Bilaga 2 Kvalitativ analys av produkter och behov av marknadskontroll

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 1 (12) Tillsynsenheten Marianne Runhage 010-240 50 84 marianne.runhage@msb.se Bilaga 2 Kvalitativ analys av produkter och behov av marknadskontroll Vilka produktgrupper som omfattas av MSB:s marknadskontrollmandat framgår grovt i uppställningen av regler under avsnitt 4.2 i huvuddokumentet. 1 Gasapparater Författningen SÄIFS 2000:6 föreskrifter och allmänna råd om gasapparater genomför till största delen rådets direktiv 90/396/EEG om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen. Andra delar av direktivet finns införlivat i svensk rätt genom Kemikalieinspektionens, Elsäkerhetsverkets och Boverkets rättsakter. Föreskrifterna reglerar gasapparater som tagits i bruk från och med den 1 januari 1996 och som är avsedda för matlagning, uppvärmning, varmvattenberedning, kylning, belysning, eller tvätt och där vattentemperaturen inte är högre än 105 C. Föreskrifterna gäller också fläktbrännare och uppvärmningsanordningar för sådana samt säkerhetsanordningar, styr- eller reglerdon samt andra tillbehör för yrkesmässigt bruk. Föreskrifterna omfattar inte gasapparater eller tillbehör som är konstruerade för att användas i industriella processer i industrianläggningar. Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är grillar, spisar, kylskåp och varmvattenberedare, terassvärmare, campingkök och lyktor samt kaminer. Produkterna kan ha olika gaser som bränsle t ex gasol, stadsgas och/eller naturgas. Exempel på produkter som undantas är gasoldrivna ogräsbrännare, - myggfällor och toaletter liksom gasolbrännare för upptining av t ex vattenledningar. 1.1 Gasapparater Risker/faror Risker med brandfarlig gas hanteras bland annat genom föreskrifterna men också faran med att olika länder använder olika gasblandningar och därmed olika dimensionerande gastryck för konstruktion av gasapparater. Det finns också en viss skillnad mellan vilket gastryck som normalt används vid användning i olika medlemsstater. Det är därför viktigt att gasapparaten är MSB-51.1

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 2 (12) utformad för den nationella marknad där den finns tillgänglig och att detta framgår såväl på den enskilda apparaten som på förpackningen. Samtliga produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan i tillverkningsprocessen. 1.2 Beskrivning av olika gasapparater 1.2.1 Apparater för stadsgas/naturgas Gasapparater för naturgas finns främst i industrin men dessa är undantagna regleringen i föreskrifterna. Av de produkter som regleras i föreskrifterna utgör spisar för privatbruk det absolut största gruppen. Marknaden bedöms vara stabil med få aktörer. Ingen andrahandsmarknad är känd. Stadsgasen är på väg att försvinna. 1.2.1.1 Säkerhetshöjande reglering Installation och reparation får endast utföras av behörig personal. 1.2.1.2 Riskvärdering och kontrollbehov Behovet av tillsyn bedöms vara litet med hänsyn till få stabila aktörer och att installationer utförs av behörig personal. 1.2.2 Gasolgrillar Gasolgrillar finns såväl för professionellt bruk som för privat bruk. Trenden tycks gå mot mera kraftfulla produkter hos privata användare. För gasolgrillar för trädgårdsbruk har nya matlagningstrender medfört att fler produkter finns i butikernas utbud. Gasolgrillar säljs också i butikskedjor där konsumenter inte tidigare förväntat sig att finna sådana, till exempel i butiker för hemelektronik. Försäljning via Internet, med transportleverans, förekommer också. Någon andrahandsmarknad är inte känd. 1.2.2.1 Riskvärdering och kontrollbehov Det är rimligt att anta att det finns många nya användare och potentiella köpare av gasolgrillar som inte har någon kunskap om gasol. Marknadskontroll under 2010 visade att inte samtliga grillar uppfyllde alla krav på varningsinformation. Under 2011 gav MSB ut en informationsbroschyr om vilken obligatorisk märkning som ska finnas vilket kan underlätta för butikerna att själva bedöma produkterna. Informationen finns att hämta på MSB:s hemsida. Behovet av tillsyn bedöms vara relativt stort med hänsyn till den ökande användningen och antagandet om nya, ovana användare. Marknadskontroll under 2010 och den nya informationen om märkning bör kunna minska behovet av insatser under de närmaste åren.