredda vattnet ska vara tämligen likadan eller så blandas vattnet från vattentäkterna före det leds till nätverket. Vattnet från de tre vattentäkterna för den gula anläggningen på bild 1 leds till en vattenbehandlingsanläggning där vattnen blandas ihop innan de behandlas och leds till nätverket. Det kan finnas många vattenbehandlingsanordningar inom ett vattendistributionsområde, men i så fall ska kvaliteten på vattnet från alla vattenbehandlingsanläggningar vara tämligen jämn. Om så inte är fallet kan området inte anses vara ett sammanhängande vattendistributionsområde. Vattendistributionsområden anses vara separata om förbindelserna för reservvatten mellan nätverken normalt hålls stängda eller används bara lite och då närmast för att hålla rören i skick. Definitionens senare del (och för vilken ansvarar en enda anläggning som levererar hushållsvatten) avser till exempel att alla de kundföretag som köper

11 Anvisning 12/ (91) sitt vatten av ett partivattenverk var för sig bildar ett eget vattendistributionsområde. De kan inte kombineras till ett vattendistributionsområde, eftersom olika verksamhetsutövare (olika anläggningar som levererar hushållsvatten) ansvarar för leveransen av och kvaliteten på vattnet, även om deras vattenkvalitet sannolikt är jämn. På bild 1 inom vattendistributionsområdet A för den gula och den blåa anläggningen som levererar hushållsvatten, levereras vatten av tämligen jämn kvalitet. Eftersom olika anläggningar är leverantörer har vardera anläggningen ett eget vattendistributionsområde. Med vattendistributionsområde avses även ett område där vattnet tas med användarnas egna anordningar ur en gemensam vattenreservoar, brunn eller annan vattentäkt till att användas som hushållsvatten. På bild 1 visas en gemensam brunn som används gemensamt som vattentäkt av över 50 användare. De fastigheter som tar vatten ur en vattentäkt i gemensam användning till att användas som hushållsvatten anses bilda ett vattendistributionsområde. Hushållsvattnet har då inte en egentlig leverantör. Det är således inte fråga om en anläggning som levererar hushållsvatten. På bild 1 kontrolleras alla övriga vattendistributionsområden enligt hushållsvattenförordningen, med undantag för vattendistributionsområdena för den gröna och den blåa anläggningen som levererar hushållsvatten, de kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen. Vid vardera levereras 8 m 3 hushållsvattnet per dygn till 40 användare.

12 Anvisning 12/ (91) Bild 1. Tre anläggningar (gul, grön och blå) som levererar hushållsvatten och deras vattendistributionsområden, markerade med bokstäver, hos vilka kvaliteten på hushållsvattnet är tämligen jämnt. Vatten som köpts inom den blåa anläggningens vattendistributionsområde C blandas med vattnen från tre vattentäkter innan det köpta vattnet levereras till användarna. Alla övriga vattendistributionsområden kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen, med undantag för vattendistributionsområdena för den gröna och den blåa anläggningen som levererar hushållsvatten, de kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen. Kvaliteten på vattnet inom den gula och den blåa anläggningens vattendistributionsområde A rapporteras till Europeiska kommissionen. Förbindelserna för reservvatten, vilka normalt är stängda, har markerats med rött på bilden. Hushållsvattnet från en vattentäkt, en "gemensam brunn", i gemensam användning används av fler än 60 användare. Kvaliteten på hushållsvattnet ska således kontrolleras enligt hushållsvattenförordningen. 5) förorening av hushållsvatten sådan förändring av den mikrobiologiska, kemiska eller radioaktiva kvaliteten på hushållsvatten som kan orsaka sanitära olägenheter, Enligt 17 i HsL ska hushållsvatten vara oskadligt för hälsan och också i övrigt lämpligt för det avsedda ändamålet. Med förorening av hushållsvatten avses att kvaliteten på hushållsvattnet förändras så att det kan medföra i 1 i hälsoskyddslagen avsedda sanitära olägenheter för befolkningen eller individer. Sanitära olägenheter kan orsakas av att den mikrobiologiska, kemiska eller radioaktiva kvaliteten på hushållsvatten förändras. I Valviras anvisningar Förfaranden för tryggande av hushållsvattnets kvalitet har samlats verksamhetsanvisningar för och information om olika störningssituationer som till exempel förorening av hushållsvatten på grund av mikrobiologiska, kemiska och radioaktiva ämnen. På Valviras webbplats har samlats publikationer om beredskap. 6) störningssituation en överraskande eller plötslig situation som kan leda till förorening av hushållsvattnet och vars hantering kan kräva en ledningsmodell och kommunikation som avviker från det normala, Störningssituationer definieras i Säkerhetsstrategi för samhället (statsrådets principbeslut ) som hot eller händelser, vilka äventyrar samhällets säkerhet, funktionsförmåga eller befolkningens livsmöjligheter, och då kontrollen över detta kräver mer omfattande eller tätare samarbete och kommunikation än normalt mellan myndigheterna och andra aktörer. Utöver situationer, som kan medföra att hushållsvattnet förorenas, är således även situationer då leveransen av hushållsvatten väsentligt har försvårats eller helt förhindrats likaså störningssituationer. I synnerhet i trycklösa nätverk är risken för att de förorenas stor. Med störningssituationer avses i 8 i hälsoskyddslagen avsedda exceptionella situationer, därför att före statsrådets principbeslut om Säkerhetsstrategi för samhället hade de situationer som motsvarar störningssituationer definierats som exceptionella situationer och termen har inte ännu ändrats i hälsoskyddslagen. 7) plan för exceptionella situationer anvisningar med hjälp av vilka den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i samarbete med andra myndigheter, anläggningar som levererar hushållsvatten, den anläggning som levererar vatten

13 Anvisning 12/ (91) till anläggningarna och andra behöriga anläggningar, på det sätt som avses i 8 2 mom. i hälsoskyddslagen skapar beredskap för att förebygga, klarlägga och undanröja sanitära olägenheter som orsakas av att hushållsvattnet förorenats, Med plan för exceptionella situationer avses i 8 i 2 mom. i hälsoskyddslagen avsedda anvisningar för att förebygga, klarlägga och undanröja de sanitära olägenheter som uppstått vid störningssituationer med anknytning till hushållsvattnet. Det har inte framförts några formkrav på planer för exceptionella situationer, utan anvisningarna kan vara av den form som anses vara mest ändamålsenlig. Goda anvisningar beskriver klart och konkret vad som är väsentligt för hushållsvattnets kvalitet samt vad respektive aktör gör och svarar för i på förhand identifierade störningssituationer. Ett presentationssätt att rekommendera är att utarbeta anvisningarna i form av till exempel handlingskort. Enligt hälsoskyddslagen ska beredskapen genomföras i samarbete mellan den kommunala hälsoskyddsmyndigheten, övriga myndigheter och inrättningar. Andra myndigheter som kommer i fråga när man utarbetar anvisningar för exceptionella situationer är till exempel kommunens miljöskyddsmyndighet, byggnadstillsynsmyndighet och ansvarige för planläggningen samt NTMcentralen och räddningsverket. Med inrättningar avses framför allt anläggningar, som levererar hushållsvatten samt anläggningar (s.k. partianläggningar) som levererar vatten till dem, eller andra anläggningar som levererar hushållsvatten och köper eller säljer vattnet. Andra anläggningar som är parter är sådana vars verksamhet kan påverka hushållsvattnets kvalitet och tillgänglighet (till exempel elnätsbolag, reningsanläggningar, industrianläggningar och övriga som utifrån miljöskyddslagen är tillståndspliktiga och vars verksamhet kan påverka vattnets kvalitet) eller för vilka kvaliteten på hushållsvattnet kan ha särskilt stor betydelse (till exempel sjukhus och livsmedelslokaler). 8) gränsvärde det största tillåtna värdet på den parameter som gäller kvalitetskrav på hushållsvatten eller den största tillåtna halten i hushållsvatten och den målsatta nivån för den parameter som gäller kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten eller den största godtagbara halten i hushållsvatten. Med maximivärdet av parametern för kvalitetskravet avses största tillåtna värdet eller halten av den mikrobiologiska eller kemiska parametern eller av parametern som beskriver radioaktivitet i hushållsvatten. Med maximivärdet av en parameter för kvalitetsrekommendationen avses en målnivå som ska eftersträvas så att hushållsvattnet uppfyller det krav som föreskrivs i HsL 17 1 momentet att vattnet utöver sin hälsomässiga kvalitet också i övrigt ska vara lämpligt för det avsedda ändamålet. Med maximivärdet i tabell 4 (Kvalitetsrekommendationer) i bilaga I till hushållsvattenförordningen avses i stället för målnivå största tillåtna koncentration för variabler, för vilka en tydlig halt kan fastställas.

14 Anvisning 12/ (91) 4. Kvalitetskrav på och kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten 4 Kvalitetskrav på och kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten Hushållsvatten får inte innehålla mikroorganismer, parasiter eller något ämne i sådana mängder eller koncentrationer att de kan inverka menligt på människors hälsa. Hushållsvatten ska uppfylla kvalitetskraven i tabellerna 1 3 och 5 i bilaga I. Hushållsvatten ska också i övrigt vara lämpat för sitt användningsändamål. Det får inte framkalla skadlig korrosion eller skadliga fällningar i vattenledningarna eller i apparater som förbrukar hushållsvatten. De kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten som grundar sig på användbarhet framgår av tabellerna 4 och 6 i bilaga I. Kvalitetskraven och -rekommendationerna för radioaktivitet anges i tabell 2-4 i bilaga I. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska genom regelbunden kontroll säkerställa att kvaliteten på hushållsvatten uppfyller kraven i hushållsvattenförordningen. Det är skäl att alltid vid behov genomföra ytterligare analyser eller då det ska utredas om en försämring av vattnets kvalitet är förknippad med sanitära olägenheter. Vid regelbunden kontroll och rapportering av hushållsvattnets kvalitet kan ett ursprungligt analysresultat ersättas med en ny analys bara för de kemiska kvalitetskrav om vilka det föreskrivs i hushållsvattenförordningen, 17 2 momentet. Analysresultatet för det mikrobiologiska kvalitetskravet kan ersättas med ett nytt endast då det på provtagningsblanketten till laboratoriet har antecknats om en onormal händelse såsom att korken föll på marken eller att provkärlet innehöll smuts. Resultaten för kvalitetsrekommendationen kan inte ersättas i rapporter om hushållsvattnets kvalitet. Tabell 2. För den regelbundna kontrollen kan endast resultaten för kemiska kvalitetskrav ersättas med resultat från nya prover. Mikrobiologiska kvalitetskrav Kemiska kvalitetskrav Kraven på den radioaktiva kvaliteten Mikrobiologiska kvalitetsrekommendationer Övriga Kvalitetsrekommendationer Ersättande med resultat av nya prover * X * Resultatet kan förnyas endast om det på provtagningsblanketten till laboratoriet har antecknats om en onormal händelse såsom att korken föll på marken eller att provkärlet innehöll smuts Kvalitetskrav När man fastställer en för människor trygg kvalitet på hushållsvattnet är principen den att användningen av det i vanliga mängder inte orsakar sanitära olägenheter. De maximala halterna av de för människor skadliga ämnen som förekommer i hushållsvatten fastställs utifrån detta. Dessa halter är dock inte målkoncentrationer för vattenbehandlingen utan mängden dessa ämnen i hushållsvattnet ska vara så låg som det överhuvudtaget är möjligt. Vid fastställande av maximala värden har man tillämpat en säkerhetsmarginal med syftet att beakta såväl skillnaderna i känslighet individerna emellan för ämnen i vattnet som rimliga variationer i vattenförbrukningen. Å andra sidan är det

15 Anvisning 12/ (91) t.ex. för fluorid inte nödvändigt att av hälsoskäl sträva efter halter som är avsevärt lägre än maximivärdet. Hushållsvattnets mikrobiologiska kvalitet kontrolleras med hjälp av indikatormikrober. Då vatten endast vid misstanke om förorening eller under exceptionella situationer analyseras för egentliga sjukdomsalstrare har man inte föreskrivit maximala värden för sjukdomsalstrande mikrober. Ett allmänt krav är att hushållsvattnet inte får innehålla sjukdomsalstrare i mängder som orsakar sanitära olägenheter. I 4 i hushållsvattenförordningen ingår ett allmänt krav på att hushållsvattnet inte får orsaka sanitära olägenheter. Utifrån detta föreskrivs sanitära kvalitetskrav på hushållsvattnet. I hushållsvattenförordningen har kvalitetskrav föreskrivits för de oftast förekommande parametrar som påverkar hälsan, deras maximivärden är bindande. Vid tolkning av koncentrationen av en parameter tas mätosäkerheten inte i beaktande. Till exempel för kvicksilver är kvalitetskravet 1,0 µg/l. En halt på 1,1 µg/l är då större än kvalitetskravet på det även om mätosäkerheten skulle vara 30 %. Kraven på kvalitet behandlas i stycke 4.1. Utöver de föreskrivna maximivärdena kräver förordningen även att hushållsvattnet inte ska innehålla andra ämnen, mikroorganismer eller parasiter i sådana mängder eller koncentrationer som kan vara till skada för människors hälsa. I del III av tillämpningsanvisningen anges grunderna för maximivärdena av hälsobaserade kvalitetskrav. Beroende på lokala faktorer kan det för att man ska kunna säkerställa vattnets säkerhet också vara nödvändigt att analysera hushållsvattnet även för andra parametrar än de som nämns i bilaga I till hushållsvattenförordningen. Behovet av eventuella ytterligare kvantifieringar måste utredas skilt i varje specifikt fall. Lokala faktorer är till exempel exceptionell kvalitet på eller metod för behandlingen av råvattnet, misstankar om överföring av skadliga ämnen till råvattnet, vattenledningsnätets och vattendistributionsanordningarnas kondition och material, sårbara lägen av vattentäkter samt att sådana anläggningar vars verksamhet kan påverka råvattnets kvalitet har förlagts på grundvattenområdet. Om man har utarbetat en skyddsplan för grundvattenområdet ifråga innehåller planen oftast heltäckande information om lokala faktorer. Vattentjänstverk har utifrån 15 i LVT informations- och kontrollskyldighet. Enligt 20 i HsL kan den kommunala hälsoskyddsmyndigheten vid behov förplikta verksamhetsidkaren att kontrollera kvaliteten på hushållsvattnet. Vid planering av kontrollundersökningar och tolkning av resultat kan man tilllämpa Världshälsoorganisationens (WHO) publikationer om rekommenderade maximala koncentrationer av vissa ämnen som är skadliga för hälsan, men inte omfattas av förordningen. Om det för en kemikalie inte finns hälsobaserade gränsvärden ska dess sanitära olägenhet och hälsorisk bedömas genom att tillämpa ett detaljerat förfarande för riskbedömning. Riskbedömning har beskrivits på THL:s webbplats och i publikationen Metallikaivosalueiden ympäristöriskinarviointiosaamisen kehittäminen: Slutrapport (på finska) för projektet MINERA. När man bedömer sanitära olägenheter ska man känna till graden av exponering samt kemikaliens farlighet och koncentration. I kalkyler ska man beakta oralt druckna och med maten intagna volymer. En kemikalie kan medföra sanitära olägenheter redan då man använder den som tvättvatten

16 Anvisning 12/ (91) eller exponeras för den när man t.ex. duschar. Utöver eventuella sanitära olägenheter ska man dessutom i samarbete med andra myndigheter utreda källan till kemikalien, såsom huruvida ämnet härrör sig från förorenad markgrund eller om det upplöses ur rörmaterial. En del kemikalier kan upplösas i nätverksvattnet genom plaströr. Överföringen och upplösningen av ämnen i markgrunden varierar och en del ämnen förflyttar sig lätt från markgrunden till grundvattnet. Bedömningen av föroreningars omfattning och varaktighet underlättas av att man vet hur mycket kemikalier har spritts i miljön. I stycke 17 berättas det om informering kring avvikelser från kvalitetskraven Mikrobiologiska kvalitetskrav Hushållsvattnet får inte innehålla mikroorganismer eller parasiter, som kan medföra sanitära olägenheter för vattenanvändarna. Med skadliga mikroorganismer och parasiter avses alla de bakterier, virus, urdjur, maskar osv. som eventuellt förekommer i vattnet och kan medföra sanitära olägenheter. Enligt 17 i HsL ska hushållsvatten vara oskadligt för hälsan. De sannolikaste sanitära olägenheterna orsakas genom spridning av intestinala mikrober (bakterier, virus, urdjur) från människor och varmblodiga djur genom förmedling av vatten. Det finns tiotals intestinala sjukdomsalstrare som möjligen sprider sig genom förmedling av vatten. Då det inte är möjligt eller förnuftigt att leta efter alla möjliga sjukdomsalstrare i hushållsvatten är kontrollen av att de mikrobiologiska kvalitetskraven uppfylls baserad på analyser för indikatorbakterier som indikerar intestinal kontaminering. Förekomst av indikatorbakterier i vattnet är en indikation på intestinal kontaminering och då finns det risk för att det finns intestinala sjukdomsalstrare. Om det finns Escherichia coli eller intestinala enterokocker i proverna ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten tillsammans med anläggningen som levererar hushållsvattnet utreda orsaken till förekomsten av bakterierna. Mikrobiologiska kvalitetskrav kan inte ersättas med resultatet av nya prover, med undantag för att överskridningen är orsakad av klar och dokumenterad kontaminering, t.ex. vid provtagningen, eller av att man har visat att redskapen för provtagningen inte varit rena (se Tabell 2). Om det på provtagningsblanketten till laboratoriet har antecknats om en onormal händelse såsom att korken föll på marken eller att provkärlet innehöll smuts kan resultatet förnyas. Då ska det nya provet tas omedelbart när det kontaminerade provresultatet upptäcks. I tabell 1 i bilaga I till hushållsvattenförordningen har angetts mikrobiologiska kvalitetskrav på hushållsvattnet. Hushållsvattnet får inte innehålla Escherichia coli-bakterier (E. coli-bakterier) eller enterokocker i ett prov på 100 ml. Kvantifieringsmetoderna för E. coli och enterokocker har behandlats i tillämpningsanvisningens del III.

