Tyresta i Enköping. Schaktningsövervakning intill ett gravfält. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning

Transkript

1 Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:77 Tyresta i Enköping Schaktningsövervakning intill ett gravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Litslena 148:1 Tyresta 4:4 Litslena socken Enköpings kommun Uppland Christian Gatti

2 Tyresta i Enköping Schaktningsövervakning intill ett gravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Litslena 148:1 Tyresta 4:4 Litslena socken Enköpings kommun Uppland Christian Gatti Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:77

3 Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård Stora gatan 41, Västerås Tel: E-post: Stiftelsen Kulturmiljövård 2015 Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2012/ ISBN: Tryck: Just Nu, Västerås 2015.

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Målsättning och metod... 6 Topografi och fornlämningsmiljö... 7 Genomförande... 8 Undersökningsresultat Fynd Utvärdering Referenser Tekniska och administrativa uppgifter BILAGOR Bilaga 1. Schaktbeskrivning Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Bilaga 3. Fynd... 13

5

6 Figur 1. Undersökningsplatsens läge, markerat med en blå ring. Utdrag ur digitala översiktskartan. Skala 1:

7 Sammanfattning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningsområde till RAÄ Litslena 148:1, Enköpings kommun, Uppland, Uppsala län. Schaktövervakningen skedde i samband med att en ny avloppsanläggning på fastigheten Tyresta 4:4 anlades. Schaktningen berörde en yta nordost om gravfältet Litslena 148:1. En härd, möjligen förhistorisk, påträffades. 5

8 Inledning Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har den 24, augusti 2015 utfört en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningsområde till RAÄ Litslena 148:1 (gravfält) enligt beslut av Länsstyrelsen i Uppsala län. Fornlämningen ligger inom fastigheten Tyresta 4:4 i Litslena socken, Enköpings kommun, Uppland. Schaktningen skulle göras i området strax nordost om den kända utbredningen för gravfältet. Den antikvariska insatsen skedde i samband med anläggningsarbete för nytt avlopp efter beslut om ett utsläppsförbud i det befintliga avloppet utfärdat av Miljö och byggnadsförvaltningen, Enköpings kommun. Arbetsföretaget bedömdes som mindre och då åtgärden är tvingande för fastighetsägaren lämnar Länsstyrelsen bidrag för att täcka kostnaden för arkeologin i enlighet med Förordningen (2010:1121) om bidrag till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer 13. Målsättning och metod Målsättningen med förundersökningen var att besiktiga de ytor som skulle schaktas i samband med nyanläggning av avlopp och att säkerställa att inga fornlämningar kom till skada. Undersökningen genomfördes med hjälp av grävmaskin. Schaktövervakningen innebar att följa maskin medan schakten grävdes samt att dokumentera eventuella nya lämningar. Dokumentationen består av digital inmätning med GPS, digital fotografering samt textbeskrivningar. Avvikelse 1 Länsstyrelsens beslut (diarienr , ) om tillstånd till ingrepp i fornlämningsområde, gällde för fastigheterna Tyresta 4:3 och Tyresta 4:4. Båda fastigheter har samma ägare och preliminärt bestämdes att arbetet med avloppen skulle göras vid samma tillfälle. Senare blev bestämt att arbetena skulle delas upp, vilket innebar att den antikvariska övervakningen delades upp och kommer att avrapporteras var för sig i stället för i en gemensam rapport. Avvikelse 2 Arbetet gjordes under 3 olika dagar p.g.a. förseningar av avloppsutrustningen som hade beställts. Detta medförde också att infiltrationskammarna grävdes inom fastigheten längre västerut, cirka 30 meter från gravfältet. 6

