DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 08 Rotel 0809 DOM Stockholm Mål nr FT ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Falu tingsrätts mellandom i mål FT , se bilaga A KLAGANDE Jan Klys, Gamla Bangatan 35 C Lgh Ludvika Ombud: Advokat Mats Crossblom Mats Sjöbloms Advokatbyrå AB Olivecronas väg Stockholm MOTPART AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, Stockholm Ombud: Niklas Eideholm AFA Försäkring Samma adress SAKEN Preskription HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten avslår AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolags yrkande om avvisning av nya omständigheter. 2. Hovrätten fastställer tingsrättens mellandom. 3. Det åligger tingsrätten att efter målets återupptagande pröva frågan om skyldighet för part att utge ersättning för motpartens rättegångskostnad i hovrätten. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd8@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM FT Avdelning 08 YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN Jan Klys har yrkat att hovrätten ska bifalla hans yrkande i tingsrätten i mellandomsdelen. AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (nedan AFA) har motsatt sig att tingsrättens mellandom ändras. Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten. Hovrätten har avgjort målet utan huvudförhandling. PARTERNAS TALAN OCH UTREDINGEN I HOVRÄTTEN Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten, dock med följande förtydliganden, ändringar och tillägg. Jan Klys I första hand görs gällande att bestämmelsen i 29 lagen (1927:77) om försäkringsavtal (hädanefter GFAL) inte ska tillämpas. Den nämnda bestämmelsen är dispositiv och ska anses ha avtalats bort mellan arbetsmarknadens parter genom att 1988 års försäkringsvillkor för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada som är tillämpliga saknar preskriptionsbestämmelser. Sådana preskriptionsbestämmelser kan inte börja gälla förrän avtalsslutande parter skriftligen infört detta i villkoren. Enligt praxis ska arbetsrättsliga principer ligga till grund för avtalstolkning av kollektivavtal. Ett anläggande av ett arbetsrättsligt perspektiv ger vid handen att arbetstagaren har tolkningsföreträde samt att avsaknaden av skriftlighet och information ska vid tolkning ge företräde och fördel för den försäkrade arbetstagaren. AFA kan under inga omständigheter ha ett tolkningsföreträde då bolaget inte är avtalspart.

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM FT Avdelning 08 I andra hand görs gällande att preskriptionsavbrott skedde genom att Jan Klys år 2006 anhängiggjorde en talan vid tingsrätten som i grunden avsåg samma arbetsskada som nu aktuell talan avser, även om Jan Klys då begärde ersättning för inkomstförlust och inte, som nu, ersättning för lyte och men samt olägenhet i övrigt. Detta åberopande utgör ingen ny omständighet i hovrätten. Jan Klys har i hovrätten inte vidhållit sitt påstående om att 29 GFAL avtalats bort genom 23 i 1988 års försäkringsvillkor för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. AFA Det förhållandet att bestämmelsen i 29 GFAL är tillämplig har bekräftats i praxis från Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringar. Vad gäller Jan Klys påstående om att preskriptionsavbrott skedde 2006 har Jan Klys inte åberopat denna omständighet i tingsrätten. Omständigheten är således ny och i första hand görs gällande att denna omständighet inte får åberopas i hovrätten. För det fall Jan Klys tillåts åberopa den nämnda omständigheten gör AFA i andra hand gällande att 2006 års talan inte utgjorde preskriptionsavbrott såvitt avser nu aktuell fordran. Preskriptionsfrågan ska bedömas för varje skada för sig. Den anhängiggjorda talan år 2006 avsåg ersättningsposten inkomstförlust medan nu aktuell talan avser ersättningsposten lyte och men samt olägenhet i övrigt. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Som tingsrätten konstaterat är det den tidigare lagen (1927:77) om försäkringsavtal (GFAL) som är tillämplig i målet. Får Jan Klys åberopa det påstådda preskriptionsavbrottet 2006 i hovrätten? I mål där förlikning om saken är tillåten får en part i hovrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet som inte lagts fram tidigare endast under vissa förutsättningar (50 kap. 25 tredje stycket rättegångsbalken).

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM FT Avdelning 08 Av skriftväxlingen i tingsrätten och av tingsrättens dom får anses framgå att Jan Klys redan i tingsrätten åberopade det sakförhållandet att han år 2006 väckte talan mot AFA avseende ersättning för inkomstförlust som en grund för sitt påstående att den aktuella fordran inte var preskriberad. Att Jan Klys först i hovrätten anfört att hans väckta talan år 2006 utgör ett preskriptionsavbrott innebär endast att han anfört ny rättslig argumentation beträffande redan tidigare åberopad omständighet. Den aktuella omständigheten är alltså inte är ny. AFA:s yrkande om avvisning av omständigheten ska därför avslås. Är den aktuella fordran preskriberad? Är 29 GFAL tillämplig? Den första frågan som hovrätten ska ta ställning till är om 29 GFAL är tillämplig eller om denna bestämmelse avtalats bort genom 1988 års villkor för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, som inte innehåller någon bestämmelse om preskription. Jan Klys har till utveckling av sin argumentation i denna del i hovrätten angett att den försäkrade arbetstagaren, enligt arbetsrättsliga principer, ska ha tolkningsföreträde och fördel vid tolkning av kollektivavtal. Vad gäller detta argument kan följande anföras. Arbetsrättsliga principer skulle i och för sig kunna ha betydelse för tolkningen och bedömningen av denna typ av villkor (jfr NJA 1981 s. 1205). De aktuella försäkringsvillkoren innefattar emellertid enligt hovrättens mening inte någon oklarhet som kan göras föremål för olika tolkningar. Det förhållandet att de aktuella försäkringsvillkoren inte innehåller någon preskriptionsbestämmelse gör att 29 GFAL ska tillämpas. Jan Klys argumentation i hovrätten leder därför inte till någon annan bedömning än den tingsrätten har kommit till.

