Värmlands län 2012. På tal om kvinnor och män

Relevanta dokument
Kvinnor och män i belysning

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Värmlands län På tal om kvinnor och män

Fakta om kvinnor och män i Västmanland

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Kvinnor och män i Dalarna

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Fakta om kvinnor och män i Västmanland

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 18. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

På tal om kvinnor och män

Landareal: 432 kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,71. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,30. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Innehåll. Producerad av SCB, Länsstyrelsen Dalarna och Region Dalarna

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 61 kvkm Invånare per kvkm: Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,67. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 153 kvkm Invånare per kvkm: 62. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 41. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,80. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 167 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6,26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 601 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 783 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 31. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 316 kvkm Invånare per kvkm: 41. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Kvinnor och män i Halland

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 632. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 11. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 767 kvkm Invånare per kvkm: 13. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 135. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 357 kvkm Invånare per kvkm: 73. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 138. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 120. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 637 kvkm Invånare per kvkm: 24. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 517 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 420 kvkm Invånare per kvkm: 95. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 740 kvkm Invånare per kvkm: 45. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Transkript:

Värmlands län 2012 På tal om kvinnor och män

Innehåll Befolkning... 4 Hälsa... 11 Utbildning... 17 Barn och familj... 25 Förvärvsarbete... 32 Inkomst... 49 Kriminalitet... 54 Makt och inflytande... 60 Producerad av SCB, Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Kontaktpersoner: Jämställdhetsdirektör Maritha Johansson och omvärldsanalytiker Ann Otto. E-post maritha.johansson@lansstyrelsen.se; ann.otto@regionvarmland.se Layout: Ateljén, SCB Foto omslag: Per Eriksson Sedan 2004 har länsstyrelsen publicerat regional jämställdhetsstatistik. Samtliga utgåvor kan laddas ned på länsstyrelsens webbsida. Denna första gemensamma utgåva finns även att ladda ned på Region Värmlands webbplats. Fler tryckta exemplar kan beställas kostnadsfritt via ovanstående kontaktpersoner. Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland. Förord Regeringens mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt och inflytande i samhället och sina egna liv. För en jämställd regional tillväxtpolitik betyder det att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. Det regionala tillväxtarbetet ska därför bl.a. bidra till jämställdhetspolitikens delmål om jämn fördelning av makt och inflytande och målet om ekonomisk jämställdhet. Länsstyrelsen och Region Värmland har regeringens uppdrag att verka för en jämställd regional tillväxt. För att synliggöra jämställdhetsperspektivet i den regionala tillväxten, är det viktigt att redovisa hur förhållandena inom olika samhällsområden ser ut för kvinnor och män i Värmland. Den regionala jämställdhetsstatistiken är en grund för arbetet med jämställdhetsintegrering av det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Målet är att jämställdhet ska bli en naturlig del i alla beslut, program och strategier som fattas, utarbetas och genomförs i tillväxtarbetet. För ett jämställt Värmland! Länsstyrelsen Värmland Eva Eriksson Landshövding Region Värmland Tomas Riste Regionråd Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2012.05

Nationella jämställdhetspolitiska mål Regering och riksdag har bestämt att målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor ifråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgs arbetet livet ut. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Om Länsstyrelsens och Region Värmlands uppdrag och roller Länsstyrelsen verkar för att de att de nationella jämställdhetsmålen får genomslag i länet. Vi integrerar jämställdhetsperspektivet i vår verksamhet och stöttar regionala aktörer i deras arbete med jämställdhetsintegrering. Region Värmland har regeringens uppdrag att utarbeta en regional handlingsplan med syfte att skapa en ökad strategisk och långsiktig planering av hur ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra planeringen och genomförandet av det regionala tillväxtarbetet i Värmland. Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende vårda hem och barn delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. 2 3

Befolkning Befolkning Befolkningen efter kommun 31 dec 2011 Antal Kvinnor Män Totalt Arvika 13 054 12 853 25 907 Eda 4 129 4 331 8 460 Filipstad 5 188 5 326 10 514 Forshaga 5 588 5 641 11 229 Grums 4 477 4 540 9 017 Hagfors 6 059 6 223 12 282 Hammarö 7 428 7 515 14 943 Karlstad 43 873 42 536 86 409 Kil 5 824 5 858 11 682 Kristinehamn 11 941 11 757 23 698 Munkfors 1 844 1 858 3 702 Storfors 2 037 2 181 4 218 Sunne 6 507 6 635 13 142 Säffle 7 650 7 744 15 394 Torsby 6 087 6 225 12 312 Årjäng 4 819 5 008 9 827 Länet 136 505 136 231 272 736 Riket 4 756 021 4 726 834 9 482 855 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Arvika, Karlstad och Kristinehamn och i länet totalt bor det fler kvinnor än män. I 13 av länets kommuner bor det fler män än kvinnor. Skillnaderna är dock relativt små. Befolkningen efter ålder 31 dec 2011 0 19 år 20 64 år 65 år 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Hammarö Forshaga Kil Årjäng Sunne Säffle Grums Karlstad Kristinehamn Storfors Eda Arvika Torsby Filipstad Munkfors Hagfors Länet 0 19 år 20 64 år 65 år Riket % 0 20 40 60 80 100 Andelen som är under 20 år är högre bland pojkar än bland flickor i alla kommuner utom i Grums. Andelen som är 65 år och äldre är högre bland kvinnor än bland män i alla kommunerna. 4 5

Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2011 Hammarö Karlstad Kristinehamn Forshaga Munkfors Filipstad Kil Grums Säffle Hagfors Arvika Storfors Eda Sunne Torsby Årjäng i tätort utanför tätort 0 20 40 60 80 100% Källa: SCB, Tätorter; arealer, befolkning Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M 90 90 10 10 90 89 10 11 82 81 18 19 82 81 18 19 82 80 18 20 82 79 18 21 74 72 26 28 71 71 29 29 66 63 34 37 66 62 34 38 66 62 34 38 62 59 38 41 53 51 47 49 50 46 50 54 48 44 52 56 47 44 53 56 Definition gällande tätort se http://www.scb.se/mi0810. SCB gjorde den senaste tätortsavgränsningen år 2010. I alla kommuner i länet är andelen kvinnor högre än andelen män inne i tätorterna och lägre utanför tätorterna. Överlag är dock skillnaderna små. Befolkningen efter nationell bakgrund 2011 Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 122 431 123 433 90 91 85 85 varav med två inrikes födda föräldrar 111 342 111 666 82 82 73 73 med en inrikes och en utrikes född förälder 8 585 9 089 6 7 7 7 med två utrikes födda föräldrar 2 504 2 678 2 2 4 5 Utrikes födda 14 074 12 798 10 9 15 15 varav bosättningstid i Sverige 0 4 år 2 891 3 263 2 2 3 3 5 år 10 583 9 209 8 7 12 11 Uppgift saknas 600 326 0 0 0 0 Totalt 136 505 136 231 100 100 100 100 Utrikes födda 14 074 12 798 100 100 100 100 Norden 5 268 4 260 37 33 20 16 därav Danmark 274 376 2 3 3 3 Finland 1 374 1 011 10 8 14 10 Island 26 34 0 0 0 0 Norge 3 594 2 839 26 22 3 3 EU27 utom Norden 2 563 2 554 18 20 19 20 Utanför EU27 och Norden 6 243 5 984 44 47 61 64 Källa: SCB, Befolkningsstatistik 6 7