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 3 (12) 1.2.3 Terassvärmare Terassvärmare används framför allt på restaurangers uteserveringar men används också av privatpersoner. De säljs då i butiker för trädgård och fritid. Det förekommer också försäljning över Internet. Det finns ett flertal äldre anmälningar i RAPEX angående terassvärmare men dessa har inte påträffats i Sverige. Det har kommit antydningar i olika sammanhang från näringsidkare att andra näringsidkare saluför misstänkta produkter. 1.2.3.1 Riskvärdering och kontrollbehov Behovet av tillsyn bedöms för närvarande vara stort. 1.2.4 Gasapparater för fritidsbruk fritidshus och mobila hem Förekomst, aktörer och marknad för gasapparater för fritidsbruk, som kylskåp, gasolkök gasolkaminer mm har ännu inte analyserats djupare. Här kan användningen ha ökat något i och med att försäljningen av husvagnar och husbilar ökar och att trenden tycks vara att önska full bekvämlighet i fritidshus, -båtar och husbilar/ vagnar. På initiativ av Danmark har en samordnad marknadskontroll av gasolkaminer som också kan drivas med el genomförts under 2012. Marknadskontrollen är ännu inte avslutad. Näringsidkare hade svårt att få fram den dokumentation som efterfrågades och som ska finnas. Resultatet pekar mot att 0 % av de gasolkaminer med el som genomgått teknisk provning uppfyllde samtliga krav. Vissa produkter hade grava fel och behövde återkallas och en preliminär slutsats är att näringsidkarna inte känner till systemet med CE-märkning till fullo. 1.2.4.1 Riskvärdering och Kontrollbehov Kontrollbehovet bedöms som fortsatt stort utifrån det nedslående resultatet. Marknadskontroll genomfördes emellertid under 2012 och näringsidkarna agerar som om de beaktar reglerna inför nya inköp. Detta gör att produktgruppen prioriteras ner 1.2.5 Gasapparater för friluftsliv Inte heller här är marknad, förekomst och aktörer analyserad. Produkter som kök, lyktor och värmare tycks dock säljas över Internet i stor utsträckning och mer och mer utvecklas mot avskalade lättviktsprodukter, något som gynnar gasoldrift. Det är dock ännu inte analyserat om detta gäller för marknaden i stort eller om det är på detta område marknadsföringen för närvarande har sin tonvikt.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 4 (12) 1.2.5.1 Riskvärdering och Kontrollbehov Kontrollbehovet bedöms som okänt och myndigheten kommer därför att fortsatt samla information. 2 Pyrotekniska artiklar Föreskrifterna MSBFS 2010:2 om pyrotekniska artiklar implementerar Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/23/EG om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar i svensk rätt. Föreskrifterna omfattar: fyrverkeriprodukter dvs. pyroteknisk artikel avsedd för underhållning; pyrotekniska artiklar dvs. föremål som innehåller en pyroteknisk sats (en sådan innehåller ett eller flera explosivämnen som ska skapa en värme-, ljus-, ljud-, gas- och/eller rökeffekt) och som kan vara för fordon, scenbruk mm. Exempel på pyrotekniska artiklar som omfattas av det nya regelverket är fyrverkerier, sceneffekter, pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som krockkuddar, bältsträckare och sidokrockkuddar) drivladdningar för modellraketer, knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och slakmasker, rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för hagelgevär eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och nödsignaler för bruk på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och brandsläckare med inbyggd pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare och stenspräckare. Även oharmoniserade fyrverkerier och sceneffekter liksom explosiva varor och elsprängkapslar omfattas av MSB:s marknadskontrollansvar då sådana regleras genom SÄIFS 1992:2 om godkännande av fyrverkerier och pyrotekniska sceneffekter respektive SÄIFS 1989:16 om godkännande av explosiva varor samt elsprängkapslar. 