9 Topografi och fornlämningsmiljö Litslena socken i sydvästra Uppland är en av de mer fornlämningsrika socknarna i landskapet, här finns gott om lämningar från såväl brons- som järnålder, med bland annat hällristningar, skärvstenshögar och gravfält. Det aktuella undersökningsområdet är beläget i det inre, norra delen av Mälarviken Fiskviks kanal, en gammal och numera helt uppgrundade havsvik (figur 1). Terrängen är småbruten med morän och berg i dagen i de högre liggande partierna. Den dominerande jordarten är lera-silt. I närområdet finns även en rad ändmoräner samt två kärr (Lang & Eriksson 1997). Området för anläggningsarbetet utgörs av tomtmark på en moränrygg som angränsar till åkermark. På moränryggen återfinns Litslena 148:1 (figur 2), ett meter stort gravfält och som består av 13 synliga gravar. Dessa utgörs av 3 högar och 10 runda stensättningar, lämningar som är typiska för järnålder. Figur 2. Blå polygon visar avloppsschaktet, tillika undersökningsområdet. Fornlämningar är markerade med röd färg. Utdrag ur digitala fastighetskartan. Skala 1: Högarna är 6 9 meter i diameter och 0,6 1 meter höga. I ytan syns enstaka stenar, 0,2 0,4 meter stora. Den största högen har en större sten i mitten, 1,6 0,9 0,8 meter. En annan hög har 3 större stenar i mitten, 1 1,5 meter stora. Stensättningarna är 4 9 meter i diameter och 0,1 0,5 meter höga. Samtliga övertorvade med i ytan enstaka stenar i storleken 0,2 0,4 meter. Flera stensättningar har en 1 2 meter diameter och 0,1 meter djup insänkning i mitten. Flertalet lämningar är yt- eller kantskadade. Den största högen har en grop i östra kanten och en stensättning är till hälften bortschaktad. Gravfältets 7

10 sydöstra kant är skadad av en mindre uppfartsväg och en blomrabatt. Sydöst om gravfältets södra ända och öster om uppfartsvägen är tre gropar. Den största är rund, ca 5 meter i diameter och 1,25 meter djup med en låg vall kring gropen. Möjligen är det en rest av en fornlämning (FMIS). 30 meter norr om och intill gravfältet finns rikligt med hällristningar (skålgropar), Litslena 147:1 3 (ca 150 st.), 354:1 och 355:1 2. Cirka 80 meter öster om Litslena 148:1 finns en åkerholme med ytterligare lämningar, Litslena 149:1 3 (hög, högliknande lämning och stensättning) och Litslena 423:1 3 (hällristningar)(fmis). 160 meter sydöst om Litslena 148:1 undersöktes på 1990-talet boplatsen Litslena 599:1, med dateringar från förromersk och romersk järnålder (Lang & Eriksson 1997). Genomförande Anläggningsarbetet berörde en yta nordost om gravfältet Litslena 148:1. Förundersökningen bestod dels av en besiktning av ett äldre schakt, dels en schaktningsövervakning av en större yta. Schaktensövervakningen grävdes för att flera nya avloppstankar skulle anläggas och ersätta de befintliga. Framkomna anläggningar undersöktes genom att de rensades fram i plan i syfte att fastställa typ, därefter mättes de med GPS. Övrig dokumentation bestod av översiktliga anteckningar och digital fotografering. Figur 3. Härdbotten. Vy från öst. Figur 4. Schaktdjup 1,2 meter. Vy från NO. 8

11 Figur 5 och 6. Schaktet från öst respektive väst. Samtliga foton: Christian Gatti. 9

12 Undersökningsresultat Ett 90 m 2 stort schakt med ett maxdjup på 1,2 meter grävdes i tomtmark inom fornlämningsområde till fornlämning Litslena 148:1 (figur 7). Längden på schaktet var cirka 30 meter och löpte huvudsakligen i öst-västlig riktning. Delar av schaktet grävdes i mark som tidigare hade grävts från 1950-talet och framåt, då man för första gången drog avloppsledningar till fastigheten. Ett stort inslag av sten i olika storlekar och recent material påträffades på olika djup, ned till ca 1 meter. I schaktet närmast gravfältet påträffades på 0,7 meters djup botten av en 0,6 0,9 meter härd som tidigare varit genomgrävd. Den undersöktes inte utan besiktades okulärt. Anläggningen innehöll sot, kol och en slaggbit. Figur 7. Schaktplan med härden utmärkt. De röda markeringarna visar de nya platserna för de olika avloppskamrarna, pump m.m. Den skrafferade ytan visar den ursprungliga platsen för avloppskamrarna. Skala 1:

13 Fynd Fyndet som påträffades i härden utgörs av magnetisk slagg med ihopsmält poröst material. Slaggen har en kärna av metalliskt järn (?) med tät struktur men är något poröst i ytterkanterna. Det finns en del korrosion på ytan. Slaggen är inte typisk smidesslagg, troligtvis kommer den från järnframställning. Metallhantverk är känt sedan tidigare i socknen. I början av 1980-talet undersöktes Hällby 237: 1, en boplats/verkstadsplats daterad till äldre bronsålder äldre järnålder (Hjärthner-Holdar 1993). Figur 8. Slagg. Foto: C. Gatti. Utvärdering Utan några naturvetenskapliga analyser är det bara slaggbiten i fyllningsmassorna det enda som talar för en eventuell förhistorisk kontext. Härdar är lämningar som ofta förekommer i boplats- och begravningsmiljöer. Det är vanskligt att dra långtgående slutsatser utifrån en enda anläggning men man kan inte utesluta att härden kan kopplas samman med det angränsande gravfältet. Ytan som öppnades var endast 90 m 2 och det är möjligt att ytterligare härdar finns nära undersökningsområdet. I övrigt har den arkeologiska insatsen säkerställt att inga fornlämningar har kommit till skada i enlighet med Länsstyrelsens beslut. 11

14 Referenser Kart- och arkivmaterial Digitala fastighetskartan Digitala översiktskartan Uppgifter ur FMIS, Litteratur Hjärthner-Holdar Järnets och järnmetallurgins introduktion i Sverige. AUN 16. Uppsala. Lang, R. & Eriksson, T Tyresta En äldre järnåldersboplats och skålgropar. Arkeologisk undersökning RAÄ 599, Tyresta 1:3, Litslena socken, Uppland. Riksantikvarieämbetet UV Uppsala rapport 1997:22. Tekniska och administrativa uppgifter KM projekt nr: Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: , , Undersökningsperiod: 24, augusti 2015 Exploateringsyta: 90 m 2 Personal: Christian Gatti Belägenhet: Tyresta 4:4, Litslena socken, Enköpings kommun, Uppsala län, Uppland Ekonomisk karta: 11H3g SV (RT90) Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Koordinater: X , Y Höjdsystem: - Inmätningsmetod: Dokumentationshandlingar: Fynd: - GPS Inga dokumentshandlingar utöver rapporten arkiveras 12

15 BILAGOR Bilaga 1. Schaktbeskrivning Schakt Storlek, djup Beskrivning Avloppsschakt Oregelbunden form, m, 1,2 m djupt Lager: 1. Vegetationslager/humus, 0,1 m tjock. 2. Grå lerig silt 0,6 m. med inslag av sand, sten i varierande storlek samt recenta fynd: tegel, plast, obrända ben, spik, 3. Brun lera 0,5 m. Bilaga 2. Anläggningsbeskrivning Anläggning Storlek Beskrivning Härd 0,6 0,9 m Anläggningen framkom vid 0,7 m djup. Genomgrävd på 1980-talet och kanske även tidigare. Omrörda massor med kol, sot och en slaggbit. Ej undersökt. Bilaga 3. Fynd Fynd Typ/material Vikt Kommentar 1 Slagg 144 g Slagg från möjlig metallframställning. Påträffades i härden.

16