HUDDINGE- TAGGEN. Nummer I detta nummer: Mycket om vykort och dess historia

Transkript

1 HUDDINGE- TAGGEN Nummer I detta nummer: Mycket om vykort och dess historia Medlemsavgiften för 2018

2 HUDDINGE-TAGGEN NR ÅRGÅNG 42 Informationsorgan för Huddinge frimärks- och vykortsklubb Redaktionskommitté: Ansvarig utgivare: Adress: Bertil Eriksson, Peter Lidbeck Peter Lidbeck Huddinge Frimärks- och vykortsklubb c/o Peter Lidbeck Brännkyrkagatan 87, 5 tr Stockholm Huddinge frimärks- och vykortsklubbs styrelse: Ordförande Peter Lidbeck Kassör Leif Ruud Sekreterare Harold Löwing Ledamot Sten Flinke Jan Eriksson Ernst Schaffer Carina Löfström Bytesföreståndare Ungdomsavdelningen Vakant Bertil Eriksson, Peter Lidbeck Klubben plusgiro Medlemsavgiften, som kan betalas in på plusgirokontot ovan (glöm ej namn och adress), är 100 kr för seniorer. Nya medlemmar kan anslutas till Sveriges Filatelistförbund, medlemsavgiften 520 kr, totalt 620 kr där förbundstidskriften Filatelisten ingår. Adressen till klubbens hemsida: Juniorer (25 år och yngre) betalar 70 kr för medlemskap i Huddinge frimärks- och vykortsklubb och SFU. Information om klubbens kataloger hittar du på omslagets tredje sida.

3 Nu är det dags att betala årsavgiften till Huddinge frimärks- och vykortsklubb för Antingen betalar du via nätet eller så använder du inbetalningsblankett. Klubbens plusgirokonto är: Skriv ditt namn på inbetalningstalongen. Medlemsavgiften är 100 kr. Familjemedlemskapet kostar 130 kr. Betalar du för familjemedlemskap ange namnen som medlemskapet avser. Hedersmedlemmar betalar ingen avgift. Kassören Leif Ruud blir väldigt glad om du betalar så snart som möjligt. Peter Lidbeck

4 Namnbyte efter 45 år Den 5 september 2017 bytte klubben namn i samband med att vi antog nya stadgar. Stadgarna kommer vi så snart som möjligt att publicera på vår hemsida. Numera heter klubben Huddinge frimärks- och vykortsklubb. Senaste vi justerade stadgarna var år Styrelsen har jobbat med stadgarna i nästan ett år. Klubbens verksamhet ska avspegla sig i stadgarna och vice versa. När vi ändå var i förändringstagen tyckte vi att vi ville tydliggöra vykortet som samlingsobjekt genom att ha det med i klubbnamnet. Det är säkert flera bland oss i klubben som har en låda med vykort. Låt dessa från och med nu komma fram. Visa upp och berätta om dem på våra klubbmöten. Det kan kanske gå att ordna byten av vykort. Annons FÖRSÄLJNING AV FRIMÄRKSTILLBEHÖR Såsom fastsättare klämfix instickskort plastfickor insticksalbum pergamynkuvert pincetter förstoringsglas kataloger. Tfn: kjell.svedjeby@gmail.com Kjell Svedjeby

5 Fick du något semestervykort i somras? Det är inte så vanligt att skicka vykort med semesterhälsningar idag. Istället lägger man ut bilder på Facebook eller Instagram som visar hur skönt och fint man haft det på semestern! Men ibland händer det att något vykort dimper ner bland posten, kanske från ett fjärran land med milsvida badstränder. Innan det som kallas sociala medier fanns, fungerade vykorten som en sorts sociala medier. Man skickade hälsningar till sina vänner, när man vykort till varandra med motiv från hemorten. Det var ungefär som att Järnvägsstationer är populära motiv. Här visas stationen i Östansjö nära Hallsberg. Ett intressant sätt att samla järnvägsstationer är att försöka få tag på alla stationerna utefter en viss järnvägssträcka. var ute och reste, och man skickade födelsedagskort och namnsdagshälsningar med vykort. Och för ungefär 100 år sedan var det inte ovanligt att man "bytte vykort" med någon på en annan ort. Man turades helt enkelt om att skicka vykort till varandra med motiv från hemorterna. Det var ungefär som att brevväxla med någon, fast man behövde inte skriva så mycket på korten. Bilderna var ofta det väsentliga. Att byta vykort på

6 Konstnären Jenny Nyström ( ) var en flitig vykortstecknare. Många samlar på kort som hon tecknat, och en del kort är mycket svåra att få tag i. Det här är emellertid en sentida kopia och inte mycket värt. Från 1960-talet framställdes många s.k. kartkort, tecknade av Harry Lange. De visade olika landskap och olika delar av Sverige. De blev omtyckta att skicka som hälsningar från semesterresor. Reklamkort från olika företag är en intressant genre. Det här kortet gör reklam för SJ-resor. Det är postat 1958.

