Yttrande över regeringens biståndspolitiska plattform (UF 2014/4543/USTYR)

Transkript

1 1(16) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDSÄ VERKET YTTRANDE Ärendenr: NV Utrikesdepartementet Stockholm Yttrande över regeringens biståndspolitiska plattform (UF 2014/4543/USTYR) Naturvårdsverket välkomnar denna skrivelse och instämmer i behovet av att förtydliga prioriteringar och målsättningar i biståndspolitiken. Sammanfattning Naturvårdsverket välkomnar att miljö- och klimatfrågoma utgör en av regeringens tre tematiska prioriteringar och ett av sex delmål i biståndspolitiken. Naturvårdsverket ser vidare positivt på att Sverige ska prioritera utvecklingen av en effektiv, öppen och väl fimgerande förvaltningi samarbetsländema, men betonar samtidigt vikten av att detta återspeglas i kommande resultatstrategier. Naturvårdsverket anser det viktigt att klargöra hur operationaliseringen av den biståndspolitiska plattformen kommer att ske i samband med processenföratt ta fram, genomföra och följa upp resultatstrategiema och resultatet av biståndet. Skrivelsen bör vidare tydliggöra kopplingen mellan Sveriges politikförglobal utveckling (PGU) och den biståndspolitiska plattformen. Naturvårdsverket förordar också att svenska myndigheter integreras bättre i både planering, genomförande och utveckling av den svenska biståndspolitiken. Nedan följer några övergripande synpunkter på skrivelsen. 1 bilaga 1 återfinns konkreta förslag till textändringar i vissa avsnitt. BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(16) Övergripande synpunkter 1. Biståndet och PGU (avsnitt 3.3) Naturvårdsverket föreslår att skrivelsen förtydligar hur man inom ramen för biståndspolitiken konkret ska arbeta med samstämmighetspolitiken i Sverige och förankra viljeinriktningen i Plattformen hos andra svenska myndigheter och aktörer. Skrivelsen anger ramama för biståndets bidrag till målet för PGU men inte hur målet ska uppnås med mervärdet av samstämmighetspolitiken eller utan risk för att motverkas av andra politikområden. Ett tydliggörande av gränssnittet mellan PGU och den biståndspolitiska plattformen efterfrågas. Detta skulle kunna utvecklas i kapitel 3.3. Åren efter det att PGU antogs 2003 tog regeringen fram en ny form av samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet. Tanken var att spegla regeringens samlade engagemang i landet i fråga, i syfte att stimulera samverkan mellan biståndspolitiken och andra politikområden. Strategin blev sålunda ett samlingsdokument av olika politikområdens bidrag till samarbetet med ett land. Om nuvarande resultatstrategier fick denna utformning skulle samstämmighetspolitiken kunna fa fömyad kraft. 2. God samhällstyrning och förvaltning (avsnitt och 5.3.2) Naturvårdsverket välkomnar skrivningen om offentlig förvaltning i avsnitt För operationaliseringen av biståndsplattformen är det viktigt att tydliggöra vad som kännetecknar en effektiv, öppen och väl fimgerande förvaltning, vilka kapaciteter i detta avseende som bör stärkas och hur det svenska biståndets aktörer kan göra detta. Att utveckla och genomföra en sammanhållen politik (policy koherens) inom staten är en av de största utmaningama för många fattiga länder. Centrala och lokala myndigheter måste kunna interagera med varandra. Lika så måste myndighetemas förmåga att kommunicera med civilsamhället, privata sektom, vetenskapliga institutioner, media etc. utvecklas. Detta är nödvändigt för att myndighetema skall leverera de resultat som förväntas av samhället, att tillhandahålla tjänster och service, och som ligger inom ramen för deras uppdrag kopplat till att upprätthålla rättsstatens principer. På sainma sätt behöver icke statliga aktörer utveckla förmågan att interagera med varandra och den offentliga sektom. Detta gäller inte minst för att nå delmål 3 om förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan. Medborgare måste också känna till sina rättigheter och mekanismer för att kunna utkräva ansvar. Samhällen och medborgare som exempelvis påverkas av miljöförstöring måste ha tillgång till rättssystemet för att hävda sina rättigheter när dessa har blivit överträdda. Detta betyder att centrala och lokala myndigheter måste ha kapacitet att informera allmänheten och andra intressenter om deras rättigheter och kunna tillhandahålla information. När kapacitetsutvecklingen av olika aktörer går i takt så kan biståndets positiva effekter öka. Det är viktigt att det svenska biståndets aktörer ges fömtsättningar

3 NATURVÄRDSVERKET 3(16) och uppmunfras att samverka för att stärka samarbetspartnemas förmåga att konstmktivt samarbeta och samverka, och för den offentliga förvaltningen att utveckla och genomföra en sammanhållen politik. Detta har också traditionellt varit en styrka i det svenska systemet. Miljöförvaltningar är ofta svaga institutioner och miljöfrågor är ofta lågt prioriterade i samarbetsländemas statsbudgetar. Ett av de stora problemen som många länder brottas med är svårigheter att implementera lagstiftning och andra miljöåtgärder. Det finns nu en ökande insikt om att styrning och förvaltning med de grundläggande principema för rättighetsperspektivet (transparens, allmänhetens deltagande, likhet inför lagen, ansvarsutkrävande etc.) har en stor effekt vad gäller miljöåtgärder och resultat. Det är därför av största vikt att bidra till en förstärkt institutionell kapacitet inom olika områden och inte minst naturresurshushållning. Det är viktigt att involvera olika institutioner