SAHLGRENSKA AKADEMIN Att bedöma en vetenskaplig avhandling

Transkript

1 SAHLGRENSKA AKADEMIN Att bedöma en vetenskaplig avhandling För ledamöter i betygsnämnd vid disputation samt för opponent och disputationsaktens ordförande Göteborg 2017

2 Innehåll Inledning... 3 Krav på avhandlingens utformning vid Sahlgrenska akademin... 3 Betygsnämnd... 4 Opponent... 4 Jäv... 4 Förhandsgranskning... 5 Disputation... 6 Ordförande vid disputationsakten... 6 Om ledamot i betygsnämnd uteblir... 8 Om opponent uteblir... 8 Betygsnämndens åtaganden i samband med disputation... 8 Betygsnämndens sammanträde... 8 Betyg... 8 Att bedöma en vetenskaplig avhandling... 9 Högskoleförordningens mål med utbildning på forskarnivå... 9 Kriterier för bedömning Bilaga 1. Handledarintyg Supervisor s certificate

3 Inledning Vid varje disputation finns en betygsnämnd vars sammansättning regleras i högskoleförordningen. Vid Sahlgrenska akademin ska en av ledamöterna tillhöra det fasta betygskollegiet för att vägleda och harmonisera arbetet i betygsnämnden och möjliggöra en kollegial diskussion om avhandlingar vid fakulteten. Ledamöterna i betygsnämnden har uppgiften att göra en holistisk bedömning av avhandlingens kvalitet och respondentens försvar vid disputationen. Till sin hjälp har ledamöterna den egna vetenskapliga kompetensen och den egna erfarenheten av tidigare disputationer. Att bedöma en vetenskaplig avhandling är en handbok som redovisar Sahlgrenska akademins krav, rutiner kring disputationen och kriterier för bedömning av avhandlingen och det muntliga försvaret. Handboken utgör också en plattform för en kontinuerlig kollegial diskussion. Krav på avhandlingens utformning vid Sahlgrenska akademin En avhandling vid Sahlgrenska akademin bör i största möjliga utsträckning skrivas som sammanläggningsavhandling, men kan i vissa fall utgöras av en monografi. En sammanläggningsavhandling består av en ramberättelse ( kappa ) baserad på i normalfallet 2-4 delarbeten. Det råder stor frihet att självständigt utforma ramberättelsen. Den kan vara upplagd som en vetenskaplig artikel med underrubriker såsom introduktion/bakgrund, syfte, metod, resultat och diskussion och baseras på innehållet i ingående delarbeten. Ramberättelsen kan även utformas som en översiktsartikel i det aktuella forskningsämnet. En fördel med denna modell är att ramberättelsen senare kan omarbetas för att kunna publiceras som ett separat arbete. Oavsett form bör texten integrera uppnådda resultat i det aktuella forskningsområdet och beskrivningen av till exempel valda metoder bör vara diskuterande snarare än en upprepning av delarbetenas innehåll. Ramberättelsen kan även omfatta resultatredovisning och framför allt diskussion utöver vad som ingår i avhandlingens delarbeten, eventuellt sammanvävda under en rubrik. Ramberättelsens text ska vara doktorandens egen och kopiering av till exempel hela textavsnitt från delarbeten får inte förekomma. Figurer och tabeller från delarbeten kan ingå i ramberättelsen, men om dessa härrör från publicerade/accepterade arbeten ska tidskriftens godkännande inhämtas i det fall det är tillämpligt. För delarbetena gäller följande: De ska vara av en omfattning och kvalitet som säkerställer att de uppsatta examensmålen uppfylles. Doktoranden ska vara försteförfattare på minst ett delarbete. Minst ett delarbete ska vara publicerat eller accepterat i en referentgranskad tidskrift vid tiden för anmälan om disputation. I annat fall räknas avhandlingen som en monografi. Delarbetena ska vara publicerade i för ämnet/området relevanta tidskrifter. 1 Stommen i avhandlingen ska vara refereegranskade originalarbeten. Studieprotokoll kan inkluderas om det finns en koppling till inkluderade originalarbeten och bör då granskas extra noga. Systematiska litteraturstudier ( systematic reviews ) ska innehålla en gedigen analys för att kunna ingå som delarbete, medan sedvanliga översiktsartiklar ( reviews ) inte kan utgöra delarbeten i avhandlingen. Sådana arbeten kan möjligen biläggas som appendix. 1 Det är av stor vikt att undvika publicering i så kallade predatory journals som har tveksam refereegranskning. För mer information, se Beall s list ( uppföljaren Predatory Journals ( eller Directory of Open Access Journals, ( alternativt kontakta Biomedicinska biblioteket, Göteborgs universitet. 3

