Säkert växtskydd en självklarhet!

Säkert växtskydd en självklarhet!

Textförfattare: Eskil Nilsson och Lars Pålsson, VISAVI. Projektledare Säkert växtskydd: Lisa Germundsson, LRF. Styrgrupp: Jan Eksvärd LRF, Else-Marie Mejersjö Jordbruksverket, Erik Erlandsson Lantmännen, Hans Hagenvall och Cecilia Ljunggren Svenskt Växtskydd, Jan Nerelius GRO, Peter Bergkvist Kemikalieinspektionen. Best nr 42138. För beställning se sid 15. Broschyren har delfinansierats av Europeiska unionen. 341 271 Grafisk formgivning och produktion: Condesign Infocom AB, Jönköping Foto: Eskil Nilsson, Lars Pålsson, Thomas Persson, Magnus Sandström Tryckt på Scandia 2000, 150 g

Säkert växtskydd en självklarhet Svenskt och Europeiskt jordbruk är starkt beroende av kemiska växtskyddsmedel för att varje år kunna producera livsmedel av bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. Användningen av medlen ger ofrånkomligen en risk för rester i vatten och en risk för dig som använder dem. EU arbetar med en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel bl a med målen att minimera miljö- och hälsorisker och tillgodose tillräckligt växtskydd. Ramdirektivet för vatten är ett politiskt redskap för att bättre skydda yt- och grundvatten. Tydliga gränser Samhället har satt upp tydliga gränser för vilka halter i yt- och grundvatten som accepteras. Fyra av de svenska miljömålen berör användningen av kemiskt växtskydd: Grundvatten av god kvalitet: Dricksvatten får innehålla högst 0,1 µ gram/liter av ett ämne. Allt grundvatten föreslås som potentiellt dricksvatten. Levande sjöar och vattendrag: Ramdirektivet för vatten ställer krav på åtgärdsplaner för att nå god ytvattensstatus. Riktvärden för halter i ytvatten finns föreslagna. För många ämnen är riktvärdena lägre än kraven på dricksvatten. Giftfri miljö anger bl a som mål, att halten av naturfrämmande ämnen är nära noll. För Ett rikt odlingslandskap saknas delmål kopplat till växtskyddsmedel. Hur ser det ut? Halter av växtskyddsmedel kan nästan alltid påvisas i vattendrag i odlingslandskapet. I knappt 20 % av grundvattenproverna påvisas rester från växtskyddsmedel, framför allt från användning på hårdgjorda ytor. Dataunderlaget medger ännu inte att trender uttolkas. De största riskerna? Det är vid hantering av preparaten och vid spridning som de största riskerna uppstår. Till det kommer risken för läckage genom marken till dräneringsrör och ytvatten och i värsta fall till grundvatten. Vissa ämnen påträffas oftare än andra i vattnet. Vi vet att det går att minska de här riskerna det handlar den här broschyren om. Här hittar du ett axplock av goda idéer och praktiska erfarenheter från olika gårdar. 40 35 30 25 Medelhalt summa pesticider maj-sept 1992-2004 Vemmenhög 1600 1200 20 15 Start rådgivning Reko stöd och miljöledning betodling (MBO) 800 10 400 5 0 1992 1993* 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 * Endast maj-juni Källa: J. Kreuger, SLU 0 Medelhalt (µg/l) Använd analyserbar mängd (kg/år) SÄKERT VÄXTSKYDD 3

