D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5

Transkript

1 D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5 Demokratistatistik 2006

2 Nej till euron D E M O K R A T I S T A T I S T I K R A P P O R T 5 Demokratistatistik 2006 Statistiska centralbyrån 2006

3 2 Nej till euron Democracy Statistics Report no 5 Statistics on democracy 2006 Statistics Sweden 2006 Tidigare publicering Previous publications Producent Producer Rapport 1: Ja och nej till euron. Folkomröstningen om euron 2003, Staffan Sollander & Richard Öhrvall 2004 Rapport 2: Väljartrender. En sammanfattning av några resultat från valundersökningarna , Sören Holmberg & Henrik Oscarsson 2004 Rapport 3: SCB:s demokratistatistik, 2005 Rapport 4: Nej till euron. Henrik Oscarsson & Sören Holmberg 2005 SCB, enheten för demokratistatistik Box , Stockholm tfn E-post: demokrati@scb.se Förfrågningar Jessica Persson Inquiries E-post: jessica.persson@scb.se Barbara Narfström E-post: barbara.narfstrom@scb.se Om du citerar ur denna rapport, var god uppge källan enligt följande: Källa: SCB, Demokratistatistik 2006 When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Statistics on democracy , Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Statistiska centralbyrån. Any reproduction of the contents of this publication without prior permission from Statistics Sweden is prohibited by the Act on Copyright in Literary and Artistic Works (1960:729). Omslag Cover Bodil Hedlund ISSN ISBN ISBN URN:NBN:SE:SCB-2006-ME09ST0601_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro MILJÖMÄRKT Trycksak

4 Demokratistatistik 2006 Förord Förord Denna rapport är den femte som Statistiska centralbyrån (SCB) ger ut i serien Demokratistatistik. I rapporten redovisas ett urval av den statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Rapporten har utarbetats av Jessica Persson. Barbara Narfström och Staffan Sollander har varit behjälpliga i stora delar av arbetet. Inför kommande utgivning av denna rapport emotser SCB gärna synpunkter på innehåll och utformning. Statistiska centralbyrån i juni 2006 Anna Wilén Uno Davidsson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

5

6 Demokratistatistik 2006 Innehåll Innehåll A separate text in English is provided at the end of the publication. Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Läshänvisning...9 Definitioner...10 Val Valresultat Lokal/regional nivå...11 Nationell nivå...14 Internationell nivå...18 Valdeltagande Lokal/regional nivå...19 Nationell nivå...20 Internationell nivå...23 Partier Medlemskap och aktivitet Förtroendevalda Folkvalda Lokal/regional nivå...28 Nationell nivå...32 Samtliga förtroendevalda Medborgare Förtroende Resurser och möjligheter Engagemang och aktivitet bland vuxna Engagemang och aktivitet bland ungdomar Opinion Massmedia Tillgång Konsumtion Specialbearbetningar Utlämnande av datamaterial Statistiska centralbyrån 5

7 Innehåll Demokratistatistik 2006 SCB:s undersökningar på demokratiområdet Demokratidatabasen Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt Partisympatiundersökningen (PSU) Tidsanvändningsundersökningen (TA) Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) Nominerade och valda vid de allmänna valen Valdeltagandeundersökningarna Valresultat Valundersökningarna Fakta om statistiken In English Summary List of terms Statistiska centralbyrån

8 Demokratistatistik 2006 Sammanfattning Sammanfattning SCB har tillgång till ett omfattande statistiskt material som på olika sätt berör tillståndet för den svenska demokratin. SCB har sedan den allmänna rösträttens införande tagit fram statistik över valresultat och valdeltagande i Sverige. Sedan 1982 har SCB redovisat statistik över nominerade och valda kandidater. Från och med 1956 har SCB, i samarbete med Göteborgs universitet, genomfört undersökningar av väljarbeteenden i samband med samtliga riksdagsval, nationella folkomröstningar och Europaparlamentsval. Sedan 1972 genomför SCB Partisympatiundersökningen (PSU) på riksdagens uppdrag och på senare tid har även EU- och EMU/euroopinionen mätts i denna undersökning. Inom ramen för SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) undersöks bland annat medborgerliga aktiviteter och politiska resurser. Dessutom genomför SCB, på uppdragsbasis, många undersökningar inom området demokrati. Exempelvis genomfördes år 2003 en omfattande undersökning om förtroendevalda i kommuner och landsting. I denna publikation redovisas i tabeller och diagram ett urval av all statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Publikationen är strukturerad utifrån ett aktörsperspektiv och inkluderar partier, förtroendevalda, medborgare och massmedia. Ett särskilt avsnitt ägnas åt allmänna val. Denna publikation utgår från samma disposition som demokratistatistisk rapport nr 3 SCB:s demokratistatistik. I den publikationen ges en samlad bild av SCB:s demokratistatistik, av såväl vilka undersökningar som SCB genomför och vilken statistik som produceras, som hur statistiken publiceras. Statistiska centralbyrån 7

9 Sammanfattning Demokratistatistik Statistiska centralbyrån

10 Demokratistatistik 2006 Inledning Inledning SCB har tillgång till ett omfattande statistiskt material som på olika sätt berör tillståndet för den svenska demokratin. I denna publikation redovisas ett urval av den statistik som SCB producerar inom demokratiområdet. Publikationen är strukturerad efter huvudindelningarna Val, Partier, Förtroendevalda, Medborgare och Massmedia. I de fall det finns olika regionala nivåer har uppgifterna sorterats efter lokal/ regional, nationell och internationell nivå. Det bör uppmärksammas att de redovisningar som görs i denna publikation endast är ett axplock av all SCB:s demokratistatistik. På SCB:s webbplats och i publikationer finns fördjupade redovisningar med bland annat andra indelningsgrunder och redovisningsgrupper samt uppgifter för andra år. Läshänvisning Till samtliga tabeller och diagram, som finns publicerade i denna publikation, finns hänvisning till vilken undersökning som ligger till grund för uppgifterna. I kapitlet SCB:s undersökningar på demokratiområdet finns samtliga undersökningar beskrivna. Den som är intresserad av publikationer och publicerade tabeller eller vill besöka Statistikdatabasen (SSD) hittar länkar till dessa på SCB:s webbplats ( Undersökningen av levnadsföhållanden (ULF) finns på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/levnadsförhållanden/undersökningen av levnadsförhållanden (ULF). Därefter väljs Medborgerliga aktiviteter. Tidsanvändningsundersökningen (TA) hittas på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/befolkning. Övriga undersökningar som hänvisas till i denna publikation återfinns på SCB:s webbplats under Statistik efter ämne/medborgarinflytande. Statistiska centralbyrån 9

