DOM Meddelad i Stockholm

Transkript

1 1 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Meddelad i Stockholm Mål nr PARTER Kärande Konsumentombudsmannen Box Karlstad Företrädd av processrådet Kristofer Johannesson, adress som ovan Svarande Lugerinc AB, Box Stockholm Ombud: Advokaterna Arvid Bard Bringéus och Staffan Boström Bird & Bird Advokat KB Box Stockholm SLUT 1. förbjuder Lugerinc AB, vid vite om kronor, att i avtal om konsertarrangemang med konsument använda följande eller väsentligen samma avtalsvillkor: när biljetterna väl är köpta kan namnet inte ändras. 2. Lugerinc AB ska ersätta Konsumentombudsmannen för rättegångskostnad med kronor jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från denna dag till dess betalning sker. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Rådhuset, måndag fredag Stockholm Scheelegatan 7 E-post: stockholms.tingsratt@dom.se 08:00 16:00

2 INNEHÅLL 2 BAKGRUND... 3 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING... 4 GRUNDER... 4 KO... 4 Lugerinc... 5 UTVECKLING AV TALAN... 5 KO... 5 Förstahandsgrunden... 5 Andrahandsgrunden... 6 Tredjehandsgrunden... 6 Bemötande av vad Lugerinc anfört om avbeställningsförsäkring... 7 Förbud och vite... 7 Lugerinc... 8 Förstahandsgrunden... 8 Andrahandsgrunden... 9 Tredjehandsgrunden... 9 Avbeställningsförsäkring BEVISNING SKÄL Rättsliga utgångspunkter Är Lugerincs avtalsvillkor oskäligt mot konsumenten? Utformningen av förbudet Vite Sammanfattning Rättegångskostnader... 16

3 BAKGRUND 3 Lugerinc AB (Lugerinc) är verksamt som arrangör av konserter och festivaler med svenska och internationella artister i Sverige och i Norden. Lugerinc ingår i koncernen Live Nation. Live Nation bedriver vanligen sin biljettförsäljning genom koncernbolaget Ticketmaster. Lugerinc anordnade två konserter med artisten Bon Iver i Stockholm i januari Biljetterna till evenemanget förmedlades bl.a. genom Ticketmasters webbplats. Vid försäljningen av konsertbiljetterna tillämpade Lugerinc följande avtalsvillkor (avtalsvillkoret). VIKTIG INFORMATION! Biljetterna till dessa konserter är personliga. Detta innebär att den som gör köpet måste kunna visa giltigt ID som överensstämmer med namnet på biljetten i entrén på konsertkvällen. När biljetterna väl är köpta kan namnet inte ändras. Observera: inga undantag gäller för detta. Max 4 biljetter/person. Om du köper fler än en biljett så måste resterande personer i ditt bokningssällskap gå genom biljettkontrollen samtidigt som dig. Giltig ID-handling måste tas med på konsertkvällen. Efter en anmälan inledde Konsumentverket ett tillsynsärende gällande avtalsvillkoret. I maj 2017 väckte Konsumentombudsmannen (KO) talan mot Lugerinc vid Patent- och marknadsdomstolen. har sedan parterna skriftligen slutfört talan avgjort målet utan huvudförhandling med stöd av 3 kap. 1 lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar och 42 kap. 18 första stycket 5 rättegångsbalken.

4 4 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING KO har yrkat att vid vite om kronor förbjuder Lugerinc att i avtal om konsertarrangemang med konsument använda avtalsvillkoret när biljetterna väl är köpta kan namnet inte ändras och/eller liknande villkor. Lugerinc har bestritt KO:s yrkande. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. GRUNDER KO Avtalsvillkoret är oskäligt enligt 3 lag (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen) på följande grunder. i. Avtalsvillkoret är i första hand oskäligt eftersom det avviker från dispositiva rättsregler genom att beröva konsumenten, dvs. förstahandsköparen, som innehavarare av en naturafordran rätten att fritt överlåta fordringen. ii. Avtalsvillkoret är i andra hand oskäligt på grund av oklarhet eftersom villkoret är utformat på ett för såväl förstahandsköparen som för tredje man, dvs. andrahandsköparen, vilseledande sätt. iii. Avtalsvillkoret är i tredje hand oskäligt eftersom det avviker från dispositiv rätt genom att tvinga biljettköparen själv att inställa sig i biljettkontrollen för att övriga personer i sällskapet ska kunna släppas in. Om en konsument köper till ett helt sällskap och därefter inte kan inställa sig till konserten medför villkoret således att även övriga deltagare i konsumentens sällskap tvingas avstå från konserten.