Förvaring och påfyllnadsplats Se till helheten. Din arbetsplats ska vara praktisk och inte medföra någon risk, vare sig för dig eller miljön. och ut ur förrådet vid påfyllningsarbetet. Förvaring av tomemballage gör du lämpligen i en behållare på påfyllningsplatsen. Placering av förråd och påfyllningsplats Placera påfyllningsplats och förråd nära varandra och med vatten praktiskt tillgängligt. Om du på grund av skyddsavstånd till brunnar och vattendrag måste placera påfyllningsplatsen en bit bort från byggnader, kan vattentillgången lösas med en vattentank och preparatförvaringen med en flyttbar och låsbar container. Detta flyttbara förråd som utformas utifrån befintliga krav och rekommendationer ställs invid påfyllnadsplatsen under växtodlingssäsongen för att sedan enkelt kunna placeras frostfritt under vinterhalvåret. Närheten till preparatförrådet innebär mindre risker för spill då förpackningarna ska flyttas in Förrådet Förrådet för bekämpningsmedel ska vara utformat så att allt preparat som förvaras på gården ryms i detta. Förvaringsutrymmet kan vara allt ifrån ett låsbart skåp till en avskild låsbar lokal. Stor golvyta i förrådet möjliggör en rationellare hantering av preparatförpackningarna. I den mån preparatförpackningarna förvaras på hyllor inne i förrådet bör hyllorna vara av ett material som inte suger upp vätska. Dessa är lättare att rengöra i fall ett läckage eller spill skulle uppstå. Underlaget i förrådet ska vara tätt och utan avlopp. Tröskel vid dörren eller nedsänkning i golvet förhindrar preparat från att rinna ut från förrådet om tillbud skulle ske. Preparatförråd i låsbar container som placerats på påfyllningsplatsen. Exempel på helhetslösning. Påfyllningsplatta med uppsamling intill preparatförrådet. Bred dörr på förrådet möjliggör hantering av preparat på lastpall. Påfyllning av vatten sker från tankvagn. Sköljda förpackningar dropptorkas på en ställning över plattan och samlas sedan i en container för återvinning. 4 SÄKERT VÄXTSKYDD

Varför en säker påfyllningsplats? Syftet med en säker påfyllningsplats är att samla upp det spill som kan uppkomma då man blandar till sprutvätska i sprutan. Spill kan uppkomma från t.ex. dunklock, folieförsegling eller stänk från dunk då man mäter upp preparat samt vid sköljning av tomemballage. Även sprutan kan ha läckage från slangar och kopplingar eller efterdropp från munstycke. Det kan vara små mängder, men tillräckliga för att förorena ett vattendrag om de hamnar på exempelvis en gårdsplan. Storlek och utformning Den säkra påfyllningsplatsen bör till ytan vara så pass stor att både spruta och traktor gott och väl ryms på denna. Detta för att eventuella preparatrester som tvättas av på sprutan och traktorn ska samlas upp. Tänk också på att preparatpåfyllaren i nedfällt läge ska befinna sig innanför påfyllnadsplatsen. Det bör också finnas plats för dig så att du kan arbeta och ställa ifrån dig både fulla och tömda förpackningar. En rekommendation är att längden ska vara: sprutans längd + traktorns längd + minst 1 m. Bredden bör vara: sprutans bredd + minst 2 m. Om det finns några känsliga punkter såsom avlopp från takrännor eller brunnar kan man skydda dessa antingen genom att sätta upp väggar runt påfyllnadsplatsen eller att täta övergången från stuprör till avlopp. Biobädd där ett plank har byggts för att skydda omgivande gårdsplan. Stupröret har klätts med gummiduk. Stuprör klätt med en damask av plåt. SÄKERT VÄXTSKYDD 5

Påfyllning av vatten Påfyllning av vatten i sprutan sker enklast och snabbast med hjälp av en vattentank eller tankvagn. Vattnet kan sugas med sprutans pump eller rinna med självtryck från behållaren. Då man fyller vatten i sprutans tank med hjälp av sprutans pump bör man tänka på att detta går ganska fort. Under tiden ska man som sprutförare hinna ta på sig skyddsutrustning, hämta preparat ur förrådet, blanda preparat i sprutan och skölja förpackningar samt spola av och ta av sig skyddsutrustningen. Ett arbete som i de flesta fall tar minst 20 minuter. Ett hjälpmedel för att undvika överfyllnad är en flödesmätare monterad synlig från det ställe där man fyller på preparat i sprutan. Då har man noggrann kontroll på vätskenivån i spruttanken och risken för överfyllning minskar. Det finns även en typ av flödesmätare som stänger av flödet vid ett förutbestämt värde. Rent vatten För att undvika stopp i munstycke och filter på sprutan ska vattnet som man använder vara så rent som möjligt. Problem med orent vatten avhjälps med filterutrustning innan vattnet når sprutan. Därmed undviks onödiga stillestånd vid sprutningen beroende på igensatta filter och munstycken. Filter på tankvagn för att ta bort partiklar i vattnet. Flödesmätare för att undvika överfyllnad i sprutan. Påfyllning sker från tank till inloppet vid preparatfyllaren. Rent vatten används för dunktvätt och tvätt av fyllaren. Allt påfyllt vatten och preparat mäts med flödesmätaren. 6 SÄKERT VÄXTSKYDD

