Torpet Skogen. Kajsa föddes 1855 i Hensbyn, Tydje. Vid vigseln var Anna-Kajsa piga på Hängele. Jannes

Transkript

1 Torpet Skogen Torpet Skogen, L:a Bräcke Fr. v. : Lisa (oidentifierad), Britta Andersdotter (Anna-Kajsas mor, f.1823), och Oskar. Sittande t. h. Jan-Herman och Anna-Kajsa. Stående barnen Elin, Ville, Hilma och Alexander. Kanske är det midsommar, eftersom det finns björkar på vardera sida om ingången. Notera takbeläggningen med träspån. Foto från Ulla Lundell (barnbarn t. Oskar). I nov flyttar Jan Herman Magnusson till L:a Bräcke med sin familj, hustrun AnnaKajsa Davidsdotter och de två barnen Maria Eleonora och Karl Johan. Om de redan vid inflyttningen hade kommit så långt med torpet Skogen, att de då kunde bo där, är osäkert. Torpkontraktet (se nedan) är daterat först den 2/ och meddelar dessutom att Jan Magnusson, för odlings- och byggnads verkställande är befriad från dagsverken När familjen flyttade till Ånimskog, kom de från Kroken i Tydje, där Jan Magnus, eller Janne, som han kallades, hade varit dräng, då han gifte sig den 1/ i Ånimskog. Han var född 1852 i Tydje och hustrun Anna- Kajsa föddes 1855 i Hensbyn, Tydje. Vid vigseln var Anna-Kajsa piga på Hängele. Jannes mor, Britta Lisa Bryngelsdotter, var född på torpet Långås under Bollsbyn i Ånimskog. Det var inget stort stycke mark, som Janne hade fått kontrakt på. Endast ¾ ha. Detta kunde inte inte en familj leva på. Torpet var nog närmare att betrakta som en backstuga. På häradskartan från 1890-talet, är Skogen också angiven som en sådan. För att överleva, fick nog Janne göra betydligt fler dagsverken än de i kontraktet stipulerade. Och det gjorde han också. Axel Axelsson i Ressbyn har berättat, att Janne och Gustav på Grinna i Krusebol Sid 1