11 Inledning Demokratistatistik 2006 Sveriges statistiska databaser (SSD) SCB har sedan januari 1997 databaser på Internet. Syftet är att åstadkomma en ökad tillgänglighet till statistiken och att användarna lätt kan ladda ner material för bearbetning i den egna datorn. I statistikdatabasen finns en stor del av den officiella statistiken som SCB ansvarar för. Dessutom finns officiell statistik från en del andra statistikansvariga myndigheter. Innehållet består av en mängd tabeller ur vilka man fritt kan välja önskade uppgifter för visning på skärm, för utskrift eller för överföring till den egna PC:n med möjlighet till vidare bearbetning i t.ex. Excel. Statistikdatabasen är tillgänglig utan kostnad. För att göra uttag som är mindre än tabellceller behöver man inte registrera sig. Vid större uttag och för framtida tilläggstjänster krävs registrering, vilken görs på statistikdatabasens ingångssida. Definitioner Partinamn m Moderata samlingspartiet c Centerpartiet fp Folkpartiet liberalerna kd Kristdemokraterna mp Miljöpartiet de gröna nyd Ny demokrati s Socialdemokraterna v Vänsterpartiet jl Junilistan övr Övriga partier 10 Statistiska centralbyrån

12 Demokratistatistik 2006 Val Val Valresultat Lokal/regional nivå Valresultat vid kommunfullmäktigvalen Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr ,8 18,8 16,1 1,8-45,3 4,4 1, ,9 23,7 10,4 2,1-43,2 5,1 1, ,1 22,1 11,3 2,0-43,0 4,9 1, ,6 17,7 10,5 2,1-43,0 5,8 2, ,7 15,3 6,0 2,4 1,6 45,5 5,4 2, ,6 11,9 12,4 2,0 2,5 42,6 5,3 2, ,1 12,5 11,3 2,8 5,6 41,6 5,5 2, ,2 11,2 9,6 5,8 3,6 36,6 4,8 6, ,2 10,1 6,9 3,2 5,3 43,4 6,0 4, ,3 8,2 6,0 8,0 4,8 35,1 10,2 5, ,6 8,6 11,5 7,1 4,3 37,3 8,2 5,4 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1919) 1 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 3,4 procent. Valresultat vid landstingsfullmäktigvalen Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr ,6 20,6 15,3 1,9-45,8 4,3 0, ,8 25,2 9,5 2,1-43,8 5,0 0, ,9 23,2 10,9 1,9-43,7 4,7 0, ,6 18,6 10,4 2,0-43,9 5,5 0, ,9 16,0 5,7 2,4 1,9 46,6 5,1 0, ,7 12,0 13,2 2,0 2,0 44,4 5,1 0, ,9 12,4 12,3 3,1 4,8 43,7 5,3 0, ,2 11,0 10,8 7,0 3,1 38,3 4,8 1, ,2 9,4 7,4 3,7 4,6 45,5 6,0 3, ,2 6,7 6,1 10,0 4,4 35,8 10,8 4, ,6 7,0 12,0 8,2 3,9 38,5 8,4 5,4 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1910) 1 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 0,7 procent. Statistiska centralbyrån 11

13 Val Demokratistatistik 2006 Mandatfördelning i partiernas tre starkaste fästen vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen Antal och procent Mandat i kommunfullmäktige Mandat i landstingsfullmäktige Parti och Parti och kommun Antal Andel i % landsting Antal Andel i % m m Vellinge 33 67,4 Stockholms läns 37 24,8 Danderyd 20 44,4 Skåne läns 31 20,8 Täby 26 42,6 Hallands läns 14 19,7 c c Säffle 21 51,2 Jämtlands läns 10 18,2 Mönsterås 25 51,0 Kronobergs läns 7 15,6 Åmål 14 45,2 Kalmar läns 9 14,3 fp fp Täby 17 27,9 Stockholms läns 26 17,5 Tibro 9 25,7 Uppsala läns 11 15,5 Olofström ,4 Västmanlands läns 11 13,6 kd kd Gnosjö 12 29,3 Jönköpings läns 16 19,8 Sävsjö 12 26,7 Kalmar läns 9 14,3 Aneby 9 25,7 Västra Götalands läns 15 10,1 mp mp Kalix 17 41,5 Jämtlands läns 3 5,5 Ekerö 4 9,8 Stockholms läns 7 4,7 Partille 4 9,8 Södermanlands läns 3 4,6 s s Karlskoga 30 58,8 Västernorrlands läns 37 48,1 Munkfors 18 58,1 Blekinge läns 22 46,8 Överkalix 18 58,1 Västerbottens läns 33 46,5 v v Fagersta 19 54,3 Norrbottens läns 8 11,3 Norberg 12 38,7 Västerbottens läns 8 11,3 Arjeplog 10 32,3 Jämtlands läns 6 10,9 Källa: Valresultat, SCB 1 Inklusive två obesatta mandat. 12 Statistiska centralbyrån

14 Demokratistatistik 2006 Val Antal kommunala folkomröstningar* i kommuner och landsting mandatperioden Antal folkomröstningar Kommuner Landsting Ingen folkomröstning En folkomröstning 11 0 Uppgift saknas 1 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * Kommuner och landsting kan själva initiera folkomröstningar. Enligt lagen om kommunala folkomröstningar måste fullmäktige också pröva om en folkomröstning skall hållas om minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsinvånarna begär det. Antal partier som ingick i den styrande fullmäktigemajoriteten i kommuner och landsting direkt efter valet 2002 Antal partier Kommuner Landsting Ej tillämpligt Uppgift saknas 6 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB 1 Ej tillämpligt p.g.a. skiftande majoritet i olika frågor. Statistiska centralbyrån 13

