DOM Stockholm

Transkript

1 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel DOM Stockholm Mål nr M ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr M , se bilaga KLAGANDE Göteborgs Hamn AB, Göteborg Ombud: Advokaten M P MOTPART Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg SAKEN Dispens att dumpa muddermassor i havet inom ett område utanför Göteborgs hamn sydsydväst om Vinga, benämnd "Nya Vinga" MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box Stockholm Birger Jarls Torg måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se

2 2 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Göteborgs Hamn AB (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom avseende villkor 6, ska höja begränsningsvärdet rörande tributyltenn (TBT) från 50 g/kg TS till 100 g/kg TS. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har bestritt bifall till överklagandet. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Parterna har hänvisat till vad som anförts i mark- och miljödomstolen och gjort i huvudsak följande tillägg och förtydliganden. Bolaget Tippningsområdet Nya Vinga är ett beprövat område där muddermassor har tippats sedan 1960-talet och med betydligt högre föroreningshalter än vad som nu yrkas. Tippningsverksamheten omfattas av ett kontrollprogram som föreskriver kontroll före, under och efter tippning. Genom undersökningar har det inte påvisats några bestående negativa effekter på den omgivande miljön. Det finns inga generella eller bindande riktlinjer för bestämmande av vilka föroreningshalter muddermassor kan innehålla för att få tippas till havs. Traditionellt sett tillämpas Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och Hav (rapport 4914). Det saknas dock bedömningsgrunder för TBT i rapporten, varför norska bedömningsgrunder brukar användas som referens. I en uppdatering och komplettering av nämnda bedömningsgrunder är värdet för TBT satt till 100 g/kg TS, vilket är i linje med de norska bedömningsgrunderna. Precis som den svenska klassindelningen utgår den norska från naturliga bakgrundshalter i sediment, men det norska grundas också på en beräknad risk för ekologiska effekter. Värdet QSsediment 0,002 g/kg TS, som anger med en stor säkerhetsfaktor vid vilka halter risker för bottenlevande samhällen kan uppstå (med avseende på den mest känsliga arten) är så lågt att det inte har uppmätts någonstans i svenskt havsområde. Ett förvaltningsmässigt begränsningsvärde för TBT måste därför tas fram. För framtagandet av ett sådant värde måste dock en

3 3 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen vetenskaplig och statistisk tillståndsanalys ligga till grund tillsammans med ett skälighetsresonemang kring nyttan av en skyddsåtgärd och samhällsekonomiska överväganden. Bolaget har frivilligt åtagit sig att sänka befintligt begränsningsvärde för TBT om 200 g/kg TS till 100 g/kg TS. Begränsningsvärdena utgår från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder, praxis och avstämning med SGU och har föreslagits efter noggranna avvägningar där erfarenhet från kontrollprogram och uppföljande omgivningspåverkan vägts in. Det kan noteras av varken tillsynsmyndigheten eller miljöförvaltningen har motsatt sig ett begränsningsvärde om 100 g/kg TS. Även SGU vitsordar detta värde och konstaterar att HaV:s beslut utgör ett kraftigt avsteg från praxis. Eftersom det genom statistisk analys och tillståndsklassificering kan konstateras att hela det svenska öppna havsområdet är diffust kontaminerat med TBT till nivån 100 g/kg TS saknar domstolen vetenskapligt stöd att fastställa ett begränsningsvärde om 50 g/kg TS. Vidare är tippning av muddermassor till havs varken svårkontrollerat eller svårpreciserat. Gällande kontrollprogram, tillsammans med erfarenheter och slutsatser i samband med tidigare tippningar, ger istället en god bild av såväl kortsiktig som långsiktig påverkan från tippning på ekosystemet vid Vinga. Muddermassor med betydligt högre TBT-halter har tippats historiskt utan bestående effekter. En dispens med ett begränsningsvärde om 100 g/kg TS kan således medges utan risk för olägenheter för människors hälsa och miljön. Tidigare har muddermassor tippats med toppvärden upp till g/kg TS. Vid uppföljning konstaterades markant lägre halter än 200 g/kg TS, vilket är en effekt dels av den uppblandning som sker i pråmen, dels överlagrandet genom naturlig sedimentation som sker på platsen. Noteras bör att medelhalten i uppmuddrat sediment i praktiken blir betydligt lägre än vad tillåten halt i begränsningsvärdet anger. Bolaget har ett återkommande behov av att omhänderta muddermassor dels på grund av kontinuerliga underhållsmuddringar, dels projekt som avser fördjupningar av befintliga farleder och hamnbassänger och nymuddring. Om begränsningsvärdet inte

4 4 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen ändras kommer ytterligare massor vara tvungna att tas om hand på land, trots att ovan redovisade miljökonsekvenser i hav talar emot detta samtidigt som omhändertagande på land medför fler negativa miljökonsekvenser till följd av ianspråktagande av arealer, avvattning, transporter osv. Det finns små möjligheter till annan avsättning och återvinning särskilt mot bakgrund av de stora infrastrukturella projekt som pågår och planeras i regionen, vilka också kommer att ge upphov till överskottsmassor. Möjligheten att finna lämpliga avsättningar på land eller omhänderta muddermassorna på annat sätt är därför starkt begränsade och tippning av muddermassor vid Nya Vinga med halter upp till 100 g/kg TS är därmed det enda tänkbara alternativet. Ett alternativt omhändertagande är inte miljömässigt motiverat i detta fall. Det strängare begränsningsvärdet innebär att cirka en tredjedel av en muddrad mängd och ca m 3 måste omhändertas på ett alternativt sätt, vilket innebär en merkostnad på 10 miljoner kronor. I relation till muddringens kostnad innebär merkostnaden en dubblering av totalkostnaden, vilket får tas ut på hamntaxan och blir en stor och kännbar höjning för hamnens kunder. Bolaget verkar på en pressad konkurrensutsatt marknad och härtill kommer frågan om det är bolaget som verkligen ska stå för en sådan merkostnad med tanke på att det inte är bolaget som har gett upphov till TBT-halterna. Omhändertagande på land innebär en merkostnad på ca 18 miljoner kronor, om begränsningsvärdet 50 g/kg TS används. För export av muddermassor innebär det istället en merkostnad på 10 miljoner kronor. Det följer av 2 kap. 1 miljöbalken att skälighetsregeln i 2 kap. 7 miljöbalken är tillämplig i dispensärendet. Det är inte rimligt att muddermassor som kan tippas i havet med begränsade negativa effekter istället ska tas upp på land vilket medför höga transport- och hanteringskostnader tillsammans med de negativa miljöeffekter som följer av att bl.a. transportera, bereda mark och avvattna massorna. Utifrån ett helhetsperspektiv är det bättre att sediment med högre TBT-halter ligger vid Nya Vinga, som är en ackumulationsbotten och med tiden överlagras av sediment, än om det ligger kvar i hamnområdet där sediment befinner sig i rörelse och transporteras genom fartygsrörelser och strömmar i vattnet m.m. Det är inte, som HaV påstår, möjligt att utföra s.k. sektionerad muddring eftersom det vid underhållsmuddring är