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM FT Avdelning 08 Innebar Jan Klys talan 2006 ett preskriptionsavbrott? Som parterna utformat sin respektive talan saknar hovrätten anledning att pröva om preskriptionsfrist för den aktuella fordran började löpa vid ett tidigare tillfälle än den 25 september Förutsatt att något preskriptionsavbrott inte ägt rum därefter preskriberades fordran således i vart fall den 25 september Den avgörande frågan är därmed om Jan Klys genom att väcka talan 2006 åstadkom ett preskriptionsavbrott avseende fordran på ersättning för lyte och men samt olägenheter i övrigt. Vid tillämpningen av försäkringsrättsliga regler om fordringspreskription ska olika skador och besvär till följd av en skadehändelse bedömas var för sig (jfr NJA 2000 s. 285, NJA 2001 s. 93 och NJA 2001 s. 695 II samt Radetzki, JT , s. 108 ff. och Strömbäck, JT , s. 636). Jan Klys talan 2006 avsåg försäkringsersättning för inkomstförlust, vilket är en annan typ av följdskada än lyte och men samt olägenheter i övrigt. Den nämnda talan innebar således inte ett preskriptionsavbrott med avseende på den nu aktuella fordran. Det sagda innebär att fordran i målet är preskriberad. Tingsrättens mellandom ska alltså fastställas. Rättegångskostnader Det bör lämnas åt tingsrätten att efter målets återupptagande pröva frågan om skyldighet för en part att utge ersättning för motpartens rättegångskostnad i hovrätten. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ulrika Stenbeck Gustavson och Camilla Larsson samt tf. hovrättsassessorn Nils Friberg, referent

6 Bilaga A 1 FALU TINGSRÄTT Enhet 2 MELLANDOM Meddelad i Falun Mål nr FT PARTER Kärande JAN Olof Klys, , Gamla Bangatan 35 C Lgh 1202, Ludvika Svarande AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, , Stockholm Ombud: Niklas Eideholm, AFA Försäkring, Stockholm DOMSLUT Tingsrätten förklarar att det anspråk på försäkringsersättning som Jan Klys framställt i målet är preskriberat. Målet i övrigt ska vila till dess denna mellandom har vunnit laga kraft. BAKGRUND Målet gäller ersättning ur trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), som är en försäkring som skapats genom kollektivavtal och som kompletterar den i socialförsäkringsbalken lagstadgade arbetsskadeförsäkringen. AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag (AFA) är försäkringsgivare för TFA. Dok.Id Jan Klys var ansluten till TFA och arbetade sedan 1963 som rörmontör. Den 22 oktober 1990 anmälde han till AFA arbetsskada i form av ryggbesvär. Försäkringskassan hade dessförinnan godkänt arbetsskadan under diagnosen försämring av ryggbesvär med visandedag den 28 december I ett brev daterat den 19 april 1994 informerades Jan Klys om att AFA beslutat att ersätta honom för lyte och men samt olägenheter i övrigt med kr, grundat på den bedömningen att arbetsskadan medfört 5 % medicinsk invaliditet från och med år 1990 (den totala Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 102 Kullen måndag fredag Falun E-post: falu.tingsratt@dom.se 08:00-16:00

7 2 FALU TINGSRÄTT MELLANDOM FT Enhet 2 medicinska invaliditeten bedömdes vara högre på grund av inverkan även av åldersförändringar). Beloppet betalades ut. Jan Klys överklagade den 19 februari 1999 AFA:s beslut till den s.k. TFA-nämnden (en överprövningsinstans bestående av representanter för arbetsmarknadens parter), som dock i beslut den 8 november 2000 inte ändrade AFA:s beslut. Den 25 september 2002 begärde Jan Klys hos AFA omprövning av den arbetsskaderelaterade invaliditetsgraden. I beslut den 18 november 2002 gjorde AFA bedömningen att Jan Klys inte hade rätt till ytterligare ersättning eftersom invaliditetsgraden till följd av arbetsskadan fortsatt var 5 % (medan den totala invaliditetsgraden var 8 %). Den 27 februari 2006 väckte Jan Klys talan mot AFA beträffande omprövning av ersättning för inkomstförlust med anledning av arbetsskadan. YRKANDEN M.M. Jan Klys har yrkat att tingsrätten förpliktar AFA att till honom betala kr, jämte ränta med 6 % från dagen för delgivning av stämningsansökan till dess betalning sker. AFA har bestritt yrkandet och i första hand invänt preskripition. Tingsrätten har beslutat att ge särskild dom över frågan om Jan Klys fordran har preskriberats. Målet har i denna del med stöd av 42 kap. 18 första stycket 5 företagits till avgörande utan huvudförhandling.