2.1 Pyrotekniska artiklar risker/faror Erfarenheter visar att konsumentprodukten fyrverkerier kan orsaka stor skada. De olyckor som kommit till vår kännedom sedan 2009 beror till största delen på handhavandefel. Olyckor händer dock också när personer går fram till produkter som haft fördröjd utlösningstid, vilket är ett produktfel. Under 2011 och 2012 fick MSB kännedom om flera olyckor eller tillbud som skett kring nyår 2011/2012. En stor fyrverkeritårta med nationellt godkännande hade ett fel på säkerhetsstubinen vilket kunde orsaka omedelbar utlösning av produkten vid antändning. Importören återkallade alla produkter och lyckades lokalisera samtliga. En raket hade efter avfyrning en felaktig bana och gick rätt in i en samling åskådare och träffade en ung pojke i låret. Han tvingades amputera benet. Det

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 5 (12) finns misstanke om att raketen var hemtillverkad men det är inte känt vem som avfyrade den. Inga rester av produkten finns att tillgå. En anmälan har inkommit om att en person har fått hörselskada på grund av att en fyrverkeripjäs med nationellt godkännande exploderat på lägre höjd än avsett. SVT Plus har uppmärksammat MSB på att en fyrverkeritårta med nationellt godkännande exploderat på marken och att pjäser därvid gått lågt över marken och träffat person och egendom. Efter provning kunde MSB återskapa en situation där en liknande scenario inträffade vid ett tillverkningsfel. Det kan inte säkerställas att just detta tillverkningsfel är det enda tänkbara. Inga ytterligare rapporter om tillverkningsfel har inkommit. Samtliga harmoniserade produkter tredjepartskontrolleras av ackrediterat kontrollorgan i tillverkningsprocessen och ska vara försedda med CE-märkning när de finns tillgängliga på marknaden. Vid marknadskontrollunder 2012 har två produkter saknat uppgift om vilket anmält organ som kontrollerar tillverkningen. Samtliga oharmoniserade produkter omfattas av krav på godkännande för att få tillhandahållas på marknaden. Fyrverkerier ska vara försedda med godkännandenummer. För vissa särskilt farliga såväl harmoniserade som oharmoniserade produkter krävs tillstånd för att få hantera dessa. För inte fullt så farliga produkter finns krav på att personen ska ha uppnått arton års ålder för att få inneha och hantera dessa. Vissa produkter får innehas och användas även av personer under arton år, som t ex tomtebloss.. 2.2 Beskrivning av olika pyrotekniska artiklar samt marknad, förekomst och användning 2.2.1 Pyrotekniska artiklar för underhållning fyrverkerier, sceneffekter Fyrverkerier finns för allmänheten och för personer med särskilt tillstånd. Sceneffekter som används såväl inom som utomhus är inte tillgängliga för allmänheten. Det finns ett flertal olika produkter för allmänheten som bomber och raketer, bengaliska eldar, solar och eldbägare. Tomtebloss och så kallade party poppers räknas också hit. Produkterna på den svenska marknaden tillverkas nästan uteslutande i Kina och importeras främst under hösten för att användas vid nyår. Marknaden för fyrverkerier är väl känd eftersom all hantering av produkterna kräver tillstånd och varorna dessutom har varit oharmoniserade och