5 5 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen fråga om förhållandevis tunna skikt som ska muddras, ofta på stora vattendjup, vilket förträdesvis sker under höst/vinter när det sällan är lugnt vatten. Det framhålls att som den svenska lagstiftningen är utformad krävs inga särskilda skäl eller uttömda handlingsalternativ för att dispens ska medges, jämfört med utformningen av reglerna kring strandskydds- och artskyddsdispens. Dispens får medges förutsatt att dumpning kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön, vilket är fallet i målet. Länsstyrelsen i Västra Götalands län saknar motivering för påståendet att begränsningsvärdet kan sänkas till 50 g/kg TS på tre år. HaV TBT är ett mycket farligt ämne och det är önskvärt att detta inte sprids i miljön. Det finns i dagsläget inga nationellt fastställda gränsvärden för TBT i muddermassor vid dumpning. 50 g/kg TS är ett lämpligt gränsvärde. Dispensen är satt över en lång tidsperiod med relativt sett en stor mängd massor som får dumpas. Värdet 100 g/kg TS för TBT i öppet hav är inte längre aktuellt om man utgår från halter uppmätta inom nationell miljöövervakning. Det allra högsta uppmätta värdet i utsjösediment under år 2008 låg istället på 32 g/kg TS och i flera fall var halterna under rapporteringsgränsen (1 g/kg). Situationen var således en annan 2008 än den som rådde 2003, då maximalt uppmätt TBT-halt låg på 110 g/kg TS och bara ett prov uppvisade halter under rapporteringsgränsen. Nya undersökningar kommer att utföras under 2014, men det finns ingen anledning att misstänka att halterna är på väg upp igen. Ska man utgå från halter uppmätta i utsjösediment hamnar man snarare på lägre halt än det som HaV har beslutat om. HaV har istället utgått ifrån halter uppmätta inom recipientkontrollen. År 2006 uppmättes en halt om 47 g/kg TS TBT vid Vinga och medianhalten i Göteborgsområdet var 36 g/kg TS TBT. Halterna i Göteborgsområdet varierar i hög grad, men halterna vid flera av de kustnära stationerna uppvisar betydligt lägre nivåer

6 6 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen för TBT. Halterna vid Vinga är troligen inte högre än vad som kunde uppmätas år Det hade varit önskvärt att utgå ifrån ett effektbaserat värde. Bolaget hänvisar till Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och Hav (Rapport 4914). Denna rapport har dock inte tagits fram för att användas som kriterier för muddermassor för dumpning. Rapporten ska revideras och det är oklart om några klassgränser för TBT kommer att etableras. Att hänvisa till ett norskt värde för TBT är inte helt korrekt eftersom det finns flera olika norska förvaltningsmässiga värden, och där halter över 100 g/kg TS motsvarar Svaert dårlig. Värdet 35 g/kg TS anges t.ex. som utgångspunkt för när man går vidare till trinn 2 i samband med beslut om efterbehandling. HaV har inte presenterat något underlag som egentligen beskriver den fördyring som ett begräsningsvärde på 50 g/kg TS för TBT innebär. Sannolikt är det de ytliga sedimenten som är mest förorenade och det borde vara möjligt att muddra bort ytterligare sediment och ta hand om dessa på land. Uppfattningen att dumpning av förorenade massor kan vara tillåtet om det sker en omblandning med rena massor på dumpningsplatsen delas inte. Ett sådant synsätt kan i förlängningen leda till att det sker grävning/muddring av helt rena bottenmaterial för att bara späda ut förorenade massor. Det är inte önskvärt och oförenligt med syftet med förbudet mot dumpning. Att dumpning kan ske utan olägenhet på den aktuella dumpningsplatsen stöds inte av någon riktad undersökning av TBT:s effekter där. YTTRANDEN FRÅN REMISSMYNDIGHETER Remmissmyndigheterna har i huvudsak vidhållit vad som anförts i mark- och miljödomstolen och därtill lämnat följande yttranden.

7 7 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) Göteborgs Hamns förslag på begränsningsvärden avseende TBT bör kunna accepteras som längst till år Därefter ska begränsningsvärden i enlighet med HaV:s beslut gälla. Miljö- och klimatnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) Det är svårt att meddela en dispens från ett förbud i något enskilt fall utan att göra en rimlighetsavvägning. Om alternativet till muddertippning vid Vinga är att omhänderta massorna på land är det skäligt att under en begränsad period acceptera bolagets föreslagna begränsningsvärden. Det finns ett tvingande behov att muddra farleden till bolaget. Enligt den rapport som tagits del av så har tidigare dumpning genomförts på ett kontrollerat sätt med framförallt temporära effekter av dumpningen. Det finns alltså inte skäl utifrån hur dumpningen har genomförts tidigare att skärpa kraven på TBThalt i muddermassorna mer än vad bolaget har yrkat. Acceptabla tillförda TBT-halter bör relateras till vad som kan förväntas vara bakgrundshalter i omgivande miljö. Hänsyn bör också tas till tillförd total mängd muddermassor i ett område och möjligheter för tillsynsmyndigheten att kontrollera efterlevnaden av meddelade beslut. MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Frågan i målet är vilket begränsningsvärde för tributyltenn (TBT) som ska gälla som villkor för dispens för dumpning av muddermassor i havet vid Nya Vinga. Ett begränsningsvärde på 50 g/kg TS avviker från vad som tillåtits i tidigare rättsfall rörande dumpning av muddermassor i havet. Exempelvis har Miljööverdomstolen (nuvarande Mark- och miljööverdomstolen) i rättsfallen MÖD 2010:30 och MÖD 2007:12, angående tippning i Karlskronafjärden respektive i Norrtäljeviken, bestämt begränsningsvärdet för TBT till 200 g/kg TS. I målet som rörde Karlskrona angavs att en täckning med rena massor skulle ske ovanpå de förorenade muddermassorna. Beträffande muddermassorna i Norrtälje fanns en problembild kring att dessa innehöll sulfider, vilket skulle innebära risker och problem vid landdeponering. En bedömning måste göras utifrån de omständigheter som föreligger i det enskilda fallet. Det kan alltså inte anses finnas en fast praxis avseende ett begränsningsvärde för TBT som ska