5 Lugerinc 5 i. Av dispositiv rätt följer att rätten att överlåta en naturafordran kan begränsas. Därför avviker avtalsvillkoret inte från dispositiv rätt. ii. Det finns inte någon tvingande lagstiftning med innebörd att biljetter eller andra rättigheter som förvärvats i strid med ett överlåtelseförbud alltid kan göras gällande av tredje man. Även om överlåtelseförbudet skulle vara vilseledande i förhållande till tredje man kan detta inte medföra att avtalsvillkoret anses oskäligt mot Lugerincs avtalspart, förstahandsköparen, som är bunden av avtalsvillkoret. iii. KO:s tredjehandsgrund bestrids på samma grund som p. i. ovan. Om skulle finna att avtalsvillkoret är oskäligt har Lugerinc i och för sig inga invändningar mot att ett förbud utformas i enlighet med KO:s yrkande. Dock finns det särskilda skäl mot att förbudet förenas med vite eftersom avtalsvillkoret inte längre tillämpas i sin ursprungliga form. UTVECKLING AV TALAN KO KO har till stöd för sin talan anfört i huvudsak följande. Förstahandsgrunden Villkoret orsakar en snedbelastning genom att konsumenten förtas rätten att omsätta sin biljett och orsakas en förmögenhetsförlust om biljetten inte kan utnyttjas samtidigt som avtalsvillkoret praktiskt sett är verkningslöst mot biljettspekulanter. Detta eftersom Lugerinc i praktiken inte kan kräva skadestånd av biljettspekulanter ifall de bryter mot överlåtelseförbudet då Lugerinc inte lider någon skada av det avtalsbrott som en överlåtelse innebär. Vidare medför avtalsvillkoret att konsumenter som förvärvar

6 6 biljetter i andra hand hindras från att delta, trots att de har rätt till det eftersom överlåtelseförbudet saknar sakrättslig verkan. Konsumenterna kommer att respektera överlåtelseförbudet medan biljettspekulanterna inte kommer att göra det. Högsta domstolen prövade överlåtelseförbud principiellt i NJA 2015 s och kom fram till att ett sådant förbud inte skulle tillerkännas verkan mot en andrahandsköpare i ond tro. Detta bekräftades i NJA 2016 s. 51 när ett annat överlåtelseförbud prövades och domstolen hänvisade till NJA 2015 s och konstaterade att det inte fanns någon anledning att frångå ordningen att en förvärvare av en fordran trots överlåtelseförbud ändå får göra fordringen gällande mot gäldenären. Avtalsvillkoret är oskäligt i sig vilket gör att det inte kan balanseras upp av andra villkor i avtalet. Andrahandsgrunden Avtalsvillkoret är utformat på ett för förstahandsköparen vilseledande sätt eftersom denne har anledning att uppfatta villkorets ordalydelse som att biljetten inte kan överlåtas till tredje man, trots att detta är möjligt. Förstahandsköparen vilseleds därmed i fråga om avtalsvillkorets faktiska innebörd. Avtalsvillkoret är utformat på ett för tredje man (andrahandsköparen) vilseledande sätt eftersom villkorets formulering ger intryck av att denne inte har möjlighet att göra biljetten gällande, trots att så är fallet. Efter förvärv är det andrahandsköparen som är fordringsinnehavare och Lugerinc kommer att utan rättsligt stöd åberopa förbudet vid konserttillfället. Andrahandsköparen riskerar ta avtalsvillkoret för gott och inte kräva sin rätt. Tredjehandsgrunden Avtalsvillkoret åstadkommer en snedbelastning i fråga om parternas rättigheter och skyldigheter som innebär att en genomsnittligt sett rimlig balans mellan parterna inte