som är centrala för miljön inte minst olika fackministerier som finans, planering, transport, energi, näringsliv etc. Naturvårdsverket har följt ett antal resultatstrategiprocesser under senare år och intrycket är att frågor som berör god samhällsstyming och förvaltning, inte minst inom miljöområdet, i de flesta fallen har varit lågt prioriterade och inte synliggjorts i biståndet på land- och regioimivå. Det är positivt att "stärkt kapacitet i den offentliga förvaltningen" nu finns som ett förväntat resultat under huvudmbriken/resultatet "stärkt demokratiskt ansvarsutkrävande och transparens samt ökad kunskap om mänskliga rättigheter" i flera nya resultatstrategier. För att resultat ska kunna uppnås inom ett tematiskt område, som delmål 3, krävs ofta att stödet till enskilda aktörer kombineras med stöd till offentlig sektor. Mot bakgrund av detta efterlyser Naturvårdsverket skrivningar i den biståndspolitiska plattformen så att dessa frågor fär utrymme och genomslag i resultatstrategiarbetet. 3. Miljö och fattigdom (avsnitt 5.3) Skrivelsens analys av miljö- och klimatfrågomas betydelse för fattigdomsbekämpning delas i allt väsentligt av Naturvårdsverket. Vi föreslår dock skarpare skrivningar om detta i början av avsnitt 5.3 nämligen att goda miljöförhållanden, en hållbar naturresurshushållning, begränsad klimatpåverkan mm är en fömtsättning för en långsiktig hållbar utveckling och därmed för att det övergripande målet för det svenska biståndet kan nås. Ekosystemen och naturresursema utgör basen för att lantbruk och fiske, viktiga näringar i många fattiga länder, skall fimgeralokalt och globalt. Vår uppfattning är därför att skrivelsen i högre grad bör betona att delmål 3 (om miljö och klimat), vilket regeringen också hävdar, skall genomsyra övriga delmål och att detta delmål är en fömtsättning för att övriga mål skall kunna uppnås. Detta är speciellt viktigt eftersom den fattiga delen av befolkningen och

4 NATURVÅRDSVERKET 4(16) specieut kvinnor är de grupper som är mest beroende av naturresurser och en god miljö för inkomst, hälsa, ekonomisk trygghet, och en känsla av makt och värdighet. För att tydliggöra detta bör miljö- och klimatkonsekvensanalyser göras för att nå de formulerade resultaten som presenteras i skrivelsen för delmål 1, 2, 4, 5, 6, liksom i samband med den fortsatta processen för att ta fram resultatstrategier. 4. Utsläppsminskningar vs anpassning (avsnitt 5.3.1) I avsnitt förtydligas att "utsläppsreduceringar gör att framtida skador minskas... minskat behov av anpassningsåtgärder". Många utvecklingsländer förbereder nu bidrag - utsläppsbegränsningar - till en ny klimatöverenskommelse i form av så kallade NAMAs (Nationally Appropriate Mitigation Actions). Finansieringsbehoven av åtgärder för att reducera utsläppen av växthusgaser kommer att vara stora framöver och förväntningama från utvecklingsländer på ökad klimatfinansiering från de utvecklade ländema har ökat avsevärt under senare år. Biståndet har en viktig roll som katalysator för privat finansiering, men också för att utveckla kapacitet i ländema (institutioner, ramverk, regelverk) och bidra till att rätt fömtsättningar (enabling environments) finns på plats för att utveckla åtgärder (t.ex. NAMAs) och absorbera ny klimatfinansiering. Utsläppsminskningar har stor effekt på den globala miljönyttan. Fattiga länder som själva inte har så stora utsläpp tjänar på att dessa minskar globalt. Naturvårdsverket anser därför det är viktigt att detta förtydligande finns med vid operationaliseringen av biståndsplattformen (genom resultatstrategiema), dvs att biståndet inte enbart ska ägna sig åt anpassning utan det också fmns en koppling till behovet av utsläppsbegränsningar. Ett klargörande av detta i avsnitt efterfrågas. 5. Kopplingar mellan den biståndspolitiska plattformen och resultatstrategierna (främst avsnitt 6.1) Delmålen bidrar till att förtydliga prioriteringar och bör underlätta uppföljning och utvärdering av resultaten i biståndet. Det är dock oklart hur dessa biståndspolitiska delmål kommer att omsättas i praktiskt biståndsarbete. Det nämns i skrivelsen att resultatstrategier är centrala styrinstrument i biståndet. Hur kommer delmålen att speglas i dessa strategier? Hur kommer delmålens resultat att följas upp i resultatstrategiema? Naturvårdsverket har tagit del av ett antal resultatstrategier under senaste året där det inte varit möjligt att se några specifika kopplingar till, till exempel delmål 3. Skrivelsen behöver därför kompletteras med ett avsnitt om hur operationaliseringen av plattformen kommer att ske i samband med processen för att ta fram, genomföra och följa upp resultatstrategiema och resultatet av biståndet. Ss Tänja Rasmusson bekräftade vid remissmötet den 6 februari att regeringen har för avsikt att genomföra fördjupade konsultationer med olika experter och intressenter vid framtagandetav nya resultatstrategier. Formema för detta bör dokumenteras i skrivelsen. Detta är speciellt angeläget eftersom ett