Se upp vid sköljning På de flesta av dagens sprutor utrustade med preparatpåfyllare sköljs både tomma förpackningar och preparatpåfyllaren med sprutvätska från sprutans tank. Detta ger dels risk för stänk på sprutföraren och omgivningen, dels en risk för att förpackningarna inte blir tillräckligt rena för återvinning. På nyare sprutor kan det finnas en möjlighet att skölja med rent vatten, genom att sprutans pump suger rent vatten genom preparatpåfyllaren. Äldre sprutor kan byggas om för samma funktion, fråga exempelvis din spruttestare. Tänk också på att sköljvattnet från dunksköljningen ska ingå i den totala sprutvätskan i spruttanken. Lämna plats i spruttanken även för denna mängd vatten. Återvinning av förpackningar Preparatförpackningar tillverkade i plast sköljs med rent vatten minst tre gånger och kan sedan lämnas i en behållare för återvinning. Idag sker insamling av plastemballage på de flesta försäljningsställen. Kommunen ska också kunna hänvisa till anläggningar där man tar emot tomma plastförpackningar. Det kan vara lämpligt att dropptorka förpackningarna på den säkra påfyllnadsplatsen innan de lämnas till återvinning. Preparat som finns på dunkens folieförsegling sköljs av i samband med dunkrengöringen. Ej rengjorda folieförseglingar kan utgöra en risk för förorening av vattnet om dessa hamnar på ett olämpligt ställe. Exempel på preparatpåfyllare. Gott om plats för sköljning av stora dunkar. Dunksköljningsmunstycket sitter monterat i botten och öppnas genom att man trycker dunken mot det. Ledningen runt kanten sköljer rent i preparatpåfyllaren. Påfyllningsplatta med avrinning till den före detta urinbrunnen under locket. Sprutan är miljöuppgraderad med färskvattentank och preparatpåfyllare. Ledning från vattentank kopplas via preparatfyllaren. Rengjorda dunkar förvaras i buren där de dropptorkar över plattan. SÄKERT VÄXTSKYDD 7

Biobädd En ny biobädd Placeringen är viktig. Enligt bestämmelser skall det vara minst 15 m till närmaste dagvattenbrunn, vattentäkt eller vattendrag. Tänk på att en asfalterad gårdsplan med dagvattenbrunnar i princip är en enda stor uppsamlingsbrunn. Placeras biobädden intill en sådan kan du behöva bygga ett hinder t.ex. en vägg som skydd vid ett slangbrott. Stuprör nära påfyllningsplatsen kan utgöra en risk. Detta kan åtgärdas genom att täta på olika sätt (se sid 5). Kräver utrymme Bygg biobädden stor och helst på en plats där den är omgiven av gräsbevuxen matjord med hög biologisk aktivitet. På senare tid har vi lärt oss från forskning och av praktiska erfarenheter att biobädden bör vara större än vad man från början trodde. Vid all sprutning hamnar det sprutvätska på utsidan av både spruta och traktor. Det är viktigt att detta hamnar på den säkra påfyllningsplatsen både då du tvättar ekipaget eller då det blir utsatt för regn. Redan efter några få millimeter regn tvättas en del preparat av från spruta och traktor. Därför är det viktigt att ekipaget står parkerat på den säkra påfyllningsplatsen eller inomhus så att läckage inte sker. Tänk på att då du tvättar med högtryckstvätt kan det komma preparat utanför påfyllningsplatsen. En biobädd bör inte placeras i en svacka så att regnvatten samlas i den. Bygg biobädden stor och helst där den är omgiven av gräsbevuxen matjord med hög biologisk aktivitet. Biobädd omgiven av gräsbevuxen mark. Tillräcklig plats för traktor och spruta. Placeringen är vald för att få tillräckliga avstånd till brunnar. Den lilla byggnaden är växtskyddsförråd, vattentanken hjälper till att få hög arbetskapacitet. Slangar för tvätt av sprutan. 8 SÄKERT VÄXTSKYDD