8 8 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen gälla generellt för dumpning. Omständigheter att beakta vid bedömningen är bland annat bottenförhållanden och föroreningsnivåer på dumpningsplatsen, hur känslig miljön på platsen och omgivningen är och om det finns risk för spridning av skadliga halter till omgivningen. En TBT-halt på 47 g/kg TS har enligt vad som framgår av HaV:s beslut tidigare uppmätts vid Vinga. Vidare har HaV visat att det högsta värdet som uppmätts i nationell miljöövervakning i utsjösediment under år 2008 låg på 32 g/kg TS och att situationen nu blivit en annan än den som rådde vid den föregående undersökningen av utsjösediment som skedde år 2003, då maximalt uppmätt TBT-halt låg på 110 g/kg TS. I en strävan efter att det material som deponeras vid Nya Vinga inte uppenbart ska innehålla högre halter än de halter som nu råder i området, har HaV bedömt att 50 g/kg TS ska gälla som begränsningsvärde för TBT. har instämt i denna bedömning. Platsen för den planerade dumpningen är en ackumulationsbotten, vilket innebär att goda förutsättningar finns för att någon sedimenttransport inte ska förekomma och att platsen därför i och för sig kan anses lämplig för muddertippning (jfr MÖD 2011:50). Där har skett dumpning av muddermassor sedan tidigare, med undantag av den planerade utvidgningen av dumpningsområdet. Skadliga nivåer av TBT har uppmätts på platsen. Dispensbeslutet gäller en viss mängd muddermassor och har begränsats med villkor för att minska risken för spridning av det giftiga ämnet. Med hänsyn till att massorna, såsom mark- och miljödomstolen har konstaterat, redan vid ett begränsningsvärde på 50 g/kg TS håller en skadlig halt av tennföroreningar finner Mark- och miljööverdomstolen att omständigheterna är sådana att utrymme saknas att tillåta ett uppenbart högre begränsningsvärde än uppmätta halter i omgivningen. Markoch miljööverdomstolen delar därmed mark- och miljödomstolens bedömning att 50 g/kg TS ska gälla som begränsningsvärde. Beträffande bolagets invändning att en skälighetsavvägning enligt 2 kap. 7 miljöbalken ska ske gör domstolen följande bedömning. Generellt gäller ett förbud mot dumpning av avfall, såsom muddermassor, i havet. En ansökan om avsteg från detta

9 9 SVEA HOVRÄTT DOM M Mark- och miljööverdomstolen förbud ska prövas enligt miljöbalkens bestämmelser om dispens för dumpning i balkens 15 kap. Dessa bestämmelser utgör specialregler som närmare reglerar hur bedömningar ska göras för att syftet med miljöbalken ska uppfyllas. Någon avvägning enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken aktualiseras inte vid dispensprövningen, utan prövning av dispens från det generella dumpningsförbudet innebär en bedömning enbart enligt 15 kap miljöbalken. Mark- och miljööverdomstolen instämmer således i den bedömning som mark- och miljödomstolen har gjort. Överklagandet ska därför avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Margaretha Gistorp, tekniska rådet Yvonne Eklund och tf. hovrättsassessorn Agneta Staff, referent. Föredraganden har varit Petter Larsson Garcia.

10 Bilaga A 1 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM meddelad i Vänersborg Mål nr M KLAGANDE Göteborgs Hamn AB, org nr Göteborg Ombud: Advokat M P MOTPART Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg ÖVERKLAGAT BESLUT Havs- och vattenmyndighetens beslut i ärende nr , se bilaga 1 SAKEN Dispens att dumpa muddermassor i havet inom ett område (se kartor bilagda bilaga 1) utanför Göteborgs hamn sydsydväst om Vinga, benämnd "Nya Vinga". DOMSLUT ändrar det överklagade beslutet endast på så sätt att villkor 4 skall bestå men kompletteras med meningen Dumpning får dock ske under annan tid efter tillsynsmyndighetens medgivande om särskilda skäl föreligger, att under villkor 6, som ett tillägg till begränsningsvärdet för sexvärt krom (CrVI) i villkor 5-6, läggs ett nytt villkor 6 a) med följande lydelse Halten av CrVI i sediment inom GHAB:s verksamhetsområde ska undersökas under år Innan undersökningen av CrVI Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1070 Hamngatan måndag fredag Vänersborg E-post: mmd.vanersborg@dom.se 09:00-16:00

11 2 genomförs ska GHAB samråda med Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt Göteborgs kommun. I det fall undersökningen visar att CrVI förekommer i lägre halter än vad som framgår i tabellen under villkor 6 över begränsningsvärden behöver inte CrVI analyseras inför varje dumpningsföretag, dock ska halterna av CrVI undersökas vart 5:e år, att villkor 9 upphävs, samt att villkor 16 ska ha följande lydelse Dumpningsområdet ska sjömätas och lodningskarta ska lämnas till Sjöfartsverket de år då dumpning skett, men mark- och miljödomstolen lämnar i övrigt överklagandet utan bifall.

12 3 BAKGRUND Genom beslut från Länsstyrelsen i Västra Götalands län (nedan länsstyrelsen) den 22 december 1998, dnr , har Göteborgs Hamn tillstånd för tippning av muddermassor. Tillståndet gäller tippning dels inom ett område SSV Vinga, dels inom ett område på Hakefjorden. Detta tillstånd gäller till och med den 31 december 2013, enligt dom meddelad av miljödomstolen den 24 juli 2001, mål nr M Parallellt med nämnda tillstånd finns en dispens som meddelades av Naturvårdsverket den 15 februari 2002, dnr Detta tillstånd omfattar totalt 15 miljoner m 3 muddermassor och 0,4 miljoner m 3 sten vid området SSV Vinga och 5 miljoner m 3 muddermassor vid området Hakefjorden. Även Naturvårdsverkets tillstånd gäller till och med den 31 december Göteborgs Hamn är utpekad som riksintresse för sjöfart. Hamnen ägs av Göteborgs kommun men verksamheten bedrivs av det kommunala hamnbolaget Göteborgs Hamn AB (nedan GHAB). Bolaget ansvarar bl.a. för nautisk säkerhet och för att upprätthålla erforderliga vattendjup genom muddring. GHAB inkom i februari 2012 till Havs- och vattenmyndigheten (nedan HaV) med en ansökan om dispens enligt 15 kap 33 miljöbalken, MB, från förbudet mot dumpning enligt 15 kap 31 MB av muddermassor till havs. Det dumpningsområde som angavs var inom ett område SSV Vinga, Göteborgs kommun. Lokaliseringsutredningen som föregick ansökan resulterade i att tippningsområdet SSV Vinga modifierades något. Det nya modifierade området, för vilket dispens slutligen söktes, benämndes Nya Vinga. HaV beslutade härefter den 25 juni 2013 genom det överklagade beslutet, se bilaga 1, att meddela dispens för dumpning av maximalt m 3 muddermassor inom området benämnt Nya Vinga, från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 mars HaV:s beslut förenades med vissa villkor, varav följande är föremål för prövning i det nu förevarande målet:

13 4 4. Dumpning får ske endast under perioden 1/10 31/3. 5. Endast muddermassor med halter av farliga ämnen som understiger de halter som angivits i tabell i villkor 6 får dumpas. 6. Inför varje muddringsföretag ska provtagning, analys och utvärdering ske enligt provtagningsplan i syfte att utvärdera om de halter som anges nedan innehålls. Begränsningsvärden för farliga ämnen* Analysparameter Enhet Halt Torrsubstans, TS % - Glödförlust, GF % av TS - Arsenik, As mg/kg TS 45 Kadmium, Cd mg/kg TS 3 Kobolt, Co mg/kg TS 60 Krom, Cr mg/kg TS 70 (Cr III), 0,7 (CrVI) Koppar, Cu mg/kg TS 80 Kvicksilver, Hg mg/kg TS 0,7 Nickel, Ni mg/kg TS 100 Bly, Pb mg/kg TS 110 Zink, Zn mg/kg TS 360 S:a PCB 7 1 µg/kg TS 15 Antracen µg/kg TS 30 Benzo(a)pyren µg/kg TS 90 Fluoranten µg/kg TS 270 Naftalen µg/kg TS 140 Indeno(1,2,3-c,d)pyren µg/kg TS 600 Ben zo(b)fluoranten µg/kg TS 150 Benzo(k)fluoranten µg/kg TS 70 Benzo(g,h,i)perylen µg/kg TS 70 Fenantren µg/kg TS 100 Pyren µg/kg TS summan av följande ämnen: PCB 28, 52, 101, 118, 153, 138, 180

14 5 Bens(a)antracen µg/kg TS 110 Chrysen µg/kg TS 180 Tributyltenn, TBT µg/kg TS 50 Mineralolja (alifater C16-C35) µg/kg TS 300 *De värden som anges för metaller avser analys enligt svensk standard. 9. GHAB ska vid varje dumpningstillfälle dokumentera rådande vind- och strömförhållanden (styrka och riktning) vid dumpningsplatsen. Vidare ska GHAB, vid varje dumpningskillfälle, dokumentera längden och bredden på sedimentplymen. Uppgifterna ska redovisas i den redovisning som framgår av villkor 13 nedan. 13. GHAB ska 1 gång per år, till tillsynsmyndigheten, inge en samlad redovisning av de dumpmningsarbeten samt genomförda kontroller som utförts under föregående år. Den närmare tidpunkten, utformningen samt innehållet i redovisningen får bestämmas av tillsynsmyndigheten. 14. GHAB ska, innan några dumpningsarbeten påbörjas och senast 2 månader innan de avses att påbörjas, redovisa till tillsynsmyndigheten hur egenkontrollen ska bedrivas. Vidare ska egenkontrollen fortlöpande stämmas av med tillsynsmyndigheten. 18. Endast GHAB, d.v.s. inga andra aktörer, får använda sig av denna dispens och dispensen avser endast muddermassor som uppkommit inom GHAB:s verksamhet. GHAB inkom den 30 september 2013 till mark- och miljödomstolen med en ansökan om förtursförklaring (se aktbil 6). Denna ansökan avslogs genom beslut den 2 oktober 2013 (se aktbil 7). YRKANDEN M.M. GHAB har överklagat HaV:s beslut och yrkat att mark- och miljödomstolen, med ändring av det överklagade beslutet,

15 6 - meddelar dispens att tippa maximalt m 3 muddermassor, - upphäver villkor 4 rörande arbetstid, - ändrar villkor 5 och 6 rörande begränsningsvärde så att villkoren får följande lydelse med nedan angivna begränsningsvärden (varvid utelämnandena av naftalen och sexvärt krom i tabellen nedan innebär att GHAB yrkar att begränsningsvärdena för dessa ämnen ska utgå). "Inför varje muddringsföretag genomförs provtagning, analys och utvärdering enligt provtagningsplan i syfte att utvärdera huruvida begränsningsvärden för tippning innehålls. Följande begränsningsvärden ska gälla för utvärdering av muddermassornas föroreningshalt. Analysparameter Enhet Begränsningsvärde Torrsubstans, TS % - Glödförlust, GF % av TS - Arsenik, As mg/kg TS 45 Kadmium, Cd mg/kg TS 3 Kobolt, Co mg/kg TS 60 Krom, Cr mg/kg TS 72 Koppar, Cu mg/kg TS 79,5 Kvicksilver, Hg mg/kg TS 1 Nickel, Ni mg/kg TS 99 Bly, Pb mg/kg TS 110 Zink, Zn mg/kg TS 357 S:a PCB7 mg/kg TS 0,015 S:a PAH 11 mg/kg TS 2,5

16 7 Tributyltenn, TBT µg/kg TS 100 Mineralolja (alifater >C16-C35) mg/kg TS 300 Om muddermassorna visar mycket stor avvikelse eller mycket hög halt, dvs motsvarande halter högre än klass 4 enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder i rapport 4914, får massorna inte tippas utan föregående samråd med tillsynsmyndigheten." - upphäver villkor 9 rörande dokumentation av vind och strömmar samt längd och bredd på sedimentplym, - ändrar villkor 14 på så sätt att redovisning till tillsynsmyndighet ska ges in senast 6 månader efter att beslutet om dispens vunnit laga kraft, - upphäver villkor 18 om externa aktörer. I andra hand yrkas, för det fall mark- och miljödomstolen anser att hanteringen ska villkorregleras, att meddelat villkor 18 ändras till följande lydelse: "Utöver muddermassor som uppkommer i Göteborgs Hamns verksamhetsområde får muddermassor, som uppkommer i likartad verksamhet i Göteborgsområdet, tippas inom tippningsområdet Nya Vinga. Förutsättningar för tippning är att Göteborgs Hamn i samråd med tillsynsmyndigheten har medgivit att dispensen får användas och att övriga villkor i denna dispens är uppfyllda." samt - för det fall att mark- och miljödomstolen skulle fastställa det överklagade beslutet såvitt gäller villkor 18, att villkor 16 erhåller följande lydelse, Dumpningsområdet ska sjömätas och lodningskarta ska lämnas till Sjöfartsverket de år då dumpning sker. Slutligen har GHAB, till föregripande av sin inställning det tillägg som HaV föreslår nedan genom införande av en ny villkorspunkt 6 a) under villkor 6 såvitt gäller sexvärt krom, bestritt att det föreslagna villkor 6 a införs.