Befolkning Befolkning Utrikes födda 31 dec 2011 Eda Årjäng Storfors Torsby Filipstad Arvika Karlstad Kristinehamn Hagfors Grums Säffle Munkfors Forshaga Sunne Kil Hammarö Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 0 5 10 15 20 25 30 Andelen utrikes födda är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner utom i Munkfors. Andelarna ligger lägre än i riket. % In- och utflyttningar 2011 Antal Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 541 476 539 515 2-39 Eda 223 240 236 254-13 -14 Filipstad 225 298 239 280-14 18 Forshaga 269 278 306 298-37 -20 Grums 220 222 241 257-21 -35 Hagfors 204 214 269 257-65 -43 Hammarö 370 401 382 418-12 -17 Karlstad 2 636 2 730 2 371 2 541 265 189 Kil 302 311 345 324-43 -13 Kristinehamn 452 446 475 473-23 -27 Munkfors 92 96 103 115-11 -19 Storfors 130 152 150 164-20 -12 Sunne 273 268 305 262-32 6 Säffle 307 285 326 347-19 -62 Torsby 204 229 233 238-29 -9 Årjäng 184 208 199 190-15 18 Länet 3 673 3 872 3 760 3 951-87 -79 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har ett negativt flyttningsnetto för både kvinnor och män. För nästan alla kommuner i länet är utflyttningen högre än inflyttningen. Karlstad har som enda undantag ett stort flyttningsöverskott för både kvinnor och män. 8 9

Befolkning Hälsa Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2011 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utl. Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 19 10-37 -60 20 11 Eda -24-35 -6-12 17 33 Filipstad -11-9 -53-71 50 98 Forshaga -27-30 -13-5 3 15 Grums -18-58 -18-17 15 40 Hagfors -41-56 -59-39 35 52 Hammarö -7-30 -14-3 9 16 Karlstad 182 273 34-28 49-56 Kil -42-21 -2-3 1 11 Kristinehamn 27 23-69 -72 19 22 Munkfors -1-16 -7-14 -3 11 Storfors -6-15 -33-34 19 37 Sunne -9 22-30 -34 7 18 Säffle -4-33 -51-69 36 40 Torsby -19-20 -12-12 2 23 Årjäng -19-5 -10-12 14 35 Länet totalt.. -380-485 293 406 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Ohälsotalet 2000 2011 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2005 2011 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 64 46 81 51 37 26 Eda 64 41 73 46 41 32 Filipstad 74 54 87 62 44 35 Forshaga 57 38 77 46 35 19 Grums 59 39 79 48 42 26 Hagfors 64 46 78 51 38 27 Hammarö 47 32 55 31 24 15 Karlstad 44 28 50 32 24 16 Kil 47 35 61 42 29 21 Kristinehamn 56 36 72 42 36 23 Munkfors 63 40 74 47 34 22 Storfors 73 41 81 47 36 26 Sunne 53 40 65 45 27 23 Säffle 52 38 71 44 36 23 Torsby 57 44 70 49 32 29 Årjäng 48 34 60 43 26 26 Länet 53 37 65 42 31 22 Riket 47 33 54 36 27 19 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Nästan alla kommuner i länet har ett flyttningsunderskott till andra län. Däremot är invandringen från utlandet större än utvandringen för alla kommuner, utom för män i Karlstad och kvinnor i Munkfors. Ohälsotalen är högre för kvinnor än för män. År 2011 är det störst skillnad i Forshaga och i Grums. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. 10 11

Hälsa Hälsa Anmälda arbetsskador* 2010 Antal 20 24 år 55 64 år 20 64 år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 1 10 15 17 45 83 Eda 3 0 4 4 11 11 Filipstad 2 2 7 8 18 20 Forshaga 0 1 6 1 10 10 Grums 0 1 0 8 7 19 Hagfors 1 4 6 11 27 38 Hammarö 1 1 12 9 19 16 Karlstad 7 27 42 40 145 174 Kil 0 2 6 3 10 11 Kristinehamn 6 3 15 20 37 39 Munkfors 0 1 0 2 2 14 Storfors 0 0 0 1 2 2 Sunne 0 1 3 6 9 18 Säffle 0 4 6 6 18 27 Torsby 1 1 8 8 16 17 Årjäng 0 1 4 1 6 10 Länet 22 59 134 145 382 509 Riket 1 240 1 961 4 024 4 479 16 363 19 782 Källa: Arbetsmiljöverket *arbetsolyckor + arbetssjukdomar Män drabbas oftare av arbetsskador än kvinnor. Detta gäller i alla åldersgrupper. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2011 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer Förändr. sedan 2000 i procent 30-dagar 180-dagar 180-dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 269 137 151 61-54 -72 Eda 65 30 39 16-57 -77 Filipstad 73 43 38 24-75 -78 Forshaga 79 51 42 21-68 -72 Grums 75 50 47 30-44 -52 Hagfors 122 70 70 38-63 -67 Hammarö 90 42 35 20-71 -70 Karlstad 513 289 231 119-72 -73 Kil 91 41 44 20-53 -76 Kristinehamn 155 101 80 50-71 -62 Munkfors 24 11 12 7-68 -72 Storfors 34 22 19 13-72 -43 Sunne 70 51 35 23-68 -70 Säffle 124 77 66 47-47 -40 Torsby 57 40 29 21-77 -76 Årjäng 64 45 33 21-34 -52 Länet 1 905 1 100 971 531-65 -69 Riket 72 716 40 925 37 474 20 534-59 -62 Källa: Försäkringskassan Antalet långa sjukfall har minskat på senare år. Långa sjukfall är vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjuk- eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. 12 13