2 arbetade på L:a Bräcke åt fröknarna Wallman. De arbetade med att anlägga parkliknande anläggningar på Bräcke. De anlade gångstigar längs Furusjön och i hagarna runt Bräcke. De planterade också träd och växter längs stigarna. Troligen var ägarna inspirerade av Ungers anläggningar på Henriksholm. Janne och Gustav var goda vänner. De arbetade även på andra gårdar med bl.a. dikesgrävning. Ulla Fredriksson, f. Lundin, har berättat att hon väl mindes Anna-Kajsa, när hon ibland besökte Ullas farmor Maria Lundin, som bodde på Norget, L:a Bräcke. Anna-Kajsa satte sig då alltid på kökssoffan. Hon var så kort att hennes fötter inte nådde ner till golvet och hon satt hela tiden och dinglade med benen. Hon hade alltid något handarbete på gång. När hon gick till affären för att handla i L:a Mossen, gick hon förbi Norget med en korg på armen, och stickade eller virkade under hela vandringen. Vägsträckan fram och tillbaka var minst 10 km. Fram till sekelskiftet föds det sju barn på Skogen. Men samtidigt börjar de äldsta barnen flytta hemifrån. På Skogen bodde då (1897) : Arb. Jan Magnus Magnusson f. 12/ i Björbyn, Tydje gift 1/ H. Anna Kajsa Davidsdotter f. 12/ i Hensbyn, Tydje d. Maria Eleonora f. 8/ i Kroken, Tydje s. Karl Johan f. 22/ i Kroken, Tydje d. Anna Elisabet f. 2/ på Skogen s. David Julius f. 20/ på Skogen s. Oskar f. 4/ på Skogen d. Elin Kristina f. 5/ på Skogen s. Alexander f. 23/ på Skogen d. Hilma f. 18/ på Skogen s. Vilhelm f. 27/ på Skogen Förutom Janne och hans familj, bodde möjligen? även Jannes halvbror Anders Fredrik Jansson på Skogen från samt från , då han avlider 1 genom slag. Han var under dessa perioder skriven på L:a Bräcke. Barnen Nio barn i den lilla torpstuga Skogen blev nog ganska trångbott. Av barnen är väl Karl Skomakar-Kalle i Ressbyn (se mera nedan) och Vilhelm Ville på Skogen de mest kända i Ånimskog, eftersom de blev kvar här. Oskar gifte sig 1/ med Sofia Källvik från Titterud. De hade redan 5/ fått en dotter Linnéa. Sofia flyttade in på Skogen med dottern Linnéa och paret fick ytterligare barn, Karl Evald den 6/ och den 30/ föds Alf Ragnar på Skogen. En vecka senare avlider Sofia av blodpropp i hjärtat efter barn födelse. Linnéa bodde senare, som gift, i Topperud, Tydje. Den 23/ gifter Oskar om sig med Gärda Sand f. 4/ i Västerlanda/L:a Edet. De hade då redan den 8/ fått en Sid 2 son Folke Henry. Gärda bodde då, sedan början av 1918 i Lågan, hos Sigfrid Larssons familj. Hon benämns arbetare. Familjen flyttar 1920 till Dammberget i Hult, där de bor till 1923, då de flyttar till Fröskog. Alexander flyttade 1915 till Göteborg. Det har berättats att han, vid tiden för ryska revolutionen 1917, vistades i Ryssland och att han med nöd och näppe hann ta sig hem. Under senare år bodde Alexander i Säffle, där han arbetade för Televerket. Han hade en poetisk ådra och gav 1952 ut en diktsamling Höstlöv samt 1979 På gamla dar. Ett urval ur denna senare diktsamling finns att läsa i filen Dikter. I filen Ljusmoklint finns även en dikt av Alexander.

3 Karl Jansson När Karl växt upp, gick han till sjöss, troligen i vänersjöfart. Under sin tid på olika båtar träffade han en kvinna från Eskilsäter på Värmlandsnäs Anna Otilia Olsson. Hon var också till sjöss som trissa (restauratris), troligen på samma båt som Karl. Bekantskapen resulterade i ett barn, Oskar f i Säffle. Anna hade sedan tidigare ett barn, Torsten f i Eskilsäter. Karl tar på sig faderskapet för Oskar, och Anna med barn flyttar 1916 till Lågan 2 i Ånimskog, där de hyr bostad i Sigrids hus. År 1917 går Karl iland och får arbete som banarbetare på BJ. Han hyr då bostad av Janne Johansson i Ressbyn och Anna med barn flyttar dit 3 från Lågan. Den 19/ gifter de sig, men redan den 10/7 samma år hade deras dotter Ragnhild fötts. Fyra år senare den 6/ föds ytterligare en dotter Tyra. Tydligen blir stugan nu för trång, för samma år som Tyra föds flyttar familjen till Krusenlund för att 1927 flytta tillbaka till Ressbyn och den s.k. Forsbergsstugan. Troligen flyttade de ytterligare en gång till Krusenlund, innan de omkring årsskiftet 1929/30 flyttar till ett eget hem, Karlslund i Ressbyn. Under sin tid som järnvägsarbetare sysslade Karl Jansson på sin fritid med skomakeri. När han pensionerades från järnvägen blev detta en heltidssysselsättning. Han gick då ofta under namnet Skomakar-Kalle. Karl Jansson avled 18/ Hustrun Anna hade avlidit redan 15/ År 1911 skänkte den dåvarande ägaren av L:a Bräcke, Adolf Unger, torpet Skogen till Jan Magnus. Två år senare avstyckades fastigheten, som fick beteckningen Bräcke Lilla 3:4, varefter lagfart erhölls. Jan Magnus avled 1944 och hustrun Anna Kajsa Nedanstående text är hämtad ur Provinstidningen Dalsland Trettio dagsverken i 49 års tid! Det var priset för Johan Herman Magnusson att få arrendera torpmark för 100 år sedan. För sina dagsverken fick Johan Herman 75 öre om dagen. Och hade han förfall skulle han skicka annan duglig karl som egarna gillar att fullgöra åtagandet. Arbetet skulle ske sommartid, varav tio i varje andtid. Så lyder bestämmelserna i ett arrendekontrakt, som tecknades den 2 oktober En avskrift av kontraktet har tillskrivits PD av Alexander Jansson, Annelundstorget 2 A i Säffle. Han är son till Johan Herman och växte upp tillsammans med åtta syskon i det torp, som Johan Herman tilläts bygga på området. Sid 3 Slet för brödfödan Johan Herman kallades Janne på Skogen av sina vänner och bekanta och han fick verkligen slita för brödfödan och familjen. Sonen Alexander Jansson, född 1892 berättar: Sedan min far tecknade kontraktet har stora förändringar skett, skriver Aleksander J. till PD. Det var fattigt i stugan och svälten var ingen ovanlig gäst. Stugan finns kvar än idag, en av de många skogsstugor som fanns vid sekelskiftet. Så här lyder det hundraåriga kontraktet om torpet Skogen på Lilla Bräcke i Ånimskog: KONTRAKT Vi undertecknade öfverlemna härmed till Johan Herman Magnusson såsom torp å vårt egandes 1/4 mtl. Lilla Bräcke. 75 ar, ett och ett halft tunnland odlingsmark i