5 NATURVÅRDSVERKET 5(16) stort antal biståndsrelaterade bakgrundsanalyser och policy dokument (ca. 500 sidor) kommer att upphöra att gälla i och med antagandet av denna skrivelse. 6. Om myndigheternas roll i biståndet (avsnitt 7.1.3) Svenska myndigheter har ett högt anseende intemationellt. Fömtom omfattande ämnesmässig kxmskap uppfattas de som föredömen inom demokratisk samhällsstyming. Svensk statsförvaltning ses som förespråkare av öppenhet och fransparens, tillgänglighet, styrning och konfroll samt ett rättssäkert förfarande. Många myndigheter har lång erfarenhet och kunskap av att arbeta med systerinstitutioner i samarbetsländer. Det arbetssätt som ofta tillämpas är inte med fokus på överföring av ekonomiska medel i sig till samarbetsparten i landet utan koncentreras oftare till kimskapsutveckling av och med svenska experter på plats och därmed byggande av långsiktig institutionell kapacitet och kunnande inom statsförvaltningen i ett land. Att nyttja svenska myndigheters kompetens i arbetet med att stärka och utveckla kunskaper hos statsförvaltningen i ett samarbetsland ligger väl i linje med de biståndspolitiska prioriteringama. Fortsatta satsningar på representativa och ansvarsutkrävande aktörer inom det civila samhället samt fömtsättningar för ett gynnsamt klimat för handel, investeringar och företag underlättas om statsförvaltningen utvecklas och stärks i sin roll. Arbetet genom svenska myndigheter i kombination med andra aktörer är ömsesidigt förstärkande och bidrar därmed till synergieffekter av en samlad svensk ansats i det aktuella samarbetslandet. Svenska myndigheter är en viktig del av den svenska resursbasen varför de bör integreras bättre i både planeringen, genomförandet och utvecklingen av den svenska biståndspolitiken. Sambanden mellan kvalitet i den offentliga förvaltningsapparaten och mänsklig välfärd blir allt tydligare globalt sett och svenska myndigheter har en unik kompetens som bör tillvaratas och systematiskt inkluderas i svenska biståndsinsatser. Det bör ske en systematisk samordning mellan aktörer i det svenska systemet, framförallt olika departement och myndigheter, för att uppnå ett enhetligt agerande gentemot olika länder och organisationer samt för att förbättra beslutsunderlag för strategiska insatser. Möjligheter till samarbete med dessa aktörer bör uppmärksammas mer i det svenska agerandet. 7. Om tillväxtbegreppet (ett flertal avsnitt) Begreppet "tillväxt" används på olika sätt i dokumentet (ekonomisk tillväxt, hållbar ekonomisk tillväxt, hållbar tillväxt mm). Begreppet "hållbar tillväxf bör användas konsekvent i skrivelsen och det bör även klargöras att detta är synonymt med en tillväxt som tar miljömässiga, sociala och ekonomiska hänsyn och inte bara ska säkerställa t.ex. hög BNP-tillväxt. Detaljerade synpunkter Förslag på ändringar i texten finns i bilaga 1, markerat i rött med understrykningar. Bilagan innehåller endast avsnitt från skrivelsen där Naturvårdsverket har synpunkter.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(16) Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit handläggare Julia Obrovac, föredragande, enhetschef Gunilla Sallhed, enhetschef Ulrik Westman och Per Thege. För Naturvårdsverket, Martin Eriksson Kopia till Milj ödepartementet

7 NATURVÅRDSVERKET 7(16) Bilaga 1 - Detaljerade synpunkter på vissa avsnitt i skrivelsen 3 Biståndets uppgift i en föränderlig värld Trots de senaste decenniemas stora framsteglever fortfarande över en miljard människor i extrem fattigdom. Sverige är ett av världens rikastesamt mest demokratiska och jämställda länder och har därför ett moraliskt ansvar för att bidra till att förbättra levnadsvillkoren för människor som lever i fattigdom och förtryck. Ett ambitiöst bistånd är en del av politiken för en rättvis och hållbar global utveckling. 3.2 Grundläggande värderingar i svenskt bistånd Fattiga och förtryckta människors perspektiv på utveckling fördjupas Förtryckta människors vardag präglas ofta av brist på respekt för mänskliga fri- och rättigheter, maktmissbruk och våld från statsmaktemas sida, till exempel i form av godtyckliga arresteringar och summariska rättegångar, påtryckningar mot fria medier, hot från säkerhetstjänsten, smädeskampanjer mot dissidenter, och svårigheter för oppositionspartier att bedriva politiskt arbete. Förtryck kan rikta sig mot människor i allmänhet eller mot minoriteter, men ofta också specifikt mot dem som gör sin röst hörd och kritiserar dem som styr. Förtryck kan variera i hur det utövas, mot vem eller vilka, graden av bmtalitet liksom hur omvärlden agerar. Fattiga människor drabbas även hårdare av naturkatastrofer, klimatförändringar, dålig miljö och arbetsmiljö. De är också i högre grad direkt beroende av naturresurser och ekosystemtjänster för sin försörining och överlevnad. 3.3 Biståndspolitiska utgångspunkter Regeringens biståndspolitik ska gå hand i hand med en aktiv samstämmighetspolitik för utveckling Samstämmighetspolitiken omfattar alla departement och verksamheter inom samtliga politikområden, inklusive biståndet. Den biståndspolitiska plattformen inriktas på biståndets bidrag till målet för PGU och regeringen avser återkomma med riktlinjer hur detta kommer att ske för att samstämmighetspolitiken skall stärkas. (Se vidare pkt. 1 i inledningen av yttrandet). Biståndet ska präglas av ett perspektiv bortom biståndet Bistånd är bara en av många faktorer som bidrar till socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och minskad fattigdom i ett land. Ambitionsnivån när det gäller vad svenskt bistånd ska uppnå måste därför vara realistisk. Biståndet kan bidra till människors och samhällens strävanden att söka och välja sin egen väg till utveckling och på bästa sätt kunna använda och hushålla med sina egna resurser. Det är biståndets syfte. 1 denna bemärkelse är bistånd en katalysator för långsiktig utveckling. 