7 det sättet kallades för att "vya". I tidningar kunde man läsa annonser med rubriken "Vill du vya med mig?" följt av namn och adress eller en signatur som man kunde skicka till via tidningens redaktion. Lite vykortshistoria Omkring 1870 började flera länder införa s.k. brevkort, som man kunde använda för att skicka kortare meddelanden. I Sverige kom de första De trycktes av postverket och var s.k. helsaker, d.v.s. de behövde inte frankeras. Portot var tryckt på kortet, och man betalade för det när man köpte kortet. Några år senare tilläts även privattryckta brevkort, men de måste naturligtvis förses med frimärken som porto. Ena sidan av dessa brevkort var avsedd enbart för adress och frankering, och meddelandet skulle skrivas på andra sidan, som var tom. Under 1880-talet kom man på att trycka bilder på den tomma sidan, och därmed var vykortet uppfunnet. Fortfarande fick man inte skriva något Industrier som järnbruk, glasbruk och olika verkstäder var vanliga motiv på vykorten förr. Många samlar sådana kort från vissa branscher, och korten har ju idag ett speciellt intresse, eftersom många lokala företag inte längre finns kvar. Här visas glasbruket i Rydefors, som huvudsakligen tillverkade flaskor och burkar av olika slag. Det lades ner under 1970-talet. Lägg märke till texten: "Granskad och godkänd av Försvarsstaben". annat än adressen på adressidan, så därför gjordes bilden vanligen något mindre än själva kortet, så att det blev en liten marginal att skriva på infördes s.k. "delad adresssida". Det betydde att adressen skrevs på högra delen, och den vänstra delen kunde användas för meddelanden och hälsningar. Bilden kunde då göras lika stor som kortet.

8 Det fanns olika sätt att med hjälp av frimärkenas placering skicka hemliga budskap. Det här kortet är sannolikt skickat från en militär vid övningsplatsen Sannahed utanför Hallsberg till flickvännen i Kumla. Det uppochnedvända märket strax under övre högra hörnet på adressidan säger "Jag längtar att se dig!"

9 Därmed var vykortets utveckling i princip klar. Små ändringar gjordes efter hand. Storleken på vykorten var ursprungliga c:a 14x9 cm Under 1950-talet blev det vanligt med formatet c:a 15x10,5 cm. Ofta talar man om "gamla formatet" respektive "nya formatet" eller A6-format. Att samla på vykort Idag har det blivit populärt att samla på vykort. Många samlar på så kallade topografiska kort, det vill säga kort som visar olika miljöer som stadsbilder, byggnader, landskap eller industrier. Många intresserar sig då främst för kort i gamla formatet. De visar ju hur platser och miljöer såg ut för omkring 100 år sedan. Och eftersom det tillverkades och skickades enorma mängder vykort i början av 1900-talet finns de flesta orter väl dokumenterade. Vanligt är att samla på kort från hembygden där man bor eller växt upp. Tycker man det är roligare att ha vykort från flera orter, kan man samla på vykort från ett visst förlag. Populärast bland förlagen är nog Pressbyråns kort från och 1950-talen. (Från 1932 till 1940 sålde Svenska Pressbyrån vykort under namnet Alga.) Det finns säkert tiotusentals olika vykort utgivna av Pressbyrån, så någon "komplett samling" lär det inte bli i första taget! Ett annat stort område är tecknade vykort. Det kan vara exempelvis julkort, påskkort, skämtkort eller kartkort. På de flesta tecknade vykort finns tecknarens signatur, och det är då vanligt att man koncentrerar sig på någon favorit. Populärast är Jenny Nyström, och flera av hennes originalkort är riktiga dyrgripar. Flygfoton är ett annat område som man kan välja. Sådana vykort ger fina överblickar av hur bebyggelse och odlingar såg ut förr. De första flygfotona togs redan under andra hälften av 1800-talet från luftballonger, men det var i början av 1920-talet som flygfotografering från flygmaskin började ske i Sverige. Pionjär var företaget Oscar Bladh AB. Ett något senare förlagsnamn som man ofta ser på flygfotovykort är AB Flygtrafik i Dals Långed. Det speciella med de flesta flygfoton är att man kan avgöra vilket år de är tagna med hjälp av en kodbokstav. Koden varierar lite mellan olika företag, men för Flygtrafik i Dals Långed gäller:

10 C = 1935 D = 1936 E = 1937 F = 1938 G = 1939 krig H = 1946(47) K = 1947(48) L = 1950 M = 1951 N = 1952 O = 1953 P = 1954 R = 1955 Från och med 1956 anges årtalet i klartext. Det finns inga flygfoton på vykort från tiden för andra världskriget. Under krigsåren var privat flygfotografering förbjuden, och äldre flygfoton fick inte heller säljas. Från 1933 måste flygbilder godkännas av Försvarsstaben. Sådana kort har text av typen: "Frigiven av Försvarsstaben". Andra kategorier av vykort är exempelvis reklamkort och privattagna kort. De senare är inte utgivna av något förlag etc., utan någon har helt enkelt kopierat bilder på fotopapper med adresslinjer på "baksidan". De kunde sedan frankeras och skickas precis som "vanliga vykort". Att skaffa vykort Förr var det vanligt att man sparade vykort som man fick. Det fanns till och med särskilda vykortsalbum att förvara vykorten i. I många äldre hem finns säkert sådana album kvar, men det var också vanligt att man helt enkelt sparade korten i en liten låda eller ask. När folk flyttar är det lätt hänt att sådant kastas. Då kan många intressanta och värdefulla vykort försvinna. Ibland ser man också att frimärkssamlare varit framme och "blött av" frimärket från något kort. Ett sådant kort brukar kallas "plundrat". Den som bara intresserar sig för bilden på vykortet bryr sig kanske inte så mycket om, ifall kortet är "snyggt plundrat" så att inte bilden skadas.

11 Men när man hållit på med vykort ett tag brukar man bli mer och mer intresserad av hela kortet, det vill säga bilden, frimärket, vem som är avsändare och mottagare samt det skrivna meddelandet. Så sträva alltid efter att skaffa hela och snygga kort. Kvalité lönar sig alltid. På mässor och olika nätsajter kan man köpa vykort. En del gamla kort kan kosta flera hundra kronor, medan andra kan kosta någon tia. Det finns inga katalogvärden för vykort, så man får själv avgöra hur mycket man kan tänkas betala för att få tag i ett visst kort! Nyare kort från 1950-talet i det s.k. nya formatet kan man ofta hitta för någon krona, eftersom inte så många intresserar sig för sådana kort (än). Priset kan också bero en del på motivet. Järnvägsstationer, industrier, fartyg och bensinstationer är exempel på motiv som kan vara lite dyrare. Kyrkor är ofta billiga, och nyare julkort är inte populära. Arne Svensson Böcker om vykortshistoria Det finns två böcker om vykort som båda har bra information. Den ena är Svensk vykortshistoria av Lennart Frost och som getts ut av Sveriges filatelist-förbund, pris 310 kronor (270 för SFF medlemmar) plus 40 i porto. Den andra är Vykortets historia av Arne Sandström, pris 230 plus 50 kronor i porto. Den förstnämnda beskriver det svenska vykortets uppkomst och utveckling åskådliggjord med vykort från 1882 till ca Det är egentligen ett utdrag ur hans egen samling. Den andra är en bok som berättar om förlag, tryckerier och koder och har getts ut av Trafik-nostalgiska förlaget i Stockholm. Båda böckerna, och ett exempel på ett vykortsexponat, kan ses på vår temaafton över vykort. Bertil Eriksson

12 Roligt och ovanligt kort Jag hjälper till med att klippa frimärken från vykortslösningar till sudoku, som skickats in till Postens Reklamblad Uppslaget. Det rör sig om säckvis med svarskort. Under alla år som jag klippt finns det ett svarskort som jag sparat, se nedan t.v. När jag var liten ville min pappa märka allt möjligt. Då satt han vid gasspisen, värmde upp en syl på lågan varef-ter han märkte våra skidor, stavar, skridskor, kälkar, sparkar, verktyg osv. Han tyckte säkert att det var kul att göra ett avtryck. När jag fann det lilla svarskortet i trä så gick mina tankar till min pappa. Jag stoppade undan den i och för sig betydelselösa svaret, för det är bara svarskort som inte vunnit som jag klipper. På andra sidan har avsändaren skrivit sin hälsning med svaret. Antagligen tyckte han att det var för jobbigt att skriva sitt namn och adress på detta sätt. Det fick bli en etikett. Peter Lidbeck Programmet 2018 Vårens mötesdagar är fastlagda. 16 januari Byteshäften och auktion 6 februari Byteshäften och auktion 20 februari Byteshäften och auktion 6 mars Föredrag 20 mars Årsmöte 3 april Byteshäften och auktion 17 april Föredrag 1 maj Byteshäften och auktion 15 maj Våravslutning