4 Betygsnämnd Betygsnämndens uppgift är att examinera doktorandutbildningen i sin helhet genom att granska den framlagda avhandlingen och bedöma doktorandens kunskaper i den muntliga diskussionen vid disputationen. En betygsnämnd om tre eller fem personer (vanligtvis tre) med lägst docentkompetens utses av rådet för utbildning på forskarnivå (FUR) på förslag från institutionen. Minst en av ledamöterna ska utses bland lärare vid en annan högskola, det vill säga utanför Göteborgs universitet (HF 6 kap. 34 ). Minst en person ska tillhöra det fasta betygskollegiet, två personer om betygsnämnden har fem ledamöter. Både män och kvinnor bör vara representerade i betygsnämnden. Ingen av ledamöterna får vara jävig, se nedan. Betygsnämndens ordförande Till betygsnämndens ordförande utses ledamot från det fasta betygskollegiet. Det är ordförandens uppgift att: samordna förhandsgranskningen av avhandlingens delarbeten, eller vid monografi av hela avhandlingen (se Förhandsgranskning), leda betygsnämndens sammanträde efter disputation (se Betygsnämndens sammanträde) samt tillkännage betygsnämndens beslut efter disputationen. Opponent Opponent utses av FUR på förslag från institutionen. Opponenten ska uppfylla kraven för docentkompetens eller motsvarande. Opponenten får inte vara anknuten till Göteborgs universitet och får inte vara jävig. Jäv Regler om jäv finns i Förvaltningslagen (FL) för den statliga verksamheten. Bestämmelserna i FL är uppdelade så att i 11 uppräknas de omständigheter som ska betraktas som tvivelgrundande, medan i 12 anges vilka följder jäv får för en handläggare och hur jävsfrågor ska hanteras. Jävsreglerna riktar sig till den som skall handlägga ett ärende. Det är i första hand den jävige själv som skall upplysa om att jäv föreligger. Ofta känner ingen annan till den särskilda omständighet som ligger till grund för jäv. 4

5 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna. Har det uppkommit en fråga om jäv mot någon och har någon annan inte trätt i hans ställe, skall myndigheten snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om myndigheten inte är beslutför utan honom och någon annan inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. Förtydliganden till lagtexten: jävsreglerna gäller för doktorand, samtliga nuvarande och tidigare handledare, betygsnämnd, opponent samt disputationsaktens ordförande, relationen doktorand handledare innebär livslångt jäv, medförfattarskap innebär jäv i fem år, aktivt samarbete utgör jäv, anställning inom samma institution, klinik, avdelning eller sektion är inte i sig grund för jäv. Se även Vetenskapsrådets jävspolicy och riktlinjer. På flera håll är det kutym att opponent, handledare och respondent äter middag gemensamt kvällen innan disputation. Akademin anser att denna typ av samvaro inte utgör någon risk för jäv då opponenten inte deltar i betygsnämndens beslut. Däremot är det olämpligt att betygsnämndsledamot och respondent gemensamt deltar vid ett sådant tillfälle. Förhandsgranskning Tre månader före planerad disputation erhåller betygsnämndens ledamöter avhandlingens delarbeten, eller hela avhandlingen om det rör sig om en monografi, för förhandsgranskning. Granskningen ska vara klar inom tre veckor. Som underlag för granskningen ska även finnas ett handledarintyg där respondentens och övriga medförfattares bidrag och arbetsinsatser beskrivs (se bilaga 1). I de fall studierna har krävt etiskt tillstånd ska beslut från forskningsetisk kommitté bifogas. Vid förhandsgranskningen ska betygsnämndens ledamöter främst besvara följande tre frågor: 1. Har materialet till avhandling ett omfång och en kvalitet som motsvarar minst fyra års heltidsstudier på forskarnivå? Betygsnämnden ombeds göra en helhetsbedömning av kvalitet och kvantitet; det är inte antalet delarbeten som är avgörande då akademin eftersträvar färre och mer 5