1 praktiken innebär det också att målsättningen med biståndet måste vara att minska länders och samhällens biståndsberoende, som mäts som biståndets andel av ett lands ekonomi, genom att hela tiden ta sikte på långsiktigt hållbara resultat och ett perspektiv bortom biståndet.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(16) Så här ska den biståndspolitiska inriktningen få genomslag Synergieffekter bör eftersträvas och kaa-uppstår genom att de konkreta insatser som genomförs av det svenska biståndets olika genomförare i många fall bidrar till flera olika resultat, och eftersom många av resultaten är viktiga för att nå flera delmål. Delmålen är således samverkande, ömsesidigt förstärkande och beroende av varandra och skall inte strida mot varandra. Verksamhet som bidrar till att flera mål uppnås skall prioriteras. Ett exempel på synergieffekter är att genom att stärka den institutionella kapaciteten på miljömyndigheter att tillämpa de grundläggande principema för mänskliga rättigheter (human rights based approaches) ökar deras möjlighet att implementera miljölagstiftning och olika åtgärder för att förbättra miljön och hushålla med naturresurser. På så sätt förbättras de miljömässiga förhållandena för fattiga människor och särskilt kvinnor, samtidigt som deras demokratiska och mänskliga rättigheter stärks i dubbel bemärkelse. Rätten till vatten och en ren miljö finns fastställd i många intemationella, regionala och nationella juridiska dokument. Genom att inom miljöförvaltningen aktivt arbeta med allmänhetens deltagande, transparens, system för ansvarsutkrävande. likhet inför lagen och tillhandahållandet av tjänster, bidrar vi lika mycket till förbättrad miljö som till att stärka relationen mellan individen och staten samt demokratins omfattning och räckvidd Stärkta demokratiska processer och institutioner samt ökad respekt för rättsstatens principer Demokratisk utveckling kräver fimgerande och oberoende institutioner och procedurer. Sverige ska främja lösningar som baseras på medborgamas intressen och existerande lokala förhållanden, samt system som har potential att vinna trovärdighet och legitimitet hos människor som lever i fattigdom eller förtryck. Sverige ska bidra till att stärka enskilda människors inflytande över politiken. Därför krävs demokratiska strukturer som möjliggör ansvarsutkrävande. Sverige ska verka för utvecklingen av starka, legitima och pluralistiska val- och partisystem samt via parlamentsstöd bidra till att hela den politiska processen stärks, det vill säga till ett tydligare ansvarsutkrävande, bättre representativitet, större öppenhet och insyn. En stark och väl fungerande offentlig förvaltning och ett fimgerande revisions- och kontrollsystem är centrala för att den enskilde ska kunna hävda flertalet av sina rättigheter. Sverige ska prioritera utvecklingen av en effektiv, öppen och väl fungerande förvaltning på central, regional och lokal nivå i kommande resultatstrategier. (Se vidare pkt. 2 i inledningen av yttrandet). Allt detta måste stå på laglig och konstitutionell grund Ett livskraftigt och pluralistiskt civilsamhälle och stärkta demokratiseringsaktörer För att demokrati ska kunna utvecklas och konsolideras räcker det inte med att ett land har demokratiska offentliga institutioner. Landet måste också utveckla en demokratisk kultur. En central utgångspunkt i arbetet med att stödja demokratiseringsprocesser är därför att identifiera potentiella förändringsaktörer i form av organiserade och enskilda demokratiska krafter eller försvarare av mänskliga rättigheter. Sverige och svenskt bistånd ska genomgående verka för att identifiera, främja, skydda och stärka demokratiska förändringsaktörer och

9 NATURVÅRDSVERKET 9(16) försvarare av mänskliga rättigheter, däribland kulturlivets aktörer, miljörörelser (Kommentar: Miljörörelser har historiskt och i nutid katalyserat bredare rättsliga och legala reformer och därigenom visat sig vara viktiga förändringsaktörer i demokratiseringsprocesser och stärkandet av mänskliga rättigheter. För att bättre ta vara på den betydelsefiilla potential dessa rörelser har anser Naturvårdsverket att de bör nämnas i detta sammanhang i biståndsplattformen. och religiösa sammanslutningar. Detta kan ske såväl genom direkt stöd till förändringsaktörema som genom stöd till samarbeten mellan sådana aktörer och aktörer i omvärlden. Demokratiskt reformarbete som initieras av aktörer i det civila samhället ska främjas. Även potentiellt reformvänliga aktörer inom staten och den privata sektom ska lyftas fram Ökad jämställdhet och stärkt egenmakt för kvinnor och flickor....att förändra attityder och värderingar samt öka medvetenheten om hur kvinnor och flickor diskrimineras är ett långsiktigt arbete som tar tid. Samtidigt är det en grundläggande fömtsättning för ökad jämställdhet.....det svenska biståndet ska bland annat verka för stärkande av kvinnors politiska deltagande och inflytande, kvinnors ekonomiska aktörskap och arbetsvillkor, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), kvinnors säkerhet inklusive bekämpning av alla former av könsrelaterat våld och människohandel. Kvinnor har också i många fall bättre kunskap och färdigheter som är avgörande för att hitta lokala lösningar till miljö- och klimatutmaningar. Erfarenhet visar att resiliens hos samhällen och hushåll till stor del är beroende av kvinnomas deltagande, kunskap och erfarenhet. Miljö- och klimatpolicys, program och finansiering bör därför införliva och ta vara på denna kunskap. Kvinnor utgör också en viktig drivkraft för nya modeller av ekonomisk utveckling, som på sainma gång är miljömässigt hållbar, rättvis och jämställd. En satsning på kvinnor leder till förbättringar för samhället i stort. 