17 Anvisning 12/ (91) Bilaga I till hushållsvattenförordningen: Tabell 1. Mikrobiologiska kvalitetskrav Parameter Maximalt värde Enhet Escherichia coli 0 CFU/100 ml Enterokocker 0 CFU/100 ml Eftersom vatten inte är en naturlig tillväxtmiljö för intestinala sjukdomsalstrande mikrober eller för indikatorbakterier börjar mikroberna dö när de hamnar i vattnet. I en vattenmiljö kan de intestinala indikatorbakterier som tillämpas som kvalitetskrav dö snabbare än sjukdomsalstrande mikrober. Indikatorbakterierna dör också lättare genom klordesinficering än många sjukdomsalstrande mikrober. Därför finns det i Finland och även annanstans i världen vattenburna epidemier, fastän man inte skulle kunna påvisa indikatorbakterier. Under en epidemi ska man således fortsätta att desinficera vattnet ända tills utöver hushållsvattnet även distributionsnätet renas. Utöver för indikatormikrober ska man även analysera för oftast förekommande sjukdomsalstrande mikrober som norovirus och kampylobakter. Kokuppmaningar ska tillräcklig länge hållas i kraft tills man med ytterligare prov kan fastställa att hushållsvattnet är av trygg kvalitet och uppfyller kraven som ställs på det. För att det ska uppstå en epidemi räcker det med en kortvarig störning i vattenkvaliteten och det är osannolikt att den inträffar just då provtagningen genomförs. Inte ens en rätt tidsatt provtagning garanterar att föroreningar upptäcks, därför att indikatorbakterierna kan ha dött före sjukdomsalstrarna. Epidemierna upptäcks oftast genom sjukdomsfall. Att anläggningen har en effektiv driftskontroll intar en nyckelposition för att kvalitetsförändringar i hushållsvattnet ska upptäckas snabbt. När vattnets mikrobiologiska kvalitet säkras är det skäl att fästa tillräcklig uppmärksamhet vid identifiering och minimering av de mikrobiologiska riskerna i hela vattendistributionssystemet (råvatten, vattenbehandling, anläggningens vattendistributionsnät jämte konstruktioner och anordningar, fastigheternas nätverk). Detta lyckas genom att använda ett riskhanteringssystem och integrera riskkontrollen och kontrollåtgärderna i den dagliga driftskontrollen av verksamheten. Varje anläggning som levererar hushållsvatten ska ha beredskap för desinficering inom sex timmar efter att anläggningen utifrån driftskontrollen, den regelbundna kontrollen av hushållsvattnet eller utifrån andra faktorer får vetskap om misstankar om mikrobiologisk kontaminering av råvattnet eller av hushållsvattnet som anläggningen levererar (se stycke 11.1) Kemiska kvalitetskrav De kemiska kvalitetskrav som utifrån hälsogrunder föreskrivs för hushållsvatten anges i tabell 2 i bilaga I till förordningen. Pesticider utgör härvid ett undantag. Maximivärdena för dem har fastställts på en generisk grund för att skydda mot pesticider på en allmän nivå. Ett godkännande enligt 18 i HsL som anläggning som levererar hushållsvatten kan beviljas först när alla krav på kvalitet uppfylls. Det får inte heller finnas för hälsan skadliga koncentrationer av andra kemiska ämnen än de i förordningen nämnda parametrarna. Om man hittar sådana ämnen ska man fall för fall utreda hur skadliga de är

18 Anvisning 12/ (91) för hälsan och vattnets användbarhet. Förekomsten av olika ämnen i hushållsvattnet och grunderna för maximivärdena har behandlats noggrannare i tillämpningsanvisningens del III. Avvikelser från de kemiska kvalitetskraven ska kontrolleras med nya prover, som ska tas omedelbart när en avvikelse upptäcks. Då ska man kontrollera att koncentrationen större än kvalitetskravet inte härrör från t.ex. kontaminering som inträffat vid provtagningen, eller från analysfel. Om resultatet av det nya provet fyller kvalitetskraven kan det ursprungliga resultatet i rapporten om regelbunden kontroll ersättas med resultatet av det nya provet (se Tabell 2). Vid härledningen av de kemiska maximivärdena har man tillämpat säkerhetskoefficienter med syftet att säkerställa att inte ens en användning av hushållsvattnet utöver genomsnittet vållar sanitära olägenheter. En lindrig kortvarig överskridning av maximala halter orsakar således inte några omedelbara sanitära olägenheter. Man ska dock utan dröjsmål vidta åtgärder för att förbättra vattnets kvalitet. Om det inte är möjligt att omedelbart förbättra vattnets kvalitet och om de övriga förutsättningarna enligt 17 i hälsoskyddslagen och 6 i denna förordning uppfylls kan anläggningen ifråga som levererar hushållsvattnet ansöka hos RFV om undantag från att uppfylla kvalitetskraven (se stycke 6). En ny anläggning som inleder verksamheten kan inte ansöka om undantag utan alla kvalitetskrav bör uppfyllas. Koncentrationerna av de kemiska parametrarna får inte vara högre än koncentrationerna i kvalitetskraven, såvida inte ett av RFV beviljat, tidsbegränsat undantagstillstånd gäller för anläggningen som levererar hushållsvatten. I den ansökan om undantag som anläggningen som levererar hushållsvatten lämnar in ska det finnas en plan för korrigerande åtgärder jämte ett tidsschema. Under det tidsbegränsade undantagstillståndet ska man således se till att parameterns koncentration är lägre än maximivärdet i förordningen. Bilaga I till hushållsvattenförordningen: Tabell 2. Kemiska kvalitetskrav Parameter Maximalt värde Enhet Observera Akrylamid 0,10 μg/l (1) Antimon 5,0 μg/l Arsenik 10 μg/l Bensen 1,0 μg/l Bens(a)pyren 0,010 μg/l Bor 1,0 mg/l Bromat 10 μg/l (2) 1,2-dikloretan 3,0 μg/l Kvicksilver 1,0 μg/l Epiklorhydrin 0,10 μg/l (1) Fluorid 1,5 mg/l Kadmium 5,0 μg/l Klorfenoler, totalt 10 μg/l (3)

19 Anvisning 12/ (91) Krom 50 μg/l Koppar 2,0 mg/l (4) Bly 10 μg/l (4) Nickel 20 μg/l (4) Nitrat (NO 3- ) 50 mg/l (5) Nitrit (NO 2- ) 0,50 mg/l (5) Polycykliska aromatiska 0,10 μg/l (6) kolväten, totalt Selen 10 μg/l Cyanid 50 μg/l Tetrakloreten och trikloreten, 10 μg/l totalt Pesticider 0,10 μg/l (7 och 8) Pesticider, totalt 0,50 μg/l (7) Trihalometaner, totalt 100 μg/l (2 och 9) Uran 30 μg/l Vinylklorid 0,50 μg/l (1) Anmärkningar 1) Koncentrationen beräknas enligt produktspecifikation om maximal migration från polymer i kontakt med vattnet. Som maximalt värde för ämnen som påträffats i vattnet används detektionsgränsen. 2) I den mån det är möjligt utan att äventyra desinficeringen effektivitet ska en lägre halt eftersträvas. 3) De föreningar som avses är tri-, tetra- och pentaklorfenol. 4) Prov tas vid tappstället hos användaren så, att koncentrationen motsvarar det genomsnittliga värdet för varje vecka. 5) Den högsta tillåtna koncentrationen av nitrit i vatten från ett vattenverk är 0,10 mg/l. Nitrathalten/50 + nitrithalten/3 får inte överstiga värdet 1. 6) De föreningar som avses är benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(ghi)perylen och inden(1,2,3-cd)pyren. 7) Avser organiska föreningar som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, organiska slembekämpningsmedel och andra likartade produkter samt föreningarnas metaboliter, nedbrytningsoch reaktionsprodukter. 8) Gränsvärdet för aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid är 0,030 μg/l. 9) De föreningar som avses är kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan.

20 Anvisning 12/ (91) Akrylamid, Epiklorhydrin och Vinylklorid Kvalitetskraven på hushållsvatten har maximivärden för monomera föreningar, som används i olika polymerer (hjälpkoagulanter, plaster, ytbeläggningar), som tillsätts i eller är i beröring med vatten. Koncentrationen beräknas för den mängd som utifrån produktspecifikationen mest lossnar från eller upplöses ur ett polymer och den beräknade koncentrationen jämförs med kvalitetskravet. Om parametern mäts i vattnet tas WHO:s hälsobaserade gränsvärde som maximal koncentration. För akrylamid är den 0,50 µg/l, epiklorhydrin 0,40 µg/l och vinylklorid 0,30 µg/l. Förpliktelsen att kontrollera för monomera föreningar gäller inte för alla anläggningar som levererar hushållsvatten (hushållsvattenförordningen bilaga II, 3. Parametrar vid den utvidgade kontrollen). Enligt tabellen kan analysen för akrylamid, epiklorhydrin och vinylklorid utelämnas i följande fall (se stycke 9.6.1): Bilaga II till hushållsvattenförordningen, (3. Parametrar vid den utvidgade kontrollen) Följande kvantifieringar kan utelämnas: Akrylamid Epiklorhydrin Vinylklorid om polyakrylamid inte används vid behandlingen av vattnet om epoxiharts inte används vid behandlingen av vattnet eller som material i anordningarna om tri- eller tetrakloreten inte har påvisats i vattnet och vinylklorid inte löser sig från sådant PVC som använts i materialet Bromat och trihalometaner I hushållsvattenförordningen har det föreskrivits maximivärden för vissa biprodukter från desinficering, för bromat (10 µg/l) och den totala koncentrationen trihalometaner (100 µg/l). Bromat kan uppstå som biprodukt vid ozonering eller klorering, under förutsättningen att det finns bromid i vattnet. Vid UV-desinficering uppstår inte bromat. Trihalometaner är biprodukter från klorering och mängden av dem ökar då koncentrationen av organiska ämnen i vattnet som kloreras är stor. Förordningen kräver att man ska eftersträva lägre värden, i den mån det är möjligt utan att äventyra desinfektionens effektivitet. Förpliktelsen att kontrollera för bromat och trihalometaner gäller inte för alla anläggningar som levererar hushållsvatten (hushållsvattenförordningen bilaga II, 3. Parametrar vid den utvidgade kontrollen). Enligt tabellen kan analysen för bromat och trihalometaner utelämnas i följande fall (se stycke 9.6.1): Bilaga II till hushållsvattenförordningen, (3. Parametrar vid den utvidgade kontrollen) Följande kvantifieringar kan utelämnas: Bromat om vattnet inte behandlas med ozon eller inte desinfekteras med kemikalier som innehåller klor

21 Anvisning 12/ (91) Trihalometaner om vattnet inte desinfekteras med kemikalier som innehåller klor Nitrit samt summan av nitrat och nitrit i det utgående vattnet Enligt anmärkning 4 i tabell 2 är den högsta tillåtna koncentrationen av nitrit i vatten från ett vattenverk 0,10 mg/l. Nitrathalten/50 + nitrithalten/3 får inte överstiga värdet 1. Vid summaberäkning ska nitrithalten kvantifieras i prover ur en användares kran och nitrathalten kan undersökas även annanstans i nätverket (se stycke 9.5.) Pesticider Pesticiderna är en omfattande grupp ämnen med mycket varierande sanitära biverkningar. Även nedbrytningsprodukterna från pesticider kan vara skadliga för hälsan. I hushållsvattenförordningen avses med pesticider organiska föreningar som insekticider, herbicider, fungicider, nematocider, akaricider, algicider, rodenticider, organiska slembekämpningsmedel och andra likartade produkter samt föreningarnas metaboliter, nedbrytnings- och reaktionsprodukter. Det ska analyseras för pesticider om sådana har använts i området där grundvattnet bildas eller i tillrinningsområden för ytvattendrag. Det rekommenderas att vattnet från alla nya vattentäkter analyseras omfattande för pesticider. Hushållsvatten som levereras av anläggningar som använder ytvatten som råvatten ska principiellt alltid analyseras för pesticider, om det inte är helt säkert att det inte har använts några som helst pesticider i det aktuella tillrinningsområdet (se stycke 9.6.1). Maximivärdet av den totala mängden pesticider och deras metaboliska, nedbrytnings- och reaktionsprodukter är 0,5 µg/l. Maximivärdet av en enskild pesticid är 0,10 µg/l med undantag för aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid, vilka har maximivärdet 0,030 µg/l. De vanligast observerade pesticiderna och deras CAS-nummer (Chemical Abstract Service) anges i tabell 3. Tabell 3. Pesticider och deras CAS-nummer. Pesticid eller dess sönderfallsprodukt CAS nummer 1 Aklonifen (Aminometyl)fosfonsyra (AMPA) Atrazin (ATZN) Azoxistrobin Bentazon (BTS) Bromacil (BRS) Bronopol Desetylatrazin (DEA) Desetyldesisopropylatrazin (DEDIA) Desisopropylatrazin (DIA) Dietyltoluamid (DEET) Dicamba Diklobenil ,6-diklorbenzamid (BAM)

22 Anvisning 12/ (91) 15 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D) ,4-dinitrofenol Diklorprop Dimetoat Diuron (DIU) α-endosulfan β-endosulfan Endosulfansulfat Endrin Etofumesat Etylentiourea Glyfosat Hexaklorbensen Hexazinon Imidacloprid Isoproturon (IPT) (4-klorfenoxy)propionsyra (2,4,-DP) klor-2-metylfenol (4-klor-o-kresol) klor-3-metylfenol (4-klor-o-kresol) Klopyralid Kloridazon Lenacil Lindan, gamma-hch Mekoprop (MCPP) Mekoprop (MEP) Metalaxyl Metalaxyl-M Metamitron Metamitron-desamino Metazaklor Metolaklor (MTKS) Metribuzin Metribuzin-desamino Metsulfuronmetyl Metylklorfenoxiättiksyra (MCPA) Penkonazol Pentaklorbensen Pikloram Piperonylbutoxid Propazin Propoxikarbazon Simazin (SMZ) Terbutryn

23 Anvisning 12/ (91) 58 Terbutylazin (TBAZ) Terbutylazin-desetyl Triasulfuron (Tritosulfuron) Tribenuronmetyl Trifluralin Triflusulfuron-metyl Triclosan Tritosulfuron Kraven på den radioaktiva kvaliteten Det har ställts kvalitetskrav för radon, indikativ dos och tritium. Vid den regelbundna kontrollen behöver hushållsvattnet inte analyseras för tritium emedan STUK kontrollerar den aktiva halten av tritium genom det nationella programmet för övervakning av radioaktivitet i miljön. Man behöver inte analysera för radon och indikativ dos om hushållsvattnet i sin helhet beretts av ytvatten. Om maximivärdet av kravet på radioaktiv kvalitet överskrids ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten utan dröjsmål rapportera detta till STUK (vesitiimi@stuk.fi). STUK meddelar nödvändiga föreskrifter om en begränsning av exponeringen för strålning (SSL 46 ) och kontrollerar att föreskrifterna genomförs. STUK delger för kännedom för den kommunala hälsoskyddsmyndigheten de direktiv som STUK meddelar. STUK och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten samarbetar för att nödvändiga åtgärder genomförs och ytterligare undersökningar utförs. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska vid behov uppdatera programmet för kontrollundersökningar. Om man har börjat behandla hushållsvattnet för att minska mängden radioaktiva ämnen i det ska analyserna av radioaktivitet fortsättas i enlighet med tabell 2 i bilaga II. (hushållsvattenförordningen 9 3 mom.). Radon För radonhalt är kvalitetskravet 1000 Bq/l. Om det överskrids är av strålsäkerhetsskäl korrigerande åtgärder alltid nödvändiga utan ytterligare analyser oberoende av hur vattnet används. Kvalitetsrekommendationen för radonhalt är 300 Bq/l (se stycke ). Man kan analysera för radon vart femte år om radonhalten är lägre än 150 Bq/l, i övrigt ska man följa provtagningsfrekvensen i tabell 2 i bilaga II. Det rekommenderas att analyser för radon görs i prover av det utgående vattnet eftersom halveringstiden för radon är bara cirka 4 dagar. De regionala livsmedels- och miljölaboratorierna samt STUK kvantifierar radon. Dessa instanser ger information om provtagningar och redskap för provtagningar. Indikativ dos Maximivärdet av den indikativa dosen är 0,10 msv/år dvs. millisievert om året (se del III stycke 4.7). Nivån på indikativ dos kan kvantifieras utifrån den totala koncentrationen av alfaaktivitet respektive den aktiva halten av enskilda radioaktiva ämnen (radionuklider) i ett prov. Om den totala koncentrationen av alfaaktivitet är mindre än 0,1 Bq/l och den aktiva halten av radon inte överskrider

24 Anvisning 12/ (91) kvalitetsrekommendationen på 300 Bq/l, kan man anta att den indikativa dosen inte överskrider nivån 0,10 msv/v. Då behöver man inte kvantifiera de aktiva halterna av enskilda radioaktiva ämnen. Om den aktiva halten av radon är större än 300 Bq/l och den totala koncentrationen av alfaaktivitet mindre än 0,1 Bq/l, räcker det som korrigerande åtgärd för att minska den aktiva koncentrationen av radon med att man säkerställer att den indikativa dosen inte överskrider nivån 0,10 msv/år. Om den totala koncentrationen av alfaaktivitet överskrider 0,1 Bq/l ska de aktiva halterna av enskilda radioaktiva ämnen i prover kvantifieras för bestämning av den indikativa dosen (se del III ). Kvantifieringen kan utgå från en tolkning av alfaspektrum som utförs av STUK eller från analyser för enskilda radionuklider. STUK bedömer på basis av spektrum vilka radioaktiva ämnen man ska mäta i vattnet. Alfaaktiva ämnen, som kvantifieras i vattenprover, kan vara radium-226, uran-234, uran-238 och polonium-210 respektive betaaktiva radium-228 och bly-210. I undantagsfall kan det krävas att man också ska kvantifiera för andra radioaktiva ämnen. Analysfrekvens för indikativ dos På vattendistributionsområden behöver man inte analysera för indikativ dos om vattnet som bereds till hushållsvatten härrör uteslutande från ytvattenkälla. Indikativ dos ska analyseras på alla övriga vattendistributionsområden (t.ex. grundvatten, artificiellt grundvatten, strandinfiltrering), om detta inte har gjorts på 2010-talet. Prover för analys av indikativ dos kan tas förutom ur användares kranar även annanstans på distributionsnätet. Indikativ dos kan analyseras vart femte år om den indikativa dosen är mindre än 0,05 msv/år och det inte finns någon uppenbar anledning till att dosen har ökat. När totala koncentrationen av alfaaktivitet är lägre än 0,05 Bq/l och koncentrationen av radon lägre än 150 Bq/l, kan man med säkerhet fastställa att den indikativa dosen är lägre än 0,05 msv/år. Den indikativa dosen kan vara mindre än 0,05 msv/år, även om den totala dosen alfaaktivitet skulle vara mer än 0,05 Bq/l beroende på vad slags alfaaktiva ämnen det finns i vattnet. Experthjälp för bestämning av indikativa doser fås av STUK (vesitiimi@stuk.fi). I 4 punkten i kommentarerna under tabell 3 i hushållsvattenförordningen sägs att den indikativa dosens nivå inte behöver fastställas om det på grundval av STUK:s utredningar är känt att gränsvärdena inte kan överskridas. I nuläget vet man att maximivärdet inte överskrids i ytvatten. Efter hand som forskningsdata ökar kan STUK framöver fastställa geografiska områden där man kan frångå analyser för indikativ dos. Förutom STUK finns det i nuläget inga andra ackrediterade laboratorier i Finland som för bedömning av indikativ dos kan fastställa alfaaktivitet och aktiva koncentrationer i enskilda radioaktiva ämnen. I tillämpningsanvisningens del III stycke finns det exempel på beräkning av indikativ dos. Anvisningar för tagande av vattenprov (på finska), sändning av dem till STUK samt ett följebrev för Radioaktivitetsmätningar av dricksvatten finns på STUK:s webbplats.