Hälsa Hälsa Sjuk- och aktivitetsersättning dec 2011 Andel (%) av inskrivna Andel (%) Förändring 55 59 år 60 64 år 20 64 år sedan 2001, 20 64 år procentenh. Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika 21 14 30 21 12 8-3 -3 Eda 22 14 27 19 12 8 1 2 Filipstad 24 19 31 23 14 10-4 -2 Forshaga 17 12 26 14 11 6-1 -2 Grums 21 11 31 20 12 8-3 -2 Hagfors 19 12 27 19 12 8-1 -1 Hammarö 16 9 26 14 8 4-2 -2 Karlstad 17 9 23 16 7 5-1 -1 Kil 16 11 23 17 10 6-1 -2 Kristinehamn 22 12 31 17 11 7-1 -1 Munkfors 23 13 23 16 11 7 1 1 Storfors 22 10 30 23 11 7-2 0 Sunne 15 10 26 18 9 7-2 -2 Säffle 18 11 25 17 11 7-1 -2 Torsby 17 13 28 21 10 8-2 -1 Årjäng 16 12 21 17 8 7-2 -1 Länet 18 11 26 18 10 6-2 -1 Riket 18 12 27 18 9 6-1 -1 Källa: Försäkringskassan Det är vanligare bland kvinnor än bland män att ha sjukoch aktivitetsersättning. Högst andel finns i Filipstad. Befolkning efter vikt 2007 2010 Andel 16 84 år Länet fetma 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Riket fetma övervikt övervikt normal vikt normal vikt undervikt undervikt 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Fetma: BMI 30 och över Övervikt: BMI 25 29.9 Normal vikt: BMI 18.5 24.9 Undervikt: BMI 18.4 och under Källa: Statens Folkhälsoinstitut Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. 14 15

Hälsa Utbildning Befolkning med riskabla alkoholvanor 2004 2007 2007 2010 Andel 16 84 år 25 Män Länet 20 15 Kvinnor Riket 10 5 Kvinnor Länet 0 2004-2007 2005-2008 Män Riket 2006-2009 2007-2010 Elever med slutbetyg från gymnasiet Länet. Läsåret 2010/2011 Hantverk (HV) Omvårdnad (OP) Estetiska (ES) Handels- och adm. (HP) Samhällsvetenskap (SP) Antal flickor: 1 573 Antal pojkar: 1 547 100 80 60 40 20 Medie (MP) 0 20 40 60 80 100 Int. Baccalaureate (IB) Hotell- och restaurang (HR) Befolkning som röker dagligen 2004 2007 2007 2010 Andel 16-84 år 20 15 10 5 Män Länet 0 2004-2007 Kvinnor Länet 2005-2008 Källa: Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Riket 2006-2009 Män Riket 2007-2010 Nationella folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning, värden presenteras som 4-årsmedelvärden Naturbruk (NP) Barn- och fritid (BF) Naturvetenskap (NV) SM riksrekryterande SM utan spec. inriktning Källa: SCB, Skolverket Teknikprogrammet (TE) * 2 procent av eleverna har tillhört Energiprogrammet där könsfördelning inte redovisas. Antalet i det ena könet är färre än tre. Fordon (FP) Industri (IP) 16 17 Bygg (BP) El (EC) Livsmedel (LP) IV-programmen * * % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Gymnaieskolan är starkt könsuppdelad.

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2011 25 44 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika 10 10 47 63 41 25 1 2 Eda 14 16 55 63 28 14 2 8 Filipstad 13 17 57 67 27 13 3 3 Forshaga 8 10 49 63 42 25 1 2 Grums 12 12 55 71 32 15 2 2 Hagfors 8 10 59 74 31 14 2 3 Hammarö 5 6 34 52 61 42 0 1 Karlstad 7 8 34 47 59 43 1 1 Kil 9 10 48 66 42 23 1 2 Kristinehamn 10 14 46 63 43 22 1 1 Munkfors 8 11 60 75 29 11 3 2 Storfors 15 18 50 68 32 11 3 3 Sunne 6 9 52 72 40 18 1 2 Säffle 7 11 55 68 35 19 2 3 Torsby 8 12 58 70 33 15 1 3 Årjäng 12 14 58 66 27 15 3 5 Länet 8 10 44 58 46 29 1 2 Riket 9 11 39 47 50 39 2 3 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Befolkningens utbildningsnivå 2011 45 64 år. Procentuell fördelning Förgym- Gym- Eftergym- Uppgift nasial utb nasial utb nasial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika 15 19 52 57 32 23 1 1 Eda 23 29 51 51 23 15 3 5 Filipstad 23 28 55 59 21 13 1 1 Forshaga 14 18 56 60 29 21 0 1 Grums 18 29 59 56 22 14 1 1 Hagfors 14 19 61 64 24 15 1 2 Hammarö 10 14 47 49 43 36 0 0 Karlstad 11 15 45 48 44 36 0 0 Kil 14 21 53 56 33 22 0 0 Kristinehamn 16 21 54 56 30 22 0 1 Munkfors 15 23 61 64 23 12 1 1 Storfors 17 25 61 58 22 17 0 0 Sunne 12 21 54 60 33 18 0 1 Säffle 14 22 58 56 27 21 1 1 Torsby 13 20 58 63 28 16 1 1 Årjäng 19 24 55 59 23 13 3 4 Länet 14 20 52 55 33 25 1 1 Riket 15 20 47 48 37 31 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med endast förgymnasial utbildning är högre bland de äldre jämfört med de yngre. Andelen med eftergymnasial utbildning är lägre bland de äldre, särskilt bland kvinnor. 18 19

Utbildning Utbildning Behörighet till vidare studier Andel (%) av alla i respektive kull som avslutat läsåret 2010/11 Till gymnasiet Till universitet och högskola Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 84 89 93 89 Eda 85 84 80 92 Filipstad 84 85 91 77 Forshaga 96 88 87 78 Grums 85 91 100 100 Hagfors 90 95 95 92 Hammarö 98 96 78 72 Karlstad 92 90 90 82 Kil* 92 90.. Kristinehamn 91 83 87 60 Munkfors* 85 89.. Storfors 100 92 100 92 Sunne 91 88 93 80 Säffle 93 89 77 84 Torsby 95 83 92 80 Årjäng 88 96 100 82 Länet 91 89 90 81 Riket 89 87 90 84 Källa: Skolverket *inget gymnasium fanns i kommunen. Samtliga skolor ingår I länet var en högre andel kvinnor än män behöriga till vidare studier. Det gäller speciellt till högskolan. Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2007/2008 och som påbörjat högskolestudier senast 2010/2011 Karlstad Munkfors Hagfors Sunne Kristinehamn Hammarö Forshaga Filipstad Grums Arvika Kil Årjäng Torsby Säffle Storfors Eda Länet Riket 0 10 20 30 40 50 60 % Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En lägre andel av ungdomarna i länet jämfört med riket fortsätter till högskolan. Flickorna gör det i större utsträckning än pojkarna. Störst skillnad var det i Hagfors där 50 procent av kvinnorna och 23 procent av männen fortsatte till högskolan. 20 21

Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 97 63 61 39 41 24 Eda 20 12 63 38 29 15 Filipstad 36 22 62 38 44 23 Forshaga 35 18 66 34 38 19 Grums 37 16 70 30 50 19 Hagfors 33 27 55 45 40 26 Hammarö 78 58 57 43 66 46 Karlstad 416 310 57 43 40 27 Kil 42 32 57 43 41 31 Kristinehamn 91 64 59 41 45 29 Munkfors 8 1 89 11 30 3 Storfors 13 10 57 43 42 31 Sunne 46 39 54 46 42 31 Säffle 53 39 58 42 46 29 Torsby 37 44 46 54 39 39 Årjäng 35 15 70 30 42 17 Länet 1 077 770 58 42 42 27 Riket 39 051 29 371 57 43 39 28 Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder 2010-12-31 Fler kvinnor än män i åldern 18 34 år börjar i högskolan. Det gäller alla kommuner i länet utom i Torsby. Mest sned är könsfördelningen i Munkfors, Grums och Årjäng. Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2010/2011 Antal Könsfördeln. Andel (0/00) (%) av alla i resp. ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 7 5 58 42 1 1 Eda 0 2 0 100 0 1 Filipstad 6 0 100 0 3 0 Forshaga 4 1 80 20 2 0 Grums 2 1 67 33 1 1 Hagfors 3 2 60 40 1 1 Hammarö 11 5 69 31 3 2 Karlstad 34 22 61 39 2 1 Kil 7 5 58 42 3 2 Kristinehamn 9 8 53 47 2 2 Munkfors 1 0 100 0 1 0 Storfors 1 1 50 50 1 1 Sunne 6 0 100 0 2 0 Säffle 5 3 63 38 2 1 Torsby 4 1 80 20 2 0 Årjäng 8 3 73 27 4 1 Länet 108 59 65 35 2 1 Riket 4 722 2 525 65 35 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik *ålder 2010-12-31 Bland högskolenybörjare i åldern 35 64 år är den kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. I flera av kommunerna är skillnaderna stora. 22 23

Utbildning Barn och familj Kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbildning 2010 Antal studerande respektive examinerade under året Antal studerande Antal examinerade Utbildningsområde Kvinnor Män Kvinnor Män Ekonomi, administration och försäljning 144 29 52 9 Friskvård och kroppsvård 77 18 22 3 Hotell, restaurang och turism 3 72 1 5 Hälso- och sjukvård samt socialt arbete 187 35 79 7 Kultur, media och design 173 140 44 34 Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske 2 22 0 10 Samhällsbyggnad och byggteknik 4 89 1 26 Teknik och tillverkning 52 280 23 74 Totalt 642 685 222 168 Könsfördelning (%) 48 52 57 43 Födda barn per kvinna respektive man 1990 2010 Antal barn per kvinna resp. man 2,5 Kvinnor Länet Kvinnor Riket 2,0 1,5 Män Riket Män Länet 1,0 0,5 0,0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet. Det finns fler män än kvinnor i fruktsam ålder. Därför är talen lägre för män. Källa: Myndigheten för yrkeshögskolan Not: Gäller även ej folkbokförda i länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen kvinnor som examinerades under 2010 var högre jämfört med studerande. Under 1990-talet sjönk fruktsamheten. Lägsta värdet inträffade i länet år 1997 för kvinnor och 2000 för män. Därefter har fruktsamheten åter stigit och ligger år 2010 på 1,95 barn per kvinna och 1,68 barn per man. I hela riket var talen 1,98 per kvinna och 1,8 per man. 24 25

Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2011 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 56 44 59 41 Eda 60 40 69 31 Filipstad 57 43 58 42 Forshaga 52 48 56 44 Grums 55 45 54 46 Hagfors 54 46 59 41 Hammarö 54 46 60 40 Karlstad 57 43 58 42 Kil 54 46 57 43 Kristinehamn 56 44 58 42 Munkfors 52 48 60 40 Storfors 57 43 56 44 Sunne 54 46 58 42 Säffle 56 44 57 43 Torsby 60 40 62 38 Årjäng 59 41 64 36 Länet 56 44 59 41 Riket 56 44 58 42 Källa: Försäkringskassan I samtliga kommuner var det färre män än kvinnor som använde föräldrapenningen, vilket även gällde för den tillfälliga föräldrapenningen. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP = tillfällig vård av barn. Kontakt dagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Användning av föräldraförsäkringen 2011 Fördelning (%) av nettodagar FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 78 22 68 32 Eda 86 14 75 25 Filipstad 80 20 66 34 Forshaga 76 24 65 35 Grums 77 23 64 36 Hagfors 77 23 65 35 Hammarö 71 29 67 33 Karlstad 77 23 65 35 Kil 79 21 63 37 Kristinehamn 79 21 66 34 Munkfors 77 23 70 30 Storfors 79 21 64 36 Sunne 78 22 64 36 Säffle 80 20 65 35 Torsby 85 15 75 25 Årjäng 83 17 73 27 Länet 78 22 66 34 Riket 76 24 64 36 Källa: Försäkringskassan Männen tog ut betydligt färre dagar än vad kvinnorna gjorde. Jämfört med riket låg männens andel något lägre i länet. Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se föregående sida. 26 27

Barn och familj Barn och familj Kommunernas omsorg för barn* 2011 Andel i respektive ålder Förskola Fritidshem Pedagogisk omsorg 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Arvika 85 53 2 0 Eda 79 52 9 0 Filipstad 85 40 12 0 Forshaga 84 50 5 0 Grums 89 50 1 0 Hagfors 76 40 10 0 Hammarö 88 55 2 0 Karlstad 87 58 2 0 Kil 83 53 6 0 Kristinehamn 84 54 6 1 Munkfors 94 44 6 0 Storfors 90 44 0 0 Sunne 82 45 6 0 Säffle 82 53 3 1 Torsby 81 39 4 2 Årjäng 78 48 4 0 Länet 85 52 4 0 Riket 83 56 3 0 Källa: Skolverket *Könsredovisning är ej tillgänglig I Munkfors går 94 procent av 1 5-åringarna i förskolan jämfört med 76 procent av barnen i Hagfors. Där har 10 procent av dessa barn annan pedagogisk omsorg. Ungdomar som bor kvar hos föräldrar 2011 Procent 100 80 60 40 20 Flickor riket Flickor länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Pojkar riket Pojkar länet 0 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 ålder Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaden är relativt liten i de lägre åldrarna men ökar från 19-årsåldern. År 2011 bodde 56 procent av de 20-åriga flickorna och 70 procent av pojkarna i länet kvar hemma. Skillnaden är störst mellan könen i åldrarna 19 26 år. Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp där familjedaghem är en av flera tänkbara varianter. 28 29

Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp 2002 2010 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 28 27 Sammanboende med barn 19 19 Ensamstående kvinna utan barn 24 25 Ensamstående man utan barn 23 24 Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 2 2 Totalt, % 100 100 Antal, 1 000-tal 146 4 925 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 2002 2010 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman - Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 60 83 91 60 83 91 1 barn 14 9 4 15 7 3 2 barn 18 5 4 19 5 2 3- barn 8 1. 8 1 1 Totalt, % 100 100 100 100 100 100 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Familjehushåll: ett hushåll där en eller flera personer bor tillsammans, ingår i samma familj och åtminstone en person är minst 16 år. I gruppen sammanboende ingår personer av samma kön om de angivit sig som sammanboende. Åren 2006-2008 genomgick undersökningen förändringar som på olika sätt påverkat resultaten och möjligheten att göra jämförelser över tid. För mer information se www.scb.se/le0101. Barn och familj Befolkningen i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 1 oktober 2011 Antal 80 år 80 89 år 90 år Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 157 66 88 23 Eda 48 19 16 10 Filipstad 96 57 44 17 Forshaga 63 46 22 11 Grums 60 41 22 10 Hagfors 118 53 53 18 Hammarö 50 33 19 9 Karlstad 545 208 234 67 Kil 60 24 19 14 Kristinehamn 194 90 70 22 Munkfors 43 24 7 6 Storfors 37 19 22 10 Sunne 79 49 44 12 Säffle 95 59 61 21 Torsby 114 41 46 23 Årjäng 65 32 19 5 Länet* 1 824 861 786 278 Riket 58 494 26 070 24 182 8 644 Källa: Socialstyrelsen *Personer kan få insatser i flera kommuner men de räknas bara med en gång i länsuppgiften. Fler kvinnor än män i åldern 80 år och däröver beviljas hemtjänst. 30 31