7 7 föreligger. Utöver vad som framförts under förstahandsgrunden orsakas snedbelastningen av att förstahandsköparen förtas rätten att omsätta biljetterna för övriga personer i sällskapet och orsakas en förmögenhetsförlust om biljetterna inte kan utnyttjas. Avtalsvillkoret är oskäligt i sig vilket medför att det inte kan balanseras upp av andra villkor i avtalet. Bemötande av vad Lugerinc anfört om avbeställningsförsäkring Vad beträffar uppgiften om möjligheten att teckna avbeställningsförsäkring utgör inte försäkringen avtalsinnehåll mellan parterna så länge försäkringen inte har tecknats. Möjligheten att teckna försäkringen ska därmed inte beaktas vid oskälighetsbedömningen. Under alla omständigheter ger försäkringen inte konsumenten en fri och oinskränkt rätt att avbeställa sina biljetter och erhålla återbetalning. Försäkringsskyddet är begränsat till vissa skadehändelser. Förbud och vite Förbud är motiverat från allmän synpunkt eftersom avtalsvillkoret är av masskaraktär och har inte varit föremål för individuell förhandling. Därtill finns det ingen tidigare rättspraxis i frågan om det är skäligt att avtala om förbud att överlåta avtalsrättigheter. Lugerinc ska därför förbjudas att i avtal om konsertarrangemang med konsument använda samma eller liknande villkor. Förbudet ska utformas på det sätt som framgår av yrkandet. Förbudet ska enligt huvudregeln i 3 fjärde stycket avtalsvillkorslagen förenas med vite. Enligt Lugerincs senast registrerade årsredovisning omsätter bolaget ca 240 miljoner kronor, gör ett positivt rörelseresultat om knappt 2,4 miljoner kronor och en årsvinst efter skatt om ca 1,8 miljoner kronor. Det fria egna kapitalet i bolaget uppgick på balansdagen, dvs. den 31 december 2016, till kronor. Det finns därmed varken skäl att sätta vitet högre eller lägre än den nivå som är normalt förekommande i mål av detta slag. KO föreslår att vitesbeloppet bestäms till 1 miljon kronor.

8 Lugerinc 8 Förstahandsgrunden Lugerinc vidgår att det av dispositiv rätt följer att innehavaren av en naturafordran har rätt att fritt överlåta sin fordran. Av dispositiv rätt följer också att denna rätt kan begränsas. Avtalsvillkoret avviker därför inte från dispositiv rätt. Avtalsvillkoret kan inte sägas medföra någon snedbelastning i fråga om parternas rättigheter och skyldigheter. Avtalsvillkoret medför inte någon fördel för konsertarrangören. I den mån avtalsvillkoret kan sägas frånta konsumenten en rättighet uppvägs detta av de fördelar som avtalsvillkoret medför för konsumentkollektivet. Avtalsvillkoret uppställs av artisten och syftar till att artisten vill säkerställa att biljettförsäljningen från arrangörerna sker direkt till fansen för att de ska ha råd att gå på konserten, vilket motverkas om biljetterna först förvärvas av företag och individer i spekulativt syfte (s.k. biljettspekulanter) för vidareöverlåtelse till konsumenten med prispåslag. Lugerinc bestrider att avtalsvillkoret skulle vara praktiskt sett verkningslöst mot biljettspekulanterna. Avtalsvillkoret är bindande mellan parterna och att bryta mot det kan utgöra ett skadeståndsgrundande avtalsbrott. Det påtalade villkoret förhindrar eller i vart fall försvårar biljettspekulation. Avtalsvillkoret förbjuder biljettspekulanter att överlåta biljetter, vilket påverkar deras rättsliga möjligheter. Andrahandsköparen är inte beredd att köpa biljetter eftersom de redan är personligt bundna. Högsta domstolens slutsatser i rättsfallet NJA 2015 s är inte tillämpliga på ett generellt plan. Högsta domstolen slår nämligen fast att det inte kan uteslutas att ett överlåtelseförbud av det aktuella slaget skulle kunna åberopas mot en rättighetsförvärvare i vissa fall. Särskilda skäl gör sig dessutom gällande vid en konsert. En central aspekt i relationen mellan artist och konsertbesökare är att såväl artister som konsertbesökare har ett starkt intresse av att biljetter till konserter ska förmedlas oavkortat och utan olika mellanhänders prispåslag till den konsertbesökande konsumenten. Att