15 Val Demokratistatistik 2006 Nationell nivå Valresultat vid riksdagsvalen *. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp m+ c+fp c+fp kd s v övr ,2-40, ,5-0, ,7-32, ,1-0, ,5 0,2 26, ,4-0, ,7 8,5 27, ,2-0, ,9 14,2 21, ,1-0, ,8 11,1 19, ,4 4,6 0, ,1 10,8 16, ,1 5,1 0, ,4 11,2 15, ,0 6,4 0, ,5 14,1 11, ,7 8,3 0, ,6 14,3 12, ,9 7,7 1, ,0 12,0 12, ,8 4,2 0, ,9 13,6 12, ,7 10,3 0, ,3 12,4 22, ,1 6,3 0, ,4 10,7 24, ,1 4,3 0, ,1 9,4 23, ,6 5,0 0, ,5 12,7 18, ,2 3,4 0, ,5 13,6 17, ,8 4,5 0, ,7 13,2 17,0 1,5 0,3 1,8 47,3 5,2 0, ,9 15,7 14,3 1,7 0,9 1,5 50,1 3,0 0,0 Källa: Valresultat, SCB * Riksdagsval t.o.m gäller andrakammarvalet. 1 Vår 2 Höst Partiernas beteckningar m = moderata samlingspartiet, tidigare: högerpartiet, dessförinnan moderata (inräknat liberala försvarsvänner) c = centerpartiet, dessförinnan bondeförbundet (inräknat jordbrukarnas riksförbund) fp = folkpartiet liberalerna, tidigare: folkpartiet, liberala och frisinnade kd = kristdemokraterna, tidigare: kristdemokratiska samhällspartiet och kristen demokratisk samling (kds) mp= miljöpartiet de gröna nyd = ny demokrati s = arbetarepartiet socialdemokraterna (inräknat vänstersocialister) v = vänsterpartiet, tidigare: vänsterpartiet kommunisterna (vpk), dessförinnan kommunisterna (inräknat socialister) övr = övriga partier m+c+fp betecknar medborgerlig samling (1966 samlingsrörelser under olika namn, 1968 samling 68) c+fp betecknar mellanpartierna (1966 mittensamverkan, mellanpartierna eller samverkan mellan c och fp, 1968 och 1970 mittenpartierna) 14 Statistiska centralbyrån

16 Demokratistatistik 2006 Val Valresultat vid riksdagsvalen *. Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v övr ,5 19,9 16,2 1,8-45,3 4,8 0, ,3 25,1 9,4 1,8-43,6 5,3 0, ,6 24,1 11,1 1,4-42,7 4,8 0, ,3 18,1 10,6 1,4-43,2 5,6 0, ,6 15,5 5,9 1,9 1,7 45,6 5,6 0, ,3 12,4 1 14,2 0,0 1 1,5 44,7 5,4 0, ,3 11,3 12,2 2,9 5,5 43,2 5,8 0, ,9 8,5 9,1 7,1 3,4 37,7 4,5 7, ,4 7,7 7,2 4,1 5,0 45,3 6,2 2, ,9 5,1 4,7 11,7 4,5 36,4 12,0 2, ,3 6,2 13,4 9,1 4,6 39,9 8,4 3,1 Källa: Valresultat, SCB * Fr.o.m enkammarriksdag. 1 Valsamverkan mellan centerpartiet och dåvarande kristen demokratisk samling (kds) nuvarande kristdemokraterna (kd). 2 I övriga ingår ny demokrati (nyd) med 6,7 procent. Valresultat på nationell nivå vid de allmänna valen Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent Procent Riksdagsvalet Landstingsfullmäktigvalet Kommunfullmäktigvalet m c fp kd mp s v övr Källa: Valresultat, SCB Statistiska centralbyrån 15

17 Val Demokratistatistik 2006 Partiernas tre starkaste respektive tre svagaste kommuner vid riksdagsvalet Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent Partiernas tre starkaste kommuner Partiernas tre svagaste kommuner Parti och kommun m Avgivna valsedlar i % Parti och kommun m Avgivna valsedlar i % Danderyd 45,1 Vilhelmina 3,2 Vellinge 38,6 Överkalix 3,6 Lidingö 36,4 Dorotea 3,8 c c Robertsfors 30,4 Malmö 1,2 Ovanåker 23,2 Botkyrka 1,6 Berg 22,1 Nacka 1,7 fp fp Årjäng 27,0 Pajala 2,2 Lidingö 26,5 Övertorneå 2,6 Täby 25,3 Överkalix 3,2 kd kd Gnosjö 30,6 Bräcke 2,6 Aneby 28,3 Ragunda 3,2 Öckerö 27,3 Gällivare 3,4 mp mp Kalix 8,8 Bjurholm 0,9 Jokkmokk 8,7 Norsjö 1,7 Lund 7,2 Dorotea 1,8 s s Hällefors 62,6 Danderyd 11,2 Älvkarleby 61,2 Lidingö 17,0 Degerfors 60,8 Täby 19,5 v v Pajala 19,5 Vellinge 1,4 Malå 17,3 Danderyd 2,1 Norberg 17,2 Lomma 2,6 Källa: Valresultat, SCB 16 Statistiska centralbyrån

18 Demokratistatistik 2006 Val Valresultat vid nationella folkomröstningar Giltiga valsedlars fördelning efter röstningsalternativ*. Procent År Folkomröstning om: Avgivna valsedlar i % 1922 Rusdrycksförbud För införande av fullständigt rusdrycksförbud 49,0 Mot införande av fullständigt rusdrycksförbud 51, Högertrafik För införande av högertrafik 15,5 För bibehållande av vänstertrafik 82, Pensionsfrågan, ATP 1 Förslag nr 1 (socialdemokraternas förslag) 45,8 Förslag nr 2 (centerpartiets förslag) 15,0 Förslag nr 3 (högern, folkpartiets förslag) 35, Kärnkraften 2 Linje 1 (m) 18,9 Linje 2 (s, fp) 39,1 Linje 3 (c, kds, vpk) 38, EU Ja till medlemskap 52,3 Nej till medlemskap 46, Införandet av euron som valuta Ja till införandet av euron som valuta 42,0 Nej till införandet av euron som valuta 55,9 Källa: Valresultat (Folkomröstningar), SCB * I en folkomröstning räknas blanka röster som giltiga till skillnad från i de allmänna valen där blanka röster räknas som ogiltiga. 1 Pensionsfrågan, ATP Förslag nr 1: Löntagare får lagfäst rätt till tilläggspensioner, som avpassas efter tidigare lön och behåller sitt värde. Andra förvärvsarbetande - företagare m.fl. - får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 2: Löntagare, företagare och andra får möjlighet att till begränsat belopp frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, som med garanti av staten behåller sitt värde. Förslag nr 3: Löntagare, företagare och andra får frivilligt försäkra sig för tilläggspensioner, och i gällande lagstiftning genomföres ändringar, som underlättar att tilläggspensionerna utan garanti av staten behåller sitt värde. Anslutningen till tilläggspensioneringen kan ske genom kollektivavtal eller genom andra överenskommelser, enskilt eller gruppvis. 2 Kärnkraften Linje 1: Kärnkraften avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. För att bl.a. minska oljeberoendet och i avvaktan på att förnybara energikällor blir tillgängliga används högst de 12 kärnkraftsreaktorer som i dag är i drift, färdiga eller under arbete. Ingen ytterligare kärnkraftsutbyggnad skall förekomma. Säkerhetssynpunkter blir avgörande för den ordning i vilken reaktorerna tas ur drift. Linje 2: Se linje 1. Dessutom fanns följande text på linje 2:s valsedels baksida: Energihushållningen bedrivs kraftfullt och stimuleras ytterligare. De svagaste grupperna i samhället skyddas. Åtgärder vidtas för att styra elkonsumtionen bl.a. för att förhindra direktverkande elvärme i ny permanentbebyggelse. Forskning och utveckling av förnybara energi- Statistiska centralbyrån 17