17 8 Till grund för ändringsyrkandena har GHAB anfört bl.a. följande. Göteborgs Hamn är Nordens största hamn. Dess uppdrag är att skapa förutsättningar för ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Hamnen är en viktig port in till och ut från den svenska och skandinaviska marknaden med 70 % av den svenska industrin inom en radie om 500 km. Farlederna genom hamnen leder till hamnarna längs Göta älv och runt Vänern. En tredjedel av svensk utrikeshandel går via hamnen och 65 % av all containertrafik. Hamnen och dess farleder är utpekad som riksintresse för sjöfart och hamnen har även pekats ut av EU- kommissionen som en s.k. Core Port, vilket innebär ett erkännande att hamnen är av stor betydelse även för den europeiska marknaden. Det ställs således höga krav på en fungerande infrastruktur. All infrastruktur i hamnen ägs av dem och de ansvarar för den nautiska säkerheten och för att erforderliga vattendjup enligt sjökort upprätthålls i det allmänna hamnområdet och den norra farleden (Torshamnsleden till Måvholmsbådan). Vattendjupen upprätthålls genom muddring. Genom hamnens lokalisering vid Göta älvs mynning finns ett stort och återkommande behov av underhållsmuddring på grund av älvens naturliga sedimentation. Hamnen och dess verksamhet är under ständig utveckling, vilket styrs av såväl kommersiella intressen som av säkerhetsaspekter. Muddring och hantering av muddermassor är mot denna bakgrund grundläggande delar i verksamheten. En på förhand utpekad plats för kontinuerlig avsättning av de muddermassor som uppkommer är en absolut förutsättning för att kunna fullfölja ansvaret att bibehålla förutsättningarna för verksamheten i Nordens största hamn. Sedan 1998 har de haft tillstånd enligt miljöskyddslagen att tippa rena muddermassor inom ett område SSV Vinga. Området SSV Vinga hade dessförinnan använts för tippning av muddermassor sedan lång tid tillbaka. I samband med fördjupningen, breddningen och rätningen av farlederna i projekt Säkrare Farleder ansöktes om och erhölls dispens från det generella förbudet att dumpa avfall för tippning av muddermassor. Denna dispens har löpt parallellt med tillståndet. Projekt Säkrare Farleder genererade ca 12 miljoner m3 muddermassor. I samband med detta projekt tippades således stora volymer under en förhållandevis kort period. Tippning av muddermassor och dess effekter är väl dokumenterad och analyserad. Studier visar att tippade massor

18 9 ackumulerar på botten och sprids inte. Studier visar också att tippningens påverkan på omgivningen är liten. Gällande tillstånd och dispens löper ut till årsskiftet 2013/2014. Av denna anledning lämnades ansökan om ny dispens i februari Ansökan föregicks av en omfattande lokaliseringsutredning som utmynnade i en modifiering av tippningsområdet SSV Vinga. För att undvika förväxling med nuvarande tippnings- område kallas det modifierade området för vilket dispens söks för "Nya Vinga". Som ett led i ansökningsprocessen har en omfattande miljöeffektbeskrivning tagits fram, som beskriver planerad verksamhet och dess effekter på miljön. Ansökan har föregåtts av samråd med olika intressenter, bl. a. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ("Länsstyrelsen"), Miljöförvaltningen och SGU, med syfte att inhämta synpunkter på planerad verksamhet och förankra denna. I ansökan har föreslagits villkor som bedöms vara rimliga och miljömässigt motiverade i förhållande till verksamhetens miljöpåverkan tillsammans med nuvarande praxis inom området. Av HaV:s beslut konstateras dock att den avgränsning av dispensens omfattning som har gjorts och tillkommande villkor inte står i rimlig proportion till den konstaterade eller förväntade miljöpåverkan med verksamheten. Förutom vad som framkommit i tidigare yttranden och inlagor och anförs därför följande. Dispensens omfattning i mängder är för snäv Dispens medges för att tippa maximalt 4 miljoner m 3 muddermassor. Det konstateras att denna avgränsning av dispensen är allt för snäv och ger inte utrymme för den flexibilitet som måste finnas med tanke på uppdraget att tillhandahålla en fungerande infrastruktur. I samband med framtagandet av miljöeffektbedömningen har det räknats med ca 10 miljoner m 3 muddermassor, vilket innebär en teoretisk höjning av bottennivån med 3,2 meter i genomsnitt. Mot bakgrund av befintligt vattendjup om meter finns således goda marginaler att inte förändra de ekologiska förutsättningarna i området och bibehålla områdets karaktär av ackumulations- och mjukbotten. HaV har uppskattat volymerna utifrån de uppgifter som lämnades i ansökan för drygt ett och ett halvt år sedan samt den information om Risholmen som finns att tillgå på webbplatsen. Planeringshorisonten är lång och sträcker sig över en 30-årsperiod. Planerade

19 10 framtida projekt är däremot inte alltid så preciserade att det går att redovisa vilka mängder muddermassor som kommer att genereras. Samtidigt är det viktigt att det finns en beredskap och möjlighet för flexibilitet i dispensen eftersom omvärlden är i ständig förändring. Verksamheten måste ständigt anpassas efter sjöfartens behov. Det framförs exempelvis önskemål och krav från deras kunder om möjligheten att ta in större och mer energieffektiva fartyg. Detta kräver fördjupning av farlederna. Ett sådant projekt kan komma att ske redan inom en 10-årsperiod. Farledsprojektet tillsammans med underhållsmuddring och mindre projekt bedöms generera ca 8 miljoner m 3 muddermassor. Härtill kommer ca 1 miljon m 3 muddermassor som genereras i planerade externa infrastrukturprojekt exempelvis Skeppsbron och Marieholmstunneln. Mot denna bakgrund och i syfte att ha marginal inför planerade projekt under kommande tioårsperiod yrkas att dispens medges för att tippa högst 10 miljoner m 3 muddermassor. Dispensens begränsning i tid innebär oacceptabel inskränkning i verksamheten (villkor 4) Villkor 4 föreskriver att tippning endast får ske under perioden den 1 oktober till den 1 mars. De yrkar att villkoret upphävs, eftersom en reglering i arbetstid allvarligt kan komma att innebära inskränkningar i verksamheten. Hamnen och dess farleder är utpekad som riksintresse för sjöfart. Utpekandet som riksintresse innebär att hamnen och dess omgivning anses ha en sådan viktig och nödvändig funktion i samhället att lagstiftningen skyddar hamnen mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utnyttjandet av den, 3 kap 8 miljöbalken (nedan MB). Genom Romfördraget beslutades att transeuropeiska nätverk ska utvecklas som skapar områden utan gränser. TransEuropean Networks, TEN, knyter ihop medlemsländernas nätverk inom transport-, telekommunikations- och energisektorn. I TEN-T, transeuropeiska transportnäten, ingår infrastruktur såsom bland annat vägar, järnvägar, inre vattenvägar och hamnar. Genom en samordnad uppbyggnad av infrastrukturen inom EU ska möjligheterna till samverkan och effektivisering av transporter förbättras och målet är att stimulera personers och varors fria rörlighet genom en högkvalitativ infrastruktur. EU-kommissionen har, genom TEN-T, pekat ut Göteborgs hamn som en Core Port, av särskild betydelse