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 6 (12) underställda typgodkännande till och med första hälften av 2010. Fortfarande är den absoluta majoriteten av produkterna försedda med nationellt godkännande. Aktörer är importörer och enstaka tillverkare, professionella evenemangsarrangerare och privatpersoner. Dessa är, med undantag av importörerna, också användare av produkterna. Försäljning till och användning av privatpersoner sker till allra största delen inför nyårsfirandet 2.2.2 Pyrotekniska artiklar som inte är avsedda för underhållning Gruppen omfattar ett stort antal produkter. Pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon (som krockkuddar, bältsträckare och sidokrockkuddar) används i bilindustrin och monteras i fordon Förekomst, användning och aktörer är inte analyserade för övriga pyrotekniska artiklar. Dessa utgörs av drivladdningar för modellraketer, knallkorkar, linkap, ollonskott, patroner för spikpistoler och slakmasker, rökpatroner för sotningskanaler eller mot skadedjur, salutskott för hagelgevär eller civila salutkanoner, signalpatroner, nödraketer och nödsignaler för bruk på land, rökfacklor, signalfacklor, linkastare och brandsläckare med inbyggd pyroteknik, fyrverkeristubin, pyrotekniska tändare och stenspräckare. En viss andrahandsmarknad kan finnas för pyrotekniska säkerhetsutrustningar för fordon. I övrigt finns mycket begränsad andrahandsmarknad om ens någon. 2.2.3 Riskvärdering och kontrollbehov Under 2010 infördes harmoniserade regler för konsumentfyrverkerier vilket medfört att produktgruppen under en övergångstid består av såväl oharmoniserade som harmoniserade produkter i Sverige. Under 2010 förnyades ett stort antal godkännanden av fyrverkerier eftersom standarder för tillverkning av harmoniserade produkter ännu inte var framtagna. Fram till 2017 kommer produkter med CE-märkning respektive nationellt godkännande att finnas parallellt Marknaden för produkter som används av personer med särskilda kunskaper (proffsprodukter) är känd och dessutom reglerad genom krav på tillstånd för hantering. Marknaden behöver analyseras mera ingående men för närvarande finns inget som tyder på att produktgruppen behöver prioriteras. Kontrollbehovet för fyrverkerier för privat bruk bedöms vara stort ur risksynpunkt främst på grund av de allvarliga konsekvenser som kan uppstå vid en olycka. Kontroll av produkterna bör i någon mån kunna minska sannolikheten för felaktiga produkter. Kontrollbehovet av konsumentprodukter bedöms högt ur väsentlighetssynpunkt på så sätt att myndighetskontroller kan göra importörer noggranna med kontrollen av inköpta produkter.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 7 (12) Kontrollbehovet för proffsprodukter bedöms vara lågt på grund av användarnas speciella kunskaper. 3 Explosiva varor för civilt bruk Föreskrifterna SÄIFS 1997:4 om kontroll och utsläppande på marknaden av explosiva varor för civilt bruk implementerar Rådets direktiv (93/15/EEG) om harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och övervakning av explosiva varor för civilt bruk. Produktgruppen omfattar endast produkter för professionella användare. Exempel på produkter som omfattas av föreskrifterna är sprängämnen, sprängkapslar, detonerande stubin, säkerhetsstubin och krut. Produkterna används av bergsprängare. Övriga aktörer är tillverkare av explosiva varor och importörer. Andrahandsmarknaden är mycket begränsad. 3.1 Riskvärdering och kontrollbehov Faror och konsekvenser är dödsfall och betydande skador på människa, egendom och miljö och hanteringen är därför väl reglerad i lagstiftningen. All hantering kräver tillstånd. Kontrollbehovet bedöms vara lågt med hänsyn till användarnas utbildning och reglerade användning. 