6 omfattande delarbeten i välrenommerade tidskrifter. Bifogade kriterier kan vara till stöd i bedömningen. 2. Är doktorandens insats tydlig och tillräcklig? Doktorandens insats ska framgå av handledarintyget då det kan vara svår att värdera varje medförfattares insats i studier med många författare. Delarbeten får förekomma i mer än en avhandling, under förutsättning att doktorandernas insatser tydligt kan särskiljas. 3. Finns nödvändiga etiska tillstånd för studierna? Samhällets förtroende är förpliktigande och det är viktigt att studierna är granskade av den regionala etikprövningsnämnden och/eller att det finns tillstånd från djurförsöksetisk nämnd. Arbetet med förhandsgranskning samordnas av ordföranden i betygsnämnden. Samtliga ledamöter i betygsnämnden ska förhandsgranska delarbetena i avhandlingen samt var för sig lämna sitt omdöme. Om ledamot anser att avhandlingen kan försvaras behövs ingen motivering. Däremot kan eventuella förbättringsförslag lämnas. Innan ledamoten från fasta betygskollegiet tillika betygsnämndens ordförande avger sitt omdöme ska denne samråda med övriga ledamöter. Om allvarlig kritik framkommer kan betygsnämnden rekommendera att försvaret av avhandlingen senareläggs så att kvaliteten hinner förbättras. Betygsnämnden kan även avråda från disputation. I de sistnämnda båda fallen ska betygsnämnden, under ordförandens ledning, lämna skriftlig kritik som är tillräckligt detaljerad och konstruktiv för att ge doktorand och handledare vägledning om de åtgärder som behöver vidtas. Om det vid förhandsgranskning uppkommer misstankar om oredlighet i forskning ska detta hanteras enligt befintligt regelverk (Göteborgs universitets handläggningsordning för ärenden om misstänkt oredlighet i forskning, konstnärlig forskning och utvecklingsarbete). Observera att godkänd förhandsgranskning endast innebär att betygsnämnden anser att delarbetena/monografin är av tillräckligt hög kvalitet och omfattning för att utgöra underlag för en doktorsavhandling. Det innebär inte något förhandsbesked om godkänd disputation då betygsnämnden har att bedöma avhandlingen i dess helhet samt respondentens försvar. Disputation Disputationsakten sker på engelska eller svenska. Ordförande vid disputationsakten presenterar deltagarna, förklarar aktens olika delar för åhörarna och ger därefter ordet till respondent för en presentation av eventuella errata. Disputationen kan med fördel inledas med en kort (15-20 min) översikt över ämnet av opponenten. Den aktuella avhandlingen presenteras av respondenten själv under cirka 20 minuter. Därefter vidtar granskningen som leds av opponenten. Oppositionen får ta den tid som behövs, vilket i de flesta fall innebär cirka 90 minuter, ibland 60 minuter och i enstaka fall flera timmar. Ordförande kan bryta en längre disputationsakt för en minuters paus om så skulle behövas. När opponenten fullgjort sitt uppdrag leder ordföranden vid disputationsakten en frågestund. Först erbjuds ledamöterna i betygsnämnden att i tur och ordning ställa frågor till respondenten. Därefter inbjuds övriga i auditoriet att ställa frågor och kommentera avhandlingen. Denna del är en viktig del av offentlighetsprincipen och ordförande bör aktivt uppmuntra auditoriet att delta i diskussionen. Ordföranden avslutar därefter disputationen, betygsnämnden sammanträder, varefter respondenten meddelas nämndens beslut. Ordförande vid disputationsakten Ordförande vid disputationsakten utses av FUR på förslag från institutionen. Ordförande ska vara lärare vid institutionen (docent, lektor eller professor) och väl förtrogen med gällande regler och förordningar. Ordföranden får inte vara jävig, varav följer att varken huvudhandledare eller biträdande handledare kan utses till ordförande vid disputationsakten. 6