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 år 35 54 år 55 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika 66 68 80 81 68 71 73 74 Eda 67 56 69 63 57 60 65 60 Filipstad 67 63 79 79 64 68 72 71 Forshaga 64 64 79 86 67 71 72 77 Grums 64 62 77 84 61 68 69 74 Hagfors 61 67 80 82 65 73 71 76 Hammarö 73 69 88 90 70 76 80 82 Karlstad 64 63 83 85 73 74 74 74 Kil 67 68 82 86 71 74 76 78 Kristinehamn 63 65 80 84 64 70 71 75 Munkfors 61 66 78 79 64 70 70 74 Storfors 63 68 75 80 65 70 69 74 Sunne 67 71 85 85 74 77 78 79 Säffle 64 69 79 83 67 74 72 77 Torsby 67 66 81 78 71 73 75 74 Årjäng 64 58 76 69 62 63 69 64 Länet 65 65 81 82 69 72 73 75 Riket 66 69 82 85 70 73 75 77 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive födelsegrupp. Avser 20 64 år Norden EU 27 Utanför utom Norden EU 27 och Norden Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 53 47 49 58 42 61 Eda 38 24 41 48 41 50 Filipstad 52 52 52 47 39 44 Forshaga 75 53 58 63 39 45 Grums 52 53 47 41 41 40 Hagfors 52 44 45 51 38 52 Hammarö 71 70 53 70 60 64 Karlstad 65 63 62 63 45 50 Kil 71 59 52 74 40 42 Kristinehamn 53 52 54 65 37 46 Munkfors 42 43 46 41 15 62 Storfors 52 58 48 52 22 44 Sunne 58 44 46 49 55 66 Säffle 39 34 39 61 37 57 Torsby 58 40 46 63 38 66 Årjäng 38 28 49 51 50 49 Länet 52 44 52 58 43 51 Riket 66 62 57 61 48 55 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. 32 33

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Utrikes födda förvärvsarbetande 2010 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 34 35 54 55 64 20 64 Kv M Kv M Kv M Kv M Arvika 39 55 54 63 41 42 47 56 Eda 38 35 42 31 33 23 39 30 Filipstad 33 31 54 57 45 44 46 48 Forshaga 35 35 56 63 64 51 53 52 Grums 48 30 49 59 41 46 46 46 Hagfors 38 36 50 58 35 42 44 49 Hammarö 51 53 74 74 51 66 63 67 Karlstad 41 43 60 63 52 55 51 53 Kil 23 47 63 58 62 56 53 54 Kristinehamn 31 39 53 58 41 48 43 50 Munkfors 22 45 45 45 38 48 38 46 Storfors 19 42 39 56 47 52 37 52 Sunne 33 43 65 63 49 40 53 53 Säffle 36 47 43 56 29 32 38 49 Torsby 40 58 55 58 49 45 50 54 Årjäng 42 36 47 39 36 29 42 36 Länet 38 43 55 58 44 45 48 50 Riket 42 49 61 65 51 53 53 57 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2011 16-64 år Procent 100 80 60 40 20 0 35 tim 20 34 tim Länet 1 19 tim Riket Länet Riket Länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Riket Länet 1990 2011 1990 2011 Procent 100 0 Riket År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2011 hade andelen ökat till 65 procent. Bland män i länet har andelarna under samma år minskat från 93 procent till 90 procent. 80 60 40 20 34 35

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Vård- och omsorgspersonal 13 591 25 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 4 227 8 Förskollärare och fritidspedagoger 2 525 5 Grundskollärare 1 906 4 Sjuksköterskor 1 889 3 Städare m.fl. 1 734 3 Övrig kontorspersonal 1 569 3 Köks- och restaurangbiträden 1 332 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 248 2 Bokförings- och redovisningsassistenter 1 158 2 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 1 066 2 Gymnasielärare m.fl. 1 046 2 Storhushålls- och restaurangpersonal 912 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 907 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 900 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 895 2 Drift- och verksamhetschefer 862 2 Kundinformatörer 799 1 Administratörer i offentlig förvaltning 796 1 Kontorssekreterare och dataregistrerare 750 1 Totalt 20 yrken 40 112 74 Totalt alla yrken** 54 165 100 Källa: SCB, Yrkesregistret De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2010 Antal Andel (%) av alla yrken* Byggnads- och anläggningsarbetare 3 083 5 Byggnadshantverkare 2 869 5 Ingenjörer och tekniker 2 720 5 Fordonsförare 2 715 5 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 2 499 4 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 218 4 Maskin- och motorreparatörer 2 047 4 Maskinoperatörer, metalloch mineralbehandling 1 743 3 Vård- och omsorgspersonal 1 580 3 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 431 3 Processoperatörer, trä- och pappersindustri 1 356 2 Maskinförare 1 327 2 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 1 269 2 Chefer för mindre företag och enheter 1 268 2 Drift- och verksamhetschefer 1 248 2 Övriga maskinoperatörer och montörer 1 175 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 133 2 Montörer 1 022 2 Lager- och transportassistenter 1 008 2 Gymnasielärare m.fl. 946 2 Totalt 20 yrken 34 657 62 Totalt alla yrken** 56 337 100 Källa: SCB, Yrkesregistret *av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet ** Här ingår 1 769 kvinnor vars yrke klassas som okänt. *av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet ** Här ingår 2 540 män vars yrke klassas som okänt. 36 37