9 9 konsertbesök enbart infrias mot förstahandsköparen är en konsekvens av att Lugerinc vill stävja biljettspekulation vilket är Lugerincs intresse att uppställa avtalsvillkoret. Avsaknad av möjligheten att kunna köpa biljetter på andrahandsmarknaden är inte tillräckligt för att genombryta överlåtelseförbudet. Tredje man (andrahandsköparen) har inte befogat intresse av att kunna göra den överlåtna rättigheten gällande. I NJA 2015 s hade andrahandsköparen först förvärvat en annan rättighet (äganderättigheten till en fastighet) och hade därför ett befogat intresse av att kunna göra gällande felansvar mot entreprenören. Andrahandsgrunden Det finns inte någon tvingande lagstiftning med innebörd att biljetter eller andra rättigheter som förvärvats i strid med ett överlåtelseförbud alltid kan göras gällande av tredje man (andrahandsköparen). Även om överlåtelseförbudet skulle vara vilseledande i förhållande till tredje man kan detta inte medföra att villkoret anses oskäligt mot Lugerincs avtalspart, förstahandsköparen, som är bunden av avtalsvillkoret. Överlåtelse är enligt villkoret förbjudet och villkoret kan således inte vilseleda avtalsparten. Avtalsparten kan inte bli vilseledd avseende någon annans rättsställning för det fall att avtalsparten bryter mot ett giltigt villkor. Andrahandsköparen kommer först i kontakt med villkoret genom att förstahandsköparen bryter mot avtalsvillkoret. Tredjehandsgrunden KO:s tredjehandsgrund bestrids på samma grunder som anförts för förstahandsgrunden med följande tillägg. Möjligheten för förstahandsköparen att köpa flera biljetter i ett namn är ett av Lugerinc medgivet undantag. Tredjehandsgrunden berör bara avtalsparten och i konsekvens med det kan inte avtalsvillkoret vara oskäligt på den grunden om det inte redan är det på förstahandsgrunden. Detta eftersom den här möjligheten ger större frihet åt förstahandsköparen att överlåta biljetter.

10 10 Avbeställningsförsäkring För att uppväga den nackdel som en konsument kan drabbas av då konsumenten på grund av förhinder inte har möjlighet att gå på konserten och saknar möjlighet att överlåta denna, erbjuds konsumenten möjlighet att teckna en avbeställningsförsäkring. Priset för en avbeställningsförsäkring är för närvarande 35 kronor, eller 7 procent av det genomsnittliga biljettpriset om 495 kronor. Det är i och för sig riktigt att avbeställningsförsäkringen inte ger konsumenten en fri och oinskränkt rätt att avbeställa sina biljetter och erhålla återbetalning. Avbeställningsförsäkringen syftar enbart till att skydda biljettinnehavaren när denne inte kan gå på konserten på grund av exempelvis sjukdom eller olycksfall, men däremot inte när denne av något skäl inte vill gå på konserten. Det senare är inte ett skyddsvärt intresse i sammanhanget. BEVISNING Parterna har åberopat skriftlig bevisning. SKÄL Rättsliga utgångspunkter Enligt 3 avtalsvillkorslagen får förbjuda en näringsidkare att i framtiden i liknande fall använda ett avtalsvillkor som med hänsyn till pris och övriga omständigheter är oskäligt mot konsumenten, om förbudet är motiverat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumentens intresse. Ett förbud ska förenas med vite om inte detta av särskilda skäl är obehövligt. Avtalsvillkorslagen genomför Rådets direktiv (93/13/EEG) om oskäliga villkor i konsumentavtal (direktivet). Artikel 3.1 i direktivet stadgar att ett avtalsvillkor som inte har varit föremål för individuell förhandling ska anses vara oskäligt om det i strid med kravet på god sed medför en betydande obalans i parternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till nackdel