20 11 för transportsystemen inom EU och därmed även för den fria rörligheten för personer och varor. Riksintresset syftar således till att skydda viktiga hamnfunktioner så att dess förutsättningar och utvecklingsmöjligheter inte försvåras. Utnämnandet av Göteborgs hamn till Core Port innebär att den fortsatta utvecklingen av hamnen är av stor betydelse även för den europeiska infrastrukturen. En reglering av arbetstiden har direkt inverkan på verksamheten i hamnen eftersom denna reglering påverkar möjligheten till muddring. Muddring och hantering av muddermassor är grundläggande delar i verksamheten med syfte att förbli ett starkt, effektivt och hållbart skandinaviskt godsnav. Situationer kan uppkomma då Göteborgs Hamn har behov av att genomföra muddring även under övrig tid på året, exempelvis projekt med begränsade tidsramar eller i samband med akuta och/eller oförutsedda händelser. I dessa lägen kan det inte accepteras att verksamheten inskränks genom meddelat villkor. Det är behovet att muddra som styr behovet av tippning och det är de villkor som sätts i samband med prövningen av muddringsverksamheten som istället får vara styrande för när tippning ska ske. Muddringsverksamheten prövas hos mark- och miljödomstolen eller anmäls till länsstyrelsen, beroende på verksamhetens omfattning. Som motiv för meddelat villkor hänvisar HaV till länsstyrelsens bedömning i yttranden daterade den 9 november 2012 och den 21 januari Det noteras att länsstyrelsen saknar motivering till krav på arbetstid. Upprinnelsen till krav på arbetstid kan ha sitt ursprung i att ansökan om dispens inledningsvis även avsåg en dispens rörande tippning vid Hakefjord. I denna dispensansökan hade de föreslagit ett villkor med arbetstid. I fallet Hakefiord var dock ett villkor med arbetstid berättigat med tanke på detta tippningsområdes närhet till ekologiskt känsliga områden. Av de utredningar som har presenterats rörande ansökan om dispens för Nya Vinga framkommer att det finns inte några sådana områden i eller inom detta tippningsområde. HaV motiverar meddelat villkor med ökad biologisk aktivitet och undvikande av inskränkning på friluftslivet. Beträffande områdesbeskrivning och eventuell påverkan hänvisas till bilaga 1 (till aktbil 1,domstolens anmärkning). Det finns inga ekologiskt känsliga områden inom eller i närheten av tippningsområdet och inga områden med formella skydd. Avståndet till grundområden är så pass långt att suspenderat material späds ut till bakgrundsnivåer innan det når

21 12 grundområdet. Vattendjupet vid Nya Vinga är meter. Detta innebär inga nämnvärda variationer i temperatur eller ljus. Den biologiska aktiviteten är således inte avsevärt mycket högre sommartid än vintertid. Att under dessa omständligheter hänvisa till ökad biologisk aktivitet i havet är inte tillräckligt starkt skäl för att inskränka verksamheten på det sätt som villkoret innebär. Vad gäller inskränkningar i friluftslivet anförs följande. Tippningsområdet är lokaliserat utanför riksintresset för friluftsliv. Tippningsområdet påverkar inte friluftslivet såsom badoch båtliv eftersom verksamheten bedrivs långt från närmaste badplats och verksamheten är temporär. Det har aldrig rapporterats in några klagomål kring störningar. Tippningsområdet är lokaliserat inom område som är utpekat som riksintresse enligt 4 kap 4 MB för högexploaterad kust. Denna bestämmelse är inte relevant för denna prövning eftersom bestämmelsen avser reglera fritidsbebyggelse och anläggningar som ska tillåtlighetsprövas av regeringen. Tippning av muddermassor står således inte i konflikt med utpekat riksintresse och heller inte friluftslivet i övrigt. HaV anger också att begränsning i arbetstid utgör en sådan viktig del i förutsättningen för att kunna dumpa utan fara för miljön. Det noteras att varken nationell lagstiftning eller internationella konventioner anger som en förutsättning för att tippning ska få ske att begränsning sker i tid. Däremot ska tiden för tippning anges, vilket innebär att upphävande av meddelat villkor inte strider mot internationella konventioner eller nationell lagstiftning. En utblick i praxis visar också att det finns flera fall när muddring och tippning har medgivits utan villkor om begränsning i tid, jfr Mark- och miljödomstolen i Östersunds dom meddelad den 7 december 2011 i mål nr M rörande Gävle hamn och tippning av ca 3,7 miljoner m 3 muddermassor och i Växjös dom meddelad den 27 oktober 2008 i mål nr M rörande Norrköpings kommun och tippning av ca 3,3 miljoner m 3 muddermassor (domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen, som fastställde underrättens dom i mål nr meddelad den 21 oktober 2009). Erfarenheter från farledsprojektet i Norrköping visar för övrigt att inga negativa bestående konsekvenser har uppstått till följd av verksamheten. På grund av isläggning sträckte sig den faktiska arbetsperioden istället över övriga månader på året då den biologiska aktiviteten enligt HaV är hög. Mot denna bakgrund finns

22 13 varken sakliga eller formella skäl till att införa den form av inskränkning i hamnens verksamhet som meddelat villkor leder till. I vart fall måste det finnas en ventil så att akuta situationer och oförutsedda händelser kan hanteras på ett bra sätt. Meddelade begränsningsvärden är för detaljerade och snäva (villkor 5 och 6) I villkor 5 föreskrivs att endast muddermassor som understiger halter i villkor 6 får tippas. I villkor 6 finns en tabell med begränsningsvärden. Dessa värden är i förhållande till de i ansökan föreslagna begränsningsvärdena i flera avseenden betydligt strängare och innehåller fler analysparametrar. Därvid yrkas att nämnda villkor får den lydelse och de begränsningsvärden som anges i ansökan. Detta yrkande inbegriper även att muddermassor som innehåller högre halter i vissa fall ska få tippas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Detta är i överensstämmelse med mark- och miljödomstolens tillägg i domen för Varbergs hamn (mål nr M , , Vänersborgs tingsrätt). anförde i detta mål att det ska finnas möjlighet för tillsynsmyndigheten att vid överskridande av något enstaka värde tillåta att tippning ändå sker. I projekt Säkrare Farleder tippades ca 12 miljoner m 3 muddermassor under gällande tillstånd och rådande riktvärden. De har undersökt effekterna av tippningen och kunnat konstatera att tippningen inte har haft några bestående negativa effekter. Ackumulations- och mjukbottenförhållanden har kunnat bibehållas, återkolonisering har skett relativt snabbt och bottenfaunan inom och i närheten av tipplatsen har inte påverkats negativt mer än temporärt. Erfarenheter från uppföljande kontroll och bakgrundshalter inom tippningsområdet visar att nuvarande riktvärden inte har inneburit någon nämnvärd negativ effekt på bottenmiljön eller bottenförhållanden, se bilaga 2 (till aktbil 1, domstolens anmärkning). I ansökan har det likväl föreslagits kraftigt sänkta begränsningsvärden, vilket innebär att stora mängder muddermassor kommer att omhändertas på annat sätt än genom tippning till havs. Av bilaga 2 framgår avvägningar kring val av analysparametrar och halter. De i ansökan föreslagna begränsningsvärdena är resultatet av en jämförelse av gällande bedömningsgrunder och praxis. Dessa värden motsvarar icke förorenade massor som klassificeras till och med klass 4 i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (rapport 4914). Vid

