STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(370) Undersökning om levnadsförhållanden 2005 LE0101 (5120) Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.0 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig 0.5 Producent 0.6 Uppgiftsskyldighet 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter 0.8 Gallringsföreskrifter 0.9 EU-reglering 0.10 Syfte och historik 0.11 Statistikanvändning 0.12 Uppläggning och genomförande 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarande 2.2 Urvalsförfarande 2.3 Mätinstrument 2.4 Insamlingsförfarande 2.5 Databeredning 4 Statistisk bearbetning och redovisning 4.1 Skattningar: antaganden och beräkningsformler 4.2 Redovisningsförfaranden 1.1 Observationsstorheter 1.2 Statistiska målstorheter 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata 1.4 Dokumentation och metadata 3 Slutliga Observationsregister 3.1 Produktionsversioner 3.2 Arkiveringsversioner 3.3 Erfarenheter från senaste undersökningsomgången 5 Databehandlingssystem (*) 5.1 Systemöversikt och systemflöde 5.2 Bearbetningar 5.3 Databasmodell 5.4 Databastabeller och övriga datamängder 5.5 Databastillbehör 5.6 Rapporter 5.7 Säkerhetsrutiner 6 Loggbok (*) (*) Avsnitt 5 och 6 är endast avsedda för internt bruk. Saknar innehåll i denna version av SCBDOK.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(370) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområde Levnadsförhållanden 0.2 Statistikområde Levnadsförhållanden 0.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik 0.4 Ansvarig STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Enheten för social välfärd Box 24 300 104 51 Stockholm Fax 5069 4005 Chef för Välfärdsprogrammet Eiwor Höglund Dávila Tfn: 08-5069 4556 E-mail: eiwor.hoglund@scb.se Boende Fritid Lars Häll Göran Nordström Tfn: 08-5069 5030 Tfn: 08-5069 5015 E-mail lars.hall@scb.se E-mail: goran.nordstrom@scb.se Hälsa, familj och Trygghet och säkerhet sociala relationer Lars Häll Ingrid Sjöberg Tfn: 08-5069 5030 Tfn: 08-5069 5033 E-mail: lars.hall@scb.se E-mail: ingrid.sjoberg@scb.se Utbildning Gunilla Davidsson Lars Persson Tfn: 08-5069 4397 Tfn: 08-5069 5028 E-mail: gunilla.davidsson@scb.se E-mail: lars.persson@scb.se Transporter, ekonomi Per Olof Fredriksson Politiska resurser Lars Häll
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 3(370) Tfn: 08-5069 4931 Tfn: 08-5069 5030 E-mail: perolof.fredriksson @scb.se E-mail: lars.hall@scb.se Sysselsättning Statistiska metoder och analyser Cecilia Skjöld Göran Råbäck Tfn: 08-5069 5041 Tfn: 08-6069 4022 E-mail: cecilia.skjold@scb.se E-mail: goran.raback@scb.se Tabellframställning och databeredning Per Olof Fredriksson Göran Råbäck Tfn: 08-5069 4931 Tfn: 08-6069 4022 E-mail: perolof.fredriksson@scb.se E-mail: goran.raback@scb.se Eva Lundin Högstorp Tfn: 08-6069 5039 E-mail: eva.hogstorp@scb.se 0.5 Producent STATISTISKA CENTRALBYRÅN Avdelningen för Befolknings och välfärdsstatistik Enheten för social välfärd Box 24 300 104 51 Stockholm Fax 5069 4005 0.6 Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte. 0.7 Sekretess och regler för behandling av personuppgifter I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). Vid automatiserad behandling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområdet finns dessutom särskilda regler för
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 4(370) personuppgiftsbehandling i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. 0.8 Gallringsföreskrifter Uppgifterna får behållas så länge behov föreligger. 0.9 EU-reglering Inga bindande EU-direktiv. Däremot ingår sedan 2004 frågor från EU-SILC (European Survey on Incomes and Living Conditions) som regleras via EU-förordning (nr 1177/2003). 0.10 Syfte och historik Undersökningarna är främst avsedda att utgöra underlag för samhällsdebatt och reformarbete men kan också utnyttjas för forskningsändamål. Den statistik som produceras skall belysa välfärden - både nuläge och förändring över tid, samband mellan problem på olika områden samt skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Utbyggnaden av ULF har skett etappvis. Vid starten hösten 1974 ingick välfärdskomponenterna hälsa, ekonomi, sysselsättning och arbetsmiljö, utbildning samt boende. 1976 tillkom fritid och sociala relationer, 1978 politiska resurser, trygghet och transporter. Fr.o.m. 1979 tillämpas i ULF en indelning i fyra huvudområden som återkommer med viss periodicitet: Sociala relationer: Politiska resurser, trygghet, sociala relationer, familj. Arbetslivet: Sysselsättning, arbetstider och arbetsmiljö, ekonomi, utbildning. Hälsa och omsorg Fysisk miljö : Boende, transporter, fritid. Dessa fördjupningar genomförs under en tvåårsperiod (fr.o.m. 1980). I varje fördjupningsomgång ingår ett antal centrala indikatorer från resp. välfärds-komponent samt frågor som utgör grunden för gängse bakgrundsvariabler. Fr.o.m. 1986 ingår regelbundet en paneldel i undersökningen. Åren 2004-2005 är komponenten hälsa och omsorg fördjupad. Denna fördjupning planeras återkomma år 2012-2013. 0.11 Statistikanvändning Genom sin bredd utgör ULF den centrala källan såväl för debatt kring levnadsförhållanden som uppföljning/utvärdering av offentliga och enskilda sektorns verksamhet. Till användarna kan räknas politiker, planerare och beslutsfattare inom olika områden, forskare, media och den intresserade allmänheten. De välfärdsstatistiska beskrivningarna som SCB gör skall ha en bred allmäninformativ användning och kunna utnyttjas som faktaunderlag för samhällsdebatten. Förutom universitet och högskolor finns en mängd olika grupper företrädda bland konsumenterna: Departement, myndigheter, landsting, kommuner, affärsdrivande verk, intresseorganisationer (LO, TCO), media, folkhögskolor samt inte minst den intresserade allmänheten. 0.12 Uppläggning och genomförande För varje år dras ett systematiskt urval ur SCB:s register över totalbefolkningen. Urvalet torde vara