UNDERHÅLL Biobädden kräver underhåll för att den ska fungera bra. 1. Gräs Gräsinsådden i biobädden fungerar som en indikator på hur tillståndet är i biobädden. Visset gräs tyder på att det spillts preparat eller att biobädden är torr vilket i sin tur påverkar den biologiska nedbrytningen. Ibland kan det vara svårt att etablera gräs och då kan färdigt gräs som rullas ut vara en lösning. 2. Bevattning Under sommaren kan det bli torrt i biobädden och denna kan behöva vattnas. Biobädden behöver vara fuktig för att fungera bra. 3. Fyll på nytt material Materialet i biobädden sjunker ihop efter hand. Fyll på med nytt material, d.v.s halm, torv och matjord i rätt proportioner, 25% jord, 25% torv, 50% halm. 4. Byte av innehåll i biobädden Biobäddsblandningen bryts med tiden ner och behöver bytas ut. Hur lång tid detta tar beror på temperaturen där biobädden är belägen. Biobäddsblandningen bör bytas efter 5-8 års användning. 5 år är lämpligt i Skåne medan 8 år mellan bytena kan vara lämpligt i norra Sverige. Gräv ur biobädden och lägg den gamla blandningen i kompost under ett år. Lägg komposten på en högt belägen torr plats och skydda den för säkerhets skull mot läckage genom att täcka över den med en folie eller presenning. Forskning har visat att efter en sådan hantering finns inga analyserbara rester i biobädden. Materialet kan sedan spridas på åkern. Gräsytan på biobädden är sliten efter spill och tvätt av sprutan. Gräset är förbättrat med utrullad färdig gräsmatta. Bilden tagen 3 månader efter utläggning. SÄKERT VÄXTSKYDD 9

Belastning på biobädden Målet måste vara att belastningen på biobädden blir så liten som möjligt genom att spill undviks vid påfyllning och att det mesta av rengöring görs i fält. Försök har visat att det ibland kan bli höga koncentrationer av preparat i biobädden och att en del kan läcka ut i omgivande mark i låga halter. Genom att dagligen skölja sprutan invändigt och utvändigt redan i fält före parkering av sprutan minskar du belastningen betydligt. Att gräset dör på biobädden, visar att biobädden fyller sitt syfte och samlar upp och bryter ned preparat som annars skulle ha hamnat på fel plats. En säkrare hantering och fältrengöring visar sig i att biobädden håller sig grön. Platta med uppsamling Även plattan med uppsamling bör placeras på ett ställe där man undviker att regnvatten från omgivningen rinner till denna. När uppsamlingsbehållaren dimensioneras bör man ha i åtanke att den minst ska rymma spruttankens volym. Därtill måste man räkna med den mängd regnvatten som kommer under säsongen. Bygger man ett tak över plattan eller placerar den i en maskinhall minskar problemen med regnvattnet som samlas upp. Den uppsamlade vätskan ska spridas ut på åkermark med goda möjligheter för biologisk nedbrytning. Rengöring Rengöring av sprutan utgörs av flera moment: Invändig rengöring Daglig sköljning med vatten efter avslutad sprutning. Rengöring med särskilt rengöringsmedel, t.ex. inför preparatbyte, vid service och reparationer och inför vinterförvaring. Utvändig rengöring Daglig avsköljning med vatten efter avslutad sprutning. Rengöring inför service och vinterförvaring. Teknik och metoder för rengöring utvecklas hela tiden. På nya sprutor finns idag ofta utrustning för att rengöra sprutan direkt i fält efter avslutad sprutning: färskvattentank, tankdiskmunstycke samt någon utrustning för yttre rengöring. Beroende på sprutans konstruktion finns noggranna anvisningar för vilka rutiner som skall användas för att få bästa resultat av rengöringen, det vill säga både späda ut rester i ledningar och tvätta bort rester på tankens insida. Äldre sprutor kan moderniseras med liknande utrustning för att nå samma resultat. En förenklad rengöring, dvs. utspädning och invändig sköljning med bara vatten bör göras varje dag för att minska belastningen på platsen där sprutan står parkerad. Innan du kör transport på väg kan det vara lämpligt att skölja rampen med rent vatten för att undvika spill på vägbanan från efterdropp eller andra små läckage som kan uppkomma. 10 SÄKERT VÄXTSKYDD