19 Val Demokratistatistik 2006 källor forceras under samhällets ledning. Miljö- och säkerhetsförbättrande åtgärder vid kärnkraftverken genomförs. En särskild säkerhetsstudie görs vid varje reaktor. För medborgarnas insyn tillsätts vid varje kärnkraftverk en säkerhetskommitté med lokal förankring. Elproduktion genom olje- och kolkondenskraftverk undviks. Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun. Övervinster i vattenkraftproduktionen indrages genom beskattning. Linje 3: NEJ till fortsatt utbyggnad av kärnkraften. Avveckling av nuvarande sex reaktorer i drift inom högst tio år. En hushållningsplan för minskat oljeberoende genomförs på grundval av - fortsatt och intensifierad energibesparing - kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Reaktorerna i drift underkastas skärpta säkerhetskrav. Icke laddade reaktorer tas aldrig i drift. Uranbrytning tillåts inte i vårt land. På valsedelns baksida fanns följande text: Om pågående eller kommande säkerhetsanalyser så kräver, innebär detta förslag självfallet att omedelbar avstängning skall ske. Arbetet mot kärnvapenspridning och atomvapen skall intensifieras. Ingen upparbetning tillåts och export av reaktorer och reaktorteknologi upphör. Sysselsättningen ökas genom alternativ energiproduktion, effektivare energihushållning samt förädling av råvaror. Internationell nivå Valresultat vid Europaparlamentsvalen i Sverige Giltiga valsedlars fördelning efter parti. Procent År m c fp kd mp s v jl övr ,2 7,2 4,8 3,9 17,2 28,1 12,9-2, ,7 6,0 13,9 7,6 9,5 26,0 15,8-0, ,2 6,3 9,9 5,7 6,0 24,6 12,8 14,5 2,2 Källa: Valresultat (Europaparlamentsval), SCB 18 Statistiska centralbyrån

20 Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande Valdeltagande = röstande i procent av röstberättigade Lokal/regional nivå Valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen Procent År Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen ,1 88, ,5 90, ,4 90, ,0 89, ,6 89, ,8 88, ,0 84, ,3 84, ,4 84, ,6 78, ,9 77,5 Källa: Valresultat, SCB (Uppgifter om valdeltagande finns fr.o.m när det gäller kommunfullmäktigvalen och fr.o.m när det gäller landstingsfullmäktigvalen) De fem kommuner med högst valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen Procent Kommuner Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen Lomma 87,8 87,4 Vellinge 87,4 86,5 Danderyd 86,2 85,9 Ekerö 85,4 85,1 Täby 85,1 84,8 Källa: Valresultat, SCB De fem kommuner med lägst valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen och landstingsfullmäktigvalen Procent Kommuner Kommunfullmäktigvalen Landstingsfullmäktigvalen Haparanda 57,8 56,9 Strömstad 66,1 65,0 Eda 67,7 67,2 Botkyrka 68,7 68,5 Årjäng 69,1 68,6 Källa: Valresultat, SCB Statistiska centralbyrån 19

21 Val Demokratistatistik 2006 Valdeltagande vid kommunfullmäktigvalen bland utländska medborgare* efter kön och efter utländska förstagångsväljare. Procent Procent Män Kvinnor Förstagångsväljare Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB * År 1976 infördes rösträtt i de kommunala valen för utländska medborgare. Nationell nivå Valdeltagande vid riksdagsvalen * efter kön. Procent Procent Män Kvinnor Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB * År 1919 fattades beslut om lika och allmän rösträtt för kvinnor och män samt valbarhet till riksdagens andra kammare. År 1921 hölls de första riksdagsvalen där kvinnor deltog. 20 Statistiska centralbyrån

22 Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande vid riksdagsvalen *. Procent År Valdeltagande i % , , , , , , , , , , ,1 Källa: Valresultat, SCB * Fr.o.m enkammarriksdag. Valdeltagande vid riksdagsvalen bland förstagångsväljare efter kön. Procent Procent Kvinnor Män Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB Statistiska centralbyrån 21

23 Val Demokratistatistik 2006 De fem kommuner med högst respektive lägst valdeltagande vid riksdagsvalet Procent Högst valdeltagande Lägst valdeltagande Kommun Valdeltagande i % Kommun Valdeltagande i % Lomma 88,1 Haparanda 67,2 Vellinge 87,6 Älvdalen 71,5 Danderyd 87,6 Ljusdal 71,9 Täby 86,7 Strömstad 72,0 Ekerö 86,2 Klippan 73,7 Källa: Valresultat, SCB Valdeltagande vid riksdagsvalet 2002 efter kön samt ursprung, socioekonomisk grupp och utbildningsnivå. Procent Procent Samtliga Ursprung Utrikes födda Män Kvinnor Inrikes födda Socioekonomisk grupp Arbetare Tjänstemän Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Källa: Valdeltagandeundersökningarna, SCB 22 Statistiska centralbyrån