11 11 för konsumenten. Vid bedömningen av om avtalsvillkoret är oskäligt mot konsumenten är det viktigt, men inte helt avgörande, vad som skulle ha gällt i avsaknad av avtalsvillkoret. Frågan om ett avtalsvillkor orsakar en betydande obalans ska enligt praxis från EU-domstolen bedömas med beaktande bland annat av de regler som enligt den nationella rätten blir tillämpliga om parterna inte har träffat något sådant avtal, för att avgöra om, och i så fall i vilken grad, avtalet försätter konsumenten i ett sämre läge än vad som följer av gällande nationell rätt (mål C-342/13 Sebestyén EU:C:2014:1857, punkt 27). Domstolen ska pröva huruvida en gentemot konsumenten lojalt och rättvist handlande näringsidkare rimligen kunde utgå från att konsumenten skulle godta ett sådant avtalsvillkor efter en individuell avtalsförhandling (Sebestyén, punkterna 27 28). Huruvida ett visst avtalsvillkor är oskäligt eller inte ska dessutom enligt artikel 4.1 i direktivet bedömas med beaktande av vilken typ av varor eller tjänster som avtalet avser och med hänsyn tagen, vid tiden för avtalets ingående, till alla omständigheter i samband med att avtalet ingicks (Sebestyén, punkt 29). Enligt praxis från Marknadsdomstolen ska avtalsvillkor bedömas efter sin lydelse och innebörd. Att de kan ha tillämpats på ett sätt som avviker från dessa saknar betydelse för prövningen av skäligheten (MD 1997:1). Den omständigheten att en lydelse av ett avtalsvillkor upphört att tillämpas utgör inte hinder mot en prövning av dess skälighet (MD 2006:32). En ytterligare förutsättning att ett förbud ska kunna meddelas är enligt 3 avtalsvillkorslagen att ett förbud är påkallat från allmän synpunkt eller annars ligger i konsumenternas eller konkurrenternas intresse. Är Lugerincs avtalsvillkor oskäligt mot konsumenten? konstaterar inledningsvis att det aktuella avtalsvillkoret inte har förhandlats individuellt för enskilda fall utan har karaktär av standardvillkor. Domstolen finner därför att det är påkallat från allmän synpunkt att pröva det påtalade villkoret.

12 12 Som angetts ovan framgår det av EU-domstolens praxis att en bedömning av om det föreligger en betydande obalans i avtalsparternas rättigheter och skyldigheter enligt avtalet ska göras med beaktande av vad som skulle ha gällt mellan parterna i avsaknad av villkoret ifråga. För att bedöma om villkoret är oskäligt eller inte måste alltså domstolen först ta ställning till vad som gäller ifråga om förbud att överlåta rättigheter i ett ömsesidigt förpliktande avtal. Det saknas lagregler som vare sig förbjuder eller uttryckligen möjliggör för Lugerinc att ha ett avtalsvillkor som innebär att biljetterna inte får överlåtas. Vägledning om möjligheten att avtala om ett förbud att överlåta rättigheter i ett ömsesidigt förpliktande avtal får därför sökas i allmänna civilrättsliga principer. Av praxis framgår att en avtalspart som utgångspunkt har rätt att överlåta sina rättigheter enligt ett avtal. Parterna är emellertid inte förhindrade att avtala om ett överlåtelseförbud, låt vara att ett förbud i vissa fall inte kan göras gällande mot en rättighetsförvärvare. Vidare kan den part som bryter mot överlåtelseförbudet bli skadeståndsskyldig. Praxis bygger inte på några egentliga konsumenthänsyn utan på intresset av den fria omsättningen (se NJA 1966 s. 97, NJA 2015 s och NJA 2016 s. 51). Domstolen konstaterar således att det i och för sig inte kan anses förbjudet att begränsa möjligheterna att överlåta rättigheter i ett avtal, men att huvudregeln är att avtalsparter har rätt att fritt överlåta sina rättigheter i avtalet. I avsaknad av avtalsvillkoret hade konsumenten alltså haft rätt att överlåta de konsertbiljetter som konsumenten hade köpt. Villkoret avviker därmed från dispositiv rätt. Att ett avtalsvillkor avviker från dispositiv rätt behöver emellertid inte i sig medföra, vilket KO synes göra gällande, att villkoret är oskäligt enligt avtalsvillkorslagen. Enligt domstolen kan det finnas situationer när det kan vara motiverat att i konsumentavtal av aktuellt slag acceptera att konsumenten inte får överlåta sina rättigheter. Det skulle t.ex. kunna vara fråga om ett behov ur ordnings- och säkerhetssynpunkt att kontrollera vilka det är som går på en konsert eller ett sportevenemang. Personligt