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 5(370) likvärdigt med ett OSU (obundet slumpmässigt urval). Personer 16 år och uppåt ingår i urvalet. Från urvalet avlägsnas de personer som varit med i ULF de senaste 7 åren. Hela urvalet dras på en gång och inför fältarbetsperioderna (kvartal) görs ID-körning för att hitta de personer som kom med i urvalet. Urvalet består dessutom av en panel som ingått i ULF under föregående fördjupningsomgång. Panelen kompletteras med immigranter och personer som vuxit in i populationen (16-23åringar). Datainsamlingen sker huvudsakligen genom besöksintervjuer. Telefonintervjuer görs i 26,3 % av fallen. Nettourvalet var år 2005 5925 st. Antal intervjuer var 4431 st. Bortfallet totalt 25,2 % därav vägrare 16,2 %. De inkomna intervjublanketterna går till dataregistrering. Blanketterna kompletteras, granskas och vissa uppgifter kodas (såsom Utbildningsnivå, Yrkeskod mm). Registeruppgifter från bl a Inkomst och förmögenhetsregistret förs på. Datainsamlingen sker genom fyra (kvartals)undersökningar per år. Härigenom erhålls årsmedeltal för de olika undersökningsvariablerna. I blanketten förekommer många olika referensperioder: senaste veckan, senaste 14 dagarna, två månader, tre månader, 12 månader, fem år etc. Det färdiga registret inklusive vikter och konstruerade variabler föreligger 6-8 månader efter undersökningsårets (kalenderår) slut. Basrapporteringen skall vara klar senast 18 månader efter det andra kalenderåret i en dubbelårgång. Denna regel efterlevs i de flesta fall. År 2004 och 2005 har fler frågor ställts om barn som finns i hushållet för att komplettera den särskilda undersökning med barn som gjorts parallellt med ULF. 0.13 Planerade förändringar i kommande undersökningar Översyn av ULF har pågått sedan 2004. Under 2006 har urvalet delats i två delar, en med besöksintervju och en med telefonintervju som insamlingsmetod. Utvärdering av detta försök kommer att ske under hösten 2006.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 6(370) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersökningsåret (vissa år saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folkbokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. Urvalet omfattar ca 5925 individer 2005. 1.2 Statistiska målstorheter Undersökningarna är inriktade på att ta fram statistiska uppgifter för den grupp av personer som fyller 16- år under undersökningsåret (vissa år, t ex år 2004 2005, saknas övre åldersgräns) och stadigvarande är bosatta i Sverige. Stadigvarande bosatt är den som är folkbokförd i riket och inte vistas utomlands långvarigt. I redovisningen kan objekten utgöras av individer (även barn) och hushåll. ULF-blanketten innehåller varje år några hundra variabler inom hela välfärdspanoramat. Hälsa Ekonomi Sysselsättning och arbetstider Arbetsmiljö Utbildning Transporter och kommunikationer Fritid Boendeförhållanden Politiska resurser Sociala relationer Trygghet och säkerhet Till detta kommer något hundratal registeruppgifter, främst avseende inkomster och transfereringar. Frågeformuläret finns utlagt på SCB:s hemsida. Statistiska mått I undersökningen studeras främst totala antalet objekt (vanligen individer eller hushåll) med en viss egenskap, andelar (procent) samt medelvärden i population och i redovisningsgrupper. Redovisningsgrupper I undersökningen utnyttjas en mängd redovisningsgrupper. Bland de mest
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 7(370) centrala kan nämnas kön, ålder, familjetyp, familjecykel (generation), region, socioekonomisk grupp, medborgarskap. 1.3 Utflöden: statistik och mikrodata Statistik: publicering och spridning (inklusive elektroniska medier och databaser) I serien Levnadsförhållanden (Sveriges Officiella Statistik) publiceras i huvudsak fyra typer av rapporter. Komponentrapporterna (sektorsvisa rapporter som i enlighet med fördjupningsprogrammen publiceras vart åttonde år) utgör basrapporteringen från ULF. Utöver basrapporteringen finns en andra rapportvariant som innehåller helhetsbilder över välfärdens fördelning och utveckling. En tredje variant är rapporter om utsatta gruppers situation. Slutligen finns en fjärde typ av rapporter som berör avgränsade, speciella välfärdsproblem. SCB:s statistiska databaser innehåller i begränsad utsträckning ULF-resultat fördelade på kön och ålder samt H-region socioekonomisk grupp samt familjetyp. Här finns tidsserier från år 1980. Primärmaterial/Mikrodata: Lagring och åtkomstmöjligheter SCB utför på uppdragsbasis specialbearbetningar av ULF (samtliga årgångar). Forskare och utredare kan efter särskild prövning få tillgång till avidentifierade mikrodata. Dokumentation föreligger i form av frågeblanketter, ADB-baserad variabeldokumentation och tekniska rapporter. ULF dokumenteras successivt i SCBDOK. 1.4 Dokumentation och metadata I serien Levnadsförhållanden har hittills 16 appendix utkommit. Här ingår såväl tekniska rapporter som olika metodstudier. Appendix 15: Teknisk rapport avseende 1990-91 års och 1992-93 års undersökningar av levnadsförhållanden. Appendix 16: The Swedish Survey of Living Conditions. Designs and methods All metadata för ULF finns i en Access-databas från vilken man lätt kan göra uttag. Här kan man göra uttag både från enstaka årgångar eller över tid. Tekniska rapporter, frågeformulär samt supplement för de olika årgångarna finner man på hemsidan www.scb.se, där mer information finns under rubriken Levnadsförhållanden.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 8(370) 2 Uppgiftsinsamling Uppgifterna i ULF insamlas huvudsakligen vid besöksintervjuer. Blanketten är anpassad till just denna intervjumetod med svarskort (som intervjupersonen får läsa) för frågor med komplicerade svarsalternativ. Andelen telefonintervjuer, som genomförs vid bortfallsuppföljningen men i vissa fall även under ordinarie fältarbetsperioder, utgjorde för år 2005 26,3 %. Indirekta intervjuer: Med indirekt intervju avses att intervjun genomförts med annan person än den som utvalts att delta i undersökningen. Enligt reglerna skall denna person vara en som noga känner till intervjupersonens förhållanden, helst make/maka/sambo, föräldrar, vuxna barn. Även kurator, avdelningssköterska vid en vårdanstalt kan komma i fråga. Erfarenheterna tyder på att indirekta intervjuer mycket väl kan användas. Vissa problem kan dock förekomma. Den "indirekta" uppgiftslämnaren kan t ex tro sig känna till intervjupersonens arbetsförhållanden men vet i själva verket inte att intervjupersonen bytt arbetsuppgifter och därigenom fått förändrade arbetsförhållanden. Sannolikt är detta slags fel av begränsad omfattning. Vid indirekt intervju exkluderas frågor som bedömts som olämpliga att ställa indirekt. Dessutom utgör de indirekta intervjuerna en mycket liten andel av det totala antalet intervjuer. Under 2005 rör det sig om ca 2,5 procent. Som en sorts "indirekta" intervjuer kan även betraktas de intervjuer som görs med utländska medborgare genom tolk eller genom någon familjemedlem som kan tala svenska (mer eller mindre bra). Vid s k fältobservationer har det framkommit att kvaliteten i dessa intervjuer inte alltid är acceptabel. 