24 Demokratistatistik 2006 Val Valdeltagande vid nationella folkomröstningar Procent År Folkomröstning om: Valdeltagande i % 1922 Rusdrycksförbud 55, Högertrafik 53, Pensionsfrågan, ATP 72, Kärnkraften 75, EU 83, Införandet av euron som valuta 82,6 Källa: Valresultat (Folkomröstningar), SCB Internationell nivå Valdeltagande i Sverige vid Europaparlamentsvalen Procent År Valdeltagande i % , , ,9 Källa: Valresultat (Europaparlamentsvalen), SCB Statistiska centralbyrån 23

25 Val Demokratistatistik 2006 Valdeltagande vid Europaparlamentsvalen i respektive medlemsland. Procent Valår Medlemsland Belgien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien EU Totalt Källa: Valresultat (Europaparlamentsvalen), SCB - Ej medlem/ har ej genomfört landets första parlamentsval. 1 Valdeltagande år Valdeltagande år Röstplikt föreligger. 24 Statistiska centralbyrån

26 Demokratistatistik 2006 Partier Partier Medlemskap och aktivitet Medlem i politiskt parti efter kön*. Procent Procent Män Kvinnor Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB * Avser män och kvinnor år. Medlem i politiskt parti och 2004 efter kön och ålder. Procent Män Kvinnor Samtliga Ålder år 11,0 5,5 7,8 3,3 9,4 4, år 11,2 3,0 8,6 1,6 9,9 2, år 14,4 2,8 9,5 3,6 12,0 3, år 21,6 7,4 14,6 5,8 18,0 6, år 23,5 8,5 14,6 9,0 19,1 8, år 20,5 15,3 14,1 8,4 17,1 11, år 18,7 14,6 9,7 10,5 13,4 12,2 Samtliga 16,6 7,1 11,2 5,7 13,8 6,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 25

27 Partier Demokratistatistik 2006 Medlem i politiskt parti och 2004 efter kön samt ursprung, socioekonomisk grupp och H-region. Procent Män Kvinnor Samtliga Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 11,4 5,7 5,7 4,0 8,4 4,8 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 9,5 6,9 9,0 3,1 9,3 5,0 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 11,8 5,7 8,0 1,5 10,1 3,5 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 17,1 7,3 12,0 6,3 14,6 6,8 Socioekonomisk grupp Arbetare 15,4 6,2 9,6 5,0 12,5 5,6 Tjänstemän 15,3 7,3 11,3 6,4 13,2 6,8 H-region 1 H1 Stockholm 11,8 6,4 8,9 3,5 10,3 4,9 H2 Göteborg och Malmö 12,8 4,1 8,4 3,1 10,6 3,6 H3 Större städer 17,1 7,7 10,8 6,7 13,9 7,2 H4 Södra mellanbygden 20,2 8,0 13,2 8,1 16,8 8,1 H5 Norra tätbygden 20,2 6,3 15,2 6,4 17,5 6,4 H6 Norra glesbygden 18,4 11,9 14,2 6,0 16,3 9,0 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1 H-region (Homogenitetsregion)= indelning av landets kommuner efter befolkningstäthet. Förtroendeuppdrag i politiskt parti och efter kön. Procent Är medlem i politiskt parti och har svarat JA på frågan Har du något förtroendeuppdrag i partiet? Män 1,9 1,7 Kvinnor 1,6 1,2 Samtliga 1,7 1,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 26 Statistiska centralbyrån

28 Demokratistatistik 2006 Partier Aktiv medlem i politiskt parti * efter kön. Procent Är medlem i politiskt parti och har svarat JA på frågan Deltar du aktivt i partiets (ungdoms/- kvinnoförbundets) verksamhet?. Procent Män 3 2 Kvinnor Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB * Uppgifter saknas för åren och Varit på möte med politiskt parti de senaste 12 månaderna efter kön. Procent Har svarat JA på frågan Har du varit på något möte eller sammankomst med något politiskt parti (även ungdoms- eller kvinnoförbund) under de senaste tolv månaderna?. Procent Män 8 6 Kvinnor Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 27

29 Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Folkvalda Med folkvalda avses här personer som genom val blivit utsedda till ledamöter i riksdag, landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige. De fördelningar som redovisas avser valdagen, dvs. när sammanräkningen av valen avslutades. Det innebär att dessa fördelningar kan förändras när ersättare tar över mandat. Lokal/regional nivå Valda ledamöter vid val till kommunfullmäktige 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v övr Totalt Män 64,7 60,6 59,8 59,8 55,5 52,6 52,5 71,4 57,6 Kvinnor 35,3 39,4 41,1 40,2 44,5 47,4 47,5 28,6 42,4 Ålder år 4,9 4,7 4,5 4,5 9,9 4,9 7,6 4,9 5, år 30,3 37,5 32,6 43,0 44,9 35,5 50,4 30,4 36, år 53,3 51,0 50,4 43,0 37,7 52,7 38,8 39,6 49,4 65- år 11,5 6,8 12,5 9,5 7,4 7,4 3,3 25,0 8,9 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 5,1 1,2 7,9 5,9 11,5 7,3 11,2 4,6 6,5 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1,5 0,7 0,9 1,1 2,3 1,0 1,4 2,5 1,2 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 4,8 3,2 4,9 3,8 5,2 4,4 6,0 4,1 4,5 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 88,7 94,8 86,4 89,1 81,0 87,3 81,3 88,9 87,9 Tabellen fortsätter på nästa sida. 28 Statistiska centralbyrån