13 13 knutna biljetter och bokningar skulle även t.ex. kunna vara motiverade om avtalet eller avtalsinnehållet är nära kopplat till konsumenten som person. Vidare får konstateras att om någon agerar i egenskap av biljettspekulant och köper biljetter i syfte att sälja dem vidare för ett högre pris, agerar köparen inte i egenskap av konsument utan som näringsidkare. Det innebär att intresset av att kunna göra en vinst på konsertbiljetter inte är ett skyddsvärt konsumentintresse som kan beaktas enligt avtalsvillkorslagen. Enligt domstolen kan nu aktuellt avtalsvillkor inte anses oskäligt redan på grund av att det avviker från dispositiv rätt, dvs. genom att konsumenten berövas rätten att fritt överlåta sin biljett. Inte heller vad KO har anfört om att andrahandsköpare hindras från att delta vid konserttillfället innebär att avtalsvillkoret kan anses oskäligt. Av utredningen i målet framgår att konsumenten har haft möjlighet att i eget namn köpa upp till fyra konsertbiljetter. Konsumenten har vid köpet fått uppge sitt namn som sedan funnits på var och en av konsertbiljetterna. För att övriga personer i bokningssällskapet ska kunna utnyttja sin biljett har konsumenten varit tvungen att vara med vid biljettkontrollen. På så sätt innebär avtalsvillkoret att resterande personer i bokningssällskapet är beroende av konsumentens möjlighet att närvara vid konserttillfället. En ordning där en konsument kan köpa flera konsertbiljetter samtidigt framstår som praktisk för att tillgodose önskemålet för flera personer att som ett sällskap gå på konserten. Som KO har anfört innebär avtalsvillkoret emellertid att om konsumenten skulle bli sjuk eller av någon annan anledning utebli från konserten kan biljetterna inte användas av övriga i sällskapet. Att samtliga personer i sällskapet förtas möjligheten att gå på konserten kan enligt domstolen innebära betydande ekonomiska konsekvenser för konsumenten och dennes sällskap. Enligt vad Lugerinc anfört kostar en biljett i genomsnitt 495 kronor. Sällskapet kan alltså komma att förlora uppåt kronor på grund av att avtalsvillkoret bl.a. anger att när biljetterna väl är köpta kan namnet inte ändras. Även andra kostnader som konsumenten kan ha haft med anledning av konserten kan komma att bli onyttiga. Konsertarrangörens prestation enligt avtalet, att

14 14 ge tillträde till konserten, kommer inte heller konsumenten till del. Den uteblivna avtalsprestationen innebär i någon mening även en förlust av ideellt slag för konsumenten. Mot denna bakgrund finner domstolen att en gentemot konsumenten lojalt och rättvist handlande näringsidkare rimligen inte har kunnat utgå från att konsumenten skulle godta ett sådant avtalsvillkor efter en individuell avtalsförhandling. Under sådana förhållanden uppkommer en betydande obalans mellan parterna till nackdel för konsumenten. Vad Lugerinc anfört om att en eventuell nackdel vägs upp av fördelar för konsumentkollektivet förändrar inte denna obalans. Avtalsvillkoret är således oskäligt. Vad gäller den möjlighet att teckna avbeställningsförsäkring som Lugerinc har hänvisat till utgör en sådan försäkring inte avtalsinnehåll mellan parterna så länge försäkringen inte har tecknats. Domstolen har därför inte beaktat Lugerincs invändning vid oskälighetsbedömningen. Villkoret är sammanfattningsvis oskäligt och ska förbjudas. Utformningen av förbudet För att tillgodose rättssäkerhetsintresset och möjliggöra ett senare eventuellt utdömande av vitet ska ett vitesföreläggandes föreskrifter vara korrekta, otvetydiga och uttömmande. Adressaten måste i föreläggandet få information om vad som ska eller inte ska göras för att undgå att vitet döms ut. Ett vitesföreläggande ska utformas individuellt efter behovet i varje särskilt fall. Enligt 3 avtalsvillkorslagen får förbjuda näringsidkaren att i framtiden i liknande fall använda samma eller väsentligen samma villkor. Förbudet är utformat i enlighet med detta.