13 En sann historia Min fru och jag var hembjudna till några grannar. När vi precis kommit innanför dörren drog mannen i huset iväg med mig till hans arbetsrum där han stolt visade upp hans senaste projekt: En avliden släkting hade testamenterat en klassisk skokartong proppfull med ca vykort som släktingen hade sparat hela sitt liv. Vår granne hade delat upp alla vykorten i fyra högar - en för sig och deras tre barn skulle få var sin hög. Jag kunde snabbt se att alla vykorten hade det klassiska frimärket Oscar II 5 öre grön snyggt stämplat uppe i högra hörnet. Jag kunde inte bärga min nyfikenhet utan jag vände på kortet och en smärre chock. Jag bad att få se på flera av vykorten. Alla vykorten var från slutet av 1800-talet till 1920-talet, svart-vita och med Stockholmsmotiv. I perfekt skick, säkert kr/st. Jag sade till mannen att hans uppdelning baserad på frimärkena var helt åt fanders. Jag tvingade honom till att dela upp korten efter motiven. Han gjorde det och har tackat mig för mitt råd. Peter Lidbeck Ur PostNordNews augustinummer har vi hämtat: Posthistoria I Sverige grundades Postverket 1636 av statsmannen Axel Oxenstierna. Då skickades ungefär 300 brev årligen och posten förväntades att gå en gång i veckan. I början av 1700-talet skickades brev årligen och år 1800 var siffran 2 miljoner brev skickades 260 miljoner brev fick vi enhetsporto i Sverige i form av frimärken, det första frimärket kostade 4 skilling banco, vilket motsvarar en timlön idag. Efter nästan 350 år där antalet brev stadigt ökade från år till år, började kurvan plötsligt att peka neråt i slutet av 1990 talet. Digitaliseringen av samhället tog fart med e-post, sms och sociala medier. Idag har antalet brev mer än halverats. I stället ökar e-handeln och antalet skickade paket. Från år 2000 har den totala paketvolymen mer än fördubblats. Bertil Eriksson

14 1000 meter konst Den 23 september gick rubricerade evenemang av stapeln mellan pendeltåget och Fullersta bio. Huddinge Frimärksklubb var med som vanligt. Officiell tid var kl 11-15, men vi hade i god tid dukat vårt bord. Tur var det för redan var den stora folkvandringen igång. Vädret var perfekt, lagom varmt och inget regn. Ingen från klubben kom. Däremot drog vi in en massa trevliga och kunniga människor, som gick sin lördagspromenad, till vårt bord - både lite äldre (90 år) och lite yngre (övre tonåren) - 87 personer totalt. Vi sålde nästan slut på alla vykortsböcker vi hade med oss, vilket säkert gjorde vår kassör extra glad. Vi får se när och om alla som sade att de skulle komma och besöka oss på våra vanliga klubbmöten verkligen kommer. Kanske någon ny medlem. Vi lyckades att få våra besökare på mycket gott humör genom att få dem Här ses glada Ella Kindefält (studerar djursjukvård), Emelie Nilsson (studerar foto) och Harold Löwing. att prata om Huddinge och sig själva. Ni skulle bara veta vad vi fick höra. T.ex. om dubbelbössan och vem som kallades för detta. Peter Lidbeck och Harold Löwing Redaktionen önskar God Jul och Gott Nytt år! Vi ses igen den 16 januari 2018

15 Frimärkskataloger Länder År A Facit 2014 B Facit postal Mellaneuropa (Lichtenstein Ungern) Sydvästeuropa (Andorra Spanien) Sydeuropa (Albanien Vatikanen) Sydosteuropa (Bulgarien Cypern) Nordeuropa (Danmark Sverige) Västeuropa (Belgien Holland) Östeuropa (Karpatien Ukraina) Tyskland a China b Japan Mongoliet Nord- och Centralamerika a Sydamerika b Karibien a Syd- o Centralafrika b Västafrika c Nord- o Östafrika a Syd- och Sydostasien b Central- och Östasien Australien Regler för lån av kataloger i HFK Klubbens frimärkskataloger sköts av Ernst Schaffer. Du beställer kataloger endera vid klubbmöten eller genom att ringa Ernst på eller Lånetiden är två veckor. Vill du behålla den ytterligare en tvåveckorsperiod, måste du kontakta Ernst, för att efterhöra att den inte är beställd. Hantera katalogerna varsamt och gör inga anteckningar eller markeringar i dem. Förlorad eller förstörd katalog ersätts av den som lånat den. Klubben har en speciell lampa för att studera vattenmärken o.d. Här gäller samma regler.

16 Avsändare: Huddinge frimärks- och vykortsklubb c/o Peter Lidbeck Brännkyrkagatan 87 V Stockholm Glöm inte att informera klubben när du byter adress.