25 Anvisning 12/ (91) I stycke 21.6 berättas det om sändande av mätresultat från mätningar av radioaktivitet i hushållsvatten. Bilaga I till hushållsvattenförordningen Tabell 3. Kraven på den radioaktiva kvaliteten Parameter Maximalt Enhet Observera värde Radon 1000 Bq/l (1) Tritium 100 Bq/l (2) Indikativ dos 0,10 msv/år (3 och 4) Anmärkningar 1) Korrigerande åtgärder ska alltid vidtas om radonhalten överskrider maximivärdet. 2) Man behöver inte mäta tritium, eftersom Strålsäkerhetscentralen kontrollerar de aktiva halterna av tritium i hushållsvatten genom det nationella programmet för övervakning av radioaktivitet i miljön. Om den aktiva halten av tritium överskrider maximivärdet ska vattnet även mätas för andra artificiella radionuklider. 3) Med indikativ dos avses den totala, under ett år samlade mängden effektiva, av hushållsvatten orsakade doser av alla i hushållsvattnet observerade såväl naturliga som artificiella radionuklider, med undantag för tritium, kalium- 40, radon och radonets kortlivade sönderfallsprodukter. Som måttenhet används msv/år dvs. millisievert om året. 4) Nivån på indikativ dos behöver inte bedömas om man utifrån Strålsäkerhetscentralens utredningar vet att maximivärdet inte kan överskridas Kvalitetskraven på vatten som förpackas I tabell 5 i bilaga I till förordningen anges kvalitetskraven på det hushållsvatten som säljs på flaskor eller i behållare. E. coli, enterokocker och Pseudomonas aeruginosa ska kvantifieras i provvolymer på 250 ml. Antalet kolonier beräknas på så sätt att kolonierna odlas vid två olika odlingstemperaturer. Grunderna för maximivärdena har behandlats noggrannare i tillämpningsanvisningens del III. Bilaga I till hushållsvattenförordningen Tabell 5. Mikrobiologiska kvalitetskrav Parameter Maximalt Enhet värde Escherichia coli 0 CFU/250 ml Enterokocker 0 CFU/250 ml Pseudomonas aeruginosa 0 CFU/250 ml Antalet kolonier vid 22 C 100 CFU/ml Antalet kolonier vid 37 C 20 CFU/ml

26 Anvisning 12/ (91) 4.2. Kvalitetsrekommendationer 4 2 mom. Hushållsvatten ska också i övrigt vara lämpat för sitt användningsändamål. Det får inte orsaka skadlig korrosion eller uppkomst av skadliga fällningar i varken vattenledningarna eller anordningarna för vattenanvändning. De kvalitetsrekommendationer för hushållsvatten som grundar sig på användbarhet framgår av tabellerna 4 och 6 i bilaga I. Kvalitetskraven och -rekommendationerna för radioaktivitet anges i tabell 2-4 i bilaga I. Utöver de sanitära kvalitetskraven har det även föreskrivits om kvalitetsrekommendationer som grundar sig på användbarhet och dessa framgår av tabell 4 och 6 i bilaga I. I tabell 6 anges kvalitetsrekommendationerna för vatten som säljs på flaskor eller i behållare. Man ska också kontrollera att kvalitetsrekommendationerna följs på så sätt som förordningen förutsätter. Grunderna för förekomsten, effekterna och maximivärdena av parametrarna för kvalitetsrekommendationerna har behandlats närmare i tillämpningsanvisningens del III. Kvalitetsrekommendationerna är maximala riktvärden och de har inte föreskrivits utifrån hälsomässiga grunder. Med maximivärdet av parametrarna för kvalitetsrekommendationerna avses en målnivå dit man ska sträva för att hushållsvatten ska uppfylla det i HsL 17 föreskrivna kravet att vattnet skall vara oskadligt för hälsan och också i övrigt lämpligt för det avsedda ändamålet. I stället för målnivån avses i tabell 4 med maximivärde den högsta tillåtna halten i fråga om de variabler för vilka en sådan tydlig halt kan fastställas. Om det finns avvikelser i kvalitetsrekommendationerna ska man utreda om det finns ämnen eller sjukdomsalstrare i hushållsvattnet och att det är lämpligt att användas som hushållsvatten. Vid rapportering om regelbundna kontroller kan de resultat som inte fyller kvalitetsrekommendationerna inte ersättas med resultat från nya prover (se Tabell 2). Enligt 4 i hushållsvattenförordningen ska hushållsvattnet vara lämpligt för sitt användningsändamål. Hushållsvatten får inte framkalla betydande korrosion eller fällningar i vattenledningar och apparater som förbrukar hushållsvatten. Hushållsvatten får inte heller i skadlig utsträckning missfärga vattenarmaturer. Om man vid anläggningens driftskontroll upptäckter lindriga förändringar i kvalitetsrekommendationerna (t.ex. ph värdet avviker en aning från den normala nivån), ska anläggningen som levererar hushållsvatten utreda orsaken till förändringen och effektivisera driftskontrollen. Anläggningen som levererar hushållsvatten ska informera vattenanvändarna ifall avvikelser från kvalitetsrekommendationerna orsakar tekniska eller estetiska olägenheter, t.ex. vad gäller lukt, smak, färg eller fällningar. Det har berättats om informering i stycke 18, 19 och 21.

27 Anvisning 12/ (91) Bilaga I till hushållsvattenförordningen: Tabell 4. Kvalitetsrekommendationer (målnivåer) Parameter Maximalt värde Enhet Observera Koliforma bakterier 0 CFU/100 ml Clostridium perfringens 0 CFU/100 ml (1) (inklusive sporer) ph 6,5 9,5 (2) Total mängd organiskt - ingen onormal (3) kol (TOC) förändring Antalet kolonier (22 C) - ingen onormal förändring Lukt och smak Turbiditet Färg - ingen onormal förändring och är godtagbart för användarna - ingen onormal förändring och godtagbar för användarna - ingen onormal förändring och godtagbar för användarna (4) Kvalitetsrekommendationer (högsta tillåtna halt) Aluminium 200 μg/l Ammonium (NH 4+ ) 0,50 mg/l Oxiderbarhet (COD Mn - 5,0 mg/l (5) O 2 ) Klorid 250 mg/l (2 och 6) Mangan 50 μg/l Natrium 200 mg/l Järn 200 μg/l Radon 300 Bq/l (7 och 8) Sulfat 250 mg/l (2 och 9) Konduktivitet μs/cm (2)

28 Anvisning 12/ (91) Anmärkningar 1) Mäts om vattnet har tagits av en ytvattensamling eller påverkas av ytvattnet. 2) Vattnet får inte vara aggressivt. 3) TOC behöver inte mätas om oxiderbarheten bestämts och den distribuerade vattenmängden per dygn understiger m 3 /d. 4) För turbiditeten av det utgående vattnet från ett ytvattenverk bör ett värde som understiger 1 NTU eftersträvas. 5) Oxiderbarheten behöver inte mätas om man mäter TOC. 6) För att förhindra korrosion av materialen i vattenledningarna ska kloridhalten understiga 25 mg/l. 7) Den aktiva koncentrationen av radon behöver inte mätas om det vatten som bereds till hushållsvatten uteslutande härrör från en ytvattensamling. 8) Om den aktiva koncentrationen av radon i prover ur en vattenanvändares kran överskrider 100 Bq/l, ska koncentrationen mätas i utgående vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten, för att utreda om kvalitetsrekommendationens maximivärde överskrids i någon del av distributionsnätet i vattendistributionsområdet. 9) För att förhindra korrosion av materialen i vattenledningarna ska sulfathalten understiga 150 mg/l Mikrobiologiska kvalitetsrekommendationer Vad gäller mikrobiologiska parametrar, har det getts kvalitetsrekommendationer för koliforma bakterier, Clostridium perfringens och antalet kolonier. För koliforma bakterier och C. perfringens är det maximala målvärdet 0 CFU i 100 ml (CFU = kolonibildande enhet). Kvalitetsrekommendationernas mikrobiologiska maximivärden är åtgärdsgränser. När de överskrids ska orsaken till överskridningen, och förekomsten av eventuella sanitära olägenheter utredas. Vid rapportering av regelbundna kontroller kan de resultat som inte fyller kvalitetsrekommendationerna inte ersättas med resultat från nya prover (se Tabell 2). Föroreningar i vattentäkter eller nätverk, störningar i vattenbehandlingen, förökning av koliforma bakterier i vattendistributionssystemet eller fel vid provtagningar eller analyser kan vara orsaker till att det finns koliforma bakterier. Förekomster av koliforma bakterier är således inte nödvändigtvis tecken på intestinal kontaminering. Vid kvantifiering av koliforma bakterier analyserar man alltid också för E. coli, som är en av otaliga koliforma bakterier. Fynd av E. coli är alltid tecken på intestinal kontaminering och då kan det finnas intestinala sjukdomsalstrare i hushållsvattnet.

29 Anvisning 12/ (91) För C. perfringens omfattar maximivärdet också celler i sporform (viloläge). Förekomster av C. perfringens i vatten anses vara tecken på intestinal förorening då den uppträder i tarmsystemet hos och i exkrementer från människor och varmblodiga djur. Med antal kolonier avses ett antal kolonier som odlats på ett standard odlingssubstrat i 22 C. Antalet kolonier är en bra indikator på desinficeringens effektivitet och nätverkets skick. På basis av de prover som tas i nätverkets olika delar kan man bedöma hur vattnets mikrobiologiska kvalitet förändras i nätverkets olika delar. Det har inte föreskrivits något maximivärde för antalet kolonier utan förutsättningen är att det observeras om det sker onormala förändringar i antalet kolonier. Detta kräver långvarig kontroll av vattenkvaliteten i nätets olika delar Kemiska kvalitetsrekommendationer De mest problematiska parametrarna för kvalitetsrekommendationer i Finland har varit ph, järn och mangan. Hos många vattenverk har ph-värdet varit surare än den fastställda kvalitetsrekommendationen och koncentrationerna av järn- och mangan större än kvalitetsrekommendationernas maximivärden. Man kan inte ansöka om undantag för avvikelser från kvalitetsrekommendationerna och vid rapportering om regelbundna kontroller kan de resultat som inte fyller kvalitetsrekommendationerna inte ersättas med resultat från nya prover (se Tabell 2). Om resultatet av en parameter avviker från kvalitetsrekommendationen ska ytterligare prov tas och orsaken till överskridningen, och förekomsten av eventuella sanitära olägenheter utredas samt situationen korrigeras vid behov. Det finns inte entydiga bevis på hälsoskadliga olägenheter från mangan i hushållsvatten. I stora doser kan mangan orsaka neurotoxiska symptom. Vissa nya undersökningar framställs det att mangan i hushållsvattnet har samband med inlärnings- och beteendestörningar hos barn när koncentrationen av mangan i dricksvattnet har överskridit 100 μg/l. För koncentrationen av mangan i hushållsvatten har det ställts kvalitetsrekommendationen 50 µg/l, vilket skyddar mot eventuella hälsokonsekvenser från mangan. I tillämpningsanvisningens del III, stycke 3.3.6, har det berättats om effekterna av och rekommendationer för avlägsnande av mangan. Hushållsvatten får inte i skadlig utsträckning innehålla frätande ämnen. Aggressiva ämnen i vatten och de faktorer och som påverkar detta har behandlats noggrannare i del III, stycke 6, där det också finns anvisningar för bedömning av vattnets aggressivitet. I kvalitetsrekommendationerna beskrivs mängden organiska ämnen i vatten som oxiderbarhet. Dess maximivärde på 5 mg O 2 /l motsvarar en mängd kaliumpermanganat på 20 mg KMnO 4 /l. Om den totala koncentrationen av organiskt kol (TOC) mäts behöver man inte mäta oxiderbarhet. TOC ska mätas, om mängden distribuerat vatten är minst m 3 /dygn. För ett flertal rekommenderade kvalitetsparametrar används uttrycket ingen onormal förändring och kan godtas av användarna som målnivå. I bakgrunden till angreppssättet ligger kvalitetsrekommendationernas indikativa karaktär, därför att en ovanlig förändring från den normala nivån även kan vara en

30 Anvisning 12/ (91) indikation på vattenkvalitetsstörningar som orsakar sanitära olägenheter. Om den normala nivån förändras eller användarna upptäcker någonting onormalt ska orsaken till förändringen utredas. Den normala nivån är den koncentration som den analyserade parametern för kvalitetsrekommendationen har i resultaten under en lång period, och den normala nivån är lokal Rekommendationen för den radioaktiva kvaliteten (av radon) Kvalitetsrekommendationen för radon är 300 Bq/l. Om detta överskrids ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten rapportera till STUK (vesitiimi@stuk.fi), som vid behov meddelar föreskrifter om en begränsning av exponeringen för strålning (SSL 46 ). För radonhalten har även ställts kvalitetsrekommendationen 300 Bq/l (se stycke ). I vissa i undantagsfall kan STUK godkänna mer än 300 Bq/l för hushållsvatten. Sådana är de fall där vattenanvändningen är marginell eller vattnet används till matlagning på ett sätt där radonet antingen frigörs eller halveras under förvaringen eller tillverkningsprocessen. Det rekommenderas att man analyserar för radon i prover av vattendistributionsområdets utgående vatten, därför att om halten i prover ur användarnas kranar är högre än 100 Bq/l måste man dessutom även analysera det utgående vattnet från anläggningen. Den aktiva halten av radon minskar i nätet med tiden, eftersom radon har en halveringstid på cirka fyra dagar. De regionala livsmedels- och miljölaboratorierna samt STUK utför bestämningar av radon. Dessa instanser ger information om provtagningar och redskap för provtagningar. Anmärkning 8 i tabell 3 i bilaga I till hushållsvattenförordningen 8) Om den aktiva koncentrationen av radon i prover ur en vattenanvändares kran överskrider 100 Bq/l, ska koncentrationen mätas i utgående vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten, för att utreda om kvalitetsrekommendationens maximivärde överskrids i någon del av distributionsnätet i vattendistributionsområdet. Bilaga II till hushållsvattenförordningen 1. Provtagningspunkt 2 mom. Den aktiva koncentrationen av radon ska helst fastställas i det utgående vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten, eftersom man utifrån prover som tas i den avlägsnaste ändan av distributionsnätet inte nödvändigtvis får en rätt bild av den aktiva koncentrationen i början av distributionsnätet Kvalitetskraven på vatten som förpackas I tabell 6 i bilaga I till förordningen anges kvalitetskraven på det hushållsvatten som säljs på flaskor eller i behållare. För koliforma bakterier ska analyseras i

31 Anvisning 12/ (91) en provvolym på 250 ml och ph-värdet som kan godtas är 4,5 9,5. Grunderna för maximivärdena har behandlats noggrannare i tillämpningsanvisningens del III. Bilaga I till hushållsvattenförordningen: Tabell 6. Kvalitetsrekommendationer (Målnivåer) Parameter Maximalt värde Enhet Koliforma bakterier 0 CFU/250 ml ph ca kl. 4,5 9, Övriga kvalitetsrekommendationer Vattnets organoleptiska egenskaper (lukt och smak) ska vara godtagbara för användarna och det får inte ske onormala förändringar i dem. Det är bra att för första gången kontrollera hushållsvattnets lukt redan vid provtagningar och anteckna de organoleptiska observationerna på provtagningsblanketten. I laboratoriernas analysutlåtanden ska det klart anges huruvida lukten eller smaken är normal eller avvikande. Om lukten eller smaken avviker kan man beskriva vattnet med ytterligare kännetecken. Vid misstankar om epidemi eller fastställda föroreningar rekommenderas det att man inte smakar på hushållsvattnet. Lindrig smak och lukt av klor i vattnet hos de vattenverk som använder kontinuerlig klordesinficering anses inte vara ett kvalitetsfel. Vattnets turbiditet och färg ska vara godtagbara för användarna och det får inte ske onormala förändringar i dem. För turbiditeten i det utgående vattnet från ett ytvattenverk ska ett värde under 1 NTU eftersträvas. Med rekommendationen strävar man efter att säkerställa effektiviteten av vattendesinficering. Redan vid provtagningar kan man visuellt kontrollera vattnets färg och turbiditet och anteckna observationerna på provtagningsblanketten. 5. Punkt där kraven skall vara uppfyllda 5 Punkt där kraven skall vara uppfyllda Gränsvärden för hushållsvatten 1) i fråga om vatten som används inom ett vattendistributionsområde vid den punkt där vatten tappas ur vattenanvändarens vattenkran, 2) i fråga om vatten som tappas på flaskor eller behållare som är avsedda för försäljning vid den punkt där vattnet tappas på flaska eller i behållare, 3) i fråga om vatten som tillhandahålls från tankar vid den punkt där vattnet tappas ur tanken, 4) i fråga om livsmedelslokal vid den punkt där vattnet används i lokalen.

32 Anvisning 12/ (91) En anläggning som levererar hushållsvatten ansvarar för att vattnet uppfyller kvalitetskraven och kvalitetsrekommendationerna fram till förbindelsepunkten med en fastighets vattenledning. I de fall som avses i punkt 1 i bilaga II kan vissa analyser utföras från andra punkter än de punkter där kraven ska vara uppfyllda. En anläggning som levererar hushållsvatten ansvarar för att vattnet uppfyller kvalitetskraven och kvalitetsrekommendationerna fram till förbindelsepunkten med en fastighets vattenledning. Därefter övergår ansvaret för att kvaliteten består till användaren. Fastighetens ägare ansvarar för de förändringar i vattenkvaliteten som inträffar i vattenanvändarens egna anordningar. Förpliktelsen utifrån förordningen avseende regelbunden kontroll riktas dock på punkten där vattnet tas ur användarens vattenkran. För utgående vatten från vattenbehandlingsanläggningar har endast analys för nitrit föreskrivits som obligatorisk i förordningen (anmärkning 5 i tabell 2 i bilaga I). Om den aktiva koncentrationen av radon i prover ur en vattenanvändares kran överskrider 100 Bq/l ska koncentrationen mätas i utgående vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten (se stycke 5.4.). För att förordningens kvalitetskrav och -rekommendationer ska uppfyllas för de vatten som tas ur användarnas kranar måste för många faktorers vidkommande kvaliteten på de från vattenbehandlingsanläggningarna utgående vattnen vara bättre än de kvalitetskrav och målinriktade kvalitetsrekommendationer som föreskrivs i förordningen. I distributionsnätet kan till exempel lukt, smak, koppar-, järn- och zinkhalter samt turbiditet och bakteriemängder förändras. Kvaliteten på vattenanvändarens (fastighetens) rör samt vattnets variationer påverkar i synnerhet vattenledningsvattnets lukt, smak och metallhalter. Om ett ur en användares vattenkran taget prov inte fyller kvalitetskraven eller -rekommendationerna, ska det utredas om orsaken finns i det levererade hushållsvatten eller om fastighetens egna anordningar försämrar vattenkvaliteten. Tomtledningen hör till vattenanvändarens egna anordningar. En publikation på finska om kontroll av vattenrisker i fastigheter, Kiinteistöjen vesiriskien hallinta och en video med samma namn har publicerats på webben. Anläggningar som levererar hushållsvatten är även ansvariga för skadliga förändringar i vattenkvaliteten i fastigheter, om orsaken till kvalitetsförändringarna är sådan korrosion i skadlig utsträckning som härrör från bristfällig vattenbehandling. Om orsaken härrör från fastighetens interna material-, konstruktions- och planeringsfel eller bruksfel (t.ex. att vattenledningar i fastigheten är oanvända i långa tider) är användaren (fastighetens ägare) ansvarig. Tillverkarna av produkter ansvarar för att de är säkra och hälsosamma samt lämpliga för hushållsvattenbruk. 5.1 Punkt där kraven ska vara uppfyllda för tankar Kvaliteten på vattnet som levereras i en tank ska uppfyllas på platsen där vattnet tas ur tanken. Bl.a. kan tankar som används på passagerarfartyg, i skärgården och på campingområden anses vara tankar. Hygienen i tankar i tankbilar och på ytor som är i kontakt med hushållsvattnet ska kontrolleras genom egenkontroll, om vattnet som producerats av en anläggning som levererar hushållsvatten levereras med tankbil till att användas som hushållsvatten.