5.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för fattiga människor att delta i hållbar ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning Regeringens bedömning: För att nå delmålet Förbättrade möjligheter för fattiga människor att delta i hållbar ekonomisk tillväxt och erhålla god utbildning är följande resultat särskilt viktiga: - Förbättrad tillgång till utbildning av god kvalitet Fler och bättre jobb som bidrar till förbättrad miljö och begränsad klimatpåverkan Mer inkluderande och effektiva marknader Friare handel - Tryggad och långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning - Forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning - Förbättrad tillgång till social trygghet Förbättrad tillgång till öppen och säker informations- och kommunikationsteknologi - Stärkt kapacitet att hantera de möjligheter och utmaningar som migration och rörlighet medför

10 NATURVÅRDSVERKET 10(16) En ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar tillväxt är en fömtsättning för att skapa fömtsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. När fattiga kvinnor och män deltar i och bidrar till ekonomin, ökar deras möjligheter att också dra nytta av tillväxten. Alla är vi beroende av naturresurser och ekosystemtjänster, men fattiga människor drabbas hårdast när miljön förstörs och ekosystemen fallerar. Diversifierade utkomstmöjligheter baserade på naturresurser och ekosystem utgör i många fall dessutom ett skyddsnät mot ännu djupare fattigdom. Hänsyn till detta bör tas i strävan mot en hållbar utveckling.....det finns en rad hinder för fattiga människors möjlighet att delta i ekonomin. Många bam runtom i världen, flickor i synnerhet, har inte tillgång till grundläggande utbildning av god kvalitet eller lämnar skolan i förtid. Bristande tillgång till naturresurser och giftfri näringsrik mat håller människor kvar i fattigdom. I många låginkomstländer har produktivitetsökningen i jordbruket avtagit de senaste årtiondena. 1 fattiga länder arbetar en stor andel av människorna långa dagar med låg lön under svåra förhållanden. Människor som lever i fattigdom arbetar också i större utsträckning inom den informella ekonomin, där bristen på produktiva arbetstillfällen är vanligt förekommande. Flertalet fattiga länder har också otillräckliga resurser för att tillgodose behovet av egenproducerad forskning, för att kunna möta de problem och utmaningar som landet och dess invånare ställs inför. Makroekonomisk stabilitet, det vill säga bland annat frånvaro av hög inflation och skuldkriser, är en fömtsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt, sunda statsfinanser och offentliga investeringar exempelvis i infrastruktur och i fler produktiva arbetstillfällen i den formella ekonomin. Hållbar Ekonomisk tillväxt löser inte alla problem men vi vet att utan tillväxt blir det ingen utveckling över huvudtaget. (Här efterlyses en mer nyanserad skrivning) För att skapa god utveckling krävs att den hållbara ekonomiska tillväxten även kommer de allra fattigaste till del Mer inkluderande och effektiva marknader För att den privata sektom ska kunna bidra till hållbar ekonomisk tillväxt krävs mer inkluderande, öppna och effektiva marknader som ger tillgång till arbetstillfällen, produkter, avsättningsmöjligheter och finansiella tjänster. Detta stärker möjlighetema för kvinnor och män att permanent ta sig ur fattigdom. För enskildas och företags möjligheter att investera är säkra ägande- och nyttj anderätter till mark en fömtsättning. Infrastmktur är nödvändigt för att producentema ska fa tillträde till marknader och för att koppla samman marknader inom ett land samt vidare till intemationella marknader. Bristande transportsystem, svåra regelverk och kormption innebär höga kostnader. Utvecklade finansiella marknader krävs för att den privata sektom ska kunna fa tillgång till kapital och omsätta detta till hållbar ekonomisk tillväxt och fier arbetstillfällen. Det svenska biståndet ska bidra till att skapa mer inkluderande effektiva marknader, bland annat genom att stödja och bygga upp fungerande

11 NATURVÅRDSVERKET 11(16) institutioner, stärka offentliga system för nyttjande- och äganderätter och genom att investera i infrastruktur, särskilt i fattiga och marginaliserade områden. Svenskt bistånd ska premiera infrastruktur som bidrar till en minskad miljö- och klimatpåverkan Tryggad livsmedelsförsörjning Ökad produktivitet inom lantbruket är en fömtsättning för att uppnå en tryggad och långsiktigt hållbar livsmedelsförsörining och därmed även en hållbar ekonomisk utveckling. Tryggad tillgång till giftfria och näringsriktiga livsmedel är också en grundläggande fömtsättning för ett drägligt liv och möjligheten för människor att bidra till ekonomin. Det svenska biståndet ska bidra till att lantbruket i fattiga länder blir mer giftfritt och produktivt - delsföratt försörja brukama själva, delsföratt skapa ett överskott för lokala, nationella, regionala och intemationella marknader. Att trygga livsmedelsförsörjningen är en komplex utmaning där hunger, undemäring och matbrist ofta har många orsaker. Här ingår såväl fattigdom och svag infrastruktur, som brist på och ohållbart nyttjande av odlingsbar mark, trygga nyttjande- och äganderätter, kapital och genetiska resurser som utsäde och avelsdjur samt ineffektiva