SLÄKT OCH HÄVD. Tidskrift utgiven av Genealogiska Föreningen - Riksförening för släktforskning.

Transkript

1 SLÄKT OCH HÄVD Tidskrift utgiven av Genealogiska Föreningen - Riksförening för släktforskning. Redaktion: Lars-Olof Skoglund, fil. lic. (redaktör), Magnus Bäckmark, fil. kand. Nr Artiklar Ingemar Wickström Släkten Hök från Kävsjö - dess äldsta kända släktled. 3 Curt Hauffman Hattmakaråldermannen Anders Risbeck den äldre. 24 Helena Nordbäck Från Finland till Uppland - ett soldatöde från Björn Hagelin Finlandssvenska öden under orostider - två generationer Wadenström i Sverige. 44 Niclas Malmdahl Den okände fotografen i Nässja. 60 Magnus Bäckmark Vid anträdets stam: Ingvar Carlsson. 74 Magnus Bäckmark Från Fåragården och Fagerhult - Ingvar Carlssons äldsta kända anor. 83 1

2 Från Finland till Uppland - ett soldatöde från 1809 Av Helena Nordbäck Oktober Kyrktorget i Umeå. En ensam man håller ett flammande, inlevelsefullt tal. Framför honom står en skara tystlåtna och nedstämda män, som lyssnar uppmärksamt. Mannen är självaste general von Döbeln. Männen framför honom är resterna av den svensk-finska armen. De svenska soldaterna har just fatt nya uniformer. De finska soldaterna är klädda i trasor och märkta av de hårda striderna de utkämpat för att försvara den svenska gränsen i norr. Döbeln berättar att kriget nu är slut. Finland är förlorat. De finska soldaterna tillhör inte längre det svenska riket. Därför har de heller inte fatt nya kläder och ny utrustning från Sverige. Generalen är inte glad åt detta, och hans tal är mycket känslosamt. l Bland soldaterna på torget, finns en liten spillra kvar av Åbo läns infanteriregemente. En av de fa vid regementet som överlevt, är en soldat från Letala kompani. Hans namn är Gustaf Svala. Sedan gör von Döbeln något som han egentligen inte fatt order om. Han avreglerar de tidigare svensk-finska regementena, och låter de finska soldaterna välja om de vill återvända hem eller låta värva sig till den "nya" svenska armen. 2 Gustaf Svala väljer att stanna i Sverige. Den 28 april 1810 antas han som soldat vid Upplands regemente, Tredje majorens (senare Sigtuna) kompani. Han får sig tilldelat soldattorpet nr 82 Spånga i Upplands-Bro församling. 3 Tidigare har han varit "soldaten nr 120 Svala vid Letala kompani, Åbo läns l Undervisningsmaterial utlagt av finska Arkivverket på Internet petusaineisto/svenska/6.htm!' 2 Zander, Ulf: "Fänrik Ståls sägner", i Bergsten, Magnus (red): Svenska krig och krigiska svenskar. Historisk antologi (2002). 3 Upplands regementes generalmönsterrulla. Krigsarkivet, Stockholm. 39

3 infanteriregemente". Han har också lön att hämta ut från stridigheterna han utkämpat på finsk botten år Upplands regemente fördes av ett flertal officerare från Finland redan på ett tidigt stadium av kriget. 5 Kanske kan det förklara varför Gustaf Svala hamnade i just det regementet när han valde att inte återvända till Finland. Senare kom två kompanier med före detta finska soldater, Norra och Södra gränskompanierna, att införlivas med Upplands regemente. Men då var Gustaf Svala redan antagen och "aproberad" som soldat i Upplands-Bro. Han ersatte soldaten Per Lund, som hade blivit tillfangatagen i maj De finska svartböckerna Sökandet efter Gustaf Svala lärde mig mycket om hur man kan hitta mer information om personer som flyttat till Sverige från Finland i äldre tid. Hans levnadsöde är ju extra aktuellt i år, eftersom märkesåret 1809, då Sverige och Finland separerades, uppmärksammas på många sätt i båda länderna. Sökandet efter Gustaf Svala började för min del en mörk vinterkväll på Stockholms stadsarkiv för flera år sedan. Jag hade spårat en anmoder till födelseorten Upplands-Bro och satt sedan och stirrade klentroget på hennes fars födelseort i husförhörslängden. Finland? Det stod ett ortnamn också, men det kunde jag inte läsa. Det såg ut att sluta på "ki". Hur spårar man någon i Finland? Första genombrottet kom när jag upptäckte HisKi, de finska "svartböckerna", avskrifter ur kyrkböckerna. Dessa finns på mikrokort hos oss på Genealogiska Föreningen! De finns numera också utlagda på Internet - man når dem från finska Genealogiska Samfundets nätplats: De finska avskrifterna är naturligtvis inte lika tillförlitliga som digitalfotograferade kyrkböcker, men är ändå en god vägledning när maq inte vet var man' ska börja leta. Inte minst därför att man kan söka på "alla församlingar" i landet. Söker man på en viss församling, får man också en lista på närmast omgivande församlingar och kan inkludera dessa i sökningen. 4 Upplands regemente: Inkomna handlingar IV : "Förteckning på de vid KgI Upplands reg:te nu i tjenst varande Personer af f d Kongl. Finska Armeen utvisande dess uppgifna fältaflöningsfordringar för fälttåget år 1808 t o m Februari månads slut år 1809." Krigsarkivet, Stockholm. s Bergström, Otto: Upplands regementes historia (1882). 40