2.1 Ram och ramförfarande ULF avser att samla in uppgifter om individer, hushåll, barn och partner. Uppgifterna om dessa observationsobjekt lämnades av individen, dvs denna var uppgiftskälla. Det behövdes således ramar som pekade ut individer från vilka sedan uppgifter kunde hämtas och om vilka statistiska utsagor skulle göras. Ramförfarandet var m. a. o. knutet till observationsobjektet individ. För att dra urvalen användes dels en ram som innehöll de individer som ingick i 1996 års ULF-urval, ram för panelen, dels en ram för de nya urvalen, ram bestående av observationspopulationen befolkningen 16 år och uppåt som var stadigvarande bosatta i Sverige 2005. Undertäckningen i ULF är både absolut och relativt sett liten, varför under-täckningsfelen kan negligeras. Övertäckningen omfattar ca 1 % av urvalet/populationen. Vid populationsskattningarna tas hänsyn till övertäckning. 2.2 Urvalsförfarande ULF2005 lades, liksom tidigare årgångar av ULF, upp som urvalsundersökningar. Målet var att respektive år inhämta uppgifter från ett urval av individer i åldrarna 16 år och uppåt. Dessa urval skulle vara sammansatta dels av individer som ingått i ULF-urvalen 1997, paneldelen, dels av i ULF-sammanhang helt nya individer. För att dra urvalen användes dels en ram som innehöll de individer som ingick i 1997 års ULF-urval, ram för panelen, dels en ram för de nya urvalen, ram bestående av observationspopulationen befolkningen 16 år och uppåt som var stadigvarande bosatta i Sverige 2005. Panelansatsen resulterade i behov av att komplettera urvalen med immigranter och således även behov av ramar för urvalsdragning av dessa. Urvalen till ULF 1997 bestod av individer i åldrarna 16-84 år. Såsom ramar för panelurvalen till ULF 2005 täckte de åldersintervallet 24-92 år.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 9(370) Hälften av urvalsindividerna i åldrarna 16-23 år i de nya urvalen kom att föras till panelerna. Det finns givetvis inga data från 1997 för dessa grupper. Skälet att föra grupperna till panelerna är att få symmetri mellan de nya urvalen och panelerna. 2.3 Mätinstrument Vid personliga besöksintervjuer besvarades frågor i ett frågeformulär och genom samkörning erhölls uppgifter från ett stort antal register. Frågeformuläret finns på SCB:s hemsida under rubriken levnadsförhållanden. Det ordinarie formuläret för ULF 2005 innehöll ungefär 400 frågor varav flertalet var indelade i delfrågor (sammanlagt ca 600). Formuläret inleddes dels med frågor om intervjupersonens (ip:s) civilstånd m m, dels med en hushållstablå i vilken övriga hushållsmedlemmar kartlades efter ålder, kön, relation till ip samt hur länge de bott tillsammans. De tio välfärdskomponenterna, se 1.2, utgjorde i huvudsak varsitt frågeavsnitt i formuläret. De hade följande ordning: 1. Boendeförhållanden 2. Fritid 3. Hälsa 4. Sysselsättning och arbetsmiljö 5. Ekonomi 6. Barn och ungdomar 7. Utbildning 8. Medborgerliga aktiviteter 9. Trygghet 10. Familj och umgänge 11. Invandrare, föräldrars yrke m m 2.4 Insamlingsförfarande Datainsamlingen skedde i huvudsak genom besöksintervjuer och ca 26 % genom telefonintervjuer. I vissa fall genomfördes så kallade indirekta intervjuer med någon annan än ip. Data samlades också in genom registersamkörning. 2.5 Databeredning När intervjublanketterna inkommit till SCB prickas de av och dataregistreras. Registrering, rättning och kodning sker interaktivt i PC-miljö. Kodningen omfattar främst följande: Nivåklassificering av utbildning. ULF-koden överensstämmer med Svensk utbildningsnomenklatur SUN2000. Näringsgren för det arbetsställe intervjupersonen arbetar vid kodas (2-siffrigt) efter samma regel som tillämpas i SCBs arbetskraftsundersökningar (AKU). Denna kodning är anpassad till standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Yrkesbenämning från intervjun dataregistreras alfabetiskt och matchas mot en lista med yrkesbenämningar där varje benämning kodsatts enligt SSYK (4-ställigt).
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 10(370) Koderna för SSYK liksom SNI finns utlagda på SCB:s hemsida. Socioekonomisk grupp bygger huvudsakligen på uppgift om yrke/befattning, nuvarande eller tidigare. Klassificeringssystemet utarbetades 1974 av en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Därefter har systemet utvärderats och reviderats. Se meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1982:4, SCB. Enligt reglerna kan de som inte förvärvsarbetar (bl a hemarbetande och pensionärer) antingen särredovisas eller redovisas tillsammans med de förvärvsarbetande efter make/makas yrke eller efter eget tidigare yrke. Kodningen av sjukdomar följde de principer som ges av ICD (International Classification of Diseases). Den svenska versionen Klassifikation av sjukdomar 1987 (utgiven av socialstyrelsen) som bygger på ICDs 9th revision, användes vid kodningen. För att underlätta kodningen av sjukdomar har en lista, som är baserad på ICD och omfattar vanliga symptom och besvär, utarbetats av medicinsk expertis. Under kodningen konsulterades expertis i tveksamma fall.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 11(370) 3 Slutliga observationsregister För varje undersökningsår framställs två versioner av slutligt observationsregister. Bägge innehåller de uppgifterna som framkom genom intervjuerna. De två observationsregistren skiljer sig åt vad beträffar omfattningen av påförda uppgifter från externa register. En kortare versionen saknar flertalet uppgifter från de externa registren. Dessa uppgifter som alltså finns i det längre observationsregistret består främst av inkomstuppgifter. Det dokumenterade registret innehåller strax över 1400 variabler under det att det andra registret innehåller ytterligare ca 200 variabler (för intervjupersonen och för hans/hennes make/maka från Inkomster och förmögenhetsregistret vilka i stort sett används för att skapa variabler av typ Disponibel inkomst för hushållet i vilken variabel ingår en mängd av de variabler som finns i det fullständiga registret. 3.1 Produktionsversioner Register Namn ULF Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm. S k sociala indikatorer Presentationstext Undersökning av levnadsförhållande (ULF) Registertyp Survey, urval Version Namn ULF Beskrivning Uppgifter om boende, sysselsättning, hälsa, sociala relationer mm s k sociala indikatorer Presentationstext Undersökning av levnadsförhållanden Personregister Ja Slutligt observationsregister Databas