brukningsmetoder. För att människor ska kunna bedriva näringsverksamhet krävs att de käimer sig trygga i sina ägande- och nyttjanderätter när det gäller jordbruksmark, fiskeresurser och markförandra investeringar. Kvinnor har sällan rätt till marken de brukar eller full bestämmanderätt över de nyttigheter som produceras. Det svenska biståndet ska därför medverka till att kvinnor har samma tillgång som män till krediter, teknologi, insatsvaror och rådgivning, liksom jämbördiga rättigheter till mark. På så sätt stärks kvinnors roll i och utkomster av bland annat jordbruk. Lokal miljöförstöring och globala klimatförändringar är stora utmaningar för livsmedelsförsörjningen. Dessutom är nuvarande system för livsmedelsförsörining ofta ohållbara och därmed en bidragande faktorförökad negativ miljö- och klimatpåverkan. De fattigaste gmppema är ofta speciellt sårbaraförextrema händelser såsom torka, översvämningar och angrepp av djursjukdomar och växtskadegörare. Därför ska svenskt bistånd särskilt prioritera att stärka småbrukares förmåga att motstå tillfälliga chocker, något som kan uppnås till exempel genom en övergång från ett ensidigt till ett diversifierat lantbruk, liksom förmågan att anpassa sig till långsiktiga förändringar som den globala uppvärmningen och samtidigt minska den egna livsmedelsproduktionens negativa miljö- och klimatpåverkan, inklusive den från stora monokulturer ämnadeförexport. Dessa utmaningar iimebär också att en ökad jordbruksproduktion i sig inte räckerföratt motverka hunger och undemäring. Det svenska biståndet ska därför också bidra till att den ökade produktionen av mat kommer de hungriga till del. Eftersom en mycket stor del av de människor som lever i fattigdom är bosatta på landsbygden och ekonomiskt aktiva inom jord-, skogsbruk och fiske,är investeringar på landsbygden och inom dessa sektorer av stor betydelse även för den bredare ekonomiska utvecklingen. Det svenska biståndets bidrag till sådana investeringar kan därför vara mycket effektivaföratt skapa tillväxt som minskar

12 NATURVÅRDSVERKET 12(16) fattigdomen. Svenskt bistånd ska möjliggöra investeringar för ökad och mer resurseffektiv och hållbar produktion och produktivitet i jord- och skogsbmk och för ett hållbart fiske. Sverige ska främja användningen av tydliga riktlinjer och principer för ansvarsfulla och hållbara investeringar som tryggar livsmedelsförsörjningen. På så sätt ökar möjligheten att investeringama bidrar till en bredare ekonomisk utveckling och tryggad livsmedelsförsörjning utan att marginalisera eller missgynna utsatta gmpper eller lokalbefolkningar, och utan att den negativa inverkan på miljön ökar Forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning Forskning av hög kvalitet är viktigt för ett lands utbildnings- och forskningssystem och möjliggör forskningssamarbeten där forskare från samarbetsländema får möjlighet att samarbeta intemationellt inom högkvalitativ forskning. Forskningsresultat kan också vara skarpa verktyg för bland annat fattigdomsbekämpning, ekonomisk hållbar tillväxt, innovation, demokratisering och jämställdhet. 5.3 Delmål 3: Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer Regeringens bedömning: För att nå delmålet Förbättrad miljö, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer är följande resultat särskilt viktiga: - Stärkt motståndskraft mot klimatförändringar, miljöpåverkan och naturkatastrofer samt minskad påverkan på miljö och klimat (I denna strecksats skulle vi välkomna en tydligare uppdelning av resultat kopplade till utsläppsminskningar resp, anpassning jfr första meningen i Se också pkt. 4 i inledningen till yttrandet.) Förstärkt institutionell kapacitet inom miljöförvaltande och miljörelaterade institutioner Hållbara städer Förbättrad tillgång till hållbara energialtemativ Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster, ökad biologisk mångfald och andra naturresurser. Genom att bidra till g Goda miljöförhållanden, hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer är en fömtsättning för en ekar möjlighetema till långsiktigt hållbar utveckling och därmed för att det övergripande målet för det svenska biståndet kan nås. Miljö- och klimatkonsekvensanalyser av övriga delmål kommer därför att vara en del av resultatstrategiprocessen. En miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling bidrar är också grunden till att tillgodose fattiga människors behov av livsmedel, fömyelsebar energi och rent vatten, god sanitet och frisk luft. (Se vidare pkt 3 i inledningen av yttrandet).....för att undvika farliga klimatförändringar behöver alla länder och samhällen ställa om till en koldioxidsnål och hållbar ekonomisk utveckling som samtidigt främjar utvecklingsmöjligheter och fattigdomsbekämpning. Därför ska Sverige