8 3 FALU TINGSRÄTT MELLANDOM FT Enhet 2 DOMSKÄL Jan Klys har som grund för sin talan anfört följande. Det är korrekt att han efter arbetsskadan, som har visandedag den 28 december 1988, led av 8 % medicinsk invaliditet. Han ska ersättas för den totala invaliditeten inklusive åldersförändringar, eftersom man ingår i försäkringen med de fel och brister man har, alltså i befintligt skick. Han har därför rätt till ytterligare ersättning för lyte och men samt olägenheter i övrigt, upp till motsvarande 8 % invaliditet. AFA har invänt i första hand att Jan Klys påstådda fordran på försäkringsersättning för lyte och men och olägenheter i övrigt är preskriberad. Tingsrätten gör följande bedömning. Kollektivavtalsgrundade personförsäkringar regleras numera i 20 kap. försäkringsavtalslagen (2005:104). Enligt 10 p. i lagens övergångsbestämmelser är den emellertid inte tillämplig i fråga om försäkringsfall som har inträffat före ikraftträdandet. Tillämplig lag i målet är i stället lagen (1927:77) om försäkringsavtal (GFAL, se 1 ). Enligt dess 29 ska den som vill bevaka fordringsrätt på grund av försäkringsavtal, för att inte förlora sin rätt, i laga ordning anhängiggöra sin talan inom tre år från det han fick kännedom om att fordringen kunde göras gällande samt i varje fall inom tio år från det sådant tidigast kunde ske. Preskriptionsbestämmelsen är enligt 3 GFAL dispositiv. För försäkringen gäller ostridigt 1988 års försäkringsvillkor för TFA, som saknar bestämmelser om preskription. Jan Klys har, som tingsrätten uppfattar det, gjort gällande att villkoren ändå ska tolkas så att preskriptionsbestämmelsen i GFAL har avtalats bort, dels med hänsyn till villkorens 23, dels då kravet på tydlighet måste ställas särskilt högt eftersom villkoren gäller inte bara avtalsparterna utan även medlemmarna i organisationen. Då emellertid villkorens 23 gäller omprövning på grund av ändrade förhållanden, som det inte är fråga om i målet, och villkoren

9 4 FALU TINGSRÄTT MELLANDOM FT Enhet 2 överhuvudtaget inte nämner preskription kan de inte tolkas som Jan Klys gör gällande. Den preskriptionstid som anges i GFAL gäller alltså. Den tioåriga preskriptionstiden börjar löpa då skadan ger sig till känna (jfr NJA 2001 s. 695), och gäller i varje fall, dvs. även om den treåriga preskriptionstiden inte skulle ha löpt ut. Jan Klys har angett att visandedagen för hans skada är den 28 december 1988, vilket bekräftas av Försäkringskassans bedömning. Tioårsfristen för ersättning för skadan i form av lyte och men samt olägenheter i övrigt på grund av den skadan började därför löpa det datumet och har således löpt ut.. AFA har påpekat att fristen för den tioåriga preskriptionen började löpa senast den 25 september 2002, då Jan Klys begärde omprövning, eftersom han som AFA uppfattade det då påstod att hans besvär försämrats. En ny preskriptionstid började således i så fall löpa beträffande de nya besvären, med en senare visandedag. Tingsrätten uppfattar inte Jan Klys talan i målet som grundad sådana förvärrade besvär men konstaterar att även denna preskriptionstid löpt ut. Jan Klys talan år 2006 mot AFA om omprövning av rätt till ersättning för inkomstförlust saknar betydelse för den bedömningen. Det sagda innebär att Jan Klys i målet framställda anspråk på ersättning ur TFA för lyte och men samt olägenheter i övrigt på grund av TFA är preskriberat. Tingsrätten bestämmer att domen ska få överklagas särskilt. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 401) Överklagande senast (Svea hovrätt) På tingsrättens vägnar Olle Bergsten

10 Bilaga 1 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I TVISTEMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i hovrätten. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.

11 Bilaga B HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga hovrättens avgörande ska Ni göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Det ska ha kommit in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det överklagade avgörandet. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap. 5 a rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen får meddela prövningstillstånd endast om 1. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen (prejudikatskäl) att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller 2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnummer), 3. den ändring i avgörandet som yrkas, 4. varför avgörandet ska ändras, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Förenklad delgivning Om Ni tidigare informerats om att Ni kan komma att delges handlingar i målet/ärendet genom förenklad delgivning, kan förenklad delgivning med Er komma att användas också hos Högsta domstolen om någon överklagar avgörandet dit.