33 Anvisning 12/ (91) 5.2. Punkt där kvalitetskraven på vatten som förpackas eller används i livsmedelslokaler ska vara uppfyllda Kvaliteten på vatten som tappas på flaska eller levereras i behållare och är avsett att säljas ska kontrolleras vid den punkt där vattnet tappas på flaska eller läggs i behållare. För det vatten som används i livsmedelslokaler ska kvalitetskraven uppfyllas vid den punkt där vattnet används. Det vatten på marknaden som förpackats eller saluförs i behållare samt livsmedel omfattas av livsmedelslagstiftningen Oförändrade parametrar i nätverket Enligt 5 i hushållsvattenförordningen kan i vissa, i punkten 1 i bilagan II till hushållsvattenförordningen avsedda fall vissa analyser utföras från andra punkter än de punkter där kraven ska vara uppfyllda. Parametrarna ovan är sådana för vilka halten inte kan öka efter avgången från anläggningen (vattenbehandlingen), eller efter behandlingen, eller som inte kan härröra från distributionsnätet. På dessa parametrar används härefter benämningen oförändrade parametrar i nätverket. För oförändrade parametrar i nätverket kan man i stället för användares kranar även analysera i det utgående vattnet från anläggningar som levererar hushållsvatten, annanstans i distributionsnätet och inom områden med partianläggningars distributionsnät. Många parametrar som är oförändrade i nätverket behöver analyseras bara vart femte år (se stycke 9.6.2), om halterna är under 50 % av maximivärdet och det inte finns någon uppenbar anledning till att parameterns koncentration ökar. Bilaga II till hushållsvattenförordningen 1. Provtagningspunkt 1 mom. I fråga om det hushållsvatten som levereras till vattendistributionsområdet kan följande parametrar undersökas av utgående vatten från den anläggning som levererar hushållsvatten eller av distributionsnätets vatten i stället för vid den punkt där kraven ska vara uppfyllda: Kvalitetskrav antimon, arsenik, bensen, bor, 1,2,-dikloretan, kvicksilver, fluorid, nitrat, selen, cyanid, tetrakloreten, pesticider, trikloreten, klorfenoler, uran, radon, tritium, screeningmetoder för fastställande av indikativa doser Kvalitetsrekommendationer Clostridium perfringens, aluminium, klorid, natrium, radon, sulfat 5.4. Punkt där maximivärdet för radon uppfylls Det rekommenderas att den aktiva koncentrationen av radon fastställs i vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten, eftersom man på basis av prover som tas i de mest avlägsna delarna av distributionsnätet inte nödvändigtvis får rätt bild av den aktiva koncentrationen av radon i början av distributionsnätet. Om halten är högre än 100 Bq/l för ett prov taget ur använda-

34 Anvisning 12/ (91) res kran, ska man dessutom även analysera det utgående vattnet från anläggningen med avseende på radon (hushållsvattenförordningen bilaga I tabell 4 anm. 8). Bilaga II till hushållsvattenförordningen 1. Provtagningspunkt 2 mom. Den aktiva koncentrationen av radon ska helst fastställas i det utgående vattnet från anläggningen som levererar hushållsvatten, eftersom man utifrån prover som tas i den avlägsnaste ändan av distributionsnätet inte nödvändigtvis får en rätt bild av den aktiva koncentrationen i början av distributionsnätet Punkten där kvalitetskraven på vatten från vattentäkter i gemensamt bruk ska vara uppfyllda Bilaga II till hushållsvattenförordningen 1. Provtagningspunkt 3 mom. Undersökning av hushållsvatten från en vattencistern, brunn eller annan vattentäkt som används gemensamt kan utföras från det vatten som kommer från vattenanvändaren, eller om vattnet inte bereds, från prov som tagits från råvatten. I 5 i hushållsvattenförordningen föreskrivs att kraven ska uppfyllas vid den punkt där vatten tappas ur vattenanvändarens vattenkran. Enligt en tolkning av grundlagen kan en tjänsteinnehavare inte ta prov i en lokal för boende av bestående karaktär såvida inte lokalens innehavare eller ägare på eget initiativ har bett om provtagning. Hushållsvattenprover kan således tas annanstans än i lokaler som används till boende av bestående karaktär, till exempel ur vattenpunkter hos offentliga eller kommersiella aktörer. Ett vattendistributionsområde för en vattencistern, brunn eller annan vattentäkt som är i gemensam användning består ofta av enbart hushåll där en stor del av vattenpunkterna finns i lokaler som är avsedda för bostadsanvändning av bestående karaktär. Gemensamma brunnar eller deras vattenbehandling finns oftast i ett utrymme för vattenbehandling, pumprum eller motsvarande utrymme. Proverna kan tas vid vattenpunkter som finns i dessa utrymmen, eftersom de inte omfattas av hemfriden. Om inte ens detta är möjligt, har det i hushållsvattenförordningen bilaga II punkten 1 lagts in en möjlighet att för en brunn i samanvändning ta prov direkt ur brunnen i stället för i punkten där kraven skall vara uppfyllda. Enligt 51 i HsL kan kommunala hälsoskyddsmyndigheten förelägga att vattnet i en brunn ska analyseras om det finns skäl att befara att det orsakar sanitära olägenheter. Med stöd av 46 i HsL kan prov i så fall även tas annars än på initiativ av ägaren eller innehavaren. Provtagningar kan även ske mot en invånares vilja om kommunala hälsoskyddsmyndigheten misstänker att hushållsvattnet vållar allvarliga sanitära olägenheter. För genomförandet av provtagningen ska det då finnas ett skriftligt föreläggande av kommunala hälsoskyddsmyndigheten.

35 Anvisning 12/ (91) 6. Förfarandet för avvikelser från kvalitetskravet på hushållsvatten 6 Förfarandet för avvikelser från kvalitetskravet på hushållsvatten Regionförvaltningsverket ska begränsa giltighetstiden för ett undantag enligt 17 i hälsoskyddslagen till en så kort tid som möjligt, dock till högst tre år. Undantag kan endast beviljas från uppfyllande av de kemiska kvalitetskraven enligt tabell 2 i bilaga I till förordningen. En avvikande koncentration får uppgå till högst en och en halv gånger maximivärdet. Regionförvaltningsverket får dock godkänna en högre koncentration, om det finns någon särskild och grundad anledning till detta. Enligt 17 i hälsoskyddslagen kan ett tidsbegränsat undantag beviljas, om distributionen av hushållsvatten inte kan ombesörjas på något annat skäligt sätt på området i fråga och om undantaget inte medför fara för människors hälsa. Enligt förordningen kan undantag endast beviljas från uppfyllande av de kemiska kvalitetskraven enligt tabell 2 i bilaga I till förordningen. Undantag från uppfyllande av mikrobiologiska kvalitetskrav beviljas således inte. Undantag beviljas för en så kort tidsperiod som möjligt och den får inte överskrida tre år. En anläggning som inleder verksamheten beviljas inte undantag. Den avvikande koncentrationen får uppgå till högst en och en halv gånger gränsvärdet. RFV kan dock godkänna en högre koncentration, om det finns ett särskilt och grundat skäl till detta. Särskilda och grundade skäl kan vara bl.a. grunderna för de i förordningen föreskrivna maximivärdena (se del III) och att överskridningen är av kort varaktighet. Om man överväger att godkänna en koncentration som är en och en halv gång större, ska man utreda hur stor risknivå ämnets maximivärde representerar i relation till andra värden, och på vilket sätt det är fråga om ett ämne med skadlig inverkan. För till exempel arsenik representerar dess maximivärde en högre cancerrisknivå än maximivärdena för de övriga ämnena. Maximivärdet av summan av trikloreten och tetrakloreten är däremot bara en tiondedel av WHO:s rekommenderade maximala koncentration. Pesticiderna utgörs av en omfattande grupp ämnen med sanitära biverkningar som är mycket varierande. Pesticidspecifika, hälsobaserade och rekommenderade maximala koncentrationer för bedömning av sanitära olägenheter utvärderades bl.a. i WHO:s rekommendationer för dricksvattenkvalitet (Guidelines for drinking water quality) och med dem associerade temaspecifika bakgrundsdokument (Background documents). Om överskridningen är mer än en och en halv gång högre och inte medför fara för människors hälsa, kan det att överskridningens varaktighet bevisligen är kort anses vara ett särskilt motiverat skäl, om leveransen av rent vatten annars ger orimliga kostnader i proportion till olägenheten. De särskilda och motiverad skälen får inte strida mot 17 i HsL, som föreskriver att vatten som är avsett att nyttjas som hushållsvatten ska vara oskadligt för hälsan och också i övrigt lämpligt för det avsedda ändamålet. 6 2 mom. En anläggning som levererar hushållsvatten ska i sin ansökan om beviljande av undantag lämna följande uppgifter:

36 Anvisning 12/ (91) 1) skälet till undantaget, 2) den parameter för vars maximivärde undantag söks, 3) tidigare resultat av kontrollundersökningar, 4) den maximala koncentration för vilken godkännande söks, 5) det vattendistributionsområde som ansökan om beviljande av undantag gäller, 6) genomsnittlig och maximal vattenmängd som dagligen levererats till vattendistributionsområdet, 7) antalet vattenanvändare inom vattendistributionsområdet, 8) de livsmedelslokaler till vilka vatten levereras och för vilka vattenkvaliteten är av avgörande betydelse, 9) en plan för kontroll av vattenkvaliteten, 10) en plan för korrigerande åtgärder inbegripet tidtabell och en uppskattning av kostnaderna samt uppgift om hur lång tid undantaget ska gälla. Om de kemiska kvalitetskraven inte uppfylls och det inte är fråga om ett i 17 4 momentet i förordningen avsett ringa undantag och situationen inte kan rättas inom 30 dagar ska hälsoskyddsmyndigheten uppmana anläggningen som levererar hushållsvatten att lämna in en ansökan om undantag, om anläggningen inte har lämnat ansökningen på eget initiativ. I ansökan om undantag ska anläggningen som levererar hushållsvatten ge en redogörelse för hur den får hushållsvattnet att uppfylla kvalitetskraven i det aktuella vattendistributionsområdet. Med genomsnittlig och maximal vattenmängd som dagligen levererats till vattendistributionsområdet avses den mängd vatten som omfattas av tillämpningsområdet för undantaget, och inte hela den vattenmängd som levereras dagligen av anläggningen som levererar hushållsvatten. Redogörelsen ska omfatta åtgärderna för förbättrande av vattenkvaliteten, ett tidsschema och kostnaderna samt övriga i 6 i förordningen föreskrivna fakta. Det ska utarbetas en särskild ansökan för varje undantag från kvalitetskraven som ansöks. Anläggningen som levererar hushållsvatten lämnar in ansökan om undantag till det RFV inom vars område vattendistributionsområdet huvudsakligen är beläget mom. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska lämna regionförvaltningsverket ett utlåtande om ansökan om beviljande av undantag, av vilket framgår myndighetens ståndpunkt i fråga om undantagets varaktighet samt en utredning om föreskrifter som meddelats med stöd av 20 i hälsoskyddslagen. Om det behövs ändringar i vattenförsörjningen för att vattnets kvalitet ska uppfylla kraven i denna förordning, ska ett utlåtande om alternativa sätt att ordna vattenförsörjningen inhämtas från närings-, trafik- och miljöcentralen. Dessutom ska regionförvaltningsverket vid behov från den tillsynsmyndighet som avses i 6 6 punkten i livsmedelslagen inhämta ett utlåtande om vilka följder det sökta undantaget har för livsmedelssäkerheten. Regionförvaltningsverket ska underrätta social- och hälsovårdsministeriet och närings-, trafik- och miljöcentralen om de undantag som verket beviljat. Om regionförvaltningsverket har begärt ett utlåtande från en tillsynsmyndighet som avses i livsmedelslagen ska undantaget som beviljats även delges myndigheten för kännedom.

37 Anvisning 12/ (91) Om den leverans av vatten som omfattas av tillämpningsområdet för det beviljade undantaget uppgår till i genomsnitt mer än m 3 per dag eller gäller minst personer, ska social- och hälsovårdsministeriet underrätta Europeiska kommissionen om undantaget inom två månader från det att undantaget beviljats. Av särskilda skäl kan regionförvaltningsverket bevilja undantag för en andra period som omfattar högst tre år. Social- och hälsovårdsministeriet ska lämna Europeiska kommissionen en utredning om den situation som lett till att ett andra undantag behövs samt en motivering till beslutet om beviljande av undantag. Av synnerligen vägande skäl får social- och hälsovårdsministeriet hos kommissionen framställa en begäran om en tredje undantagsperiod på högst tre år. Ansökan om en tredje undantagsperiod ska lämnas till social- och hälsovårdsministeriet senast sex månader innan den andra undantagsperioden går ut. RFV ska inhämta utlåtanden från hälsoskyddsmyndigheterna i de kommuner inom vars verksamhetsområde det vattendistributionsområde som ansökan om undantag är beläget. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska lämna ett utlåtande med myndighetens ståndpunkt gällande varaktigheten av det ansökta undantaget samt en redogörelse för föreskrifter som meddelats med stöd av 20 i HsL. Detta utlåtande ska beaktas vid RFV när ansökan om undantag behandlas. Om det behövs ändringar i vattenförsörjningen ska RFV inhämta ett utlåtande från NTM-centralen om alternativa sätt att ordna vattenförsörjningen. När undantaget har beviljats kan anläggningen som levererar hushållsvatten leverera hushållsvatten till användarna i enlighet med villkoren i undantagstillståndet. I stycke 21.3 berättas det om informerande kring de undantagstillstånd som beviljats av RFV. Om leveransen av vatten omfattar livsmedelslokaler där vattnets kvalitet är av väsentlig betydelse, ska RFV inhämta ett utlåtande från den i livsmedelslagen föreskrivna tillsynsmyndigheten. Sådana livsmedelslokaler är till exempel stora anläggningar för livsmedelsproduktion. Om det har inhämtats ett utlåtande från livsmedelstillsynsmyndigheten ska denna meddelas undantagstillståndet för kännedom. Om det för ett vattendistributionsområde har gällt ett undantagstillstånd och kvalitetskravet trots korrigerande åtgärder inte uppfylls inom den utsatta tiden, ska anläggningen som levererar hushållsvatten ansöka hos RFV om undantagstillstånd för en andra, högst tre år lång period. I ansökan ska redogöras för de korrigerande åtgärder som genomförts för att förbättra vattenkvaliteten. Det andra undantagstillståndet kan endast godkännas av särskilda motiverade skäl. Det tredje undantagstillståndet kan endast beviljas av Europeiska kommissionen. Social- och hälsovårdsministeriet kräver särskilt vägande och exceptionella skäl för ansökan om ett tredje undantagstillstånd innan ministeriet överväger att skicka en ansökan till kommissionen.