FÖRENKLAD INVÄNDIG RENGÖRING Om det inte finns speciellt rekommenderade rutiner för din spruta kan du gå tillväga så här. Rutinen tar cirka 15 minuter. 1. Kör sprutan tom. 2. Fyll på lite vatten, ca 1/3 av färskvattentankens volym. 3. Sprid tunt i det behandlade fältet. Den koncentrerade sprutvätskan i ledningar och ramp sprids nu och innehåll i pump och omröring späds ut. 4. Fyll på ca 1/3 vatten. Cirkulera i systemet, skölj tankens insida med tankdiskmunstycket. Öppna och stäng ventiler så att du sköljer systemet 5. Sprid tunt i fältet. 6. Fyll på resterande mängd färskvatten. Cirkulera i systemet och skölj tankens insida. 7. Sprid i fältet. 8. Nu är sprutan nästan ren invändigt. Bottenplugg och filter kan nu öppnas på påfyllningsplatsen. Koncentrationen i sprutvätskan är nu som regel utspädd till under 1 % av den ursprungliga. ordentligt. Utvändig avsköljning Om sprutan har kompletterats med en utrustning för att tvätta utsidan av sprutan får du hushålla med vattnet i färskvattentanken. Använd något mindre vatten till den invändiga avsköljningen. Tvätta i första hand av rampen och tanken på sprutan. Om du har tillräckligt med vatten tvättar du sedan av främre delen av sprutan och traktorn. I annat fall kan du spola av dessa på påfyllningsplatsen. För utvändig rengöring kan du välja att ta vatten från färskvattentanken med sprutans pump för tvättning, använda en särskild pump eller en högtryckstvätt. Utrustningarna använder olika mycket vatten. SÄKERT VÄXTSKYDD 11

Rengöring med särskilt rengöringsmedel Vid byte av gröda, preparat, före spruttest eller annan service samt inför vinterförvaring är det viktigt att sprutan görs ordentligt ren med särskilt rengöringsmedel. Följ anvisningarna på etiketten noga. Det kan vara nödvändigt att fylla sprutan helt med vatten för att få avsköljt i påfyllnadssil och på hela tankens insida. Avsluta rengöringen med att skölja med vatten. Gör en tredelad sköljning som vid daglig förenklad rengöring. Utrustning för yttre rengöring av sprutan i fält. Personlig skyddsutrustning När det gäller påfyllningsarbetet är det viktigt att tänka på vilka rutiner man har för användning av skyddsutrustning. För i stort sett alla preparat rekommenderas skyddskläder, skyddshandskar och ögonskydd. Ibland rekommenderas även andningsskydd. Rekommenderad skyddsutrustning framgår av etiketten på preparatförpackningen. För att undvika att få preparat inuti traktorhytten bör man ta av skyddsutrustningen och tvätta händerna innan man stiger in i traktorhytten. I de fall skyddsutrustning tas med i hytten bör denna förvaras i en hink eller liknande på golvet i hytten. Undersökningar på senare tid visar att det finns rester av växtskyddsmedel på alla utvändiga ytor på både spruta och traktor, ofta även på ytor inne i hytten. Rengör ekipaget dagligen efter användning och var noga med att alltid använda skyddshandskar vid allt arbete med sprutan. Med kolfilter i hyttventilatorn samlas preparat med gasverkan upp. Kolfiltret skall bytas ut eller rekonditioneras regelbundet. Även partikelfiltret i hyttventilatorn ska bytas regelbundet, åtminstone en gång per år. Tänk på att traktorn ofta används till andra arbeten än bara sprutning. Regelbunden rengöring av traktorhyttens insida är därför att rekommendera. 12 SÄKERT VÄXTSKYDD

Sprutan För att uppnå ett bra bekämpningsresultat med minsta möjliga inverkan på miljön är det viktigt att den utrustning man använder är väl kalibrerad och fungerande. Efter att ha gjort ett funktionstest av sprutan får sprutföraren ett kvitto på att utrustningen som han använder fungerar väl. Vid inköp av en spruta bör man av säljaren kräva att den är funktionstestad. Det finns många sätt att uppgradera och förbättra sin spruta. Det kan vara allt från en annan typ av munstycken till elmanövrering av ventiler och preparatpåfyllningsutrustning. Kostnaden för uppgraderingen får ställas mot sprutans värde och kostnaden för att hyra in tjänsten. En preparatpåfyllare kan vara ett smidigt hjälpmedel vid beredning av sprutvätska. Man slipper då bära upp tunga preparatförpackningar på sprutan utan man kan stå på marken och fylla på preparat. Då man använder preparatpåfyllarens dunkrengöringsmunstycke är det viktigt att tänka på var detta tar vattnet ifrån. Sköljs dunkarna med rent vatten eller med tillredd sprutvätska vilket i sin tur kan ha betydelse för om dunkarna räknas som avfall eller miljöfarligt avfall. En vettig utrustning på sprutan är en sköljvattentank. Denna är ganska enkel att eftermontera på lite äldre sprutor. Sköljvattentanken bör vara utrustad med nivåindikering så att man ser hur mycket vatten som går åt vid den tredelade sköljningen. Monteras en elventil till sköljvattentanken så kan man inne ifrån traktorhytten skölja sprutan utan att behöva gå ut i fältet. Sprutan kan utrustas med tankdiskmunstycke för att underlätta rengöring inuti tanken. Man kan även utrusta sprutan med en hydrauldriven högtryckstvätt och slang för utvändig tvätt ute i fält. Om fler råd kring sprutans utrustning kan du läsa i broschyren Säkert växtskydd Hur du underhåller och förbättrar sprutan. Regelbunden funktionstest av sprutan är en viktig del i arbetet för ett säkrare växtskydd. SÄKERT VÄXTSKYDD 13