13 NATURVÅRDSVERKET 13(16) uppmuntra att ekonomiska styrmedel används och bidrar till att den offentliga och privata sektom investerar i energieffektiv och miljövänlig teknik samt hållbara konsumtions- och produktionsmönster....svaga institutioner, ineffektiv lagstiftning, oklar ansvarsfördelning, liksom kormption, bristande transparens, ansvarsutkrävande, förankring och kunskap, allmänhetens bristande insyn och deltagande samt överträdelser av lagar och andra regelverk försvårar situationen ytterligare. Detta bidrar till bristande genomförande och efterlevnad av åtgärder för att skydda människor, miljö och klimat. Avsaknaden av väl fimgerande förvaltningssystem, samstämmig politik och oförmågan att direkt koppla miljöförvaltning till sociala och ekonomiska policys -eehsamt brist på resurser har bland annat lett till att skyddet för viktiga ekosystemtjänster har varit svagt. Tillgången till viktiga naturresurser och biologisk mångfald har därför inte kunnat säkras Stärkt motståndskraft mot klimatförändringar, miljöpåverkan och naturkatastrofer samt minskad påverkan på miljö och klimat Klimatproblemet behöver angripas från flera håll samtidigt. Det krävs förebyggande åtgärder i form av utsläppsbegränsningar, anpassning och katastrofriskreducering. Utsläppsreduceringar gör att framtidaskador minskas eller helt undviks och dänned till ett minskat behov av anpassningsåtgärder. Svenskt bistånd har en viktig roll att spela genom att påtala vikten av ökade satsningar på utsläppsminskningar vilket genom sin globala miljönytta även påverkar fattiga länder positivt. (Se vidare pkt. 4 i inledningen av yttrandet). Anpassningsåtgärder krävs bland annat inom områden som vattenförsörjning, fiske, jord- och skogsbmk, hälsa, infrastruktur, energi, industri- och stadsutveckling. Åtgärder som reducerar risker för katastrofer ska genomföras för att minska de negativa effektema av naturkatastrofer på mäimiskors liv, samhällsstrukturer och miljö. Åtgärder ska genomföras under ledning av nationella och lokala myndigheter och med lokala organisationer, privata företag och civilsamhällets organisationer som viktiga aktörer. Sverige ska verka för att de fattiga ländemas ägarskap stärks och uppmuntra till att miljö- och klimataspekter, inklusive katastrofriskreducering, integreras i ländemas ramverk för utvecklingsplanering och uppföljning, såsom fattigdomsstrategier, nationella budgetar och statistik. En viktig utgångspunkt i utformningen av svenska biståndsinsatser är att noga väga förväntade utvecklingsmöjligheter mot risker för negativ miljö- och klimatpåverkan Förstärkt institutionell kapacitet inom miljöförvaltande och miljörelaterade institutioner Miljöförvaltningar är ofta svaga institutioner och miljöfrågor är ofta lågt prioriterade i samarbetsländemas statsbudgetar. Ett av de stora problemen som många länder brottas med är svårigheter att implementera lagstiftning och andra miljöåtgärder. Det finns nu en ökande insikt om att styming och förvaltning med de grundläggande principema för rättighetsperspektivet (transparens, allmänhetens deltagande, likhet inför lagen, ansvarsutkrävande etc.) har en stor

14 NATURVÅRDSVERKET 14(16) effekt vad gäller miljöåtgärder och resultat. Det är därför av största vikt att bidra till en förstärkt institutionell kapacitet inom olika områden och inte minst naturresurshushållning. Det är viktigt att involvera olika institutioner som är centrala för miljön inte minst olika fackministerier som finans, planering, transport, energi, näringsliv etc. (Se vidare pkt. 2 i inledningen av yttrandet). Sverige ska genom samarbete med olika aktörer stödja kapacitetsutveckling inklusive institutionell effektivitet, tillämpning av rättighetsperspektivet (human rights based approaches) inklusive utveckling av lagar och regelverk samt verktyg för uppföljning, övervakning och tillsyn inom institutioner och bland folkvalda församlingar och politiska aktörer. Särskild vikt ska läggas vid olika aktörers förmåga till samverkan. Detta ska göras med respekt för lokal kunskap och lokala och nationella prioriteringar. Insatsema ska även stödja och främja länders fömtsättningar att leva upp till målsättningar inom multilaterala överenskommelser, till exempel miljökonventionema....sverige ska även stärka länders förmåga att fasa ut och hantera giftiga ämnen och kemikalier. På så vis förbättras människors hälsa och ekosystem vämas Hållbara städer Sverige ska bidra till att stärka städers roll i en i ekonomisk hållbar utveckling, riskhantering och fattigdomsminskning. Detta kan ske genom främjande av effektivt och miljövänligt resursutnyttjande såsom ny teknik, återvinning, säker kemikaliehantering och en resurseffektiv vattenanvändning samt genom stärkt kapacitet för integrerad stadsplanering och hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten ska vara den fattiga människans behov och deltagande, samt näringslivets medverkan Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster Världens ekosystem och deras tjänster, så som rent vatten, mat och energi måste skyddas. Motståndskraftiga ekosystem och biologisk mångfald är en fömtsättning för framtida utvecklingsmöjligheter samt motverkar och lindrar naturkatastrofer som översvämningar, landdegradering och torka. För att långsiktigt säkra de olika kategoriema av ekosystemtjänster är insatser som riktas mot de bakomliggande orsakema till deras utarmning viktiga. Försöriande och producerande ekosystemtiänster (rent vatten, mat, energi), reglerande och upprätthållande ekosystemtiänster (klimatreglering, vattenflöden, pollinering etc.) och kulturella ekosystemtiänster (upplevelser i och av landskapet, friluftsliv, hälsa etc.) ska alla beaktas i det bi- och multilaterala samarbet.....sverige ska stödja en utveckling mot mer produktiva, hållbara och resurseffektiva jordbruks-, skogsbmks- och fiskesystem. Detta bidrar bland annat till en mer hållbar användning av ekosystemtjänster, minskade utsläpp av växthusgaser, minskad avskogning samt förbättrade fömtsättningar för inkomst, ökad sysselsättning och förbättrad hälsa hos människor som lever på landsbygden. Haven och många farskvattenresurser korsar nationsgränser.