38 Anvisning 12/ (91) 7. Regelbunden kontroll av hushållsvattnets kvalitet 7 Regelbunden kontroll av hushållsvattnets kvalitet Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska göra regelbundna kontrollundersökningar av hushållsvattnet. I den regelbundna kontrollen ingår: 1) begränsad kontroll, vars syfte är att regelbundet tillhandahålla information om kvaliteten hos hushållsvattnet och om uppfyllande av kvalitetskraven samt om effektiviteten i hushållsvattenbehandlingen, särskilt desinfektionen, 2) utvidgad kontroll, med vars hjälp det utreds om hushållsvattnet uppfyller kraven i bilaga I. Kontrollförpliktelsen avseende hushållsvatten gäller för de hushållsvatten som ingår i tillämpningsområdet enligt 2 i hushållsvattenförordningen. Om ett vattendistributionsområde ligger inom många kommuner, ska respektive del övervakas av den kommunala hälsoskyddsmyndighet (tillsynsenheten för miljö- och hälsoskyddet) som är behörig på området ifråga. I sådana fall behövs det samarbete mellan myndigheterna gällande program för kontrollundersökningar utarbetas och för utbyte av information. Huvudansvaret för uppgörande av program för kontrollundersökningar bärs av dem tillsynsenhet där vattendistributionsanläggningens administrativa hemort finns. Kontrollundersökningarna enligt hushållsvattenförordningen är myndighetstillsyn i syfte att säkerställa att användarna levereras hushållsvatten som uppfylller kraven på kvalitet. Innehållet i begränsad kontroll, utvidgad kontroll respektive kontrollundersökningar behandlas närmare i stycke 9.6 och 9.7. En anläggning som levererar hushållsvatten är hela tiden ansvarig för kvaliteten på vattnet som den levererar och ska därför utöver myndighetens regelbundna kontroll även utföra driftskontroll. Driftskontrollen ska beskrivas i programmet för kontrollundersökningar. Anläggningen som levererar hushållsvatten ansvarar även för driftskontrollen av kvaliteten på råvattnet. Det har berättats om driftskontroll i stycke 10. Krav på parametrar att kontrollera i råvatten eller på undersökningsfrekvenser föreskrivs inte i hushållsvattenförordningen eller i LVT, de ska fastställas anläggningsspecifikt Provtagare 7 3 mom. Om proverna tas av någon annan än den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten försäkra sig om att provtagaren känner till de allmänna principerna för provtagning av hushållsvatten. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ansvarar för att det tas myndighetsprover och att provtagningarna är tillförlitliga. Om hälsoskyddsmyndigheten själv inte kan ta proverna, ska hälsoskyddsmyndigheten säkerställa att

39 Anvisning 12/ (91) provtagaren är pålitlig och har tillräcklig erfarenhet. Som bevis på sin yrkeskunnighet kan provtagaren till exempel ha personcertifiering som miljöprovtagare. De motiveringar (HsL 6 ) utifrån vilka provtagaren godkänns ska antecknas i tillsynsplanen för det kommunala hälsoskyddet. Ur programmet för kontrollundersökningar ska framgå praxis för provtagningar specifikt per vattendistributionsområde. Bland tillsynsanvisningarna för hälsoskyddet på Valviras webbplats finns en instruktion för provtagningar, NO 1. Gängse praxis är att spola vattenledningsvattnet länge innan det används och man tar prov av det. Provtagningsutrustning, kranar, anslutningsstycken, provkärl, eventuella fixeringsmedel osv. får inte ändra koncentrationen av ämnet som analyseras eller antalet mikrober. Detta är särskilt viktigt när man analyserar synnerligen små ämneskoncentrationer och tar mikrobiologiska prover. Vid provtagningar bör man komma ihåg att en del av parametrarna som kvantifieras avdunstar lätt. Mikrobiologiska prover får inte kontamineras och klor i hushållsvattnet ska inaktiveras med tiosulfatlösning. Proverna ska undersökas så fort som möjligt efter provtagningen emedan vattnets kvalitet kan förändras under förvaring. Vid provtagning, förvaring, expediering och eventuell fixering ska man följa instruktionerna från laboratoriet som utför analyserna. Detta är särskilt viktigt när man blir tvungen att skicka prover till en annan ort för analys. Då ska datum jämte klockslag för transporterna m.m. faktorer som påverkar hållbarheten av proverna dokumenteras (antecknade på t.ex. följebrev som följer med proverna) så att de vid behov kan kontrolleras senare. Provtagaren är för sin del skyldig att se till att proverna analyseras tillräckligt snabbt. 8. Program för kontrollundersökningar 8 Program för kontrollundersökningar För regelbunden kontroll av de anläggningar som levererar hushållsvatten minst 10 m 3 om dagen eller för minst 50 personers behov ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten för varje vattendistributionsområde göra upp ett program för kontrollundersökningar i vilket särdragen i fråga om uttag, behandling och distribution av vatten beaktas. Programmet utarbetas i samarbete med dessa anläggningar och de anläggningar som levererar vatten till dem. För regelbunden kontroll av de anläggningar som levererar hushållsvatten minst 10 m 3 om dagen eller för minst 50 personers behov ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten för varje vattendistributionsområde göra upp ett program för kontrollundersökningar (se del I tabell 2). Programmet utarbetas i samarbete med dessa anläggningar och de anläggningar som levererar vatten till dem. En anläggning som levererar hushållsvatten kan utarbeta (eller låta utarbeta) ett förslag till program för kontrollundersökningar, vars slutliga innehåll kan avtalas i samråd med kommunala hälsoskyddsmyndigheten. Kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska se till att alla föreskrivna parametrar, särdragen för vattenupptag, behandling och distribution beaktas i programmet för kontrollundersökningar. I bilaga 3 till denna tillämpningsanvisning

40 Anvisning 12/ (91) finns en Word-baserad modell av ett program för kontrollundersökningar. Genom att modifiera modellen kan man för ett specifikt vattendistributionsområde lägga upp ett program för kontrollundersökningar. Om en anläggning som levererar hushållsvatten har vattendistributionsområden där vatten levereras eller produceras i mindre mängder än 10 m 3 i dygnet eller för högst 50 personers behov ska dessa områden kontrolleras enligt den lilla hushållsvattenförordningen (401/2001). Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska för dessa vattendistributionsområden utarbeta en provtagningsplan. I Finland är det vanligt att ett s.k. partivattenverk eller en annan anläggning som levererar hushållsvatten levererar vatten till ett annat vattenverk. Partivattenverk har inga egna slutanvändare av vattnet. De levererar vattnet till anläggningar som levererar hushållsvatten, eller annanstans, till exempel som processvatten till industrin. Ett partivattenverk anses inte vara en i 16 i hälsoskyddslagen avsedd anläggning som levererar hushållsvatten, men eftersom verket är en viktig aktör vid säkerställande av hushållsvattnets trygghet ska det beaktas när man utarbetar upp program för kontrollundersökningar. Det vatten som en partianläggning levererar ska minst vara av en kvalitet som fyller kraven i hushållsvattenförordningen, om vattnet utan behandling levereras som det är från en anläggning som levererar hushållsvatten till användare. En del av de i 7 i hushållsvattenförordningen föreskrivna parametrarna för den regelbundna kontrollen av hushållsvatten kan kvantifieras i utgående vattnet från vattentäkten eller i vattnet som letts till vattenledningsnätet, om vattnet inte längre förändras efter provtagningspunkten, det till exempel då inte längre behandlas, eller blandas med hushållsvatten av annat slag. Anläggningar som levererar hushållsvatten och köper vattnet av ett partivattenverk i hushållsvattenförordningens bilaga II 1. De i provtagningspunkten nämnda parametrarna kan kvantifieras i partivattenverkets distributionsnät, efter vattenbehandlingen vid partivattenverket. I partivattenverkets nätverk efter vattenbehandlingen kan man även analysera för nitrit i det utgående vattnet. Det ska antecknas i programmet för kontrollundersökningar eller i provtagningsplanen vem som ansvarar för undersökningen av de olika parametrarna. Detta underlättar tillsynen samt allokeringen av kostnaderna som utifrån 50 tas ut för tillsynen. 8 2 mom. Programmet ska omfatta åtgärder för regelbunden specialkontroll för att förebygga störningssituationer som de lokala förhållandena orsakar. Med detta avses att också uppföljningen av andra parametrar än de som uppräknas i tabellerna i bilaga I inkluderas i kontrollundersökningarna eller att frekvensen för kontrollundersökningarna ökas i fråga om parametrar som är nödvändiga för tryggande av de sanitära förhållandena. Lokala förhållanden är en vattentäkts sårbara läge, närliggande faktorer som ger upphov till risk för att vattnet förorenas och andra störningsfaktorer som avses i 13. Analyserna för den regelbundna kontrollen och analysfrekvensen är utöver vattenmängden som levererats till vattendistributionsområdet även beroende

41 Anvisning 12/ (91) av råvattnets kvalitet, vattenbehandlingsmetoden, distributionsnätets egenskaper och nivån på driftskontrollen vid anläggningen som levererar hushållsvatten. När man utarbetar upp program för kontrollundersökningar ska man även utnyttja erfarenheterna från tidigare program. I programmet för kontrollundersökningar ska det införas åtgärder för regelbunden specialkontroll för förebyggande av störningssituationer som orsakas av lokala förhållandena. Sådana åtgärder för specialkontroll kan identifieras med hjälp av WSP-verktyget för riskkontroll. Ur verktyget får anläggningar som levererar hushållsvatten ett åtgärdsprogram för att ta i bruk relevanta kontrollmetoder. Om kommunala hälsoskyddsmyndigheten anser att en kontrollmetod, som t.ex. analys för en given parameter, förebygger störningssituationer, ska parametern införas i den regelbundna kontrollen utifrån programmet för kontrollundersökningar. Data ur WSP hjälper kommunala hälsoskyddsmyndigheten vid allokering av tillsynen. Riskfaktorerna som uppräknas i kommunala hälsoskyddsmyndighetens plan för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer, vattentäkters sårbara läge och övriga lokala förhållanden ska beaktas vid den regelbundna kontrollen av hushållsvattnet. När man planerar undersökningar för den regelbundna kontrollen ska man ta de data vid NTM-centralerna till hjälp som finns i bl.a. ansökningar om miljötillstånd respektive förläggningsplatser. Även andra än de i tabellen i bilaga I uppräknade parametrarna kan införas i programmet för kontrollundersökningar. Kommunala hälsoskyddsmyndigheten har rätt att öka analysfrekvensen för parametrar som är nödvändiga för att trygga hälsosamma förhållanden. 8 3 mom. Bestämmelser om de uppgifter som ska ingå i programmet för kontrollundersökningar finns i 9 och 10. Uppgifterna i program för kontrollundersökningar ska hållas uppdaterade. Programmet ska alltid ses över när det kan anses vara nödvändigt på grund av förändrade förhållanden eller förändringar i de uppgifter som ingår i programmet, dock med högst fem års intervall. Uppgifterna i ett program för kontrollundersökningar ska vara uppdaterade. Programmet ska alltid ses över och uppdateras när det är nödvändigt på grund av förändrade förhållanden, dock med högst fem års intervall. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten godkänner programmet eller annars fastställer att det är lämpligt för sitt ändamål. 8 4 mom. I ett program för kontrollundersökningar kan regelbunden kontroll av fler än ett vattendistributionsområde tas in, om detta är ändamålsenligt. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska då särskilt säkerställa att den specialkontroll som avses ovan i 2 mom. och analysfrekvensen vid den regelbundna kontrollen av vattnets kvalitet som avses i 9 och den driftskontroll som avses i 10 presenteras separat för varje vattendistributionsområde i programmet. Om det är ändamålsenligt för kontrollen, kan man i ett gemensamt program för kontrollundersökningar införa många vattendistributionsområden. Ett program för kontrollundersökningar kan till exempel omfatta de olika vattendistributionsområdena för en anläggning som levererar hushållsvatten, eller alla

42 Anvisning 12/ (91) anläggningar som levererar hushållsvatten och till vilka samma partivattenverk levererar vatten, till vilka en annan anläggning som levererar hushållsvatten levererar vatten, eller vilka har en gemensam vattentäkt, ett gemensamt grundvattenområde eller gemensamma nätverksdelar. I sådana fall ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten säkerställa att de specialkontroller, analysfrekvenser för den regelbundna kontrollen respektive driftskontroller som gäller för vattendistributionsområdena har specificerats skilt för varje område och att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är klar. Ett gemensamt program för kontrollundersökningar av vattendistributionsområden kan också utarbetas för ett område som sträcker sig över olika tillsynsenheters områden mom. När programmet för kontrollundersökningar görs upp eller ses över ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten vid behov begära utlåtande av regionförvaltningsverket samt närings-, trafik- och miljöcentralen. Programmet för kontrollundersökningar ska sändas till regionförvaltningsverket och närings-, trafik- och miljöcentralen för kännedom. När program för kontrollundersökningar utarbetas och justeras kan man efter övervägande av den kommunala hälsoskyddsmyndigheten be RFV och NTMcentralen om utlåtande. Det är skäl att kommunala hälsoskyddsmyndigheten alltid ber vederbörliga NTM-centralen om utlåtande när detta är nödvändigt för att bedöma eventuella risker med råvattnet. Vid RFV i Sydvästra Finland har en beprövad metod varit att utlåtanden har getts av en för detta RFV och NTM-centralen gemensam arbetsgrupp för hushållsvatten som kontrollerar kvaliteten på hushållsvatten. I praktiken lönar det sig att be om ett utlåtande när ett program för kontrollundersökningar görs för första gången eller det görs stora ändringar i programmet. Till exempel ändringar i provtagningar (antal, analyser, provtagningsplatser, driftskontroll) är viktig information för RFV och NTM-centralen. Man behöver dock inte be om ett utlåtande när till exempel den kommunala hälsoskyddsmyndigheten anser att är onödigt på grund av minimala förändringar vid en justering. Det uppdaterade programmet för kontrollundersökningar lämnas för kännedom till RFV och NTM-centralen. 9. Analyser och analysfrekvens 9.1. Analysfrekvens 9 Analyser och analysfrekvens Ett program för kontrollundersökningar ska åtminstone omfatta analyser enligt bilaga II och analysfrekvensen inom vattendistributionsområdet ska uppgå till minst den frekvens som anges i bilagan. I tabell 2 i bilaga II föreskrivs om en minimum analysfrekvens för hushållsvatten under regelbunden kontroll som är beroende av mängden vatten som levereras eller produceras till ett vattendistributionsområde. Analysfrekvenserna är minimiantal och frekvensen kan vara större, om särdragen i upptag, be-

43 Anvisning 12/ (91) handling och distribution av vattnet så kräver. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten beslutar om analysfrekvenserna. I programmet för kontrollundersökningar anges det var och när proverna hämtas. Om det i kvaliteten på de vatten som vattentäkter levererar till samma vattendistributionsområde finns skillnader som eventuellt leder till att kvalitetskraven överskrids, ska man se till att vattenkvaliteten kontrolleras tillräckligt i det riskutsatta nätverksområdet och till att driftskontrollen vid vattentäkterna är relevant. Kvaliteten på hushållsvattnet inom ett vattendistributionsområde borde vara tämligen jämn Dagligen levererad eller producerad vattenmängd För anläggningar som levererar hushållsvatten kan den dagligen levererade eller producerade vattenmängden vara genomsnittet av dygnsflödet under kalenderåret innan. Det hushållsvatten från ett nätverk som läcker ut i marken och det som används vid spolningar av vattennätet (ofakturerat vatten) når inte användarna. Mängden kan dras av från vattenmängden som levererats vattendistributionsområdet, när minimianalysfrekvensen fastställs. Om det från ett vattendistributionsområde säljs vatten till en annan anläggning som levererar hushållsvatten ska minimianalysfrekvensen fastställas på basis av vattenmängden som levererats till användarna i vattendistributionsområdet (se bild 2). Jämkandet jämte motiveringar ska anges i programmet för kontrollundersökningar. Om vatten, som inte anses vara hushållsvatten, berättas i tillämpningsanvisning del I stycke 2.2. Bilaga II till hushållsvattenförordningen Tabell 2. Minimianalysfrekvensen för hushållsvatten som omfattas av regelbunden kontroll Mängden vatten som levereras till eller produceras för ett vattendistributionsområde (m 3 /dygn) 1 och 2) Minimum antal prover om året 3) Begränsad kontroll Utvidgad kontroll med två års intervall över över ytterligare prov för varje påbörjad m 3 /dygn över den nedre gränsen ytterligare prov för varje påbörjad ytterligare prov för varje påbörjad m 3 /dygn över den nedre gränsen ytterligare prov för varje påbörjad

44 Anvisning 12/ (91) m 3 /dygn över den nedre gränsen m 3 /dygn över den nedre gränsen Anmärkningar 1) I stället för volymen per dag kan antalet invånare inom vattendistributionsområdet användas. Den dagliga vattenförbrukningen per person motsvarar då 200 liter. 2) I fråga om en livsmedelslokal med egen vattentäkt är antalet prov inom ramen för den begränsade kontrollen minst 4 per år och vid den utvidgade kontrollen minst 1 per år, om inte antalet prov har minskats med stöd av 9 i denna förordning. Undersökningsfrekvensen kan jämkas utifrån en uppskattning av antalet användare, när en betydande del av det vatten som distribueras av en anläggning som levererar hushållsvatten går till sådan användning eller som råvatten till sådana företag för vilka kvaliteten inte regleras genom hushållsvattenförordningen. Enligt anmärkning 1 i tabell 2 i bilaga II till hushållsvattenförordningen kan i stället för volymen per dag antalet invånare inom vattendistributionsområdet användas. Den dagliga vattenförbrukningen per person motsvarar då 200 liter. De vattenmängder som levereras till vattendistributionsområden mäts nästan undantagslöst, medan däremot det exakta antalet invånare i ett vattendistributionsområde är obekant. Enligt anmärkning 2 i tabell 2 i bilaga II till hushållsvattenförordningen är i fråga om en livsmedelslokal, som har en egen vattenförsörjning, antalet prov inom ramen för den begränsade kontrollen minst 4 per år och vid den utvidgade kontrollen minst 1 per år, om inte antalet prov har minskats med stöd av 9 i denna förordning (se stycke 9.2). Om hälsoskyddsmyndigheten anser att verksamheten är småskalig, kan den lilla hushållsvattenförordningen tillämpas på kontrollen. I så fall fattar hälsoskyddsmyndigheten beslut i saken. Se stycke 2. När man inom offentlig och kommersiell verksamhet själv anskaffar hushållsvattnet tas minimianalysfrekvensen ur tabell 2 i bilagan till hushållsvattenförordningen, utgående från mängden vatten som produceras dagligen. Om det inom ett vattendistributionsområde levereras hushållsvattnet över m 3 /dygn, ska ytterligare prov medräknas då analysfrekvensen fastställs. Enligt tabell 2 i bilaga II till hushållsvattenförordningen ska man t.ex. av det hushållsvatten på m 3 /dygn som produceras till ett vattendistributionsområde analysera 31+3*3 ytterligare prov vid begränsad kontroll, dvs. totalt 40 prov om året. Vid utvidgad kontroll ska man undersöka 4+1 ytterligare prover, dvs. fem. Kontrollundersökningarna för utvidgad kontroll omfattar alla kontrollparametrar. Detta kan beaktas för analysfrekvensen vid begränsade kontroller, dvs. utvidgade kontroller kan också inräknas i kontrollundersökningar för begränsad kontroll. Då tas det prover för begränsad kontroll 35 gånger och prover för utvidgad kontroll (vilka samtidigt även inräknas i proverna för den begränsade kontrollen) 5 gånger.

