SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER



Relevanta dokument
SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

WELSH SPRINGER SPANIEL

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

FLATCOATED RETRIEVER

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

JACK RUSSELL TERRIER

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

KING CHARLES SPANIEL

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

AUSTRALISK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Terrier)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

NORWICHTERRIER. J. Campin

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

BOSANSKI OSTRODLAKI BARAK GONIC - BARAK

CHINESE CRESTED DOG N E

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

WELSH CORGI CARDIGAN

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

JACK RUSSELL TERRIER

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

Transkript:

05.12.2012/EN Grupp 3 FCI-nummer 236 FCI-standard på engelska publicerad 2012-12-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13 FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL) SECRETARIAT GENERAL: 13, Place Albert 1 er B 6530 Thuin (Belgique) FCI-Standard N 236 SILKYTERRIER (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Standard för SILKYTERRIER Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Uppförande/karaktär Huvud Australien Sällskapshund Grupp 3, sektion 4 Det närmaste ursprunget till silkyterrier kommer från australisk terrier och yorkshireterrier. Under perioden 1820-1830 nämns en broken-coated tik, uppfödd i Tasmanien med en skinande blå pälsfärg, tiken sändes till England och blev parad med en dandie dinmont terrier. En herr Macarthur Little köpte några av valparna i den kullen och fortsatte experimentet med att försöka få fram den mjuka, silkiga pälsen. Senare emigrerade Mr Little till Sydney i Australien där han fortsatte uppfödningen av silkeshårade terrier och han använde både australisk terrier och yorkshireterrier. Silkesterrierna spreds snabbt ute i kolonierna och Australian Silky Terrier blev etablerad som ras. Den första rasstandarden skrevs under det tidiga 1900-talet. Silkyterrier skall vara kompakt, måttligt lågställd med medellång kropp och finlemmad, men med tillräcklig substans för att ge intryck av att kunna klara av att jaga och döda smågnagare. Den benade raka silkiga pälsen skall ge ett välborstat intryck. Rasen skall visa terrierkaraktär som omfattar uppmärksam vakenhet, alerthet, aktivitet och sundhet. En värdig och också modig dvärgterrier som inte står någon efter som sällskapshund. Huvudet skall vara av måttlig längd. Avståndet från nosspetsen till mellan ögonen skall vara något mindre än avståndet från mellan ögonen till nackknölen. Huvudet skall vara starkt och av terriertyp med måttlig bredd mellan öronen. Skallparti Skalle Stop Hjässan skall vara flat och utrymmet mellan ögonen skall inte vara utfyllt. Stopet skall vara tydligt men måttligt uttalat.

Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Ögon Öron Hals Kropp Överlinje Ländparti Bröstkorg Svans Nostryffeln skall vara svart. Avståndet från nosspetsen till mellan ögonen skall vara något mindre än avståndet från mellan ögonen till nackknölen. Läpparna skall vara strama och torra. Käkarna skall vara starka med jämna tänder som inte sitter trångt. Saxbett. Ögonen skall vara små och ovala, aldrig runda eller framträdande. De skall vara så mörka som möjligt med ett intensivt, intelligent uttryck. Öronen skall vara små, V-formade, tunna, högt ansatta och upprättstående och helt befriade från långt hår. Halsen skall vara medellång, ädel, något välvd och vackert övergå i skulderpartiet. Den skall vara väl täckt med lång, silkig päls. Kroppen skall vara måttligt lång i förhållande till mankhöjden. Överlinjen skall alltid vara plan, både när hunden står och går. Ländpartiet skall vara starkt. Bröstkorgen skall vara måttligt djup och bred. Revbenen skall vara väl välvda och nå ända fram till den starka länden. Svansen skall vara högt ansatt och bäras upprätt men inte för glatt. Den skall vara fri från pälsfana, vare sig den är kuperad eller naturlig. Den naturliga svansens tre första svanskotor skall bäras upprätt eller något böjd, men inte böjd över ryggen. Svansen får inte vara ringlad. Dess längd ska bidra till intrycket av god helhetsbalans. Svanskupering är förbjuden i Sverige. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Frambenen skall vara raka, väl ställda under kroppen och ha ädel, rundad benstomme utan någon svaghet i handlederna. Skuldrorna skall vara finmejslade och väl tillbakalagda. Överarmarna skall vara välvinklade mot skuldrorna och ligga väl an mot bröstkorgen.

Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna. Frambenen skall vara raka. Mellanhänderna får inte vara svaga. Framtassarna skall vara små, tätt slutna, s.k. kattassar, med tjocka trampdynor. Klorna skall vara svarta eller mycket mörka. Bakställ Lår Knäled Has/hasled Baktassar Rörelser Låren skall vara välutvecklade. Knälederna skall vara väl vinklade. Haslederna skall vara välvinklade. Sedda bakifrån skall hasorna vara korta och parallellt ställda. Baktassarna skall vara små, tätt slutna, s.k. kattassar, med tjocka trampdynor. Klorna skall vara svarta eller mycket mörka. Rörelserna skall vara fria och effektiva utan slapphet i skuldror eller armbågar. Rörelserna skall varken vara in- eller utåtvridna i handleder eller tassar. Bakbensrörelserna skall vara kraftfulla med ordentlig drivkraft och med mycket stor elasticitet i has- och knäleder. Bakifrån sett skall benen inte röra sig för tätt eller för brett. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall ligga slätt, vara fin och glänsande med silkig struktur. Hjässan skall ha en tofs med fint silkigt hår som inte skall falla ner framför ögonen. (Lång, fallande päls i ansiktet och på kinderna är absolut inte önskvärt.) Pälslängden får inte menligt inverka på hundens rörelser och den skall tillåta att dagsljus syns under hunden. Pälsen får aldrig nå ner till marken. Fram- och baktassarna skall vara fria från lång päls. Alla nyanser av blått och tan accepteras, ju mer mättade och klart definierade färger desto bättre. Silver och vitt accepteras inte. Den blå färgen på svansen skall vara mycket mörk. Silverblå eller fawnfärgad hjässtofs är önskvärd. Den blå färgen på kroppen måste vara utan tan eller bronsfärg. Tantecknen får inte vara sotiga. Fördelningen av blått och tan skall vara: Tan skall finnas runt öronbasen, på nospartiet och kindernas sidor. Tan skall även finnas på frambenen upp till mellanhänderna och på bakbenen i en linje från knäna ner till de likaså tanfärgade hasorna och tassarna samt runt anus. Blå färg skall finnas från nackkammen ända till svansspetsen, längs frambenen nästan till mellanhänderna och längs bakbenen över låren ned till hasorna. Hos valpar är svart kroppsfärg tillåten, utvecklingen av den blå färgen måste ha påbörjats vid 18 månaders ålder.

Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 23-26 cm Kan vara något lägre. Vikt Vikten skall stå i proportion till mankhöjden. Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Välvd eller sänkt rygglinje. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se