I fält Även i fält bör man ha väl genomtänkta rutiner och strategier. Hjul på traktor och spruta drar med sig jord ut på vägar eller till gårdsplaner. Engelska undersökningar har visat att denna kan släppa ifrån sig preparatrester under 6 månader framåt och orsaka upp till 10 % av preparatfynden i ett vattendrag. Genom att spruta vändtegarna sist, undviks att få preparatrester från behandlad gröda och mark på hjulen. Den spruta som man använder ska också fungera väl för att det ska vara möjligt att hålla skyddsavstånd. Är sprutan utrustad med delavstängning på rampen så bör denna fungera för att underlätta bekämpningsarbetet. Vid sprutning i fält är man skyldig att hålla skyddsavstånd till brunnar och vattendrag samt känsliga grödor eller objekt i omgivningen. Det är sprutförarens ansvar att göra de rätta bedömningarna utifrån väderlek och rådande betingelser för att utföra sitt arbete så säkert som möjligt både för sig själv och den omgivande miljön. Beakta ett skyddsavstånd till vattentäkter på minst 12 m. Ibland kan vattentäkterna finnas nära fältgränsen eller ute i fältet. Skaffa dig information om vad brunnarna i fältets omgivning används till. Brunn med gräsinsådd. Markanpassat skyddsavstånd, 1 m. Minst 6 m markanpassat skyddsavstånd ska hållas mot vattendrag. En praktisk lösning är att anlägga skyddszon eller träda intill vattendraget. 14 SÄKERT VÄXTSKYDD

Beställ gratis information! Följande informationsmaterial kan beställas kostnadsfritt genom Distributionstjänst, tel 08-550 949 80 fax 08-550 665 60 e-post info@distributionstjanst.com Säkert växtskydd (best nr 42 112). Informations- och utbildningsmaterial som beskriver viktig kunskap för ett säkert växtskydd samt ny lagstiftning. Idéboken Goda exempel från svenska gårdar för ett säkert växtskydd (best nr 42 126). Exempel på praktiska lösningar, hämtat i praktiken hos svenska bönder. Rikt illustrerad. Säkert växtskydd Hur du underhåller och förbättrar sprutan (best nr 42 130). Innehåller en beskrivning av vad du bör kolla själv och vilka åtgärder du kan vidta. Checklista för kemikalieförråd (best nr 42 118). Plansch som är lämplig att ha i kemikalieförråd. Hjälpreda för bestämning av vindanpassade skyddsavstånd (best nr 42 119). Konkreta råd om vindanpassade skyddsavstånd med längdangivelser i tabellformat. Övrigt material Säker bekämpning. Ger grundläggande kunskaper i användningen av kemiska bekämpningsmedel. Beskriver hur man använder preparaten för att nå avsedd effekt och samtidigt minimera hälsoriskerna. Kan beställas från Natur och Kultur/LTs förlag. Pris 190 kr Tel 08-453 86 00 Fax 08-453 87 90 E-post info@nok.se Kontakter Arbetsmiljöverket tel 08-730 90 00 www.av.se Gröna Näringens Riksorganisation (GRO) tel 08-787 53 00 www.gro.se Svenskt Växtskydd tel 08-783 86 00 www.svensktvaxtskydd.info Jordbruksverket tel 036-15 50 00 www.sjv.se Kemikalieinspektionen tel 08-519 411 00 www.kemi.se Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tel 08-787 50 00 www.lrf.se Naturvårdsverket tel 08-698 10 00 www.naturvardsverket.se Svenska Lantmännen tel 040-22 54 00 www.lantmannen.se SÄKERT VÄXTSKYDD 15

CONDESIGN LRF2136 2005-03 www.lrf.se Besök vår hemsida för mer information. För att beställa eller ladda ner det material du behöver sök på säkert växtskydd. Informations- och utbildningskampanj i samarbete