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 12(370) Tabell / flat fil Namn ULF2005 Objekttyp Person Beskrivning Presentationstext Uppgifter om levnadsförhållanden Population Sveriges befolkning 2005 16- år Antal tabellrader / poster 4429 Variabler Innehåll ULF 2005 AM0120 KURS UNDER ARBETSTID Har ni under de senaste 12 månaderna deltagit i någon kurs eller annan utbildning på ordinarie arbetstid? Obs jämför utbildningsavsnittet! Frågan ställes till anställda
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 13(370) AM0130 INSTRUMENTELL INSTÄLLNING Vilken av de här meningarna stämmer bäst med vad Ni tycker om det arbete Ni nu har?. 1 Det här jobbet är som andra jobb. Man gör sitt det enda som betyder något är 2 Det här jobbet är det något särskilt med. Förutom lönen ger det mig en känsla av 3 Annat svar 8 Vet ej AM0160 BULLER Till sysselsatta : Är det bullrigt där Ni (Du) arbetar?. AM0170 BULLRAR JÄMNT/IBLAND Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det för jämnan eller bara ibland?. 1 För jämnan 2 Ibland AM0180 ÖRONBEDÖVANDE BULLER Om det bullrar enligt AM0160: Bullrar det öronbedövande?.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 14(370) AM0181 BULLER (KONSTRUERAD VAR) Buller konstruerad variabel öronbedövande?'. Bygger på frågorna 'Bullrar det för jämnan eller bara ibland? ' samt 'Bullrar det 1 Ej buller 2 Buller ibland, ej öronbedövande 3 Buller jämt, ej öronbedövande 4 Buller ibland, öronbedövande 5 Buller jämt, öronbedövande 8 Vet ej 9 Uppgift saknas AM0185 ANVÄNDER HÖRSELSKYDD Om buller enligt AM0160: Använder Du hörselskydd i Ditt arbete?. AM0190 JÄKTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete jäktigt? AM0200 ENFORMIGT Till sysselsatta: Är Ert arbete enformigt?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 15(370) AM0210 PSYKISK ANSTRÄNGNING Till sysselsatta: Är Ert arbete psykiskt ansträngande?. AM0220 UPPREPADE RÖRELSER Till sysselsatta : Innebär Ert arbete mycket upprepade och ensidiga arbetsrörelser?. AM0230 OLÄMPLIGA ARBETSSTÄLLN Till sysselsatta: Är Ert arbete sådant att Ni tvingas till krokiga, vridna eller på annat sätt olämpliga arbetsställningar? AM0240 SVETTIGT Till sysselsatta : Är Ert arbete sådant att Ni dagligen blir svettig av kroppsansträngning?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 16(370) AM0250 SKAKNINGAR, VIBRATIONER Till sysselsatta : Utsätts Ni för kraftiga skakningar eller vibrationer i Ert arbete? AM0254 STILLASITTANDE Är ditt arbete stillasittande? AM0256 PASSIV RÖKNING Utsätts du för rök från andras rökning (passiv rökning)? AM0257 KONTAKT MED VATTEN Till sysselsatta: Är dina händer många gånger om dagen i kontakt med vatten? AM0290 TUNGA LYFT Till sysselsatta: Kräver Ert arbete tunga lyft?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 17(370) AM0300 HUR OFTA TUNGA LYFT Till sysselsatta med tunga lyft enligt AM0290: Krävs det tunga lyft dagligen, någon gång per vecka eller mer sällan? 1 Dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Mer sällan AM0301 TUNGA LYFT (KONSTRUERAD) Tunga lyft konstruerad Tunga lyft hur ofta Dagligen, ngn gång per vecka eller mer sällan eller kräver ej tunga lyft Variabeln finns för sysselsatta 1 Arbetet kräver tunga lyft dagligen 2 Någon gång per vecka 3 Arbetet kräver tunga lyft sällan 4 Arbetet kräver ej tunga lyft 9 Bortfallskod AM0310 SMUTS Till sysselsatta : Blir Ni smutsig i Ert arbete? AM0320 GRAD AV NEDSMUTSNING Till sysselsatta som svarat ja på AM0310: Är det fråga om lätt nedsmutsning eller svår med t ex olja, färg eller liknande? 1 Lätt nedsmutsning 2 Svår nedsmutsning
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 18(370) AM0321 SMUTS (KONSTRUERAD) Smuts konstruerad Sysselsatta: smuts lätt eller svår eller ej smuts 1 Ej smuts 2 Lätt smuts 3 Svår smuts 8 Vet ej 9 Uppgift saknas AM0430 JÄKTIGT/ENFORMIGT Bygger på AM0190, AM0200 1 Ej enformigt, ej jäktigt 2 Ej enformigt, jäktigt 3 Enformigt, ej jäktigt 4 Enformigt, jäktigt 8 Vet ej 9 Uppgift saknas
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 19(370) AM0440 FYSISK BELASTNING (INDEX) Bygger på frågorna om: Upprepade och ensidiga rörelser (AM0220) Krokiga, vridna arbetsställningar (AM0230) Dagligen svettig (AM0240) Skakningar, vibrationer (AM0250) Tunga lyft (AM0301) Somliga ingående = Endast direkt intervju För AM0220, AM0230, AM0240, AM0250 räknas kod 1 som ja-svar och kod 2 som nej-svar.. För var AM0301 räknas kod 1-2 som ja-svar och kod 3-4 som nej-svar. ENDI 0 Nej på alla ingående frågor 1 1 st Ja-svar på de ingående frågorna 2 2 st Ja-svar på de ingående frågorna 3 3 st Ja-svar på de ingående frågorna 4 4 st Ja-svar på de ingående frågorna 5 5 st Ja-svar på de ingående frågorna 8 Om 8 eller 9 i någon av frågorna 9 Övriga AM0520 OLYCKSFALL SENASTE 12 MÅN Till sysselsatta : Har ni varit utsatt för olycksfall i arbetet någon gång under de senaste 12 månaderna? AM0521 ANMÄLT OLYCKSFALL Om olycksfall enligt AM0520: Är olycksfallet anmält till försäkringskassan som arbetsskada?