23 14 framtagandet av föreslagna begränsningsvärden har hänsyn även tagits till dels erfarenheter från hamnens fortlöpande kontrollprogram avseende omgivningspåverkan, dels bakgrundshalterna på föreslagen tipplats där föroreningshalterna ligger upp till och med klass 4. Från kontrollerna genom SPI-mätningar har det inte kunnat konstateras någon försämring av de ekologiska värdena eller i tillståndsklassningen av bottenmiljön enligt EU:s vattendirektiv, se bilaga 1. Föreslagna begränsningsvärden har även stämts av med professor Ingemar Cato på SGU. Även föreslagen provtagningsmetodik och omfattning av föreslagna femårsanalyser har tagits fram i samråd med SGU. Föreslagna begränsningsvärden har således föregåtts av ett gediget arbete i syfte att hitta rimliga nivåer som har stöd i praxis. De i ansökan angivna begränsningsvärdena, inklusive TBT, är de analysparametrar och halter som vanligtvis förekommer i praxis, vilken på senare tid har bekräftats av mark- och miljödomstolen både för Varbergs hamn och för Falkenbergs hamn (mål nr M , , Vänersborgs tingsrätt). En enhetlig tillämpning och praxis måste eftersträvas så att verksamheter bedrivs på lika villkor. I ansökan har ett begränsningsvärde för TBT föreslagits på 100 µg/kg TS, vilket är i nivå med branschpraxis, åtminstone för västkusten. Halten har fastställts i ovan refererade domar för Falkenbergs och Varbergs hamnar. Föreslagen halt innebär för övrigt en halvering av nuvarande värde i gällande tillstånd och dispens, 200 µg/kg TS. Föreslagen sänkning innebär att ökade mängder muddermassor kommer att tas omhand på annat sätt än genom tippning till havs. Ytterligare sänkning, enligt meddelat villkor, till 50 µg/kg TS innebär att ytterligare mängder måttligt förorenade muddermassor omhändertas separat. Ekonomiskt sett skulle det generera en merkostnad om 10 miljoner kronor. Anledningen härtill är att m 3 av m 3 muddermassor (den andel som är förorenad av TBT) - som uppkommer vid en planerad underhållsmuddring istället skulle behöva tas upp på land. HaV föreskriver i villkoret att ett begränsningsvärde införs för varje enskild PAHkongen, istället för det i ansökan föreslagna begränsningsvärdet för summa PAH 11. I motiveringen till villkoret anförs att enskilda PAH:ers toxicitet varierar och att en summering av kongenerna kan leda till förhöjd förekomst av enskilda ämnen. Göteborgs Hamn motsätter sig att begränsningsvärden sätts för enskilda PAHkongener då det i mätserier är ovanligt att enskilda PAH:er överstiger klassgränsen

24 15 klass 5 utan att summa PAH 11 samtidigt också överskrider klassgränsen. De motsätter sig även sänkningen av begränsningsvärdet för vissa kongener. Dessa låga värden innebär i praktiken att tippning av muddermassor inte kommer att kunna genomföras. Mot denna bakgrund vidhålls att föreslaget begränsningsvärde för summa PAH 11. HaV har även föreskrivit begränsningsvärden för krom VI och naftalen. Det är mycket ovanligt att krom VI påträffas i sediment eftersom ämnet i hög grad reduceras till krom III. Därmed kan det inte att vara miljömässigt motiverat att analysera krom VI inför varje enskild tippning. I ansökan har det beskrivits hur föreslagen 5-årskontroll kan innehålla en bedömning av ytterligare parametrar, s.k. tilläggsparametrar, se bilaga I till ansökan. Dessa tilläggsparametrar kan kompletteras med de tillkommande ämnen som HaV föreskriver, krom VI och naftalen. Konsekvensen av meddelade villkor blir att större mängder muddermassor måste omhändertas på land. Omhändertagande på land är inte miljömässigt motiverat mot bakgrund av vad som har beskrivits ovan avseende uppföljning och kontroll. Det noteras att medelhalten i uppmuddrat sediment blir betydligt lägre än vad tillåten halt i begränsningsvärdet anger. Det är därför inte heller samhällsekonomiskt motiverat att stora mängder måttligt förorenade muddermassor tas upp på land och tar värdefulla landområden eller högklassiga deponier i anspråk. Det pågår och planeras stora infrastrukturella satsningar i Göteborg såsom Skeppsbron, Marieholm och Västlänken. Dessa projekt kommer att generera stora mängder schaktmassor, vilka måste omhändertas och därför kommer att konkurrera med muddermassor för det fall dessa tas upp på land. Sammanfattningsvis innebär sänkningen av begränsningsvärdet för TBT, vissa PAH- kongener och kvicksilver, samt införande av ämnena krom (VI) och naftalen begränsade möjligheter att utnyttja dispensen. Sedimenten inom hamnen är tydligt antropgent påverkade samtidigt som stort behov av underhålls- och fördjupningsmuddring föreligger. Möjligheterna att hitta lämplig avsättning för muddermassor på land eller omhänderta massorna på annat vis är starkt begränsade, varför det yrkas att de av HaV meddelade villkoren avseende denna del upphävs och ersätts med det i ansökan föreslagna villkoret. Allt för långtgående krav på uppföljning och dokumentation (villkor 9)