30 Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Forts. valda ledamöter vid val till kommunfullmäktige 2002 m c fp kd mp s v övr Totalt Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 8,5 13,6 5,9 8,9 4,7 17,1 8,7 18,7 12,6 Gymnasial utbildning 30,1 47,2 26,1 33,7 25,1 50,0 36,0 41,2 40,7 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 23,0 20,8 22,2 22,8 27,3 16,9 21,5 15,4 19,9 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 37,8 18,2 45,2 33,7 42,4 16,0 33,3 20,6 26,2 Uppgift om utbildningsnivå saknas 0,7 0,2 0,6 1,0 0,5 0,1 0,5 4,1 0,5 Antal valda Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 var Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat, ett i Håbo och två i Olofström. Valda ledamöter vid val till landstingsfullmäktige 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v övr Totalt Män 57,7 65,5 52,9 50,4 47,3 51,0 42,8 53,7 52,7 Kvinnor 42,3 34,5 47,1 49,6 52,7 49,0 57,2 46,3 47,3 Ålder år 4,0 2,2 6,4 5,7 9,1 3,7 7,6 1,9 4, år 28,1 28,8 21,9 35,5 47,3 31,5 46,2 18,5 31, år 56,1 63,3 56,7 48,9 41,8 59,4 40,7 57,4 55,7 65- år 11,9 5,8 15,0 9,9 1,8 5,4 5,5 22,2 8,3 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 5,5 1,4 8,0 7,1 9,1 6,6 15,2 1,9 6,9 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 1,2 0,7 1,6 0,7 3,6 0,6 2,1 0,0 1,0 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 6,7 2,9 2,1 2,8 7,3 3,8 2,1 13,0 4,2 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 86,6 95,0 88,2 89,4 80,0 89,0 80,7 85,2 87,9 Tabellen fortsätter på nästa sida. Statistiska centralbyrån 29

31 Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Forts. valda ledamöter vid val till landstingsfullmäktige 2002 m c fp kd mp s v övr Totalt Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 4,0 6,5 2,1 4,3 0,0 12,9 6,2 5,6 7,8 Gymnasial utbildning 20,2 37,4 22,5 24,8 25,5 42,5 27,6 38,9 32,9 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 24,1 24,5 18,2 22,0 29,1 19,4 22,1 20,4 21,2 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 51,8 31,7 56,7 48,9 45,5 25,1 44,1 33,3 37,9 Uppgift om utbildningsnivå saknas 0,0 0,0 0,5 0,0 0,0 0,1 0,0 1,9 0,2 Antal valda Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till kommunfullmäktige 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 14,9 5,5 49,9 29, c 20,0 8,2 40,7 31, fp 16,5 8,5 42,4 32, kd 21,2 8,9 38,6 31, mp 12,9 11,7 42,7 32, s 4,8 2,4 47,8 44, v 14,5 11,4 38,0 36, övriga 26,2 5,1 45,2 23, Hela riket 1 12,7 5,9 45,0 36, Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till kommunfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst fem procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 50 röster. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten ( 1 Tillgängliga mandat i kommunfullmäktigvalen 2002 var Folkpartiet har ej tillsatt tre mandat, ett i Håbo och två i Olofström. 30 Statistiska centralbyrån

32 Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till landstingsfullmäktige 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 25,3 18,2 32,4 24, c 50,4 27,3 15,1 7, fp 22,5 18,7 30,5 28, kd 30,5 30,5 19,9 19, mp 18,2 27,3 29,1 25, s 5,3 5,3 45,7 43, v 21,4 29,7 21,4 27, övriga 16,7 25,9 37,0 20, Hela riket 18,4 16,3 34,2 31, Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till landstingsfullmäktige på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst fem procent av partiets röster i valkretsen, dock minst 100 röster. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten ( Statistiska centralbyrån 31

33 Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Nationell nivå Valda ledamöter vid val till riksdagen 2002 efter parti samt kön, ålder, ursprung och utbildningsnivå. Procent Kön m c fp kd mp s v Totalt Män 60,0 50,0 52,1 69,7 41,2 52,8 53,3 54,7 Kvinnor 40,0 50,0 47,9 30,3 58,8 47,2 46,7 45,3 Ålder år 7,3 4,5 6,3 3,0 11,8 1,4 3,3 4, år 36,4 50,0 50,0 39,4 47,1 43,1 46,7 43, år 54,5 45,5 41,7 54,5 35,3 54,9 46,7 50,7 65- år 1,8 0,0 2,1 3,0 5,9 0,7 3,3 1,7 Ursprung Utländsk bakgrund Utrikes födda 1,8 0,0 12,5 6,1 0,0 4,9 10,0 5,4 Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 0,0 0,0 0,0 3,0 5,9 0,0 3,3 0,9 Svensk bakgrund Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 7,3 0,0 2,1 3,0 5,9 9,0 10,0 6,6 Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 90,9 100,0 85,4 87,9 88,2 86,1 76,7 87,1 Utbildningsnivå Förgymnasial utbildning 3,6 4,5 0,0 6,1 11,8 14,6 0,0 8,0 Gymnasial utbildning 21,8 31,8 16,7 24,2 23,5 40,3 20,0 29,5 Eftergymnasial utbildning mindre än 3 år 20,0 18,2 18,8 21,2 17,6 16,0 26,7 18,6 Eftergymnasial utbildning 3 år eller mer 54,5 45,5 64,6 48,5 47,1 29,2 53,3 43,8 Antal valda Källa: Nominerade och valda vid de allmänna valen, SCB (Uppgifter finns fr.o.m. 1982) 32 Statistiska centralbyrån

34 Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Ledamöter valda genom personröster* och jämförelsetal vid val till riksdagen 2002 efter kön och parti. Procent Valda genom personröster (%) Valda genom jämförelsetal (%) Antal erhållna mandat Parti Män Kvinnor Män Kvinnor S:a Män Kvinnor Samtliga m 25,5 7,3 34,5 32, c 36,4 45,5 13,6 4, fp 12,5 10,4 39,6 37, kd 27,3 9,1 42,4 21, mp 5,9 23,5 35,3 35, s 5,6 3,5 47,2 43, v 13,3 16,7 40,0 30, Hela riket 14,3 10,3 40,4 35, Källa: Valresultat, SCB * Mandat tillsätts i första hand efter antal personröster. För att bli vald till riksdagen på grundval av personröster måste en kandidat få det antal personröster som motsvarar minst åtta procent av partiets röster i valkretsen. För mer information om personröstningsregler, ledamöter som avgått under mandatperioden m.m. se valmyndigheten ( Riksdagens sammansättning * efter kön. Antal riksdagsledamöter Antal riksdagsledamöter Män Kvinnor Källa: Valresultat, SCB * Tidpunkten för uppgifterna åren avser 10 januari respektive år. Till och med september 1975 var riksdagsåret lika med kalenderåret. Därefter börjar riksdagsåret omkring den 1 oktober. Statistiska centralbyrån 33