4 Transportabla tryckbärande anordningar (TPE) Med transportabla tryckbärande anordningar avses alla kärl (t.ex. gasflaskor, tankar, kryokärl och tryckfat) som används för transport av gas klass 2 enligt MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:1) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S). Gas klass 2 omfattar, enligt ADR-S, rena gaser, gasblandningar och blandningar av en eller flera gaser med ett eller flera andra ämnen samt föremål innehållande sådana ämnen. Begreppet transportabla tryckbärande anordningar avser också ventiler och andra tillbehör på anordningarna med direkt säkerhetsfunktion. Transportabla tryckbärande anordningar regleras i MSB:s föreskrifter (MSBFS 2011:3) om transportabla tryckbärande anordningar. Produktområdet är ännu inte analyserat i detalj. Gasflaskor för engångs- eller flergångsbruk, tankar, kryokärl och tryckfat som är avsedda för transport av gas klass 2 ingår.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 8 (12) Privatpersoner måste använda engångsbehållare för gas till vissa typer av produkter för friluftsliv och fritid som campingkök och portabla grillar samt vissa gasolkök mm. Flergångsbehållare för gas används till läskmaskiner för att kolsyra kranvatten och i gasolflaskor för t ex gasolgrillen i trädgården. Transportabla tryckkärl används också till vissa luftvapen och inom paintball för att skjuta ut färgammunitionen från markören vapnet. Paintball är en internationell sport/fritidsaktivitet/spel med stora influenser från USA där spelet/sporten utvecklades. 4.1 Transportabla tryckbärande anordningar Risker/faror Gasen förvaras i anordningarna under mycket högt tryck vilket kan medföra skada på person eller egendom om anordningarna brister. Beroende på innehåll kan sedan ytterligare verkan uppstå på omgivningen. Samtliga transportabla tryckbärande anordningar ska tredjepartskontrolleras i tillverkningsskedet och omfattas med undantag av engångsbehållare - också av krav på regelbundna återkommande kontroller. Då försäkran om överensstämmelse utfärdas ska kärlet förses med märkningen π (pi). Om kärlet vid återkommande kontroll inte anses uppfylla kraven ska kärlet tas ur drift. Okulär kontroll ska också utföras inför påfyllning. 4.1.1 Riskvärdering och kontrollbehov Under 2011 anmäldes ett antal gasflaskor av engångstyp innehållande gasol och avsedda för portabla campingkök eller andra gasapparater vilka inte uppfyllde alla krav. Dessa ska tredjepartskontrolleras vid tillverkning men hade märkts som aerosolbehållare en produktgrupp för vilken tredjepartskontroll inte erfordras vid tillverkning. Det framkom också att det fanns transportabla tryckbärande anordningar inom paintballmarknaden som inte genomgått bedömning av överenskommelse mot EU-regler och saknade pi-märkning. Orsaken var att de tillverkats i USA eller för den amerikanska marknaden. USA tillämpar inte samma system för konstruktion som EU och kärlen är därför DOT -märkta. Något beslut om ömsesidigt erkännande finn inte mellan EU och USA varför sådana produkter inte ska finnas på gemenskapsmarknaden. Dessa TPED bedöms av en aktör ha en omloppstid på ca fem år. Det är okänt hur många produkter som inte uppfyller ställda krav som kan finnas i Sverige och i gemenskapen. Kontrollbehovet bedöms vara högt för engångsbehållare för gas och för tryckkärl inom paintball och lågt för övriga produkter där kontroll sker genom ackrediterade kontrollorgan.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 9 (12) 5 Aerosolbehållare MSBFS 2010:8 om aerosolbehållare implementerar Europaparlamentets och rådets direktiv 75/324/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar beträffande aerosolbehållare med ändringar genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 219/2009 i svensk rätt. Föreskrifterna är utfärdade med stöd av förordningen (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor samt förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer. MSB har sedan tidigare, med stöd av LBE, mandat att utöva marknadskontroll över aerosoler som innehåller brandfarlig vara. Något beslut om tillsynsmandat för de föreskrifter som utfärdats med stöd av förordningen om kemiska produkter finns ännu inte men MSB har en beredskap för att ett