15 Vite 15 Ett förbud enligt avtalsvillkorslagen ska förenas med vite om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Några sådana särskilda skäl har inte framkommit. Av 3 lag (1985:206) om viten framgår att ett vite ska bestämmas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom eller henne att följa det föreläggande som är förenat med vite. Av förarbetena (prop. 1984/85:96 s. 27) till bestämmelsen framgår att vid bedömningen beaktas bl.a. angelägenhetsgraden av förbudet och att det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för adressaten att bryta mot förbudet. Det anses att skyddsintresset bakom ett vitesförbud är av betydelse vid bestämmandet av vitets storlek. Ett viktigt samhälleligt skyddsintresse kan motivera ett högre vitesbelopp. Prövningen av ett vitesbelopps storlek ska göras efter en nyanserad prövning av de olika omständigheterna (Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 21 juni 2017 i mål nr PMT ). KO har gett in Lugerincs årsredovisning för räkenskapsåret Av årsredovisningen framgår att år 2016 hade Lugerinc en årsomsättning om drygt 240 miljoner kronor. Det finns inte någon annan utredning om bolagets ekonomiska förhållanden. Uppgiften från årsredovisningen får därför godtas. Ett vitesbelopp om 1 miljon kronor i förhållande till en omsättning på 240 miljoner kronor är enligt s bedömning ett belopp som kan antas förmå Lugerinc att följa föreläggandet. Sammanfattning har med tillämpning av avtalsvillkorslagen prövat ett avtalsvillkor som Lugerinc har tillämpat vid försäljning av konsertbiljetter. Domstolen har kommit fram till att avtalsvillkoret förutan hade konsumenten haft rätt att överlåta sin konsertbiljett och att avtalsvillkoret innebär en avvikelse från dispositiv rätt. Enbart denna omständighet har emellertid inte inneburit att avtalsvillkoret ansetts oskäligt.

16 16 Däremot har avtalsvillkoret medfört för det fall konsumenten skulle bli sjuk eller av någon annan anledning utebli från konserten att samtliga personer i sällskapet förtas möjligheten att gå på konserten vilket kan innebära betydande konsekvenser för konsumenten och dennes sällskap. Domstolen har därför kommit fram till att avtalsvillkoret när biljetterna väl är köpta kan namnet inte ändras är oskäligt och ska förbjudas. Rättegångskostnader Vid denna utgång i målet ska Lugerinc betraktas som tappande part och fullt ut ersätta KO för dess rättegångskostnad (9 b avtalsvillkorslagen, 3 kap. 1 lagen [2016:188] om patent- och marknadsdomstolar samt 18 kap. 1 rättegångsbalken). Det yrkade beloppet är skäligt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV401 PMD). Överklagande, ställt till Patent- och marknadsöverdomstolen, ska ha kommit in till senast den 14 september Prövningstillstånd krävs. Ingeborg Simonsson Maria Bruder Mirjam Gordan

17 Bilaga 1 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I TVISTEMÅL DV 401 PMD Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga s dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till. Överklagandet prövas av Patent- och marknadsöverdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till Patentoch marknadsdomstolen och det måste ha kommit in till inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i Patent- och marknadsöverdomstolen fordras att prövningstillstånd meddelas. Patent- och marknadsöverdomstolen lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som Patent- och marknadsdomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står Patentoch marknadsdomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Patent- och marknadsöverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av s dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende s domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i Patent- och marknadsöverdomstolen inte lagts fram tidigare, ska klaganden förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Patent- och marknadsöverdomstolen. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av Patent- och marknadsdomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen.

18 Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.