35 Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Samtliga förtroendevalda Med samtliga förtroendevalda avses här personer som innehar förtroendeuppdrag i kommuner och landsting. Det innefattar folkvalda ledamöter samt ersättare i fullmäktige, ledamöter och ersättare i nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Förtroendevalda i kommuner 2003 efter kön och parti. Procent och antal Parti Män Kvinnor Summa Antal m 65,3 34, c 60,8 39, fp 60,3 39, kd 61,1 38, mp 52,3 47, s 56,9 43, v 54,1 45, övriga 65,8 34, Totalt 59,4 40, Kön Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Förtroendevalda i landsting 2003 efter kön och parti. Procent och antal Parti Män Kvinnor Summa Antal m 56,5 43, c 53,8 46, fp 52,2 47, kd 51,9 48, mp 44,4 55, s 50,6 49, v 48,6 51, övriga 57,9 42, Totalt 51,8 48, Kön Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB 34 Statistiska centralbyrån

36 Demokratistatistik 2006 Förtroendevalda Förtroendevalda i kommuner 2003 efter kön samt ålder och födelseland. Procent och antal Ålder Kön Män Kvinnor Samtliga Antal år 6,7 7,7 7, år 31,8 39,2 34, år 46,8 43,3 45, år 14,7 9,8 12, Summa Födelseland Inrikes födda 92,9 91,6 92, Utrikes födda 7,1 8,4 7, Summa Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Förtroendevalda i landsting 2003 efter kön samt ålder och födelseland. Procent Ålder Kön Män Kvinnor Samtliga Antal år 4,9 5,0 4, år 28,4 34,1 31, år 54,4 50,5 52, år 12,3 10,4 11,4 530 Summa Födelseland Inrikes födda 93,1 91,5 92, Utrikes födda 6,9 8,5 7,7 359 Summa Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Statistiska centralbyrån 35

37 Förtroendevalda Demokratistatistik 2006 Antal förtroendeuppdrag i kommuner 2003 efter organ och positioner Organ Antal förtroendeuppdrag Kommunfullmäktige Kommunstyrelser Facknämnder Kommundelsnämnder Övriga Totalt Positioner Ordförande Vide ordförande Ledamöter Ersättare Totalt Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Antal förtroendeuppdrag i landsting 2003 efter organ och positioner Organ Antal förtroendeuppdrag Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelser 572 Facknämnder Övriga 270 Totalt Positioner Ordförande 230 Vide ordförande 337 Ledamöter Ersättare Totalt Källa: Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting, SCB Antal kommuner och landsting där majoriteten respektive minoriteten i fullmäktige utser revisionens ordförande 2003 Kommuner Landsting Majoriteten utser 79 6 Minoriteten utser Uppgift saknas 10 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB 36 Statistiska centralbyrån

38 Demokratistatistik 2006 Medborgare Medborgare Förtroende Misstro mot partier och politiker Procent som instämmer Procent som instämmer i påståendena: Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter = Misstro mot partier och De som sitter i riksdagen och beslutar tar inte mycket hänsyn till vad vanligt folk tycker och tänker = Misstro mot politiker. Procent som instämmer Misstro mot politiker Misstro mot partier Källa: Valundersökningarna, SCB Grad av förtroende för svenska politiker Procent Svar på frågan: Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Har Du mycket stort förtroende, ganska stort förtroende, ganska litet förtroende eller mycket litet förtroende? Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Vet inte/vill inte svara Summa Antal intervjuade Källa: Valundersökningarna, SCB Statistiska centralbyrån 37

39 Medborgare Demokratistatistik 2006 Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala partiorganisationen bland medlemmar inom politiska partier efter kön. Procent Män Kvinnor Mycket bra Inte särskilt bra Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Syn på de förtroendevalda kommunalpolitikernas sätt att sköta sina uppgifter bland samtliga medborgare efter kön. Procent Män 4 Kvinnor Mycket bra Inte särskilt bra Vet ej Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 38 Statistiska centralbyrån

40 Demokratistatistik 2006 Medborgare Syn på de förtroendevaldas sätt att sköta sina uppgifter i den lokala fackföreningen/lantbruks-/företagarorganisationen bland medlemmar efter kön. Procent Andelar bland medlemmar i någon fackförening/lantbruks-/företagarorganisation (anställda som normalt arbetar minst 16 timmar per vecka). Män Kvinnor Mycket bra Inte särskilt bra Ganska bra Inte bra alls Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Resurser och möjligheter Personer som upplever sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlade av någon myndighet, institution eller något företag samt andel av dessa som försökt att få rättelse och efter kön. Procent Orättvist behandlade Andel av dessa som försökt att få rättelse Män 52,3 52,1 84,4 86,4 Kvinnor 45,5 48,0 82,3 83,9 Samtliga 48,8 50,0 83,5 85,2 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 39

41 Medborgare Demokratistatistik 2006 Personer som upplever sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlade av vissa myndigheter, institutioner och företag samt andel av dessa som försökt att få rättelse efter kön. Procent Orättvist behandlade Andel av dessa som försökt att få rättelse Män Kvinnor Samtliga Män Kvinnor Samtliga Försäkringskassa 10,3 11,5 10,9 83,9 83,1 83,5 Sjukhus eller läkare 13,0 18,5 15,8 58,2 63,2 61,1 Taxeringsnämnd 9,3 3,8 6,5 86,2 86,6 86,3 Polismyndighet eller domstol 7,8 2,9 5,3 62,3 62,9 62,5 Annan myndighet, t.ex. socialnämnd, arbetsförmedling 9,9 8,6 9,2 80,4 79,9 80,2 Försäkringsbolag 11,0 6,3 8,6 88,5 86,1 87,6 Arbetsgivare eller någon chef på arbetsplatsen 14,3 16,0 15,2 83,4 83,5 83,5 Reparationsverkstad 12,1 5,5 8,8 87,3 83,6 86,2 Varuhus eller butik 9,7 10,2 9,9 84,6 80,2 82,3 Postorderfirma 3,4 3,1 3,2 86,2 87,3 86,7 Annan myndighet, institution eller företag 7,2 5,9 6,5 87,5 83,8 85,8 Någon myndighet, institution eller företag 52,1 48,0 50,0 86,4 83,9 85,2 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 40 Statistiska centralbyrån