sådant kan läggas på MSB. En inledande analys av området är genomförd och ligger till grund för den marknadskontroll som MSB planerar att utföra under de närmaste åren, antingen på de aerosoler som omfattas av föreskrifter utgivna med stöd av LBE eller på samtliga aerosoler. I det fall tillsynsmandatet för aerosoler som regleras under förordningen om kemiska produkter och biotekniska organismer läggs på annan myndighet avser MSB att starta upp ett samarbete med denna. Enligt föreskrifterna ska aerosolbehållare vara av engångstyp. De kan vara av metall, glas eller plast och innehåller alltid gas under tryck. Behållaren har en utlösningsanordning vilket skiljer den från en engångsbehållare för gas av TPEtyp se avsnitt xxx. En aerosolbehållare har minst volymen 50 ml och högsta volym är 150, 220 eller 1000 ml beroende på material och utförande. Föreskrifterna reglerar utförande, funktion och märkning. Aerosolbehållare som uppfyller föreskrifterna ska vara försedd med symbolen omvänt epsilon. Exempel på aerosolbehållare som oftast har brandfarligt innehåll är kosmetika och hygienprodukter (rakning, deodorant, parfym), hushållsprodukter (städ/rengöring, fönsterputs, fläckborttagning, insektsmedel) och frisörsprodukter. Exempel på aerosolbehållare som oftast har icke brandfarligt innehåll är läkemedel och medicinska artiklar samt livsmedel. 5.1 Aerosolbehållare Risker/faror Aerosolbehållare innehåller gas eller drivgas som ska föra ut den avsedda produkten ur behållaren. Trycket i behållaren utgör en fara om behållaren skulle brista. Beroende på drivgas kan ytterligare faror uppstå. Instruktioner och märkning på behållaren är därför viktig för säker användning. Behållaren kan orsaka skador även när den är avfall.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 10 (12) 5.2 Förekomst och marknad Det är svårt att uppskatta den faktiska förekomsten av aerosolbehållare men utifrån användningen i Europa har MSB gjort bedömningen att ca 50-60 miljoner aerosoler används i Sverige och de finns i varje hem och på varje arbetsplats. Det finns en handfull tillverkare av aerosoler, eller så kallade legofyllare, i Sverige. Däremot är det inte utrett var aerosolbehållare tillverkas. 5.2.1 Riskvärdering och kontrollbehov Utifrån kända olyckor i förhållande till användningen av aerosoler är bedömningen att tillsynsbehovet är lågt. Tillsynsbehovet bedöms ändå som högt eftersom tillsynen under ett antal år har varit mycket sparsam. 6 Produkter med brandfarlig vätska som bränsle Produktgruppen omfattas av de nationella föreskrifterna SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarlig vätska och består av kaminer, element, behållare och explosionssäkra kärl. En behållare är ett slutet kärl för förvaring av brandfarlig vätska, exempelvis en bensindunk, och en kamin avger en effekt av minst 900W. Fotogenkaminer och skorstensfria kaminer är exempel på den senare produktgruppen. 6.1 Skorstensfria kaminer Dekorationseld, etanoleldad öppen spis eller skorstensfri kamin är olika namn på samma inredningsprodukt främst avsedd för hemmabruk. De skorstensfria kaminerna avger vanligen mer värmeenergi än en fotogenkamin, även om huvudsyftet oftast inte är att vara värmekälla. Det finns också produkter inom gruppen som faller utanför begreppet kamin och som därmed inte omfattas av MSB:s föreskrifter. MSB har tolkat begreppet kamin som en produkt med en effekt överstigande 900W 6.1.1 Skorstensfria kaminer Risker/faror Det har inträffat att en produkt, placerad på golvet, välter eller en vägghängd produkt faller ner eller orsakar brand i den vägg den monterats på. Det finns risk för både direkta, allvarliga, brännskador och brännskador till följd av brand, vilka också kan orsaka egendomsskador. I SÄIFS 2000:2 om hantering av brandfarlig vara ställs det krav på typkontroll och typintyg för att få sälja och bruka bland annat kaminer i Sverige.