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 20(370) AM0620 LÄRA NYA SAKER I ARBETET Till sysselsatta: Är Ert arbete sådant att Ni har stora möjligheter att lära Er nya saker? AM0802 NEDSKÄRNING AV PERSONAL Har något av följande förekommit på din arbetsplats de senaste 12 månaderna? Nedskärning av personal? Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0803 UTFLYTTNING TILL ANNAN ORT Som var AM0802! Utflyttning till annan ort? Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21(370) AM0804 VARSEL ELLER PERMITTERING Som var AM0802! Varsel om uppsägning av personal eller om permittering? Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0806 INSKRÄNKNING Som var AM0802! Annan form av nedskärning eller inskränkning? Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AM0807 OMORGANISATION Som var AM0802! Omorganisation, som berört Dig direkt eller indirekt? Kod = 4 om Up har beredskapsarbete, Alu eller dylikt 3 Vet ej 4 Frågan ej aktuell AT0012 NORMAL VECKOARBETSTID HELTID Till Ip som arbetar heltid enligt var SY0052: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 22(370) AT0013 NORMAL VECKOARBETSTID DELTID Till Ip som arbetar deltid enligt var SY0053:Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter AT0014 NORMAL VECKOARBETSTID JORDBRUK Till Ip som arbetar i jordbruk enligt var SY0036: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar,minuter AT0015 NORMAL VECKOARBETSTID FÖRETAG Till Ip som arbetar i företag enligt SY0041: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter AT0016 NORM VECKOARBETSTID YTTERL ARBETE Om ytterligare arbete enligt SY0302: Hur lång är Din normala veckoarbetstid? Kod = Timmar, minuter
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 23(370) AT0025 ARBETSTIDSFÖRLÄGGNING 4 Till anställda: Vilken är den huvudsakliga arbetstiden eller skiftformen i Ditt huvudsakliga arbete? 1 Dagtid 2 Kvällstid 3 Nattid 4 Skift med nattarbete 5 Skift utan nattarbete 6 Oregelbunden förläggning över dygnet och veckan enl arbetsschema eller 7 Annan arbetstidsförläggning AT0039 ANTAL TIMMAR I HUVUDSAKLIGT ARBETE Antal timmar i huvudsakligt arbete enligt var SY0303. AT0041 KORTARE/LÄNGRE ARBETSTID Till anställda: Din vanliga veckoarbetstid om.. timmar är det den arbetstid som passar Dig bäst, eller skulle kortare eller längre arbetstid passa bättre? Vi tänker oss då att lönen minskar eller ökar i motsvarande mån.. 1 Nuvarande arbetstid passar bäst 2 Kortare passar bättre 3 Längre passar bättre
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 24(370) AT0042 ÖNSKAT ANTAL TIMMAR Om kortare eller längre arbetstid önskad enligt var AT0041: Hur många timmar i veckoarbetstid skulle då passa Dig bäst? Kod = Antal timmar. BA0010 KÖN Ip :s kön 1 Män 2 Kvinnor BA0019 CIVILSTÅND ENLIGT RTB Civilstånd enligt RTB från urvalsfilen 1 Ogift 2 Gift man 4 Frånskild 5 Änka/änkling 7 Gift kvinna BA0020 ÅLDER UNDERSÖKNINGSÅRET Antal år intervjuåret. BA0025 NATIONALITET ALFA Nationalitet alfabetisk
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 25(370) BA0030 INDIVIDVIKT Individvikt inklusive 1 decimal Används för att väga upp urvalet till befolkningsnivå. BA0032 BOSTADSHUSHÅLLSVIKT Uppräknat antal hushåll som en post motsvarar. BA0033 FAMILJEHUSHÅLLSVIKT Familjehushållsvikt inklusive 1 decimal Uppräknat antal familjer som en post motsvarar. BA0040 LÄN-KOMMUN-FÖRSAMLING Folkbokföringsförhållanden vid intervjutillfället BA0050 A-REGION A-region 1-70
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 26(370) BA0061 ENDI, DIREKT INTERVJU 0 Indirekt intervju 1 Direkt intervju BA0063 INTERVJUPERSON VID INDIREKT INT Om indirekt intervju: Intervjun gjord med:... 1 Make/maka/sambo 2 Annan hushållsmedlem (med i tablå) 3 Förälder, syskon, barn utanför hushållet 4 Vårdpersonal eller annan personal på institution 5 Annan person nämligen BA0064 INTERVJU MED VEM Om intervjupersonen är utländsk medborgare markera vem intervjun gjordes med. 1 Up själv 2 Professionell tolk 3 Vuxen hushållsmedlem som tolk 4 Barn som tolk 5 Granne, bekant el dylikt BA0065 ENDI, DIREKT INTERVJU Kod för indirekt intervju 1 Direkt intervju 2 Indirekt intervju
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 27(370) BA0069 URSPRUNG BAKGRUND Utländsk eller svensk bakgrund enligt MIS 2002-3 1 Född utomlands 2 Född i Sverige med båda föräldrar utrikes födda 3 Född i Sverige med 1 utrikes född förälder 4 Född i Sverige med svenska föräldrar BA0070 NATIONALITET Nationalitet konstruerad 1 Svensk medborgare samt båda föräldrar infödda svenskar 2 2:a generationens invandrare, svensk medborgare född i Sverige med någon av 3 Naturaliserade invandrare. Svensk medborgare född i utlandet med någon av 4 Nordiskt medborgarskap (dansk, norsk, isländsk) 5 Finländsk medborgare 6 Sydeuropeisk medborgare (portugisisk, spansk, grekisk, italiensk, jugoslavisk 7 Övriga utländska medborgare enligt RTB 9 Bortfall (nationalitet okänd) BA0073 NY NATIONALITETSKOD Nationalitet vid intervjutillfället. 2 DANMARK 3 FINLAND 4 ISLAND 5 NORGE 101 ALBANIEN 102 ANDORRA 103 BELGIEN 104 BULGARIEN 105 DANZIG
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 28(370) 106 ESTLAND 107 FRANKRIKE 108 GREKLAND 109 IRLAND 110 ITALIEN 111 JUGOSLAVIEN,MAKEDONIEN,BOSNIEN-HERCEG.,SLOVENIEN,KROATIEN 112 LETTLAND 113 LIECHTENSTEIN 114 LITAUEN 115 LUXEMBURG 116 MALTA 117 MONACO 118 NEDERLÄNDERNA 119 POLEN 120 PORTUGAL 121 RUMÄNIEN 123 SAN MARINO 124 SCHWEIZ 125 SPANIEN 126 STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND 127 TJECKOSLOVAKIEN, TJECKIEN, SLOVAKIEN 128 TYSKA DEM REP (DDR) 129 TYSKLAND SAAR-OMRÅDET 130 UNGERN 131 VATIKANSTATEN 132 ÖSTERRIKE 201 ALGERIET 202 ANGOLA 203 ARABREPUBLIKEN EGYPTEN 204 BENIN 205 BOTSWANA 206 BURKINA FASO 207 BURUNDI 208 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 209 COMORERNA 210 DJIBOUTI 211 GAZA-OMRÅDET EGYPTEN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 29(370) 212 EKVATORIALGUINEA 213 ELFENBENSKUSTEN 214 ERITREA, ETIOPIEN 215 FRANSKA MAROCKO 216 GABON 217 GAMBIA 218 GHANA 219 GUINEA 220 GUINEA-BISSAU 221 KAMERUN 222 KAP VERDE 223 KENYA 224 KONGO 225 LESOTHO 226 LIBERIA 227 LIBYEN 228 MADAGASKAR 229 MALAWI 230 MALI 231 MAROCKO 232 MAURETANIEN 233 MAURITIUS 234 MOCAMBIQUE 235 NAMIBIA 236 NIGER 237 NIGERIA 238 RWANDA 239 SAO TOME OCH PRINCIPE 240 SENEGAL 241 SEYCHELLERNA 242 SIERRA LEONE 243 SOMALIA 244 SUDAN 245 SWAZILAND 246 SYDAFRIKA 247 TANZANIA 248 TCHAD