45 Anvisning 12/ (91) Analysfrekvensen per vattendistributionsområde Analysfrekvensen fastställs skilt för varje vattendistributionsområde. Om en anläggning som levererar hushållsvatten säljer en del av hushållsvattnet till en annan anläggning tar man den sålda vattenmängden i beaktande när minimianalysfrekvensen för köpande anläggningen fastställs (Bild 2). På bild 2 är anläggningarnas sammanräknade minimianalysfrekvens för begränsad kontroll (1) = 97-98, beroende på hur anläggning 3 utifrån lilla hushållsvattenförordningen kontrolleras, och av prover för utvidgad kontroll =11. I stycke 9.5 berättas det om parametrar, som kan kvantifieras i det utgående vattnet eller i distributionsnätet, och hur provtagningsfrekvensen kan minskas när samma hushållsvatten levereras till olika anläggningar som levererar hushållsvatten. Bild 2. Provtagningsfrekvens för olika anläggningar som levererar hushållsvatten när ett vattenverk säljer hushållsvatten till andra vattenverk Minskande av analysfrekvensen mom. Analysfrekvensen enligt tabell 2 i bilaga II får minskas högst till hälften när det gäller sådana parametrar vilkas analyserade resultat från prov som tagits under de två föregående på varandra följande åren inte avviker nämnvärt från varandra och är avsevärt bättre än kvalitetskraven eller kvalitetsrekommendationerna enligt bilaga I, och om det inte finns sådana faktorer som sannolikt kan komma att försämra vattnets kvalitet. En minskning av analysfrekvensen

46 Anvisning 12/ (91) och motiveringen till det ska läggas fram i programmet för kontrollundersökningar. Analysfrekvensen när det gäller de mikrobiologiska parametrarna, med undantag för bakterien Clostridium perfringens, ska dock alltid stämma överens med bilaga II. Om man har börjat behandla hushållsvattnet för att minska mängden radioaktiva ämnen i det ska analyserna av radioaktivitet fortsättas i enlighet med bilaga II. Analysfrekvensen får minskas högst till hälften, om resultaten av de prov som tagits under de två föregående på varandra följande åren inte avviker nämnvärt från varandra och är avsevärt bättre än gränsvärdena enligt bilaga I till hushållsvattenförordningen, och om det inte finns sådana faktorer som sannolikt kunde försämra vattnets kvalitet. En minskning av analysfrekvensen kan gälla antingen en enskild parameter eller flera parametrar. För att analysfrekvensen ska kunna minskas måste minimianalysfrekvensen för parametern ifråga vara tätare än en gång om året. Om det i tabell 2 i bilaga II till hushållsvattenförordningen anges 1 som analysfrekvens för årlig analys vid begränsad eller utvidgad kontroll, kan inte denna enskilda analys göras glesare, dvs. det ska vid utvidgad kontroll tas minst 1 prov. Endast om vattenmängden som levereras till eller produceras för ett vattendistributionsområde är m 3 /dygn, ska det minst vart annat år för utvidgad kontroll tas ett prov (som även anses vara för begränsad kontroll), men inte mer sällan än så. Det är fråga om bristande provtagning om analysfrekvensen har sänkts mer än till hälften. Minskningar av analysfrekvensen jämte motiveringar ska anges i programmet för kontrollundersökningar. Med definitionen väsentligt bättre resultat än kvalitetskravet eller kvalitetsrekommendationen i bilaga I avses en halt som lägre än 50 % av maximivärdet och vars kvantifieringsgräns är mindre eller lika stor som 30 % av maximivärdet. I exemplet på bild 3 anges med blå pil ett koncentrationsområde där halterna anses vara väsentligt bättre än maximivärdet. Den högsta halten, som anses vara väsentligt bättre, är 0,5 µg/l, emedan 50 procent av maximivärdet (1,0 µg/l) är 0,5 µg/l. Kvantifieringsgränsen i exemplet är 30 % av maximivärdet, dvs. 0,3 µg/l. Det är den lägsta halten, som anses vara ett tillförlitligt kvantifierat resultat. Mellan kvantifieringsgränsen och detektionsgränsen har parametern upptäckts i hushållsvatten, men halten kan inte kvantifieras tillförlitligt (grå balk på bild 3). Parameterns koncentration anses också vara väsentligt bättre än maximivärdet, om parameterns koncentration är mindre än detektionsgränsen, när metodens kvantifieringsgräns är 30 % av parameterns maximivärde.

47 Anvisning 12/ (91) Bild 3. Med den blåa pilen anges ett koncentrationsområde där de uppmätta resultaten (grön balk) eller en minimal fastställd närvaro (grå balk) eller en koncentration mindre än detektionsgränsen (vit balk) tolkas vara väsentligt bättre än parameterns maximivärde. Senast i oktober 2017 kommer det i fråga om de kemiska parametrarna i hushållsvattenförordningen att ställas prestandakrav utifrån dricksvattendirektivet. Detta innebär att man med metoden minst ska kunna mäta en halt motsvarande parameterns värde som är högst 30 procent av maximivärdet av den aktuella parametern. Metodens mätosäkerhet ska motsvara värdet som anges i tabell 1 i dricksvattendirektivet. Prestandakravet ersätter de krav på riktighet, precision och detektionsgränser som ställs i bilaga III till hushållsvattenförordningen. Analysfrekvensen för de mikrobiologiska parametrarna, med undantag för C. perfringens, får dock inte minskas. För hushållsvattnets säkerhet är de mikrobiologiska parametrarna de viktigaste. De indikerar akuta kontamineringar och möjligheten av vattenburna epidemier. Fynd av mikrobiologiska parametrar i hushållsvattnet, eller en ovanlig ändring av antalet kolonier kräver snabba åtgärder för att säkerställa vattnets hälsomässiga kvalitet. Emedan bakterien C. perfringens har visat sig vara en relativt dålig parameter för indikation på att hushållsvattnet är mikrobiologiskt kontaminerat kan analysfrekvensen för den halveras, om de prov på 100 ml som analyserats under de två föregående på varandra följande åren inte har innehållit ens en bakterie C. perfringens, och man inte känner till sådana faktorer som kunde försämra vattenkvaliteten. Det ska analyseras för C. perfringens om råvattnet är ytvatten eller ytvattnet påverkar vattnet genom till exempel strandinfiltrering. Om det till samma vattendistributionsområde levereras vatten från såväl en anläggning för artificiellt grundvatten som ett grundvattenverk, kan man för C. perfringens analysera det utgående vattnet från anläggningen för artificiellt grundvatten, i enlighet med vattenmängden som den levererar till vattendistributionsområdet. Om man har börjat behandla hushållsvattnet för att minska mängden radioaktiva ämnen i det ska analyserna av radioaktivitet fortsättas i enlighet med tabell 2 i bilaga II Plats och tidpunkt för provtagning i ett vattendistributionsområde Anmärkning 3 i Tabell 2 i bilaga I till hushållsvattenförordningen 3) Proverna ska tas med jämna mellanrum från olika delar av distributionsnätet så att en rätt bild fås av vattenkvaliteten i hela distributionsområdet under olika årstider, och då kan antalet nödvändiga prover pga. nätets särdrag eller vattnet från olika råvattenkällor överskrida det minimiantal av prover som ges i tabellen. Platserna och tidpunkterna för provtagningar i respektive vattendistributionsområde ska planeras så att man får en bild av hushållsvattnets kvalitet i hela vattendistributionsområdet under olika årstider. För områden med komplicerade nätverk kan detta kräva att antalen provtagningsplatser och prover måste höjas till över det i hushållsvattenförordningen föreskrivna minimiantalet. Inom stora vattendistributionsområden kan man koncentrera insamlingen

48 Anvisning 12/ (91) av vattenprover till samma dagar och på så sätt få jämförbara prover från nätverkets olika delar. Då ska man se till att tiden mellan analyserna för den begränsade kontrollen inte är för lång. Om punkterna där kraven skall vara uppfyllda berättas i stycke 5. Om årskonsumtionen vid en anläggning som levererar hushållsvatten varierar kraftigt efter till exempel årstiderna (det finns t.ex. semesterby inom vattendistributionsområdet), kan man koncentrera provtagningarna till perioderna med stor konsumtion. Totala antalet prover och allokeringen av provtagningarna till olika konsumtionsperioder ska anges i programmet för kontrollundersökningar. När konsumtionen är minimal ska vattnets kvalitet säkerställas genom driftskontrollen. Förpliktelsen avseende kontrollen av hushållsvatten är riktad på vattnet som fås ur användarens kran. För utgående vatten från vattenbehandlingsanläggningar har endast analys för nitrit föreskrivits som obligatorisk i förordningen (anmärkning 5 i tabell 2 i bilaga I). För oförändrade parametrar i nätverket och för radioaktivitet (se stycke 5.3) kan man i stället för användares kranar även analysera det utgående vattnet från anläggningar som levererar hushållsvatten, annanstans i distributionsnät och inom områden med partianläggningars distributionsnät. När man utarbetar ett program för kontrollundersökningar väljer man provtagningsplatser, om vilka i sista hand den kommunala hälsoskyddsmyndigheten beslutar. Som provtagningsplatser väljs sådana fastigheter där säkerheten för vattenkvaliteten är särskilt viktig, till exempel sjukhus, skolor, enheter i socialsektorn, och livsmedelslokaler. Nätverksprov tas på platser där vattnets omsättning är normal. Prov ur blindrör eller en användares kran utan att först spola vattnet tas bara för speciella utredningar såsom vid undersökningar för korrosion och vid driftskontroll. Parametrarna i prover för utvidgad kontroll eller för begränsad kontroll borde analyseras ur prover som tagits på samma dag. Det är ändamålsenligt att sträva efter att ta också den del av prover som kan tas annanstans än ur en användares kran (oförändrade parametrar i nätverket, se stycke 5.3) vid samma tider som en annan del av prover för utvidgad kontroll eller begränsad kontroll. Om man har glömt att analysera för någon parameter, ska man avtala med den kommunala hälsoskyddsmyndigheten om förfarandet Analyser i befarade eller fastställda kontamineringssituationer 9 4 mom. I en situation där det misstänks eller konstaterats att hushållsvattnet är förorenat ska också andra parametrar än de som finns i programmet för kontrollundersökningar vid behov bestämmas och vattenkvaliteten undersökas genom tilläggsprov. I en situation med befarad eller fastställd kontaminering ska man analysera för de parametrar som den kommunala hälsoskyddsmyndigheten anser vara nödvändiga. Man kan låta utföra ytterligare analyser vid även andra än av Evira

49 Anvisning 12/ (91) godkända laboratorier om den kommunala hälsoskyddsmyndigheten anser detta vara nödvändigt Parametrar för vilka man kan analysera i utgående vattnet eller i distributionsnätet För oförändrade parametrar i nätverket kan man i stället för användares kranar även analysera i det utgående vattnet från anläggningar som levererar hushållsvatten, annanstans i distributionsnätet och inom områden med partianläggningars distributionsnät. Parametrarna i fråga uppräknas i stycke 1. Provtagningsplats i bilaga II till hushållsvattenförordningen (se stycke 5.3). Bland de oförändrade parametrarna i nätverket analyseras under vissa förutsättningar endast för aluminium och C. perfringens vid begränsad kontroll. Vid begränsad kontroll analyseras för aluminium om det vid vattenbehandlingen används aluminiumföreningar eller om råvattnet innehåller rikligt med aluminium. För C. perfringens analyseras vid begränsad kontroll om råvattnet är ytvatten eller ytvattnet påverkar vattnet via t.ex. strandinfiltrering. I Finland har bildandet av artificiellt grundvatten tolkats som vatten som påverkas av ytvatten och därför ska vid begränsad kontroll hushållsvattnet som levereras från en anläggning för artificiellt grundvatten analyseras för C. perfringens. På bild 4 är det säljande vattenverket ett grundvattenverk och i dess råvatten finns inte avsevärda mängder aluminium, och verket använder inte aluminiumsalter i vattenbehandlingen, dvs. vid dess begränsade kontroll analyseras det inte för aluminium eller C. perfringens. Om det till samma vattendistributionsområde levereras vatten från såväl en anläggning för artificiellt grundvatten som ett grundvattenverk, kan man för C. perfringens analysera det utgående vattnet från anläggningen för artificiellt grundvatten, i enlighet med vattenmängden som den levererar till vattendistributionsområdet. Anläggningarna kan avtala med hälsoskyddsmyndigheten om samarbete avseende provtagningsplatsen där oförändrade i nätverket analyseras, emedan det för dem är tillåtet att ställa en minimifrekvens för provtagningarna som utgår från vattenmängden som levereras till hela området. Då ska de på bild 4 angivna oförändrade i nätverket vid begränsad kontroll analyseras minst 91 gånger (=31+3*20) och vid utvidgad kontroll minst 6 gånger (=4+2*1) om året, därför att den till hela området levererade vattenmängden är m 3 /dygn. Anläggningarna avtalar sinsemellan om fördelningen av undersökningskostnaderna. Om man beslutar sig för att anläggningsspecifikt undersöka utifrån minimifrekvensen för provtagningar, ska för oförändrade parametrar i nätet vid utvidgad kontroll analyseras 11 gånger (vid säljande anläggning 5 gånger, vid köpande anläggning A 5 gånger och vid köpande anläggning B en gång om året, se bild 2), liksom även för övriga parametrar vid utvidgad kontroll. Om man vid begränsad kontroll skulle kvantifiera C. perfringens och aluminium, ska dessa i så fall undersökas anläggningsspecifikt totalt 97 gånger. Nitrat är en av de oförändrade parametrarna i nätverk (parametrarna i listan med provtagningspunkter i bilaga II). Enligt anmärkning 5 i tabell 2 i bilaga I får nitrathalten/50 + nitrithalten/3 inte överstiga värdet 1. Nitrat kan kvantifieras i samma prover ur konsumentkranar som nitrit, men det är också tillåtet beräkna summan utifrån prover, som för nitratets del har tagits på det utgående vattnet eller ur distributionsnätet och för nitritets del ur konsumentkranar. Denna tillämpningsanvisning för hushållsvattenförordningen upphäver Valvi-

50 Anvisning 12/ (91) ras anvisning 1/2014 från den 12 februari 2014 om kontrollen av nitrit i hushållsvattnet vid anläggningar som levererar hushållsvatten och omfattas av tillämpningsområdet för förordningen 461/2000 (Dnr 576/ /2014). Bild 4. Minimifrekvensen av provtagningar för oförändrade parametrar i nätverket (de som nämns i stycket Provtagningsplats i bilaga II till förordningen), vid begränsad kontroll 91 och vid utvidgad 6 gånger om året, kan beräknas utifrån mängden hushållsvatten som levereras till hela nätområdet ( m 3/ dygn). Andra parametrar än oförändrade i nätet ska minst kvantifieras utifrån en minimifrekvens av provtagningar som beräknas specifikt per vattendistributionsområde. Anläggningar som levererar hushållsvatten ska i sina program för kontrollundersökningar ange de provtagningsplatser där de oförändrade parametrarna i nätet kvantifieras Objekt utifrån den lilla förordningen samt oförändrade parametrar i nätet På bild 4, köpande anläggning C omfattas av tillämpningsområdet för den lilla hushållsvattenförordningen (401/2001). Parametrarna för undersökningar enligt den lilla hushållsvattenförordningen avviker något från parametrarna för utvidgad kontroll respektive begränsad kontroll. I tabell 1 i bilaga II till den lilla hushållsvattenförordningen har uppräknats de parametrar som ska kvantifieras vid regelbundna undersökningar. Av dessa parametrar är nitrat, klorid och fluorid oförändrade i nätverket. På bild 4 kan anläggning C kan vid sina regelbundna undersökningar valfritt utnyttja de övriga anläggningarnas resultat för nitrat, klorid och fluorid.

51 Anvisning 12/ (91) 9.6. Utvidgad kontroll Bilaga II till hushållsvattenförordningen 3. Parametrar vid utvidgad kontroll Den utvidgade kontrollen omfattar analyser av alla parametrar i tabellerna 1 6 i bilaga I samt de ytterligare analyser som anges i programmet för kontrollundersökningar. Med hjälp av utvidgad kontroll undersöker hälsoskyddsmyndigheten om vattnet som levereras av en anläggning som levererar hushållsvatten uppfyller de i förordningen föreskrivna kvalitetskraven. Vid utvidgad kontroll kontrolleras vattnet i regel för alla de i tabell 1 6 i bilaga I angivna parametrarna. Den utvidgade kontrollen omfattar också alla parametrar för begränsad kontroll och detta kan beaktas i analysfrekvensen vid begränsad kontroll. Detta innebär att en kontrollundersökning vid utvidgad kontroll också kan räknas som en kontrollundersökning för begränsad kontroll. I utvidgade kontroller utifrån programmet för kontrollundersökningar ska eventuella ytterligare kvantifieringar införas för att förebygga störningssituationer som orsakas av lokala förhållanden Kemiska och radioaktiva parametrar som utlämnas Bilaga II till hushållsvattenförordningen, 3. Parametrar vid utvidgad kontroll Följande analyser kan utelämnas Kemiska parametrar Akrylamid Epiklorhydrin Vinylklorid Bromat Trihalometaner Pesticider om polyakrylamid inte används vid behandlingen av vattnet om epoxiharts inte används vid behandlingen av vattnet eller som material i anordningarna om tri- eller tetrakloreten inte har påvisats i vattnet och vinylklorid inte löser sig från sådant PVC som använts i materialet om vattnet inte behandlas med ozon eller inte desinfekteras med kemikalier som innehåller klor om vattnet inte desinfekteras med kemikalier som innehåller klor om pesticider inte har använts inom tillrinningsområdet för råvattnet Radioaktivitet Radon Tritium om det vatten som bereds till hushållsvatten uteslutande härrör från en ytvattensamling om inom vattenområdet inte finns någon tritiumkälla som orsakats av människors verksamhet och det på basis av Strålsäkerhetscentralens utredningar kan visas att gränsvärdet inte överskrids

52 Anvisning 12/ (91) Indikativ dos - om det vatten som bereds som hushållsvatten härstammar enbart från ytvattenförekomst - i fråga om radionuklider av naturligt ursprung, om det på basis av Strålsäkerhetscentralens utredningar kan visas att gränsvärdet 0,10 msv/år inte överskrids - om på grundval av resultaten från de undersökningar som finns i avsnitt 4 i bilaga III kan antas att en indikativ dos inte överstiger gränsvärdet 0,10 msv/år och det enligt kännedom inte förekommer i vattnet sådana radionuklider på grund av vilka den indikativa dosen sannolikt överstiger gränsvärdet. Vid utvidgad kontroll kan man utelämna analyser för endast de parametrar som nämns i punkt 3 i bilaga II till hushållsvattenförordningen. För kemiska parametrar kan man under i bilaga II nämnda förutsättningar utelämna analyser för monomerer (akrylamid, epiklorhydrin, vinylklorid), biprodukter vid desinficering (bromat, trihalometaner) och pesticider, om de inte kan förekomma i vattnet. För kemiska kvalitetskrav utgår maximivärdena av monomerer från kalkylerade koncentrationer och förordningen kräver inte att monomererna kontrolleras med analyser av hushållsvattnet annars än i undantagsfall. Akrylamid används närmast i vissa hjälpämnen (polymerer) för flockning och dess koncentration kan regleras på basis av polymerdoser. Hushållsvattenprover ska regelbundet analyseras för vinylklorid om det upptäcks sådana mängder tri- eller tetrakloreten i vattnet som överskrider detektionsgränsen, och vinylklorid inte löses ur PVC som använts i material. I 15 i hushållsvattenförordningen föreskrivs om ämnen som används vid behandling och distribution av hushållsvatten samt om material som används i nya anordningar. Bromat kan främst bildas som biprodukt vid ozonering när råvattnet innehåller rikligt med bromid jämfört med organiskt material. Bromat kan i princip uppstå i marginella mängder också vid klordesinficering, om det finns bromid i vattnet. Om ozonering används vid behandlingen eller klorkemikalier vid desinficeringen av vattnet ska bromat kvantifieras. Vid UV-desinficering uppstår inte bromat. Det har upptäckts pesticider i flera grundvattenområden där man tidigare inte har kunnat gissa att de finns. Dessutom har man hittat pesticider i en del vattentäkter i ett grundvattenområde utan att hitta dem i andra vattentäkter i samma område. Pesticiderna borde därför kvantifieras minst gång i varje vattentäkt innan den tas i bruk. Enligt behov lönar det sig att ta kontrollprover, till exempel om man misstänker att pesticider används. Vid utvidgad kontroll ska ytvattenverken kvantifiera pesticiderna emedan det nästan utan undantag används pesticider i upptagningsområdena för råvatten. Det kan alltjämt finnas pesticider i vattnet ännu i åratal efter att användningen upphörde. Man kan således inte genast upphöra med kontrollen när användningen av ämnena i området upphör. Vid utredningar har bl.a. odlingar, plantskolor, bangårdar, väg- och järnvägsrenar, golfbanor och begravningsplatser funnits vara riskfyllda. I stycke berättas det om allmännast observerade pesticider. Vid den regelbundna kontrollen av hushållsvattnet behöver man inte analysera för radon och indikativ dos, om vattnet som bereds till hushållsvatten uteslutande härrör från en ytvattenförekomst.