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena i länet för kvinnor 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) De fem största yrkena i länet för män 2010 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Vård- o Försäljare, Förskol- Grund- Sjukomsorgs- detaljh. lärare o skol- sköterskor personal demon- fritids- lärare stratörer pedam.fl. goger Arvika 27 9 4 4 4 Eda 27 17 3 3 2 Filipstad 36 6 4 2 2 Forshaga 30 6 6 3 4 Grums 29 9 5 2 3 Hagfors 38 6 3 4 3 Hammarö 20 6 7 4 4 Karlstad 18 8 5 4 4 Kil 28 7 5 4 4 Kristinehamn 27 7 5 4 3 Munkfors 37 6 4 3 3 Storfors 34 6 3 4 2 Sunne 29 6 4 3 4 Säffle 33 8 6 4 2 Torsby 35 9 3 3 5 Årjäng 28 13 4 4 1 Länet 25 8 5 4 3 Riket 21 6 4 3 3 Källa: SCB, Yrkesregistret Vårdyrken dominerar kraftigt bland kvinnorna. Länet har en större andel inom vårdyrket än riket. Byggnads- Byggnads- Ingenjörer Fordons- Säljare, o anlägg- hantv. o tekniker förare inköpare, ningsarb. mäklare m.fl. Arvika 5 4 4 4 3 Eda 6 6 5 5 3 Filipstad 4 6 4 6 2 Forshaga 7 6 5 7 5 Grums 9 5 5 5 2 Hagfors 7 6 5 3 3 Hammarö 3 5 6 3 7 Karlstad 4 5 5 4 6 Kil 10 7 4 7 5 Kristinehamn 5 5 6 5 4 Munkfors 6 6 3 5 2 Storfors 6 5 6 7 3 Sunne 8 6 3 5 4 Säffle 5 5 5 5 3 Torsby 10 5 3 5 3 Årjäng 10 6 4 8 3 Länet 5 5 5 5 4 Riket 5 4 5 4 5 Källa: SCB, Yrkesregistret Bland män dominerar inget yrke på samma sätt som vård- och omsorgspersonal gör bland kvinnor. 38 39

Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2010 100 80 60 40 20 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Ingenjörer och tekniker Byggnads- och anläggningsarbetare Byggnadshantverkare Fordonsförare Drift- och verksamhetschefer Övrig kontorspersonal Maskin- och motorreparatörer Städare m.fl. Maskinop, metall- o mineralbeh. Köks- och rest.bitr. Civiling arkitekter m.fl. Processop, trä- och pappersindustri Redov.ek. adm.ass. m.fl. Maskinförare Lager- och trp.ass. Storhushålls- och rest.pers. Adm. i off. förvaltn. Bokförings- och redov.ass. Montörer % 100 80 60 40 20 0 20 40 60 80 100 % Källa: SCB, Yrkesregistret 0 20 40 60 80 100 Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Sjuksköterskor Gymnasielärare m.fl. Chefer för mindre företag och enheter Företagsek, marknadsförare o pers.tjm. Övr. maskinop. o mont. Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet Förvärvsarbete efter sektor 2010 16 år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta i en annan kommun) Forshaga Torsby Hagfors Hammarö Arvika Filipstad Säffle Munkfors Storfors Kil Kvinnor Off. sekt. Sunne Grums Kristinehamn Karlstad Eda Årjäng Länet Riket 0 20 40 60 80 100 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Kvinnor arbetar i något högre utsträckning i offentlig sektor än i näringslivet medan män arbetar till största delen i näringslivet. I Årjäng arbetar 62 procent av kvinnorna i näringslivet. 40 41

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i en annan kommun) Kulturella och personliga tjänster m.m. Handel Jordbruk, skogsbruk och fiske Okänd verksamhet Företagstjänster Vård och omsorg; sociala tjänster Hotell- och restaurangverksamhet Tillverkning och utvinning Fastighetsverksamhet Utbildning Information och kommunikation Transport och magasinering Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet 0 500 1000 1500 2000 Antal Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret. 12 88 20 80 42 58 56 44 2 98 7 93 0 100 1 99 38 62 52 48 33 67 60 40 26 74 31 69 31 69 59 41 38 62 39 61 28 72 38 62 33 67 48 52 59 41 61 39 54 46 47 53 43 57 70 30 83 17 85 15 Egna företagare 2010 Antal i åldern 16 år. Avser dagbefolkningen (arbetar i kommunen men kan bo i annan kommun) Kvinnor Män Företagare Egen Företagare Egen i eget AB företagare i eget AB företagare Arvika 65 242 253 538 Eda 15 79 65 248 Filipstad 15 84 75 136 Forshaga 16 79 78 144 Grums 10 79 79 123 Hagfors 30 125 118 207 Hammarö 28 95 131 136 Karlstad 262 650 1 100 1 137 Kil 27 122 138 230 Kristinehamn 51 171 257 347 Munkfors 8 24 42 56 Storfors 4 22 38 73 Sunne 36 191 170 401 Säffle 28 165 168 390 Torsby 54 135 173 329 Årjäng 29 129 145 305 Länet 678 2 392 3 030 4 800 Riket 31 471 91 249 120 236 174 106 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Egna företagare bland kvinnor finns främst inom området Bland kvinnor i länet som är egna företagare har 22 kulturella och personliga tjänster. De flesta männen procent eget aktiebolag, jämfört med 26 procent i finns inom jord-, skogsbruk och fiske. riket. För män är den andelen 39 procent i länet och 41 procent i riket. 42 43

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 2000 2010 Antal i länet 1 500 1 200 900 600 300 Källa: Tillväxtanalys Nystartade företag efter form av ledning 2010 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Länet Riket Kv M Gem Kv M Gem Antal 456 837 92 21 272 40 462 4 946 Procentuell fördelning 32,9 60,4 6,6 31,9 60,7 7,4 Källa: Tillväxtanalys Från 2007 görs en totalundersökning. Innan dess gjordes den som en urvalsundersökning. Därför är ej siffrorna helt jämförbara med tidigare år. Pendling till arbetet 2010 Antal 16 år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar Gemensam Kvinnlig Manlig Arvika Kvinnor 538 Män 897 Kvinnor 990 Män 1 016 i kommunen/ länet Kvinnor Män 4 469 4 893 Eda 545 388 344 486 1 242 1 155 Filipstad 297 341 275 585 1 750 1 690 Forshaga 390 360 1 217 1 743 1 103 797 Grums 388 657 692 847 1 089 1 222 Hagfors 214 315 393 558 1 968 2 280 Hammarö 773 1 125 2 171 2 560 1 223 1 133 Karlstad 6 676 8 170 3 066 4 333 16 634 16 101 Kil 384 645 1 383 1 563 1 174 1 178 Kristinehamn 691 1 214 1 367 1 552 3 443 3 823 Munkfors 189 264 166 237 503 576 Storfors 197 201 366 507 426 470 Sunne 381 583 674 870 2 212 2 310 Säffle 356 695 660 863 2 341 2 664 Torsby 554 477 268 539 2 197 2 263 Årjäng 227 308 183 274 1 771 1 724 Länet 1 619 3 095 3 034 4 988 54 726 57 824 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. 44 45