7 Ordföranden har följande rättigheter och skyldigheter under disputationen: Mandat att utse ledamot i betygsnämnd om någon av ledamöterna skulle utebli med kort varsel, det vill säga timmarna före disputation. Inleda disputationen med att hälsa alla välkomna och presentera respondent, avhandlingens titel, opponent, samt ledamöterna i betygsnämnden. Informera auditoriet om proceduren vid disputation, se ovan. Leda frågestunden efter att oppositionen är avslutad med att inledningsvis ge ordet till ledamöterna i betygsnämnden. Särskilt uppmuntra auditoriet att ställa frågor och kommentera avhandlingen efter att betygsnämnden avslutat sin frågestund. Påbjuda en kort paus (15 min) om disputationen har pågått i mer än två timmar och fyrtiofem minuter (2:45h). Påbjuda en längre tids paus för måltid om disputationen pågått i fem timmar. Intervenera och tillrättavisa om någon under disputationsakten använder invektiv, nedsättande kommentarer, eller på annat sätt uppträder olämpligt eller störande. Avsluta disputationen när inga fler frågor finns, eller när diskussionen bedöms vara avslutad. Leda betygsnämnd, opponent och handledare till enskilt rum för sammanträde. 7

8 Om ledamot i betygsnämnd uteblir Om ledamot får förhinder dagar eller veckor före disputation utses ersättare av FUR på förslag från institutionen. Vid akut förhinder utses ersättare av ordförande vid disputationsakten efter samråd med ordförande i FUR (om möjligt). Om opponent uteblir Om opponent får förhinder dagar eller veckor före disputationen kan opponenten ges möjlighet att delta på distans. Alternativt utses en ny opponent av FUR på förslag från institutionen. Disputationen kan även skjutas upp. Om opponenten får akut förhinder åligger det ordföranden vid disputationsakten att utse någon av ledamöterna i betygsnämnden till opponent. Ordföranden vid disputationsakten har därefter att utse lämplig ersättare i betygsnämnden. Sådana ändringar görs i samråd (om möjligt) med ordförande i FUR. Betygsnämndens åtaganden i samband med disputation När opponenten slutfört sitt arbete är det betygsnämndens ledamöters tur att ställa frågor till respondenten. Under disputationen ska ledamöterna i betygsnämnden bedöma respondentens presentation och förmåga att försvara sin avhandling. Exempel på frågor som betygsnämnden kan ställa återfinns nedan. Betygsnämndens sammanträde Efter disputationen sammanträder betygsnämnden. Sammanträdet leds av betygsnämndens ordförande, tillika ledamot i det fasta betygskollegiet. Ordföranden ansvarar för att regler och rutiner följs vid sammanträdet. Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Förutom betygsnämndsledamöterna kan opponent och handledare vara närvarande vid sammanträdet och delta i överläggningarna men inte i besluten. Om betygsnämnden vill överlägga enskilt innan beslut tas kan opponent och handledare ombedas att lämna sammanträdet. Som nämndens beslut ska den mening gälla som de flesta av betygsnämndens ledamöter enar sig om. Är ledamöterna oeniga ska betygsnämnden motivera sitt beslut och skriftligt ange skiljaktig mening. Betygsnämnden kan välja att lämna en skriftlig motivering till beslutet även då nämnden är enig. Enskild ledamot äger rätt att reservera sig mot beslutet. Ordföranden i betygsnämnden signerar protokollet Betygsnämndens beslut. Av blanketten ska även framgå att jäv inte föreligger. Protokollet lämnas till doktorandens huvudhandledare. Observera att betygsnämnden inte på något sätt är bunden av eventuella synpunkter som framfördes i samband med förhandsgranskningen. Efter avslutat sammanträde tillkännager betygsnämndens ordförande nämndens beslut för respondenten. Betyg En avhandling kan ges betyget godkänd eller underkänd. Vid betygssättning ska betygsnämnden väga samman respondentens försvar vid disputationen med ramberättelsens kvalitet tillsammans med kvalitet och omfattning av ingående delarbeten. 8

9 Att bedöma en vetenskaplig avhandling Högskoleförordningens mål med utbildning på forskarnivå I högskoleförordningen beskrivs de utbildningsmål som fastställts för utbildning på forskarnivå i Sverige. Varje ledamot i betygsnämnden ska ha god kännedom om dessa utbildningsmål, som beskrivs nedan (utdrag ur högskoleförordningen). Doktorsexamen Omfattning: Doktorsexamen uppnås efter att doktoranden fullgjort en utbildning om 240 högskolepoäng inom ett ämne för utbildning på forskarnivå. Mål Kunskap och förståelse: För doktorsexamen skall doktoranden - visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet, och - visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet. Färdighet och förmåga: För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete, - med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen, - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt, - visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap, och - visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande. Värderingsförmåga och förhållningssätt: För doktorsexamen skall doktoranden - visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och - visa fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling): För doktorsexamen skall doktoranden ha fått en vetenskaplig avhandling (doktorsavhandling) om minst 120 högskolepoäng godkänd. Övrigt: För doktorsexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Förordning (2007:1337) 9