53 Anvisning 12/ (91) I anmärkning 4 under tabell 3 i bilaga II till hushållsvattenförordningen sägs att den indikativa dosens nivå inte behöver fastställas om det på grundval av STUK:s utredningar är känt att gränsvärdena inte kan överskridas. För ögonblicket vet man att maximivärdena inte överskrids i ytvatten. Efter hand som forskningsdata ökar kan STUK framöver fastställa geografiska områden där man kan frångå analyser för indikativ dos. Inom alla andra vattendistributionsområden (t.ex. grundvatten, artificiellt grundvatten, strandinfiltrerat grundvatten) ska man analysera för indikativ dos, om vattnet inte har analyserats på 2010-talet, men dock med beaktande av att det inte har gått mer än fem sedan den föregående mätningen. Prover för analys av indikativ dos kan tas utöver ur användares kranar även annanstans i distributionsnätet. Vid den regelbundna kontrollen behöver man inte analysera för tritium, eftersom STUK kontrollerar de aktiva halterna av tritium i hushållsvatten genom det nationella programmet för övervakning av radioaktivitet i miljön Parametrar att kvantifiera med fem års intervaller Under i stycke 3 (Parametrar vid utvidgad kontroll) i bilaga II till hushållsvattenförordningen angivna förutsättningar kan för vissa parametrar frekvensen av analyserna sänkas så de görs vart femte år. Bilaga II till hushållsvattenförordningen Följande parametrar undersöks minst en gång. Om koncentrationerna understiger 50 % av gränsvärdet och det inte finns uppenbara skäl till att de ska stiga kan analyser därefter utföras med 5 års intervall antimon, bensen, bens(a)pyren, bor, bromat i vatten som inte har tillförts ozon, cyanid, selen, 1,2-dikloretan, tetrakloreten, trikloreten, pesticider, polycykliska aromatiska kolväten, klorfenoler, uran, screeningmetoder för fastställande av indikativa doser. radon, vars aktiva koncentrationen dock ska jämföras med gränsvärdet som anges i tabell 4 i bilaga I. Man kan undersöka för radon vart femte år om den aktiva koncentrationen av radon är lägre än 150 Bq/l och det inte finns någon uppenbar anledning till att koncentrationen skulle öka. Man kan undersöka för indikativ dos vart femte år om den indikativa dosen är lägre än 0,05 msv/år och det inte finns någon uppenbar anledning till att den indikativa dosen ökar. När totala koncentrationen av alfaaktivitet är lägre än 0,05 Bq/l och koncentrationen av radon lägre än 150 Bq/l, kan man med säkerhet fastställa att den indikativa dosen är lägre än 0,05 msv/år. Den indikativa dosen kan vara mindre än 0,05 msv/år, även om totala koncentrationen av alfaaktivitet skulle vara mer än 0,05 Bq/l, beroende på vad slags alfaaktiva ämnen det finns i vattnet. STUK ger experthjälp vid bestämning indikativ dos, via webbplatsen(vesitiimi@stuk.fi). I stycke berättas det om pesticider. Om man har upptäckt någon slags pesticid eller dess nedbrytningsprodukt ska man analysera för ämnet och

54 Anvisning 12/ (91) dess nedbrytningsprodukt i enlighet med minimianalysfrekvensen för utvidgad kontroll Begränsad kontroll Syftet med begränsad kontroll är att regelbundet tillhandahålla information om kvaliteten på hushållsvattnet och om uppfyllande av kvalitetskraven samt om effektiviteten i hushållsvattenbehandlingen, särskilt desinfektionen. Vid begränsad kontroll ligger fokus på kontrollen av vattnets mikrobiologiska kvalitet. Kontrollundersökningarna för utvidgad kontroll omfattar alla parametrar för begränsad kontroll. Detta kan beaktas för provtagningsfrekvensen för begränsade kontroller. Detta innebär att en kontrollundersökning vid utvidgad kontroll också kan räknas som en kontrollundersökning för begränsad kontroll. Bilaga II till hushållsvattenförordningen Tabell 1. Parameter Parametrar att minst kvantifiera vid begränsad kontroll. Observera Escherichia coli Koliforma bakterier Clostridium perfringens (inklusive sporer) (1) Antalet kolonier vid 22 C (2) Antalet kolonier vid 37 C (2) Pseudomonas aeruginosa (2) Lukt Smak Turbiditet Färg ph Konduktivitet Järn Mangan Nitrit (3) Aluminium (4) Ammonium Ytterligare kvantifieringar som införts i programmet för kontrollundersökningar Anmärkningar 1) Endast om vattnet har tagits ur en ytvattenförekomst eller påverkas av ytvattnet. 2) Endast för vatten som saluförs på flaskor eller i behållare. 3) Endast om kloramin används vid desinfektion av vattnet. 4) Endast om aluminiumföreningar används vid behandlingen av vattnet eller om råvattnet innehåller rikligt med aluminium. Vid begränsad kontroll ska nitrithalten undersökas ur konsumentkranar endast då kloramin används vid desinficering av vattnet. Aluminium ska kontrolleras om det vid vattenbehandlingen används aluminium som till exempel fällningskemikalie eller om råvattnet innehåller rikligt med aluminium. Nitrit och aluminium omfattas annars bara av utvidgad kontroll.

55 Anvisning 12/ (91) Clostridium perfringens ska kontrolleras vid begränsad kontroll endast när hushållsvattnet i vattendistributionsområdet härrör från sådana anläggningar som levererar hushållsvatten och klassificeras som ytvattenverk eller anläggningar för artificiellt grundvatten, eller om ytvattnet påverkar vattnet t.ex. via strandinfiltrering. Vid begränsad kontroll, som ska beskrivas i programmet för kontrollundersökningar, kan man införa ytterligare analyser, om detta anses vara nödvändigt Kontrollundersökningar av vatten som förpackas Förutom att alla anläggningar som förpackar hushållsvatten är anläggningar som levererar hushållsvatten dessutom även livsmedelslokaler. I livsmedelslokaler med egen vattenförsörjning är vid begränsad kontroll antalet prover minst 4 om året och vid utvidgad kontroll minst 1 om året, såvida inte antalet prover har minskats enligt 9 i hushållsvattenförordningen. Provtagningsfrekvensen för regelbunden kontroll fastställs annars efter producerad vattenmängd och så som anges i tabell 2 i bilaga II till hushållsvattenförordningen. För vatten som saluförs på flaskor eller i behållare ska enligt anmärkning 2 i tabell I i bilaga II till förordningen proverna för begränsad kontroll analyseras för antal kolonier i odlingstemperaturer på såväl 22 C som 37 C, och för Pseudomonas aeruginosa, utöver för övriga parametrar som nämns i tabellen. 10. Driftskontroll 10, Driftskontroll I ett program för kontrollundersökningar ska det samlas uppgifter om den driftskontroll som en anläggning som levererar hushållsvatten själv utövar. Om en anläggning som levererar hushållsvatten också är livsmedelsföretagare enligt 6 11 punkten i livsmedelslagen, ska den i sitt program för kontrollundersökningar ta in uppgifter om sådan kontroll av vattnets kvalitet som ingår i den plan för egenkontroll som avses i 20 i livsmedelslagen. Genom driftskontrollen säkerställer man att både kvaliteten på vattnet som används som hushållsvatten och hanteringen av vattnet är ändamålsenlig. Kvalitetskontrollen av hushållsvatten har fokus på den egna driftskontrollen hos de anläggningar som levererar hushållsvatten emedan de ska oavbrutet leverera hushållsvatten som följer hushållsvattenförordningen. En anläggning som levererar hushållsvatten ska utan dröjsmål meddela den kommunala hälsoskyddsmyndigheten om den utifrån egen driftskontroll eller egna observationer misstänker eller konstaterar att hushållsvattnet är förorenat. Myndigheten försäkrar sig genom myndighetstillsyn om att hushållsvattnets kvalitet följer kraven i förordningen och inte orsakar sanitära olägenheter. Utöver den regelbundna kontrollen ska det i ett program för kontrollundersökningar anges uppgifter om den driftskontroll som en anläggning som levererar hushållsvatten själv utövar. Myndighetstillsynen och driftskontrollen bildar en helhet med vilken man säkerställer kvaliteten på hushållsvattnet. Antalet analyser för driftskontrollen påverkas av bl.a. lokala förhållanden, kvaliteten på råvattnet som används, mängden levererat hushållsvatten, verksamhetens art och omfattning, metoderna som används vid vattenbehandling,

56 Anvisning 12/ (91) vattnets dödtid i nätet samt huruvida hushållsvattnet härrör från egna anläggningar eller köps från annanstans. Man kan inte ge några allmänna anvisningar för de parametrar och deras kvantifieringsfrekvenser som väljs för driftskontrollen, utan de måste bedömas utifrån särdragen för respektive anläggning. En anläggning som levererar hushållsvatten kan låta utföra analyser för driftskontrollen med metoder efter eget gottfinnande i ett valfritt laboratorium (inkl. ett eget), men för myndigheterna avsedda undersökningar ska utföras i ett laboratorium som Evira har godkänt (HsL 49 a ). Med vattenkontroll ingående i egenkontroll avses de anläggningar som levererar hushållsvatten och samtidig även är livsmedelsföretagare utifrån livsmedelslagen (23/2006) och omfattas av den förpliktelse att föra egenkontroll som föreskrivs i 20 i livsmedelslagen. Egenkontrollen av vattnet hos livsmedelsföretagare som är kunder till anläggningar som levererar hushållsvatten behöver alltså inte beskrivas i anläggningarnas program för kontrollundersökningar. Evira styr den egenkontroll av vatten som sker inom livsmedelslokaler. 10, 2 mom. Driftskontrollen ska omfatta tillräcklig, på riskbedömning grundad och dokumenterad uppföljning av anläggningens omgivning, av råvattnets volym och kvalitet och av anordningarnas skick för säkerställande av att vattenbehandlingen är ändamålsenlig samt för förebyggande av att hushållsvattnet förorenas och av sanitära olägenheter som orsakas av störningssituationer. För förebyggande av sanitära olägenheter från hushållsvatten är det viktigt att identifierade och för anläggningen möjliga risker bedöms och att metoder för kontroll av riskerna beaktas i anläggningens driftskontroll. Dokument kring driftskontrollen, till exempel drift- och servicejournaler, ska dokumenteras i tillräcklig omfattning för att säkerställa att kontrollen av anläggningens drift och funktioner är av hög kvalitet. Dokumenten ska dessutom på begäran uppvisas vid den kommunala hälsoskyddsmyndighetens inspektioner. Riskhanteringsvertyget WSP är främst ett verktyg för överordnad identifiering av faror, riskbedömning och riskkontroll vid anläggningar som levererar hushållsvatten. Till stöd för riskhanteringen ger verktyget anläggningarna ett åtgärdsprogram för att ta i bruk nödvändiga metoder, ett i driftskontrollen beaktansvärt kontrollprogram för kontroll av funktionen av hanteringsmetoder som används samt en prioriterad förteckning över existerande risker som kan tas till underlag för att ordna beredskapen inför störningssituationer. Dessa data bistår även den övervakande hälsoskyddsmyndigheten i att rikta tillsynen. När WSP genomförs är anläggningens egna representanter för olika kompetensområden de viktigaste personerna. Myndigheter, specialister och aktörer med betydelse för vattenförsörjningen i området kan kallas till gruppmöten. Myndigheterna och andra experter bör delta i de möten för WSP-arbetsgruppen som har anknytning till deras sakkunnighet. En konsult som bistår anläggningen i att utarbeta WSP kan leda WSP-arbetsgruppen, men anläggningen ansvarar för utarbetandet och ska aktivt delta i arbetet. Deltagarna i WSP-arbetsgruppen ska utöver anläggningens personal även bestå av sådana exper-

57 Anvisning 12/ (91) ter som är nödvändiga för identifiering av anläggningens faror och genomförande av sådana metoder för kontroll som anläggningen inte kan genomföra ensam (t.ex. åtgärder för att skydda råvatten). Det är viktigt att arbetsgruppen har tillgång till uppgifter från myndigheterna när den bedömer vattenproduktionskedjans faror och att myndigheterna är medvetna om att WSP utarbetas. Det rekommenderas att följande myndighetsinstanser deltar i WSP-arbetsgruppens möten: Kommunala hälsoskyddsmyndigheten Kommunala miljöskyddsmyndigheten NTM-centralen i regionen Kommunala byggnadstillsynsmyndigheten Den som ansvarar för planläggningen i kommunen Räddningsmyndigheten Genomförande av WSP vid en anläggning säkerställer att vattenbehandlingen är adekvat och förebygger såväl kontamineringar av hushållsvattnet som sanitära olägenheter från störningssituationer. Systematiskt identifierade faror samt riskkontroll styr verksamheten i allt större utsträckning. Vid genomförande av WSP ökar myndigheternas konsultativa stöd vid riskbedömningar och åtgärder för riskkontroll och samverksamheten med vattentjänstverken blir tätare. Till stöd för tillsynen och för inspektionerna av vattendistributionsområdena får den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ur WSP rapporter med risksammanfattningar respektive på program för åtgärder och uppföljning, vilket underlättar allokeringen av tillsynen. Särdragen för anläggningar som levererar hushållsvatten och för vattendistributionsområdena samt de lokala förhållandena framträder när man utarbetar en förteckning över störningssituationer så som föreskrivs i hushållsvattenförordningen. Skyldigheten att hålla sig informerad om risker poängteras även i 15 i vattentjänstlagen. Bilagorna II och III till dricksvattendirektivet reviderades Riskbedömningen som nämns i dricksvattendirektivet respektive dess verkningar på myndighetstillsynen genomförs i den nationella lagstiftningen (hälsoskyddslagen och hushållsvattenförordningen) senast i oktober Då torde man föreskriva om möjligheten att utifrån riskbedömningar avvika från parameterförteckningen och tillsynsfrekvenserna i fråga om kontrollundersökningar Anläggningens verksamhetsmiljö Driftskontrollen av en anläggnings verksamhetsmiljö är i dess verksamhet granskning, bokföring och observation av miljöns ändamålsenlighet och prydlighet. En anläggnings verksamhetsmiljö består av de områden och infrastrukturer som anläggningen äger, samt vid grundvattenverk av grundvattenområden och vid ytvattenverk av tillrinningsområden för råvattenkällor Råvattnets mängd och kvalitet samt vattenbehandling Innan en ny vattentäkt byggs ska råvattnet redan i planeringsskedet analyseras för alla de parametrar gällande vattenkvaliteten som föreskrivs i förordningen. Man ska även undersöka om vattnets kvalitet är lämpligt som hushållsvatten.

58 Anvisning 12/ (91) Vid driftskontrollen ska man kvantifiera parametrarna i råvattnet och vid behov i behandlingsprocessernas olika skeden så att vattenbehandlingens funktionsduglighet kan bedömas. Utgående från riskbedömningar avgör man vilka, hur och hur ofta de olika parametrarna kvantifieras. Även utifrån 15 i LVT ska verket kontrollera kvantiteten av och kvaliteten på det råvatten som det använder. I hushållsvattenförordningen och LVT föreskrivs det inte krav på parametrar att kontrollera i råvatten eller på undersökningsfrekvenser. Vid grundvattenverk ska proverna främst tas per vattentäkt på det inkommande vattnet till anläggningen. Vid grundvattenverk ska man känna till om det i samband med upptaget av grundvatten sker strandinfiltrering och vilken mängd upptaget vatten eventuellt utlöser strandinfiltreringen. Om kvaliteten på ytvattnet påverkar grundvattnets kvalitet borde behandlingen av hushållsvatten helst omfatta kontinuerlig desinficering. Ytvattnet kan åtminstone tidvis påverka även grundvattnets kvalitet i områden där brunnarna ligger i områden med risk för översvämningar. Proportionen av ytvatten i grundvattnet kan särskilt undersökas med isotopanalyser av syre och väte och till stöd för detta kan man bestämma bl.a. löst silikat, organiskt kol, temperatur, syre och konduktivitet. Vid anläggningar för artificiellt grundvatten bör proverna för driftskontrollen helst tas på vattnet som infiltreras och på vattnet före eventuell behandling. Vid ytvattenverk undersöks kvaliteten på det inkommande råvattnet till anläggningen. Råvattnet bör helst analyseras minst fyra gånger om året för parametrarna av väsentligaste betydelse för kvaliteten på hushållsvattnet. I tabell 4 har angetts exempel på parametrar som är lämpliga för kontroll av funktionaliteten av olika behandlingsmetoder och som även kan användas för kontroll av råvattnet. Tabell 4. Exempel på parametrar som är lämpliga för kontroll av funktionaliteten av olika behandlingsmetoder. Metod Utfällning och sedimentering Filtrering färgtal, turbiditet, järn, mangan, heterotrofiskt koloniantal Alkalisering Reducering av järn och mangan Desinficering Parametrar ph, färgtal, turbiditet, KMnO 4 -tal/toc/uv-absorbans med kontinuerliga mätningar, beroende på fällningskemikalier: järn, aluminium, sulfat, klorid ph, alkalitet, koldioxid, hårdhet, järn, (mangan) ph, syre, järn, mangan heterotrofiskt koloniantal, koliforma bakterier, klorhalt

59 Anvisning 12/ (91) Hårdhetsreglering ph, koldioxid, alkalitet, hårdhet Allmänna indikatorer såsom kvantifieringar av AOX och VOC kan tas med i driftskontrollen av kvaliteten på grundvattnet om råvattenkällan ligger i ett område med hög risk för föroreningar eller om det finns skäl att misstänka att det tidigare har funnits förorenande verksamheter i området. Vid valet av parametrar för driftskontrollen bör bl.a. nitrathalt, pesticider och mikrober beaktas, om det finns intensiva jord- eller skogsbruk i grundvattenområdet Planer och kontrollprogram för vattenvårdsförvaltningen Syftet med vattenvårdsförvaltningen är att uppnå bra status för yt- och grundvatten. Planerna för vattenvårdsförvaltningen ska innehålla uppgifter om respektive områdes yt- och grundvatten, belastningen på dem från mänskliga aktiviteter, vattnens status, målen för vattenvården samt nödvändiga åtgärder för vattenskyddet och vattenvården. NTM-centralerna ska utarbeta kontrollprogram för vattenvårdsområdena. Speciella områden är bl.a. vattentäktområden där man för hushållsvattenbruk tar eller avser ta upp mer än i genomsnitt 10 kubikmeter vatten per dygn eller för fler än femtio personers behov. I ett kontrollprogram för planen för vattenvårdsförvaltningen anges nödvändiga kontrollplatser och -områden, faktorerna som kontrolleras samt kontrollfrekvensen för yt- och grundvattnen. Vid bedömning av riskerna kring kvaliteten på råvattnet kan anläggningarna som levererar hushållsvatten utnyttja planerna för vattenvårdsförvaltningen samt kontrollresultaten och beakta uppgifterna i driftskontrollen Anordningarnas kondition, utgående vatten, vatten i nätverk samt reservoarer Driftskontrollen vid vattenverken omfattar kontroll av kvaliteten på utgående vattnet och på vattnet i nätverk och reservoarer. Driftskontrollen kan också vara mätningar av tryckkretsar i nätverken, bedömningar av spolningsbehov samt kartläggningar av skicket av reservoarer, ventiler och nätverk. Vattenreservoarer besöks regelbundet och vid besöken ska reservoarernas skick och behov av rengöring granskas. Syftet med driftskontrollen är att säkerställa att det utgående hushållsvattnet fyller kraven i hushållsvattenförordningen och att kvaliteten på hushållsvattnet förblir god i nätverket fram till förbindelsepunkterna för tomtledningarna. Vid provtagningar ur nätverket kan man använda fastigheternas kranar, brandposter eller vattenreservoarer. Provtagningsplatserna ska vara sådana att det är möjligt att ta representativa prover. För att ta ett representativt prov ur till exempel en vattenreservoar krävs det att det finns en provtagningskran i stället för att provet tas med en kanna av ytan i reservoaren. När det tas ett prov ur en vattenreservoar ska man kontrollera att provet tas på reservoarens utgående och inte på dess inkommande vatten. Vid val av platser där det tas nätverksprov för driftskontrollen ska man se till att de kompletterar uppgifterna från kontrollanalyser och omfattar objekt där det utifrån erfarenheten finns skäl att kontrollera vattenkvaliteten noggrannare eller där det finns särskilt kritiska vattenanvändare vad vattenkvaliteten beträffar.