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 30(370) 249 TOGO 250 TUNISIEN 251 UGANDA 252 KONGO, DEMOKRATISKA REPUBLIKEN, ZAIRE(BELGISKA KONGO) 253 ZAMBIA 254 ZANZIBAR 255 FEDERATIONEN RHODESIA & NYASAL, ZIMBABWE 301 ANTIGUA OCH BARBUDA 302 BAHAMAS 303 BARBADOS 304 BELIZE 305 KANADA 306 COSTA RICA 307 KUBA 308 DOMINICA 309 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 310 EL SALVADOR 311 GRENADA 312 GUATEMALA 313 HAITI 314 HONDURAS 315 JAMAICA 316 MEXIKO 317 NICARAGUA 318 PANAMA 319 S:T LUCIA 320 S:T VINCENT OCH GRENADINERNA 321 S:T KITTS OCH NEVIS 322 TRINIDAD OCH TOBAGO 323 USA 324 JUNGFRUÖARNA, BRITTISKA 401 ARGENTINA 402 BOLIVIA 403 BRASILIEN 404 CHILE 405 COLOMBIA 406 ECUADOR
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 31(370) 407 GUYANA 408 PARAGUAY 409 PERU 410 SURINAM 411 URUGUAY 412 VENEZUELA 501 AFGHANISTAN 502 BAHRAIN 503 BANGLADESH 504 BHUTAN 505 BRUNEI DARUSSALAM 506 BURMA, MYANMAR 507 CYPERN 508 FILIPPINERNA 509 ARABEMIRATEN, FÖRENADE 510 HONGKONG 511 INDIEN 512 INDONESIEN 513 IRAK 514 IRAN 515 ISRAEL 516 JAPAN 517 YEMEN 518 JORDANIEN 519 KAMBODJA 520 TAIWAN 521 KINA 522 KOREA, NORD- 523 KOREA, SYD- 524 KUWAIT 525 LAOS 526 LIBANON 527 MALAYSIA 528 MALAJISKA FÖRBUNDET 529 MALDIVERNA 530 MONGOLIET 531 NEPAL
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 32(370) 532 MUSKAT OCH OMAN 533 PAKISTAN 534 VÄSTBANKEN, PALESTINA 535 QATAR 536 SAUDIARABIEN 537 SIKKIM 538 SINGAPORE 539 SRI LANKA 540 SYDJEMEN 541 SYRIEN 542 THAILAND 543 TURKIET 544 VIETNAM 545 VIETNAM, REP 601 AUSTRALIEN 602 FIJI 603 KIRIBATI 604 NAURU 605 NYA ZEELAND 606 PAPUA NYA GUINEA 607 SALOMONÖARNA 608 TONGA 609 VANUATU 610 VÄSTRA SAMOA, SAMOA 611 MARSHALLÖARNA 612 MIKRONESIEN 614 PALAU 615 TUVALU 701 RYSSLAND 800 SVERIGE 900 STATSLÖS 913 INT NAT TERRITORIUM 920 UNDER UTREDNING 950 OKÄNT 960 UPPGIFT SAKNAS
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 33(370) BA0077 FADERS NATIONALITET Faders nationalitet enligt särskild kodlista 1 Finland 2 Danmark 3 Norge 4 Island 5 Tyskland, Österrike, Schweiz 6 Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Eire 7 Baltikum 8 Polen 9 F d Sovjetunionen exkl Baltikum, Östeuropa exkl Polen 10 F d Jugoslavien 11 Grekland 12 Italien, Spanien, Portugal 13 Turkiet 14 Iran 15 Övriga Asien 16 USA, Canada 17 Chile 18 Mexico, Mellanamerika, Sydamerika exkl Chile 19 Australien, Nya Zeeland 20 Afrika
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 34(370) BA0078 MODERS NATIONALITET Moders nationalitet enligt särskild kodlista 1 Finland 2 Danmark 3 Norge 4 Island 5 Tyskland, Österrike, Schweiz 6 Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Eire 7 Baltikum 8 Polen 9 F d Sovjetunionen exkl Baltikum, Östeuropa exkl Polen 10 F d Jugoslavien 11 Grekland 12 Italien, Spanien, Portugal 13 Turkiet 14 Iran 15 Övriga Asien 16 USA, Canada 17 Chile 18 Mexico, Mellanamerika, Sydamerika exkl Chile 19 Australien, Nya Zeeland 20 Afrika
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 35(370) BA0082 KOMMUNSTORLEK Storstadsområde, kommunstorlek, tätortsgrad 101-109 = Andra kommuner inom Stor-Stockholm 111-119 = Stockholms kommun (ev 111 enbart) 201-209 = Andra kommuner inom Stor-Göteborg 211-219 = Göteborgs kommun (ev 211 enbart) 301-309 = Andra kommuner inom Stor-Malmö 311-319 = Malmö kommun (ev 311 enbart) 901 = Kommuner utanför storstadsområdena med mer än 75 000 inv 902 = 50 000-74 999 inv 903 = 30 000-49 999 inv 904 = 20 000-29 999 inv 905 = 10 000-19 999 inv 906 = - 9 999 inv Kommunstorlek enligt Sveriges officiella Statistik, bostadsbyggandet. BA0083 KOMMUNSTORLEK 1 DEC Kommunstorlek, storstadsområde, tätortsgrad 1982 Se var BA0082! 1 dec BA0084 TÄTORTSGRAD FOB 75 Koder 0-100 Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1975 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare, såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 36(370) BA0085 TÄTORTSGRAD FOB 80 Se var BA0084! Här Fob 80Tätortsgraden anger den andel av befolkningen i kommunen som vid tidpunkten för 1980 års folk- och bostadsräkning bodde inom tätorter. Som tätort räknas i princip alla hussamlingar med minst 200 invånare,såvida avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. BA0086 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1972 Ortsgrupper enligt den regionala strukturplanen - prop 1972-111 Koder Beteckning Avgränsning 101,131, Storstäder Storstadsområden omfattar 141, 102-122 Stockholms-Göteborgs-och 132-134, Malmö-regionerna 142-151, 201-223 Primära centra Kommuner vilkas centra är centralorter för hela län, i några fall centra åtminstone inom någon samhällssektor även för en hel landsdel.23 primära centra är utpekade varav 10 är flerkärniga. 301-371 Regioncentra Kommuner vilkas centra har betydelse för sysselsättning och serviceförsörjning inte bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner.70 regionala centra varav 5 flerkärniga är utpekade. 401-526 Kommuncentra Kommuner med sådana central orter vilkas funktioner är begränsade huvudsakligen till invånarna i den egna kommunen
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 37(370) BA0087 KOMMUNTYP-ORTSGRUPP 1977 Enligt SFS 1977:2 Koder Beteckning Avgränsning 101-103 Centra i stor- Stockholms,Malmö/Lunds och stadsområden Göteborgs kommuner 200-399 Primära centra Skall tjäna som huvudorter för näringsliv och service inom länen 400-599 Regionala cen- Orter som har betydelse inte tra bara för den egna kommunen utan också för en eller flera omgivande kommuner då det gäller möjligheter till arbete och service 600-799 Kommuncentra Kommuner vilkas funktioner huvudsakligen begränsas till de egna kommuninnevånarna Redovisas Kommundels- Tätorter inom inre stödområej centra det samt på Gotland i till ytan stora kommuner.avsikten är att de skall vara ett komplement till kommunens huvudort och tjänstgör som stödjepunkter för serviceförsörjningen i kommunen.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 38(370) BA0088 SAMVERKANSOMRÅDE Samverkansområde 1 Östra samverkansområdet (Sthlm, Uppsala, Söderm.,Västmanl, Gotlands län) 2 Sydöstra samvomr (Östergötl, Jönköping, Kronoberg,Kalmar län) 3 Södra samvomr (Blekinge, Kristianstad o Malmöhus) 4 Västra samvomr (Halland, Göteb o Bohus, Älvsborg o Skarab) 5 Värmland Örebro (Värmlands o Örebro län) 6 Gävle- Dala (Kopparberg och Gävleborgs län) 7 Mellersta Norrlands svo (Västernorrl o Jämtland) 8 Övre Norrlands svo (Västerbotten o Norrbotten) BA0090 H-REGION Namnen på H4-H6 antyder viss huvudsaklig belägenhet men dessa regioner kan även innehålla kommuner från andra delar av landet. Så ingår t.ex Gotland och delar av Öland i H5. H1 = Stockholm Stockholm/Södertäljes A-region H2 = Göteborg och Malmö Göteborgs A-region, Malmö/Lund/Trelleborgs A-regi H3 = Större städer Kommuner med mer än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum H4 = Södra mellanbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mer än 300 000 inv inom 100 km:s radie från samma punkt H5 = Norra tätbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum samt med mindre än 300 000 inv inom 100 km:s radie fr samma punkt H6 = Norra glesbygden Kommuner med mindre än 27 000 inv inom 30 km:s radie från kommuncentrum