10 Kriterier för bedömning Betygsnämnden ska bedöma avhandlingens omfattning och kvalitet samt respondentens prestation vid det offentliga försvaret i relation till examensmålen i högskoleförordningen. För att underlätta bedömningen finns bedömningskriterier för avhandlingen respektive det muntliga försvaret. Bedömningskriterier för doktorsavhandlingen Bakgrundsbeskrivningar ska förankra det specifika forskningsområdet i ett större sammanhang innehålla en relevant och aktuell litteraturgenomgång beskriva kunskapsluckorna i det specifika forskningsområdet förklara motiven till studierna definiera de relevanta problem som ligger till grund för de frågor man söker besvara Hypoteser och frågeställningar ska vara precist formulerade, välavgränsade och aktuella vara tydligt förankrade i det specifika forskningsområdet Metoder ska var adekvata, tillförlitliga och beskrivna på tillräcklig detaljnivå motiveras, och dess för- och nackdelar diskuteras Resultat ska bearbetas med adekvata analytiska metoder beskrivas och presenteras tydligt och tolkas välavvägt om tillämpbart, vara upprepbara och ge möjlighet till överförbarhet Diskussioner och slutsatser ska ge en sammanfattning av fynden och ge perspektiv åt tolkningen binda ihop studiernas olika delar kritiskt granska de uppnådda resultaten diskutera studiernas styrkor och svagheter ställa fynden i relation till forskningsområdets litteratur diskutera studiernas implikationer för forskningsområdet och hur fynden kan appliceras identifiera nya eller kvarstående luckor i forskningsområdet Dessutom ska avhandlingen innehålla en etisk diskussion där detta är tillämpligt. Bedömningskriterier för det muntliga försvaret Respondenten ska visa: brett kunnande inom sitt forskningsområde djup och aktuell kunskap inom sitt specifika forskningsområde förtrogenhet med vetenskaplig metodik och förmåga att bedöma styrkor och svagheter i använda metoder förmåga att formulera, planera och med adekvata metoder angripa en vetenskaplig frågeställning förtrogenhet med den samlade vetenskapliga litteraturen i det specifika forskningsområdet förmåga till vetenskaplig analys och syntes i en akademisk diskussion förmåga att med auktoritet presentera sina forskningsresultat och på ett sakligt och adekvat sätt bemöta ställda frågor och kritik kunnande om god forskningssed och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar förmåga att sätta in de egna resultaten i ett större sammanhang och reflektera över forskningens konsekvenser för samhället förmåga att formulera sig kring hur den egna forskningen bidrar till kunskapsutvecklingen 10

11 Bilaga 1. Handledarintyg Supervisor s certificate Instruktioner Huvudhandledare och biträdande handledare ska beskriva doktorandens utveckling och grad av självständighet. Intyget distribueras till ledamöter i betygsnämnden och till opponent. Handledarintyget ska innehålla följande information och rubriker: A. Doktorandens bidrag. Beskriv utförligt doktorandens bidrag till det vetenskapliga arbetet (egna initiativ, frågeställning, planering, praktiskt arbete, analys, sammanställning, manusförfattande) för vart och ett av de ingående delarbetena (sammanläggningsavhandling) eller för avhandlingen i sin helhet (monografiavhandling). B. Delarbete i mer än en avhandling. Ange om något delarbete har ingått, eller kommer att ingå, i annan avhandling. Specificera andra doktoranders insats i motsvarande grad (se punkt A). C. Signering. Intyget dateras och signeras av samtliga handledare. Instructions The supervisors should describe the development and the degree of independence of the PhD student. The certificate will be distributed to the members of the examining committee and to the opponent. The certificate should contain the following information and headings: A. The contribution of the PhD student. Please describe in detail the contribution of the candidate in the scientific process (initiatives, hypothesis, design, techniques, analysis, presentation of data, writing) for each of the included studies (compilation thesis) or for the complete thesis (monograph). B. Study in more than one thesis. Specify if any of the studies have been, or will be, part of another thesis. Please describe the contribution of other PhD students according to (A). C. Signature. The certificate must be dated and signed by all supervisors. 11