60 Anvisning 12/ (91) Tabell 5. Exempel på parametrar som är lämpliga för kontroll av vattenreservoarer och vatten i nätverk. Objekt Vattenreservoarer och vatten i nätverk Ibruktagning av ett nytt eller sanerat nätverk Parametrar utseende, temperatur, lukt, smak, turbiditet, färg, ph, konduktivitet, totalt klor (om vattnet kloreras), järn, koliforma bakterier, E. coli, heterotrofiskt koloniantal vid 22 C utseende, lukt, smak, turbiditet, ph, totalt klor (för att säkerställa att klor för desinficering urlakas), koliforma bakterier, E. coli, heterotrofiskt koloniantal vid 22 C 11. Desinficering av hushållsvatten 11 Desinfektion av hushållsvatten Vatten som har tagits från en ytvattenförekomst ska alltid desinficeras innan vattnet används som hushållsvatten. För att minska biprodukter från desinfektionen ska vattnet förbehandlas innan det desinficeras så att koncentrationerna i biprodukterna från desinfektionen inte försämrar hushållsvattnets sanitära kvalitet eller användbarhet. Vatten som har tagits från en ytvattenförekomst ska alltid desinficeras genom fortsatt desinficering innan vattnet används som hushållsvatten. Det finns bestämmelser om krav på desinficering av ytvatten som bereds till hushållsvatten även i statsrådets beslut om kvalitetskraven för ytvatten som är avsett för framställning av dricksvatten samt om kontroll av sådant ytvatten (366/1994). Beslutet torde snart upphävas. Enligt 2 4 punkten i lagen om vattenvårdsoch havsvårdsförvaltningen (1299/2004) avses med ytvattenförekomst en avgränsad och betydande del av ytvattnen, såsom en sjö, ett vattenmagasin, en bäck, å, älv eller kanal, en del av en bäck, å, älv eller kanal, vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka. Vatten som tas ur dessa ska förbehandlas för att minska bildningen av skadliga biprodukter från desinficeringen samt alltid desinficeras. Vatten till hushållsvatten kan också tas ur en grundvattenförekomst, som enligt 2 5 punkten i lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen betecknar en avgränsad förekomst av vatten i porös och genomsläpplig mark- eller berggrund som medger en betydande ström av grundvatten eller uttag av betydande mängder grundvatten. Grundvatten kan vara av så god kvalitet att det inte behöver behandlas eller desinficeras. Man ska dock komma ihåg att sjukdomsalstrande mikrober når hushållsvattnet ifall grundvattnet förorenas mikrobiologiskt, om vattnet inte desinficeras. Bildande av artificiellt grundvatten kan anses vara en metod för behandling av vatten som tas ur en ytvattenförekomst och då ska vattnet desinficeras. På grund av den långa genomströmningstiden under vattnets förbehandling eller

61 Anvisning 12/ (91) infiltrering kan å andra sidan artificiellt grundvatten motsvara grundvatten av god kvalitet, och då är det inte nödvändigt med desinficering. För att skydda hälsan och förhindra att hushållsvattnet kontamineras mikrobiologiskt är det skäl att desinficera hushållsvatten som bereds av artificiellt grundvatten. Ett beslut för att inte desinficera artificiellt grundvatten ska utgå från särskilt omsorgsfull riskbedömning och exakta undersökningar. Vid vattenverk som använder grund- och artificiellt grundvatten ska man känna till om det i anknytning till en grundvattentäkt sker strandinfiltrering samt vilken mängd upptaget vatten som kanske utlöser strandinfiltreringen. Ytvattnet kan påverka även grundvattnets kvalitet i områden där brunnarna ligger i områden med risk för översvämningar. Man ska i synnerhet observera att indikatorbakterier som beskriver mikrobiologisk kontaminering av hushållsvatten dör snabbare än egentliga sjukdomsalstrare som till exempel virus i infiltrerat vatten. Därför kan kontrollundersökningar och driftskontrollen av den mikrobiologiska kvaliteten på hushållsvatten som har beretts av artificiellt grundvatten inte kan enbart bygga på de indikatorbakterier (E. coli, intestinala enterokocker och koliforma bakterier) som fastställs i förordningen, utan möjligheten av sanitära olägenheter från sjukdomsalstrande mikrober måste undersökas med ytterligare metoder. I programmet för kontrollundersökningar ska kommunala hälsoskyddsmyndigheten införa åtgärder för regelbunden specialkontroll för att förebygga störningssituationer som de lokala förhållandena orsakar (hushållsvattenförordningen 8 ). Upptag av vatten ur vattenförekomster av olika slag och eventuell behandling och desinficering av vattnet ingår i särdragen för en anläggning som levererar hushållsvatten, varför eventuella störningar i metoderna för behandling och desinficering ska beaktas när man enligt hushållsvattenförordningens 12 och 13 utarbetar en plan för exceptionella situationer, beslutar om de parametrar och deras analysfrekvenser som kontrolleras genom programmet för kontrollundersökningar samt utvärderar anläggningens driftskontroll enligt mom. Anläggningar som levererar hushållsvatten ska ha tillräckligt kunnande och tillräcklig beredskap för desinfektion av hushållsvatten inom sex timmar från det att anläggningen utifrån driftskontrollen, den regelbundna kontrollen av hushållsvattnet eller någon annan omständighet får kännedom om en misstanke om att råvattnet eller det levererade hushållsvattnet är mikrobiologiskt förorenat. Anläggningen ska utan dröjsmål underrätta den kommunala hälsoskyddsmyndigheten om misstanken om förorening och om att desinfektion inletts. Redan en misstanke om att hushållsvattnets kvalitet har kontaminerats är en i 20 a i HsL avsedd misstanke om möjligheten av en epidemi och den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska omedelbart om den. Misstanke om förorening kan uppstå om man till exempel vid kontrollundersökningar eller anläggningens driftskontroll upptäckter bakterier såsom E. coli, C. perfringens, intestinala enterokocker eller koliforma bakterier i antingen hushållsvattnet eller anläggningens råvatten, som normalt inte desinficeras. Man kan befara en förorening även på grund av onormal ökning av koloniantalet av heterotrofiska bakterier, därför att indikatorbakterier upptäckts inte alltid ens i fall av kontaminering. Också rörbrott samt funktionsstörningar i anordningar för vattenupptag

62 Anvisning 12/ (91) och -behandling kan ge misstankar om kontaminering. Det är också skäl att befara föroreningar om vattenanvändarna rapporterar om att vattenkvaliteten har försämrats eller en hälsocentral rapporterar om ett onormalt större antal patienter med magsjukdomar. Även andra myndigheter kan rapportera om misstankar till en anläggning som levererar hushållsvatten eller till hälsoskyddsmyndigheten. Förekomsten av en eventuell mikrobiologisk kontaminering ska också beaktas om det sker plötsliga förändringar i vattnets fysikaliskkemiska egenskaper, såsom i lukt, smak, färg, turbiditet, konduktivitet eller oxiderbarhet. I en situation då man misstänker eller har fastställt att vattnet har kontaminerats kan hälsoskyddsmyndigheten besluta om ytterligare analyser och att öka analysfrekvensen utan att programmet för kontrollundersökningar behöver ändras. Sådana ytterligare analyser kan då också vara andra analyser än de som ingår i den regelbundna kontrollen enligt hushållsvattenförordningen, till exempel analyser för sjukdomsalstrande mikrober eller för ett i hushållsvatten förmodligen förekommande ämne. Det lönar sig att ha rena kärl, i vilka det ryms 12 liter vatten, klara för undersökningarna. Den vattenmängden behövs vid analyser för de allmännaste sjukdomsalstrande mikroberna. I Valviras anvisning Förfaranden för tryggande av hushållsvattnets kvalitet beskrivs olika störningssituationer Beredskap för desinficering Ett beslut om desinficering av hushållsvatten kan fattas av antingen anläggningen själv, som levererar hushållsvattnet, eller den kommunala hälsoskyddsmyndigheten, som utifrån 20 i HsL kan föreskriva att hushållsvattnet ska desinficeras. I brådskande fall kan tjänsteinnehavaren, som genomför tillsyn, med stöd av 51 i HsL utfärda en föreskrift om desinficering. Om en anläggning som levererar hushållsvatten beslutar för att inleda desinficering ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten omedelbart underrättas. Anläggningar som levererar hushållsvatten ska ha beredskap och tillräcklig kompetens för desinficering av vatten. I praktiken innebär beredskap desinficering med klorkemikalier, med vilka även nätverket i sin helhet blir desinficerat. Det utgående vattnet från vattentäkter kan desinficeras med UV-anordningar, men med dem kan man inte desinficera vattnet i nätet eller mikrober i biofilmer i nätverket. Desinficering ska kunna inledas inom sex timmar efter att anläggningen som levererar hushållsvatten får kännedom om en misstanke om att vattnet är mikrobiologiskt förorenat. För att förebygga vattenburna epidemier ska alla anläggningar som levererar hushållsvatten förfoga över desinficeringsanordningar eller minst ha beredskap för genomförande av desinficering i störningssituationer. Beredskap innebär inte nödvändigtvis att varje anläggning själv ska skaffa desinficeringsanordningar och inleda permanent desinficering, utan att den minst ska ha nödvändig kompetens, anslutningar för inmatning av kemikalier och en förhandsplan för var den får den nödvändiga desinficeringsutrustningen för användning. Genomförandet av desinficering ska övas i tillräcklig grad. I praktiken kan beredskapen för desinficering genomföras till exempel genom regionalt samarbete mellan anläggningarna som levererar hushållsvatten. För

63 Anvisning 12/ (91) att skaffa tillräcklig kompetens kan anläggningarna också ordna gemensamma övningar och redan på förhand avtala om samarbete kring personresurser. När man planerar att använda gemensamma anordningar för desinficeringar ska man i vissa situationer, till exempel vid översvämning av ett vidsträckt område, beakta att kapaciteten av de gemensamma anordningarna inte kanske räcker eller att inlåningen av dem kan förhindras. Vattentjänstverk kan med avseende på tillfällig desinficering utarbeta ett detaljerat verksamhetskort för den i 15 a i LVT föreskrivna planen för beredskap för störningssituationer. Vattenförsörjningspoolen har utarbetat en handbok om beredskap för störningssituationer i vattenförsörjningen och i den finns mallunderlag för verksamhetskort för störningssituationer. På verksamhetskortet preciserar man de desinficeringsapparater och klorkemikalier som ska användas, varifrån de anskaffas, rätt dosering av kemikalierna, hur apparaterna används och doseringen regleras och hur man säkerställer elförsörjningen till apparaterna. Beredskapen för desinficering ska också beskrivas kortfattat i programmet för kontrollundersökningar, där man antecknar var verksamhetskortet finns. För andra vattentjänstverk än anläggningar som levererar hushållsvatten kan instruktioner för desinficering utarbetas när man utarbetar en i 8 i HsL föreskriven plan för exceptionella situationer. För utredning av den ursprungliga situationen och eventuella föroreningar skulle det vara bra att ta prover före desinficering med klor, men provtagningen får inte fördröja inledandet av desinficeringen. Vattenverksföreningen (VVY) har publicerat en handbok i klorering av hushållsvatten (nr 59, 2014). I Valviras anvisning Förfaranden för tryggande av hushållsvattnets kvalitet har samlats information om åtgärder i störningssituationer och i anvisningen Sjukdomsalstrande mikrober om desinficering. Institutet för hälsa och välfärd THL har publicerat en video på YouTube om mätning och beräkning av klorhalten i vattenledningsvatten. THL har också publicerat en avgiftsfri mobilapplikation vid namn Kloorilaskuri och med den kan man beräkna nödvändiga klordoser. 12. Plan för exceptionella situationer 12 Plan för exceptionella situationer 1 mom. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska i syfte att säkerställa kvaliteten på hushållsvattnet utarbeta och uppdatera en plan för exceptionella situationer. Planen för exceptionella situationer är en del av de i 8 2 momentet i hälsoskyddslagen avsedda kommunala beredskaps- och försiktighetsåtgärderna. Vid utarbetandet av planen ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten samarbeta med andra myndigheter, anläggningar som levererar hushållsvatten, de anläggningar som levererar vatten till dessa och andra berörda anläggningar. Enligt 8 i HsL ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten i samarbete med övriga myndigheter och inrättningar på förhand se till att den kan vidta de beredskaps- och försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga, klarlägga

64 Anvisning 12/ (91) och undanröja de sanitära olägenheter som uppstått i exceptionella situationer. (bild 5). Den i hushållsvattenförordningen avsedda planen för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer är en del av den i 8 i HsL avsedda planen för miljö- och hälsoskyddet i exceptionella situationer, som är bunden till den kommunala beredskapsplanen. I planen för miljö- och hälsoskyddet i exceptionella situationer såsom avses i 8 i HsL ska man beakta alla vattendistributionsområden och andra anläggningar i området. Det rekommenderas att planen för exceptionella situationer ges organen till kännedom. Vid behandlingen inom ett organ ska man ta i beaktande att planen för exceptionella situationer kan innehålla konfidentiella uppgifter. I SHM:s handbok Exceptionella situationer inom miljöhälsan finns ett exempel på ett underlag till en kommunal plan för miljö- och hälsoskyddet i exceptionella situationer. Redan när man ansöker om godkännande som en anläggning som levererar hushållsvatten ska det med ansökan finnas en redogörelse för beredskapen i exceptionella situationer. Enligt 8 i hälsoskyddsförordningen (HsF 1280/1994) ska av ansökan framgå bl.a. verksamhetsutövarens kontaktuppgifter, var vattentäkterna är belägna, de årliga leveransvolymerna av hushållsvatten samt antalet användare, en utredning om råvattnets kvalitet, driftskontrollen och behandlingsmetoder, en utredning om det behandlade vattnets kvalitet och de kemikalier som används vid behandlingen, en utredning om hur kontrollen är ordnad, uppgifter om vattenverkets ansvariga föreståndare och en utredning om beredskapen för särskilda situationer. Enligt 15 i LVT har vattentjänstverk och partivattenverk skyldigheten att kontrollera och hålla sig informerade, samt i 15 a föreskrivs de skyldigheten att utarbeta och uppdatera en plan för beredskap för störningssituationer och vidta de åtgärder som behövs enligt planen. Den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska utarbeta och uppdatera en i 12 i hushållsvattenförordningen föreskriven plan för exceptionella situationer i syfte att säkerställa kvaliteten på hushållsvattnet. Planen ska utarbetas för tillsynsenhetens hela område och den ska övergripa de vattendistributionsområden inom tillsynsenhetens alla kommuner som omfattas av tillämpningsområdet för hushållsvattenförordningen. Planen för exceptionella situationer ska även omfatta de anläggningar som levererar hushållsvatten men inte anses vara vattentjänstverk (med vattentjänstverk avses en inrättning som sköter ett samhälles vattentjänster inom ett verksamhetsområde som kommunen har godkänt, LVT 3 ). Planen för exceptionella situationer ska innehålla kontaktuppgifterna för alla kommuner i tillsynsenhetens område. Vid allvarliga störningssituationer ska kommunens styrgrupp regelbundet informeras om situationen. En plan för exceptionella situationer såsom avses i 12 i hushållsvattenförordningen ska vara klar senast i slutet av 2016.

65 Anvisning 12/ (91) Bild 5. Kommunala hälsoskyddsmyndighetens plan för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer är en del av planen för miljö- och hälsoskyddet i exceptionella situationer och ingår i kommunens beredskapsplanering. De verksamhetskort i vattentjänstverkets beredskapsplan som är specifika för störningssituationer kan bifogas till den kommunala hälsoskyddsmyndighetens plan för tryggande av hushållsvattnets kvalitet i exceptionella situationer. WSP på bilden är en förkortning av Water Safety Plan ett system för riskkontroll med vilket man får en förteckning över möjliga störningssituationer. Vid utarbetandet av planen ska den kommunala hälsoskyddsmyndigheten samarbeta med andra myndigheter (t.ex. miljöskyddsmyndigheten, räddningsmyndigheten), anläggningar som levererar hushållsvatten, de anläggningar som levererar vatten till dessa och andra berörda anläggningar. Sådana anläggningar kan till exempel vara elnätsbolag, reningsanläggningar, industrianläggningar och övriga som enligt miljöskyddslagen är tillståndspliktiga eller anläggningar för vilka kvaliteten på hushållsvattnet har särskilt stor betydelse (till exempel sjukhus och stora livsmedelslokaler). Utöver detta ska man beakta samarbetet mellan tillsynsenheterna, om vattendistributionsområdet sträcker sig över verksamhetsområdena för olika tillsynsenheter inom miljöoch hälsoskyddet. Räddningsverken ska utöver sina grundläggande uppgifter (Räddningslag 379/2011, 27 ) stödja beredskapsplaneringen i en kommun som hör till räddningsområdet, om detta har överenskommits med kommunen. Överenskommelsen ingås när man beslutar om servicenivån (Räddningslag 379/2011, 28