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Deltidsarbetslösa och timanställda 2011 Antal i åldern 20 64 år. Genomsnitt per månad Deltidsarbetslösa Timanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 85 29 114 44 Eda 23 7 48 13 Filipstad 28 4 46 16 Forshaga 44 10 59 21 Grums 20 3 48 16 Hagfors 75 9 82 16 Hammarö 33 10 64 24 Karlstad 207 78 364 179 Kil 34 4 46 19 Kristinehamn 50 15 79 42 Munkfors 14 3 27 8 Storfors 11 3 16 5 Sunne 34 8 70 18 Säffle 85 14 75 27 Torsby 46 5 72 25 Årjäng 38 6 36 14 Länet 826 207 1247 486 Riket 21 848 7 517 30 880 16 558 Källa: Arbetsförmedlingen Arbetssökande 2011 Andel (%) i åldern 20 64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa Program med aktivitetsstöd Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 3,8 4,4 3,7 3,6 Eda 3,4 3,5 2,8 2,9 Filipstad 3,7 4,4 5,4 5,7 Forshaga 4,0 3,8 5,0 4,0 Grums 3,5 3,5 4,8 4,5 Hagfors 3,0 3,3 5,2 4,1 Hammarö 2,9 2,9 2,6 2,6 Karlstad 3,4 3,8 3,5 3,5 Kil 3,6 3,3 4,4 3,5 Kristinehamn 3,8 4,3 4,6 4,8 Munkfors 3,6 3,6 5,2 5,1 Storfors 4,3 5,3 6,8 5,3 Sunne 2,5 2,7 3,7 2,5 Säffle 3,6 3,8 5,1 4,7 Torsby 2,3 3,2 3,2 2,6 Årjäng 3,3 3,0 2,6 1,9 Länet 3,4 3,7 3,9 3,7 Riket 3,4 3,6 2,9 2,9 Källa: Arbetsförmedlingen Betydligt fler kvinnor än män är både deltidsarbetslösa och timanställda. Detta gäller i alla länets kommuner. Andelen öppet arbetslösa är högre bland män än bland kvinnor i flertalet av länets kommuner. Störst är skillnaden i Storfors. I flertalet kommuner är det vanligare bland kvinnor än bland män att ha aktivitetsstöd. 46 47

Förvärvsarbete Inkomst Öppet arbetslösa 2000 2011 20 64 år Procent 6 5 4 3 2 1 0 00 01 Män länet 02 Källa: Arbetsförmedlingen 03 Kvinnor länet 04 05 Män riket Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor. För kvinnor och män har variationerna i länet under perioden i stort sett följt samma utveckling som i riket. 06 07 Kvinnor riket 08 09 10 11 Sammanräknad förvärvsinkomst 31.12.2010 20 64 år. Antal kronor i 1 000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 211 262 223 278 Eda 198 216 208 236 Filipstad 204 244 217 263 Forshaga 209 275 218 288 Grums 206 273 213 294 Hagfors 207 257 221 278 Hammarö 250 346 257 340 Karlstad 221 276 233 280 Kil 212 280 220 292 Kristinehamn 210 268 220 280 Munkfors 199 242 217 271 Storfors 204 263 216 277 Sunne 210 258 220 271 Säffle 200 265 206 277 Torsby 212 239 224 254 Årjäng 189 207 205 232 Länet 214 268 224 279 Riket 229 299 231 290 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medel inkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomsten är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. 48 49

Inkomst Inkomst Höga respektive låga inkomster 2010 Andel (%) i åldern 20 64 år med sammanräknad förvärvsinkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2010 Antal kronor i 1000-tal Höga inkomster Låga inkomster Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 6 18 20 18 Eda 6 16 23 31 Filipstad 4 14 19 18 Forshaga 6 22 19 16 Grums 7 28 20 19 Hagfors 5 14 19 16 Hammarö 12 42 13 13 Karlstad 10 26 23 22 Kil 6 24 18 16 Kristinehamn 7 21 20 17 Munkfors 3 15 21 19 Storfors 6 18 20 16 Sunne 6 18 18 19 Säffle 5 21 21 18 Torsby 6 15 19 22 Årjäng 5 12 25 33 Länet 8 22 20 20 Riket 12 28 21 19 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. Höga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på minst 370 665 kr. Låga inkomster: 20 procent av befolkningen som har en inkomst på högst 103 128 kr. Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Arvika 363 482 153 259 183 306 Eda 303 436 135 227 144 285 Filipstad 338 462 145 240 174 272 Forshaga 369 485 153 244 184 284 Grums 358 484 151 247 184 281 Hagfors 343 471 144 240 177 273 Hammarö 439 570 173 279 213 368 Karlstad 427 533 168 269 192 318 Kil 385 489 158 259 188 307 Kristinehamn 369 480 152 239 184 292 Munkfors 330 453 147 242 172 291 Storfors 368 460 147 229 189 259 Sunne 356 483 152 254 180 326 Säffle 369 474 149 243 180 330 Torsby 366 463 152 276 172 307 Årjäng 311 427 137 244 149 240 Länet 379 498 157 256 183 304 Riket 430 562 175 280 205 352 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Länet är en gränsregion till Norge. Gränspendlingen är omfattande och påverkar bl.a. länets förvärvsarbete och förvärvsinkomster. Detta framkommer dock inte i statistiken som presenteras här. *under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Minst en person har fyllt 18 år. 50 51

Inkomst Inkomst Pensionssparande 2010 20 64 år. Medelvärde i Tkr Hushåll med ekonomiskt bistånd 2010 Antal Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Arvika 38,1 31,9 5,0 6,1 Eda 41,8 35,3 8,6 10,1 Filipstad 43,4 34,0 4,2 4,5 Forshaga 47,9 40,4 4,6 5,1 Grums 46,0 39,9 4,4 4,8 Hagfors 51,2 44,4 4,6 5,1 Hammarö 51,1 43,1 5,2 6,0 Karlstad 42,4 34,9 5,1 5,7 Kil 47,1 40,0 4,7 5,3 Kristinehamn 45,4 38,4 4,6 5,0 Munkfors 45,1 43,0 4,4 5,3 Storfors 39,6 32,9 4,5 4,8 Sunne 40,3 35,3 4,7 5,4 Säffle 45,7 38,7 4,9 5,6 Torsby 50,3 39,1 5,4 5,9 Årjäng 35,0 28,8 6,5 8,0 Länet 43,8 36,7 5,0 5,7 Riket 42,1 34,6 5,3 5,9 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Gifta par/ Ensamstående samboende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Arvika 43 65 198 122 253 17 Eda 21 24 68 49 91 10 Filipstad 15 36 88 64 178 12 Forshaga.... 66 79 100 14 Grums 15 17 42 56 95 7 Hagfors 26 40 107 75 176 11 Hammarö 10 10 71 51 132 9 Karlstad 111 243 605 322 988 48 Kil 11 36 89 56 115 10 Kristinehamn 41 92 202 134 374 29 Munkfors.. 4 32 17 57.. Storfors 11 27 43 43 60 6 Sunne.. 20 67 49 87.. Säffle 20 29 70 50 127 8 Torsby 20 26 96 37 135 9 Årjäng 9 22 48 30 67 4 Länet 371 682 1 860 1 216 2 976 196 Riket 13 032 28 476 61 046 38 314 97 831 7 201 Källa: Socialstyrelsen.. Sekretessbelagda siffror (antal under 3) En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande Bland dem som erhåller ekonomiskt bistånd i länet är men männen sparar något högre belopp. ensamstående män utan barn den vanligaste kategorin. Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Den näst största kategorin är ensamstående kvinnor Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej. utan barn. 52 53

Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor 2011 Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18 år Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arvika 54 139 42 19 Eda 35 106 24 12 Filipstad 66 171 19 47 Forshaga 53 98 0 9 Grums 77 232 11 22 Hagfors 81 194 16 16 Hammarö 20 121 7 0 Karlstad 29 138 38 29 Kil 86 60 43 9 Kristinehamn 38 173 42 29 Munkfors 0 107 0 27 Storfors 47 141 0 47 Sunne 23 167 61 0 Säffle 58 155 45 0 Torsby 65 129 49 0 Årjäng 71 163 10 0 Länet 47 149 33 20 Riket 43 177 41 35 Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Kvinnor i länet löper mindre risk att drabbas av misshandel än vad kvinnor i riket gör. Störst är risken att drabbas av brott inomhus av en bekant förövare. Anmälda misshandelsbrott mot män 2011 Antal per 100 000 av medelfolkmängden. 18 år Förövaren bekant* obekant* utomhus inomhus utomhus inomhus Arvika 108 65 189 81 Eda 47 94 94 12 Filipstad 95 152 209 47 Forshaga 89 142 160 9 Grums 77 66 144 66 Hagfors 48 73 170 40 Hammarö 33 40 27 13 Karlstad 60 58 201 135 Kil 60 26 94 9 Kristinehamn 93 152 185 55 Munkfors 107 161 134 27 Storfors 47 188 71 24 Sunne 38 61 129 30 Säffle 84 52 129 45 Torsby 146 105 186 65 Årjäng 30 41 91 20 Länet 73 84 163 72 Riket 66 91 203 89 Källa: BRÅ * Könsredovisning ej tillgänglig Männen löper störst risk att drabbas av misshandel utomhus av en obekant förövare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. 54 55

Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2011 Antal per 100 000 av medelfolkmängden 18 år Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Av bekant* inomhus utomhus Av obekant* inomhus utomhus Länet 0 40 80 120 160 200 Riket 0 40 80 120 160 200 mot kvinna man mot 240 Antal Anmälda sexualbrott efter brottstyp 2011 Antal Antal per 100 000 inv Länet Länet Riket 2001 2005 2011 2011 2011 Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) 55 96 145 53 69 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 42 38 29 11 15 Sexuellt ofredande (ej blottning) 66 104 180 66 71 Utnyttjande av barn för sexuell posering inkl grov.... 6 2 2 Blottning 29 40 11 4 11 Koppleri inkl. grovt 2 0 2 1 1 Köp av sexuell handling av barn under 18 år 0 1 1 0 1 Barnpornografibrott inkl. grovt 8 14 9 3 5 Sexköpsbrott 0 0 1 0 8 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking).. 0 0 0 0 Kontakt med barn under 15 år i sexuellt syfte.... 9 3 2 Totalt 202 293 393 143 186 Källa: BRÅ Källa: BRÅ *könsredovisning ej tillgänglig Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Könsredovisning ej tillgänglig. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. 56 57

Kriminalitet Kriminalitet Misstänkta efter brottstyp 2011 Antal och könsfördelning Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 2002 2010 Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken 1961 23 77 77 841 24 76 Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång 3 33 67 164 15 84 Misshandel inkl. grov 469 12 88 17 664 16 84 Misshandel mot barn 0-6 år 14 29 71 710 35 65 Misshandel mot barn 7-14 år 27 30 70 1 931 28 72 Misshandel mot kvinna >18 år 149 13 87 6 324 15 85 Misshandel mot man >18 år 251 6 94 8 046 12 88 6 kap. Sexualbrott 48 2 98 2 843 2 98 Våldtäkt inkl. grov (1, 4 ) 26 4 96 1 054 2 98 Tillgrepp av Bil 54 4 94 1 532 8 92 Inbrottsstöld, inte av skjutvapen (1, 2, 4 ) 140 9 91 4 104 8 91 I bostad (lägenhet, villa) 35 3 97 1 198 8 92 Övrig stöld och snatteri (1, 2, 4 ) 653 34 66 26 622 34 65 Ur och från motordrivet fordon 36 6 94 1 242 6 94 I butik, varuhus o.d. 512 39 61 22 406 38 62 Rån inkl. grovt (5, 6 ) 30 13 87 1 722 7 93 Butiksrån 5 20 80 327 4 96 Rån mot privatperson 16 0 100 1 088 7 93 9 kap. Bedr. och annan oredlighet 207 23 77 7 547 20 80 12 kap. Skadegörelsebrott 207 8 92 6 822 11 89 Våld mot tjänsteman (1, 5 ) 64 13 88 2 372 21 78 Brott mot trafikbrottslagen 1184 13 87 29 815 11 89 Rattfylleri, grovt rattfylleri (4, 4 a ) 483 11 89 13 108 11 89 Brott mot narkotikastrafflagen 816 16 84 27 237 13 87 Brott mot skattebrottslagen m.m. 2 0 100 2 400 14 85 Brott mot bidragsbrottslagen 28 32 68 1 172 37 63 Samtliga brott 3 555 19 81 122 057 20 80 Källa: BRÅ Ibland är kön okänt och då summeras andelssiffrorna ej alltid till 100. Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel blivit utsatta för våld. 58 59 % 50 40 30 20 10 50 40 30 20 10 Oro för våld 0 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga Länet 0 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga % Oro för våld Riket Faktiskt våld 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga Faktiskt våld 16-24 25-44 45-64 65-74 75-84 Samtliga

Makt och inflytande Makt och inflytande Chefer efter sektor 2010 Avser dagbefolkningen (arbetar men behöver inte bo i kommunen) Forshaga Hagfors Grums Arvika Hammarö Munkfors Säffle Filipstad Torsby Karlstad Kil Årjäng Storfors Eda Sunne Kristinehamn Länet Riket Off. sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor 0 20 40 60 80 100 Män Näringslivet 0 20 40 60 80 100 % Bland kvinnor i länet som är chefer finns 44 procent inom offentlig sektor och 56 procent inom näringslivet. Bland män är motsvarande andelar 13 respektive 87 procent. Chefer efter sektor och nivå 2010 Antal i länet. Avser dagbefolkningen (arbetar i länet men kan bo i ett annat län) Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 43 67 2 4 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0 2 10 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 7 5 39 399 Drift- och verksamhetschefer 583 324 243 866 Chefer för särskilda funktioner 38 45 225 803 Chefer för mindre företag och enheter 61 48 434 1 214 Chefer totalt 732 489 945 3 296 Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i den offentliga sektorn är inom ramen 40 60 procent, utom för högre ämbets män, politiker och drift- och verksamhetschefer. I näringslivet finns det betydligt många fler manliga än kvinnliga chefer. Vanligast är det att vara chef för mindre företag och enheter. 60 61