25 16 I villkor 9 föreskrivs att de vid varje dumpningstillfälle ska dokumentera rådande vind- och strömförhållanden samt dokumentera längden och bredden på sedimentplymen. Detta är ett alltför långtgående krav på dokumentation vars syfte kan ifrågasättas. Som motivering till detta villkor anger HaV att med denna uppföljning erhålls kunskap om hur olika förhållanden påverkar sedimentspridningen i samband med tippningarna och vilka situationer som eventuellt ska undvikas för att minimera risken för att tippade massor sprids utanför det tillståndsgivna området. Villkor ska bland annat utformas så att möjlighet finns att utöva effektiv tillsyn, men också att verksamhetsutövaren kan utveckla mål och medel för att följa upp sitt miljöarbete. Det konstateras att ifrågavarande villkor varken når upp till denna ambition eller det syfte som HaV efterfrågar i dess motivering. Det är fråga om oerhört komplexa samband där många faktorer spelar in och där efterfrågade uppgifter inte bedöms vara tillräckliga för att man ska kunna dra den typ av slutsatser som efterfrågas av HaV. Havsströmmar växlar och tar olika riktning. Yt- och bottenströmmar har vanligen olika styrka och riktning. Suspenderat material faller mot botten med olika hastighet beroende på sedimentpartiklarnas storlek. Uppgifter om vindhastighet och riktning kan fås från SMHI:s station vid Vinga, medan mätning av strömförhållanden kräver omfattande mätningar med strömmätare vid varje enskild tippning. Sedimentplymens längd och bredd är mycket svår att bestämma, och grumlingsmätningar för att bestämma sedimentplymens storlek, riskerar att bli godtycklig. Sedimentplymen är inte alltid synlig med blotta ögat, framför allt inte under den mörka årstid som HaV förespråkar att tippning ska ske (jfr villkor 4). Genom stor utspädning tillsammans med det faktum att strömförhållanden varierar med vattendjupet riskerar man att få felaktiga resultat som inte går att använda till något. Grumlingsmätningar i samband med muddring och tippning utförs vidare vanligen där skyddsobjekt, exempelvis grundområden, har identifierats i närheten av arbetsområdet. Detta är inte fallet vid Nya Vinga. För att tillgodose vad som verkar vara syftet med villkoret krävs en omfattande databas med mångårig statistik över väder, vind och strömmar, något som de inte förfogar över eller har möjlighet att bygga upp med tanke på de i sammanhanget ändå begränsade antal tippningar som kommer att ske. Området är noga valt med hänsyn till rådande ackumulationsförhållanden för att förhindra att

26 17 sediment sprids. Områdets storlek garanterar att det finns en viss buffertzon för miljökontroll och att massorna hamnar inom definierat tippområde. Genomförd tippning dokumenteras genom den årliga sjömätningen. I praktiken genomförs maximalt en större muddringskampanj om året, varför sjömätningen blir ett kvitto på varje enskild genomförd tippningskampanj. Genom uppföljning av miljökvalitet inom och kring tipplatsen, samt den årliga sjömätningen kontrolleras effekten av tippningen. Sammanfattningsvis medverkar meddelat villkor inte till en effektiv tillsyn och därför borde villkoret upphävs. Egenkontrollen rör en pågående verksamhet (villkor 14) Vad gäller verksamhetens egenkontroll och uppfyllandet av denna har det i ansökan föreslagits villkor om årlig miljörapportering och upprättandet av ett kontrollprogram tre månader efter att beslut om dispens har vunnit laga kraft. I förslag till beslut föreskriver HaV, i enlighet med länsstyrelsens förslag, att kontrollprogram ges in sex månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Genom villkor 14 frångår HaV sitt eget beslutsförslag och det mer traditionella sättet att beskriva hur egenkontrollen utförs genom upprättandet av kontrollprogram, vilket också överensstämmer med lydelsen i 26 kap 19 MB. Av villkor 14 föreskrivs istället att de till tillsynsmyndigheten ska redovisa hur egenkontrollen ska bedrivas. Detta ska ske "innan några dumpningsarbeten påhöljas och senast två månader innan de avses att påbörjas". Med nuvarande formulering av villkoret finns risk att en pågående muddringskampanj måste avbrytas under två månader i avvaktan på redovisning av egenkontrollen till tillsynsmyndigheten, och det utförs kontinuerliga underhållsmuddringar. Innebörden av detta nya sätt till formulering av villkor måste först definieras tillsammans med tillsynsmyndigheten, varför det finns risk att föreskrivna två månader inte kommer att vara tillräckligt. Meddelat villkor riskerar således att begränsa verksamheten på ett sätt som inte är proportionerligt med tanke på att det de facto är en pågående verksamhet som bedrivs. Det yrkas istället att redovisning ska ges in sex månader efter att beslutet har vunnit laga kraft. Härvid överlämnas åt rätten att bedöma lämpligheten i att formulera villkoret på det sätt som HaV har gjort genom att efterfråga en redovisning av hur egenkontroll ska

27 18 bedrivas istället för det mer traditionella villkoret om upprättande av kontrollprogram i samråd med tillsynsmyndighet. Dispensen motverkar möjligheten till ett regionalt samordningsansvar (villkor 18) I villkor 18 föreskrivs att inga andra externa aktörer får använda dispensen och att dispensen endast avser muddermassor som har uppkommit i deras egen verksamhet. Detta villkor bör upphävas. Traditionellt, i enlighet med länsstyrelsens önskemål, har de självmant tagit rollen som samordnande aktör att tillhandahålla externa aktörer plats för tippning i de fall det blir nödvändigt. Aktörerna är allt från större kommunala hamnar till privata aktörer med småbåtshamnar. Även i andra lokala och regionala infrastrukturprojekt kan tippningsbehov uppkomma där dessa aktörer kan luta sig mot deras dispens och tipplats. Så länge tippning sker i enlighet med meddelad dispens medför tippning av externa aktörers muddermassor ingen olägenhet för hälsa eller miljön, jfr 15 kap 33 MB. Fördelarna med att dessa aktörer kan använda deras dispens är flera, såväl från ett allmänt som från ett enskilt perspektiv, och de överväger HaV:s anförda argument. Ansökningshandlingarna inklusive miljöeffektbedömningen har dimensionerats för även denna verksamhets behov och möjlighet att omhänderta avfall. Utifrån ett miljöperspektiv har det således i detta fall ingen betydelse inom vilken aktörs verksamhetsområde muddermassorna uppkommer. Effekten av tippning av muddermassor som genereras hos externa aktörer kommer att motsvara effekterna av tippningar från muddringar som sker inom deras verksamhetsområde. Genom denna ordning sker tippning under ordnade former och på ett kontrollerat sätt. Små aktörer har kanske inte de resurser som krävs för att ta fram de underlag och handlingar som krävs för att ansöka om dispens. Risken finns istället att dessa aktörer muddrar genom s.k. propellermuddring eller att genererade muddermassor dumpas i smyg. Dessa metoder gagnar inte miljön. Utifrån ett miljöperspektiv måste det därtill vara mer positivt att koncentrera tippning av muddermassor till ett och samma område istället för att flera områden tas i anspråk. Behovet av ett fåtal utpekade tippområden längs västkusten med ett regionalt samordningsansvar är också något som exempelvis yrkesfiskarna i olika sammanhang förordar och