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 39(370) BA0092 RIKSOMRÅDE Riksområde 1 = Stockholms län 2 = Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län 3 = Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län 4 = Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län 5 = Hallands, Göteborg o Bohuslän Älvsborgs och Skaraborgs län 6 = Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs län 7 = Västernorrlands och Jämtlands län 8 = Västerbottens och Norrbottens län 1 Stockholm 2 Östra mellansverige 3 Småland med öarna 4 Sydsverige 5 Västsverige 6 Norra mellansverige 7 Mellersta Norrland 8 Övre Norrland BA0094 STÖDOMRÅDE 1980 0 = Övriga Sverige 1 = Stödområde 1 2 = Stödområde 2 3 = Stödområde 3 4 = Stödområde 4 5 = Stödområde 5 6 = Stödområde 6 Stödområde enligt förordning om regionalt stöd.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 40(370) BA0095 STÖDOMRÅDE 1976 0 = Övriga Sverige 1 = Grå zonen 2 = Yttre stödområdet 3 = Inre stödområdet BA0096 STÖDOMRÅDE NU 1 = A 2 = B 3 = C 4 = Övriga Sverige Enligt SFS 82:677 som trädde i kraft 82-06-07 BA0112 ÅRTAL FÖR INTERVJU Exempel : 82 = Intervju 1982 BA0161 INTERVJUDATUM Intervjudatum anges som år-månad-dag BA0180 FÖDELSEÅR IP Denna variabel anger födelseår för IP enligt formuläret
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 41(370) BA0181 ÅRTAL PERSON 1 Sedan vilket år har Du och.. person 1 enligt BA0191 bott tillsammans? Kod = Årtal BA0182 ÅRTAL PERSON 2 Se var BA0181! Person 2 enligt BA0192 BA0183 ÅRTAL PERSON 3 Se BA0181! Person 3 enligt BA0193 BA0184 ÅRTAL PERSON 4 Se BA0181! Person 4 enligt BA1094 BA0185 ÅRTAL PERSON 5 Se BA0181! Person 5 enligt BA0195
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 42(370) BA0186 ÅRTAL PERSON 6 Se var BA0181! Person 6 enligt BA0196 BA0187 ÅRTAL PERSON 7 Se var BA0181! Person 7 enligt BA0197 BA0188 ÅRTAL PERSON 8 Se var BA0181! Person 8 enligt BA0198 BA0190 PARTNERS FÖDELSEÅR Födelseår för make/maka BA0191 PERSON 1 FÖDELSEÅR Födelseår för person 1 enligt tablån BA0192 PERSON 2 FÖDELSEÅR Födelseår för person 2 enligt tablån
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 43(370) BA0193 PERSON 3 FÖDELSEÅR Födelseår för person 3 enligt tablån BA0194 PERSON 4 FÖDELSEÅR Födelseår för person 4 enligt tablån BA0195 PERSON 5 FÖDELSEÅR Födelseår för person 5 enligt tablån BA0196 PERSON 6 FÖDELSEÅR Födelseår för person 6 enligt tablån BA0197 PERSON 7 FÖDELSEÅR Födelseår för person 7 enligt tablån BA0198 PERSON 8 FÖDELSEÅR Födelseår för person 8 enligt tablån
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 44(370) BA0201 RELATION 1 1994- Relation till IP person 1 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0202 RELATION 2 1 Relation till IP person 2 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 45(370) BA0203 RELATION 3 1994- Relation till IP person 3 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0204 RELATION 4 1994 Relation till IP person 4 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 46(370) BA0205 RELATION 5 1994- Relation till IP person 5 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0206 RELATION 6 1994- Relation till IP person 6 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 47(370) BA0207 RELATION 7 1994- Relation till IP person 7 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat BA0208 RELATION 8 1994- Relation till IP person 8 i tablån 1 Make/maka 2 Samboende 3 Eget eller samboendes barn 4 Svärson/svärdotter (motsv) 5 Eget syskon 6 Svåger/svägerska (motsv) 7 Syskonbarn 8 Egen förälder 9 Make/makas/sambos förälder 10 Mor-farförälder (egen eller sambos) 11 Barnbarn (egna eller sambos) 12 Fosterbarn/fostersyskon 13 Inneboende 14 Annat
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 48(370) BA0211 KÖN PERSON 1 Kön person 1 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0212 KÖN PERSON 2 Kön person 2 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0213 KÖN PERSON 3 Kön person 3 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0214 KÖN PERSON 4 Kön person 4 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0215 KÖN PERSON 5 Kön person 5 i tablån 1 Män 2 Kvinnor
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 49(370) BA0216 KÖN PERSON 6 Kön person 6 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0217 KÖN PERSON 7 Kön person 7 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0218 KÖN PERSON 8 Kön person 8 i tablån 1 Män 2 Kvinnor BA0230 ÅLDER VID ANKOMST TILL SVERIGE Om Up är född utomlands enligt BA0231: Hur gammal var Du när Du kom till Sverige? Kod = Åldersår BA0231 FÖDD VAR Är Ni född i Sverige eller utomlands? 1 I Sverige 2 Utomlands
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 50(370) BA0241 FÖRÄLDER UTLÄNDSK MEDBORGARE Är någon av Era föräldrar utländsk medborgare eller har någon av dem varit det?, en av dem 2 Ja, båda 3 Nej BA0250 HADE EJ FAR,FOSTERFAR 1 Hade ej far/fosterfar BA0255 YRKE FAR Yrke far 1 Arbetare med stödjordbruk 2 Jordbrukare 3 Arbetare 4 Egen företagare utan löneanställda eller medhjälpande familjemedlemmar 5 Egen företagare med löneanställda eller medhjälpande familjemedlem 6 Tjänsteman 7 Fri yrkesutövare med akademikeryrke (dvs egen företagare som advokat, läkare) 8 Hemarbetande / ej förvärvsarbetande BA0256 HEKTAR ÅKERJORD FAR Om fadern var jordbrukare : Hur många hektar åker hade han? Kod = Hektar åkerjord