4 Detalj av sidan för ''Aufvis, Isopere" ur kommunioniängden , som visar att GustafJakobsson och soldaten Gustaf Svala är samma person. På HisKi fann jag några pusselbitar. Jag hittade en Gustaf född rätt datum i Yläne i Egentliga Finland. Jag hittade också de presumtiva föräldrarnas vigsel och moderns födelse i församlingar inom rimligt avstånd från Yläne. Men de två stora genombrotten stod min finska arbetskamrat för. Först läste hon ortnamnet i Upplands-Bro husförhörslängd: Gustaf Svala kom ifrån Eurajoki, eller Euraåminne, som orten också heter. Där blev han gift 1805 med bonddottern på Jsopere gård, Justina Michaelsdotter. Justina avled dock i sin andra barnsäng 1808, tillsammans med barnet, en son som kallades Johannes. (Eurajoki anges i Sverige felaktigt som Svalas födelseort.) Det andra genombrottet kom tack vare digitalfotograferade sidor ur födelse-, vigsel- och dödböcker samt kommunionslängder (rippikirja). Dessa är ideellt utlagda på Internet av Finlands Släkthistoriska Förening och tillgängliga på I kommunionslängderna för Isopere gård, Auvis by i Eurajoki finns soldaten Gustaf Svala inskriven, och på en av bilderna syns en liten men helt avgörande ändring: På undre raden står "Måg Gustaf Jacob8on" men ovanför har prästen lagt till "Sold. Svala". Saken är klar! Då vet jag: Gustaf Svala, född /10 i Yläne, Egentliga Finland. Far: Soldaten Jakob Finnberg, född /4 på hittills o~änd ort. Mor: Johanna Regina Tillman, född /1 i Kumo, dotter till trädgårdsmästaren Johan Tillman och Juliana Lax. Föräldrarna vigda /1 i Kiukainen. Han var soldat och hon tjänstepiga vid löjtnantsbostället Rasbo gård i Harola by i församlingen. 6 Gustaf Svala dog i Upplands-Bro /12 av lungsot. Han fick "militairebegravning". Sonen Gustaf, född 1806, stannade på sin mors släktgård Isopere i Auvis by, Eurajoki, och dog som änkling i BjörneborgiPori vid 56 års ålder. 6 HisKi; Kyrkböcker för Eurajoki, Kiukainen, Kumo och Yläne. 42

5 Av barnen i Gustaf Svalas andra äktenskap - ingånget 1815 i Upplands-Bro med pigan Maria Andersdotter - vari det föddes fyra söner och två döttrar, uppnådde endast döttrarna vuxen ålder. Den äldre dottern, Maria Christina Svala, är min mormors morfars mor. Sonen blev kvar Spånga som det ser ut idag. Foto: Börje Varför tog inte Gustaf över sin Sanden. lille son till Sverige så fort han blivit antagen som soldat? Förmodligen av två skäl: Dels var han fortfarande soldat, med ett soldattorp som bostad. Och Sverige var fortfarande i krig, även om kriget nu fördes utanför våra gränser. Och Gustaf Svala var vid den här tiden änkeman. Om han dött eller tillfångatagits, hade soldatbostället gått vidare till näste soldat. Vad skulle det då ha blivit av den lille föräldralöse sonen? Dels bodde sonen på sina morföräldrars gård, där både morbröder och mostrar fanns som kunde ta hand om honom. Han var dessutom arvsberättigad till en del av gården. Förmodligen ansåg Gustaf Svala att hans sons framtid var någorlunda tryggad i Finland, vilket den sannerligen inte kunde sägas vara i Sverige. Att någon form av kontakt mellan far och son förekommit stöds av det faktum att Gustaf Svalas namn står kvar i kommunioniängden för Auvis by ända till 1826, med den lilla anteckningen i marginalen: "lefver fortfarande i Sverige". Betydligt underligare är det att man i bouppteckningen efter Gustaf Svala nöjt sig med anteckningen att "som han var från Finland och ingen släkt här i Sverige äger...". Och sedan räknat upp hustru och barn i det andra giftet. Äldste sonen i Finland är alltså inte nämnd i bouppteckningen. HELENA NORDBÄCK, f. 1965, är sedan många år anställd på Genealogiska Föreningen. Har sedan barnsben ett brinnande intresse för historia. Skriver också kåserier med stockholmsbakgrund på sinfritid. Har sin släktforskning är spridd över större delen av landet, med Halland, Södermanland, Värmland, Dalarna och Västerbotten bland landskapen. 43