15 NATURVÅRDSVERKET 15(16) Förvaltningen är ofta alltför svag. Regler och institutioner måste byggas upp och stärkas i samarbete med nationella och regionala aktörer. 5.4 Delmål 4: Förbättrad grundläggande hälsa...fattiga mäimiskors ohälsa bottnar bland annat i att de lever med dålig hygien, otillräcklig tillgång på näringsriktiga livsmedel, rent vatten, ren luft och god sanitet samt att de saknar tillgång till grundläggande hälsovård och läkemedel. Hälsovådliga utsläpp som luft från till exempel primitiva spisar utgör en risk för ohälsa och dödsfall. Detta drabbar ofta bam och kvinnor i särskilt stor utsträckning. Industriella föroreningar bedöms vidare påverka folkhälsan i samma storleksordning som HIV/AIDS, TBC och malaria Förbättrad tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet Rent vatten och sanitet är en fömtsättning för ett drägligt liv och en grundläggande hömsten i fattigdomsbekämpning. Rent vatten är livsavgörande. Förbättrad tillgång till rent vatten och grundläggande hållbar sanitet är därför väsentligt. Av särskild vikt är att förbättra tillgången till vatten och sanitet i städers slumområden, till exempel genom stöd till fungerande toaletter-eeh^ vattenposter och avfallshantering. Fimgerande lokal, nationell och regional vattenresursförvaltning samt lagstiftning och institutioner kan bidra till ökad tillgång till rent vatten och hållbar sanitet för fattiga människor. 6.1 Starkt fokus på resultat Resultatstrategier är centrala styrinstrument i den svenska biståndspolitiken och avsikten är att allt svenskt bistånd ska vara strategistyrt. Genom resultatstrategier kan regeringen på ett tydligt sätt styra biståndet med utgångspunkt i de resultat som ska uppnås. Avsikten är att tydliggöra vilka resultat regeringen vill uppnå och öka fömtsättningama för uppföljning och styming av verksamheten. Strategier tas fram för biståndsverksamhet i länder och regioner, för samarbetet med/genom multilaterala organisationer och för tematiskt inriktad biståndsverksamhet. De anger ett antal uppföljningsbara förväntade resultat som regeringen vill uppnå. De förväntade resultaten ska i sin tur bidra till att effektivt uppnå det svenska biståndets sex delmål. Detta beskrivs i mer detalj i Riktlinjer för resultatstrategier som regeringen tidigare beslutat om. 1 samband med resultatstrategiprocessen kommer UD och Sida ha fördjupade konsultationer med myndigheter och andra berörda institutioner för att analysera hur delmålen skall återspeglas i det bi- och multilaterala samarbetet. (Se vidare pkt. 5 i inledningen till detta yttrande) Det svenska biståndets olika samarbetspartner Svenska statliga myndigheter kan utifrån de bemyndiganden som ges av regeringen spela en viktig roll i genomförandet av biståndsinsatser. Svenska myndigheter är en viktig del av den svenska resursbasen varför de bör integreras bättre i både planeringen, genomförandet och utvecklingen av den svenska biståndspolitiken. Sambanden mellan kvalitet i den offentliga förvaltningsapparaten och mänsklig välfärd blir allt tydligare globalt sett och svenska myndigheter har en unik kompetens som bör tillvaratas och systematiskt inkluderas i svenska biståndsinsatser. (Se vidare pkt. 6 i inledningen till detta

16 NATURVÅRDSVERKET 16(16) yttrande). De biståndspolitiska prioriteringama ska ligga till grund för verksamheten, som ska bidra till de biståndspolitiska målen Det multilaterala systemet som en effektiv biståndskanal Genom multilaterala institutioner med stor legitimitet och global eller regional närvaro kan Sverige effektivt kombinera sitt stöd med andra länders bistånd för att hitta de bästa gemensamma lösningama för att hjälpa de människor som har störst behov. De multilaterala organisationema har med sin genomförandekapacitet goda fömtsättningar att finansiera program som syftar till långsiktig kapacitets- och policyutveckling, byggande av samhällsinstitutioner, omfattande infrastrukttimtveckling och makroekonomiskt reformstöd. På så sätt minskar samordningsbördan för ett samarbetsland med begränsad kapacitet och sannolikheten för att nå önskade resultat ökar. Detta ligger även väl i linje med Sveriges intemationella åtaganden om biståndseffektivitet och behovet av att minska antalet biståndsaktörer i länder som tar emot bistånd. Med sin legitimitet, storlek och kompetens har multilaterala organisationer också goda fömtsättningar att mer effektivt bidra till viktiga politiska, sociala och beteendemässiga förändringar på landnivå, främst genom nationell policydialog och kompetensutveckling, samt globalt normativt arbete. Det multilaterala systemet är även i sitt agerande en normsättande aktör. Genom att systematiskt integrera hållbarhetsfrågor i alla sina verksamheter skickar det multilaterala systemet tydliga signaler till regeringar och andra aktörer att hållbar utveckling är en självklarhet som ska implementeras. Detta görs inte i tillräcklig utsträckning idag vilket undergräver hela arbetet mot en hållbar utveckling. Ett systematiskt miljöarbete inom det multilaterala systemet och dess insatser bidrar även till ökad effektivitet och legitimitet Ett effektivt och resultatinriktat multilateralt bistånd Det biståndsfinansierade kämstöd som Sverige ger till olika multilaterala organisationer ska bidra till att skapa fömtsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck eller i humanitär kris, det vill säga Sverige ska säkerställa att bidragen används för att åstadkomma resultat. Svensk finansiering utöver den obligatoriska medlemsavgiften ska därmed vara kopplad till framstegi termer av måluppfyllelse roch ska bidra till att uppnå det svenska biståndets sex delmål och därigenom regeringens tre tematiska prioriteringar.