4 norra delen af skogsmarken emellan hemmanen Hults och Krusebols rågångar, enlikt å marken skedd utvisning och utstakning på fyrtionio 49 års tid härifrån räknat emot följande villkor. 1) Å nämnde lägenhet eger J H Magnusson uppföra bostad och uthus på sin bekostnad, uppodla och inhägna marken samt begagna nödigt bete i skogsmarken. 2) Till vedbrand skall J H Magnusson begagna stubbar och kvist och i allmänhet hvad minst kan skada den nuvarande eller blivande ståndskogen. Till hägnad omkring torpet får tagas å skogsmarken efter samråd med egarna. 3) För omnämnda förmåner är J H Magnusson skyldig att varje år utgöra 30 sommardagsverken på egen kost, varaf 10 i hvarje andtid, samt i första rummet göra arbete åt egarna efter i orten gällande pris. I sitt ställe får icke Jansson skicka annan än duglig karl, som egarna gillar, att göra dagsverken. 4) J H Magnusson är skyldig att hafva tillsyn att ingen åverkan sker å ståndskogen och åligger det honom att genast anmäla olofligt tillgrepp i skogen, då sådant af honom upptäckes eller på annat sätt till dess kännedom kommit. 5) Utan egarnas medgifvande tillåtes icke transport af detta kontrakt och ej heller tilllåtas någon annan att uppföra bostad å lägenheten än J.H. Magnusson. 6) Om torparen underlåter att göra ofvannämnda dagsverken eller att uppfylla föreskrifvna villkor, upphör kontraktet att gälla, så att jorden återställes till egarna och rättigheten till vedbrand upphör och torparen är då skyldig afflytta byggnaderna från lägenheten. 7) År 1883 är torparen befriad från dagsverken för odlings- och byggnadsverkställande, men år 1884 börjar dagsverken att utgöras. Med ofvanstående kontrakt förklara vi oss ömsesidigt nöjda och är till framtida efterrättelse tvenne exemplar häraf upprättade och utvexlade. Lilla Bräcke den 2 oktober 1882 J. H. Magnusson Carolina Wallman Elisabette Wallman O. Bäfverfeldt Egare Vittnen: Karl Johansson, Tittersrud, Anders Fredrick Nilsson, Långerud Janne och Kajsa vid torpet Skogen. Troligen fyller någon av dem år. Sid 4

5 Skogen våren 2017 Källor 1 2 Ånimskog F:3 ( ) Bild 70 / sid 64 A11a:4 sid A11a:4 sid 292 Sid 5