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 11 (12) 6.1.2 Förekomst och marknad Skorstensfria kaminer används företrädesvis av privatpersoner. Hur många produkter som finns i svenska hem och offentliga lokaler är inte känt. Antalet märken och modeller har ökat under senare år. Produkterna går att köpa i byggvaruhus, butikskedjor, inredningsaffärer och på Internet. Det finns en viss andrahandsmarknad vilket framgår av annonser på t ex Blocket. Det finns minst en svensk tillverkare men de flesta produkterna tillverkas utanför Sverige. Om det sker inom Europa eller i tredje land är ännu inte analyserat. 6.1.2.1 Riskvärdering och kontrollbehov Norge och Danmark har ökat sin kontroll av produktgruppen. Ur risksynpunkt är det väsentligt att marknadskontrollera produkterna. Under 2011 och 2012 har ett flertal anmälningar mm medfört att ett flertal produkter kontrollerats genom reaktiv marknadskontroll och vi ser inte någon minskning av antalet anmälningar. Arbete pågår emellertid med framtagning av en EUgemensam standard för produktgruppen under det allmänna produktsäkerhetsdirektivet. Någon proaktiv marknadskontroll bör därför inte göras innan standardiseringsarbetet är genomfört. 7 Tändare som drivs med gasol Konstruktionen av tändare som cigarettändare och brukständare som använder butan som bränsle regleras i föreskrifterna SÄIFS 2000:3 om brandfarlig gas i lös behållare. Det finns en uppsjö av tillverkare, modeller och märken. Vanligast är engångständare. Barnsäkerhet och kontroll av leksaksliknande tändare ingår i Konsumentverkets tillsynsmandat. 7.1 Tändare risker/faror Tändare som inte slocknar när reglaget släpps kan orsaka brännskador eller brand, överfyllda behållare kan explodera när de utsätts för värme, en tändare som inte tål att falla mot hårt underlag kan orsaka läckage av butan vilken kan antändas. En anmälan gällande att en större tändare orsakat en mindre kontorsbrand inkom 2011 genom media. 7.2 Förekomst och marknad Enkla tändare finns i nästan varje hem och går att köpa i de flesta butiker från små till stora. Flera butiker säljer tändare i eget namn. En stor del av tillverkningen sker i tredje land, till stor del i Kina. Branschen anser att det finns många tändare på marknaden som inte uppfyller alla krav. 7.2.1 Riskvärdering och kontrollbehov Antalet tändare på marknaden tycks oändligt. Det är vanligen en mycket billig produkt vilket gör att köparen troligen slänger en produkt som inte fungerar

samhällsskydd och beredskap Bilaga 2 12 (12) som den ska. Det är därför omöjligt att få en uppfattning om hur stor andel av produkterna som inte uppfyller ställda krav. PROSAFE genomförde 2010-2012 ett marknadskontrollprojekt där cigarettändare kontrollerades och där Konsumentverket deltog. Projektet omfattade dock också konstruktionen av tändare. Av resursskäl har MSB inte kunnat prioritera marknadskontroll av cigarettändare i den utsträckning som hade varit önskvärd. Det finns ett antal äldre RAPEX-anmälningar av cigarettändare av vilka det visade sig att den typ och modell som orsakade en mindre brand på ett kontor var en. Samma tändare tycks säljas under olika märken vilket försvårar krav på korrigeringar och resultat. Sammantaget bedömer vi att kontrollbehovet är stort med tanke på de skador som kan uppstå om en tändare inte uppfyller konstruktionskraven men framförallt av väsentlighetsskäl att det kan finnas ett stort antal tändare på marknaden vilka inte uppfyller konstruktionskraven.