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 51(370) BA0257 HEKTAR SKOG FAR Om fadern var jordbrukare :Hur många hektar skog hade han? Kod = Antal hektar skog BA0260 HADE EJ MOR,FOSTERMOR 1 Hade ej mor/fostermor BA0265 YRKE MOR Yrke mor 1 Arbetare med stödjordbruk 2 Jordbrukare 3 Arbetare 4 Egen företagare utan löneanställda eller medhjälpande familjemedlemmar 5 Egen företagare med löneanställda eller medhjälpande familjemedlem 6 Tjänsteman 7 Fri yrkesutövare med akademikeryrke (dvs egen företagare som advokat, läkare) 8 Hemarbetande / ej förvärvsarbetande BA0266 HEKTAR ÅKERJORD MOR Om modern var jordbrukare : Hur många hektar åker hade hon? Kod = Antal hektar åker
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 52(370) BA0267 HEKTAR SKOG MOR Om modern var jordbrukare : Hur många hektar skog hade hon? Kod = Antal hektar skog BA0310 FÖDELSELAND (ALFABETISKT) ÅRSSYS BA0320 FÖDELSELAND (NUMERISKT) ÅRSSYS 0 SVERIGE 1 SVERIGE 2 DANMARK 3 FINLAND 4 ISLAND 5 NORGE 101 ALBANIEN 102 ANDORRA 103 BELGIEN 104 BULGARIEN 105 DANZIG 106 ESTLAND 107 FRANKRIKE 108 GREKLAND 109 IRLAND 110 ITALIEN 111 BOSNIEN-HERCEGOVINA, JUGOSLAVIEN,KROATIEN, MAKEDONIEN, 112 LETTLAND 113 LIECHTENSTEIN 114 LITAUEN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 53(370) 115 LUXEMBURG 116 MALTA 117 MONACO 118 NEDERLÄNDERNA 119 POLEN 120 PORTUGAL 121 RUMÄNIEN 123 SAN MARINO 124 SCHWEIZ 125 SPANIEN 126 STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND 127 SLOVAKIEN, TJECKIEN, TJECKOSLOVAKIEN 128 TYSKA DEM REP (DDR) 129 TYSKLAND,SAAR-OMRÅDET 130 UNGERN 131 VATIKANSTATEN 132 ÖSTERRIKE 201 ALGERIET 202 ANGOLA 203 ARABREPUBLIKEN EGYPTEN 204 BENIN 205 BOTSWANA 206 BURKINA FASO 207 BURUNDI 208 CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN 209 COMORERNA 210 DJIBOUTI 211 EGYPTEN GAZA-OMRÅDET 212 EKVATORIALGUINEA 213 ELFENBENSKUSTEN 214 ERITREA, ETIOPIEN 215 FRANSKA MAROCKO 216 GABON 217 GAMBIA 218 GHANA 219 GUINEA 220 GUINEA-BISSAU
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 54(370) 221 KAMERUN 222 KAP VERDE 223 KENYA 224 KONGO 225 LESOTHO 226 LIBERIA 227 LIBYEN 228 MADAGASKAR 229 MALAWI 230 MALI 231 MAROCKO 232 MAURETANIEN 233 MAURITIUS 234 MOCAMBIQUE 235 NAMIBIA 236 NIGER 237 NIGERIA 238 RWANDA 239 SAO TOME OCH PRINCIPE 240 SENEGAL 241 SEYCHELLERNA 242 SIERRA LEONE 243 SOMALIA 244 SUDAN 245 SWAZILAND 246 SYDAFRIKA 247 TANZANIA 248 TCHAD 249 TOGO 250 TUNISIEN 251 UGANDA 252 KONGO, DEMOKRATISKA REPUBLIKEN, ZAIRE (BELGISKA KONGO) 253 ZAMBIA 254 ZANZIBAR 255 FEDERATIONEN RHODESIA & NYASAL, ZIMBABWE 301 ANTIGUA OCH BARBUDA 302 BAHAMAS
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 55(370) 303 BARBADOS 304 BELIZE 305 KANADA 306 COSTA RICA 307 KUBA 308 DOMINICA 309 DOMINIKANSKA REPUBLIKEN 310 EL SALVADOR 311 GRENADA 312 GUATEMALA 313 HAITI 314 HONDURAS 315 JAMAICA 316 MEXIKO 317 NICARAGUA 318 PANAMA 319 S:T LUCIA 320 S:T VINCENT OCH GRENADINERNA 321 S:T KITTS OCH NEVIS 322 TRINIDAD OCH TOBAGO 323 USA 324 JUNGFRUÖARNA, BRITTISKA 401 ARGENTINA 402 BOLIVIA 403 BRASILIEN 404 CHILE 405 COLOMBIA 406 ECUADOR 407 GUYANA 408 PARAGUAY 409 PERU 410 SURINAM 411 URUGUAY 412 VENEZUELA 501 AFGHANISTAN 502 BAHRAIN 503 BANGLADESH
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 56(370) 504 BHUTAN 505 BRUNEI DARUSSALAM 506 BURMA, MYANM 507 CYPERN 508 FILIPPINERNA 509 ARABEMIRATEN, FÖRENADE 510 HONGKONG 511 INDIEN 512 INDONESIEN 513 IRAK 514 IRAN 515 ISRAEL 516 JAPAN 517 YEMEN 518 JORDANIEN 519 KAMBODJA 520 TAIWAN 521 KINA 522 KOREA, NORD- 523 KOREA, SYD- 524 KUWAIT 525 LAOS 526 LIBANON 527 MALAYSIA 528 MALAJISKA FÖRBUNDET 529 MALDIVERNA 530 MONGOLIET 531 NEPAL 532 MUSKAT OCH OMAN, OMAN 533 PAKISTAN 534 PALESTINA 535 QATAR 536 SAUDIARABIEN 537 SIKKIM 538 SINGAPORE 539 SRI LANKA 540 SYDJEMEN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 57(370) 541 SYRIEN 542 THAILAND 543 TURKIET 544 VIETNAM 545 VIETNAM, REP 601 AUSTRALIEN 602 FIJI 603 KIRIBATI 604 NAURU 605 NYA ZEELAND 606 PAPUA NYA GUINEA 607 SALOMONÖARNA 608 TONGA 609 VANUATU 610 VÄSTRA SAMOA 611 MARSHALLÖARNA 612 MIKRONESIEN 614 PALAU 615 TUVALU 701 SOVJETUNIONEN, MOLDAVIEN, RYSSLAND, UKRAINA, VITRYSSLAND, 800 SVERIGE 801 SVERIGE + LÄN 802 SVERIGE + LÄN 803 SVERIGE + LÄN 804 SVERIGE + LÄN 805 SVERIGE + LÄN 806 SVERIGE + LÄN 807 SVERIGE + LÄN 808 SVERIGE + LÄN 809 SVERIGE + LÄN 810 SVERIGE + LÄN 811 SVERIGE + LÄN 812 SVERIGE + LÄN 813 SVERIGE + LÄN 814 SVERIGE + LÄN 815 SVERIGE + LÄN 816 SVERIGE + LÄN
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 58(370) 817 SVERIGE + LÄN 818 SVERIGE + LÄN 819 SVERIGE + LÄN 820 SVERIGE + LÄN 821 SVERIGE + LÄN 822 SVERIGE + LÄN 823 SVERIGE + LÄN 824 SVERIGE + LÄN 825 SVERIGE + LÄN 900 STATSLÖS 910 OB 911 UPPHÖRT LAND 912 AVREG ENL 26 FBF 913 INT NAT TERRITORIUM 920 UNDER UTREDNING 940 OKÄNT ÖÖ 950 OKÄNT 960 UPPGIFT SAKNAS BA0501 BODDE MED FÖRÄLDRAR Bodde du tillsammans med båda dina föräldrar, en av dem eller ingen av dem under dina tidiga tonår, dvs 12-16år? 1 Bodde med båda föräldrarna 2 Bodde med ensamstående mor 3 Bodde med ensamstående far 4 Bodde med mor och hennes nye make/sambo 5 Bodde med far och hans nya maka/sambo 6 Bodde i ett annat privat hushåll/fosterhem 7 Bodde i kollektivhushåll eller på institution
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 59(370) BA0502 HUR OFTA EKONOMISK SVÅRT Under de här åren, när du var 12-16år, hur ofta hände det att ni hade det ekonomiskt besvärligt? 1 I stort sett hela tiden 2 Ofta 3 Då och då 4 Sällan 5 Aldrig BA0503 FADERS FÖDELSEÅR Om föräldrarnas födelseår ej finns på UB:n: Vilket år föddes din far? Kod = födelseår BA0504 MODERS FÖDELSEÅR Om föräldrarnas födelseår ej finns på UB:n: Vilket år föddes din mor? Kod = Födelseår BA1001 UPPSKATTNING AV LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Till slut kommer en fråga där vi vill pröva ett annat sätt att svara än i de tidigare frågorna. Vi vill fråga om Dina levnadsförhållanden i allmänhet. På svarskortet finns en skala som representerar "levnadsförhållandena".noll (0) betyder "sämsta tänkbara levnadsförhållanden" 0ch tio (10) "bästa tänkbara levnadsförhållanden". Var på skalan befinner Du Dig för närvarande? Kod = 0-10 Kod 98 = Vet ej