42 Demokratistatistik 2006 Medborgare Personer som uppger att de själva kan författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet efter kön. Procent Har på frågan "Skulle du själv kunna författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet?" svarat med svarsalternativ 1. Svarsalternativ: 1. Ja, kan själv 2. Nej, kan ej själv men känner någon som kan hjälpa till 3. Nej, kan ej själv men vet vart man kan vända sig för att få hjälp 4. Nej, saknar möjlighet att överklaga ett beslut av en myndighet Procent Män Kvinnor Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Personer som uppger att de ej klarar att själva författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet och 2004 efter kön och ålder. Procent Har på frågan "Skulle du själv kunna författa en skrivelse och överklaga ett beslut av en myndighet?" svarat med svarsalternativ 4 (se ovan). Män Kvinnor Samtliga Ålder år 7,3 9,7 7,5 8,2 7,4 8, år 3,1 4,1 4,5 5,2 3,8 4, år 2,5 3,0 4,4 3,8 3,4 3, år 4,1 0,7 5,9 6,1 5,0 3, år 4,0 3,5 8,9 4,8 6,5 4, år 8,0 3,2 15,4 7,5 12,0 5, år 9,5 4,5 16,9 8,8 13,8 7,0 Samtliga 4,9 4,0 8,2 6,0 6,6 5,0 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Statistiska centralbyrån 41

43 Medborgare Demokratistatistik 2006 Antal kommuner och landsting som har introducerat möjlighet för allmänheten att lämna medborgarförslag 2002* Medborgarförslag Kommuner Landsting Ja 23 2 Nej Uppgift saknas 7 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * Sedan den 1 juli 2002 har kommun- och landstingsfullmäktige möjlighet att besluta om att införa medborgarförslag, som innebär en rätt för folkbokförda i kommun eller landsting att väcka ärenden i fullmäktige. Antal kommuner och landsting som har TV- eller radiosändningar av fullmäktigesammanträden 2002 TV- eller radiosändningar Kommuner Landsting Ja, alltid Ja, vissa sammanträden 11 2 Nej Uppgift saknas 6 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB Antal inkomna folkinitiativ* i kommuner och landsting under mandatperioden Antal folkinitiativ Kommuner Landsting Inga folkinitiativ Ett folkinitiativ 40 1 Två folkinitiativ 1 0 Uppgift saknas 1 0 Totalt Källa: Den lokala demokratins utveckling och funktionssätt (Demokratidatabasen), SCB * År 1994 kompletterades reglerna om kommunala folkomröstningar med bestämmelser om folkinitiativ. Bestämmelserna medför att fullmäktige måste pröva om en folkomröstning ska hållas om fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsinvånarna begär det. 42 Statistiska centralbyrån

44 Demokratistatistik 2006 Medborgare Engagemang och aktivitet bland vuxna Personer som uppger sig vara mycket eller ganska intresserad av politik Procent Procent Källa: Valundersökningarna, SCB Personer som uppger att de för det mesta deltar i politiska diskussioner efter kön. Procent Har på frågan "Hur brukar du själv göra om du är med i ett sällskap, där samtalet kommer in på politiska frågor? svarat med svarsalternativ 4. Svarsalternativ: Vilken av de här beskrivningarna tycker du passar bäst in på dig själv? 1. Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata om politik 2. Jag brukar nog lyssna, men jag lägger mig aldrig i diskussionen 3. Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker 4. Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt Procent Män Kvinnor Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1 Uppgifter finns ej för åren Statistiska centralbyrån 43

45 Medborgare Demokratistatistik 2006 Personer som uppger att de inte deltar i politiska diskussioner och 2004 efter kön och ålder. Procent Summering av andelarna som svarat 1 eller 2 på frågan om politiska diskussioner (se ovan). Män Kvinnor Samtliga Ålder år 30,9 32,3 29,3 31,3 30,1 31, år 21,4 17,7 23,2 22,9 22,3 20, år 20,4 16,1 27,9 26,5 24,1 21, år 27,1 16,8 36,1 19,9 31,7 18, år 29,1 21,6 43,1 24,8 36,2 23, år 37,7 32,4 54,6 36,1 46,8 34, år 50,4 40,3 62,4 51,0 57,5 46,5 Samtliga 28,2 23,0 36,8 28,4 32,6 25,7 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Medborgerliga aktiviteter efter kön. Procent Procent Någon gång kontaktat kommunal tjänsteman eller förtroendevald Någon gång skrivit insändare eller artikel i någon tidning eller tidskrift Män Kvinnor Någon gång undertecknat upprop Någon gång demonstrerat Någon gång talat inför ett möte i en förening eller organisation Någon gång försökt att påverka ett beslut genom att ta kontakt med någon ansvarig person i någon förening Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 44 Statistiska centralbyrån

46 Demokratistatistik 2006 Medborgare Medlemskap och aktivitet inom det svenska föreningslivet och efter kön och ålder. Procent av befolkningen Medlem i någon förening Aktiv i någon förening Förtroendeuppdrag i någon förening Män 92,6 90,2 52,8 46,3 31,0 28,9 Kvinnor 89,9 87,5 43,1 37,9 21,7 21,8 Samtliga 91,2 88,8 47,8 42,0 26,3 25,3 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB Medlemskap i olika föreningstyper och efter kön. Procent Män Kvinnor Samtliga Föreningstyper Politiskt parti 12,0 7,7 9,4 6,3 10,7 7,0 Facklig organisation 82,3 76,9 87,1 82,9 84,7 79,8 Idrottsföreningar 39,4 36,5 25,2 23,8 32,2 30,1 Friluftsföreningar 9,4 8,6 8,2 8,3 8,8 8,5 Miljöorganisationer 6,7 3,8 8,4 4,4 7,6 4,1 Boendeföreningar 25,5 24,7 25,2 22,9 25,4 23,8 Föräldraföreningar 1 20,6 11,6 26,4 17,0 23,8 14,5 Handikapp- eller patientföreningar 2,9 3,0 5,3 6,9 4,1 5,0 Invandrarorganisationer 10,7 9,6 7,9 4,2 9,1 6,7 Kvinnoorganisationer ,1 2,0 3,1 2,0 Pensionärsföreningar 4 40,7 40,5 40,0 42,0 40,3 41,3 Humanitära hjälporganisationer 5,7 6,2 11,2 12,6 8,5 9,4 Källa: Undersökningarna av levnadsföhållanden (ULF), SCB 1. Andelar bland föräldrar med barn 0 18 år. 2. Andelar bland invandrare. 3. Andelar bland kvinnor. 4. Andelar bland personer år. 5. Uppgifterna avser åren 1992 och Statistiska centralbyrån 45