Allt du (inte) vill veta om plast Mikael Karlsson, ordförande Ulrika Dahl, chef miljögifter
Plast i vardagen viktigt i vardagen! Plast behövs för att dagens samhälle ska fungera. Tex: dator, kylskåp, bilar, medicinsk utrustning Plast är ett användbart material: hållbart böjbart lätt billigt rostfritt isolerande
Miljögifter i plast vad är problemet? - Ämnen som är klassificerade som cancerogena, reproduktionstoxiska eller allergena hittas i vardagsnära plaster. - t.ex. restmonomerer i PVC (C), BPA i polykarbonatplast (R) eller formaldehyd i klistret i spånplattor (A). - Ämnen som är hormonstörande är vanliga. De kopplas allt oftare samman med fetma, förskjuten pubertet, missbildade könsorgan, diabetes typ II, missbildningar, inlärningssvårigheter
Barn är små vuxna! - Det finns ett leksaksdirektiv, nyss skärpa regler. Räcker inte långt. - Barn rör sig i samma miljöer och använder i stort sett samma plastprodukter som vuxna. - Äter, sover, klär på sig. - Sitter i soffan. - Tittar på tv eller leker med datorer, åker bil. - Andas samma luft och damm. - Leksaker är endast en extra produktgrupp!
Men någon har väl kollat att det man köper är säkert? Gränsvärden: det som var säkert igår är inte säkert idag! 2009 sänkte den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, det tolerabla veckointaget för kadmium från 7 till 2,5 mikrogram per kg kroppsvikt. Den mängd kadmium som var säker för hälsan 2008 är alltså inte det 2009
Oscar Alarik Cocktaileffekten - Kemikalier kan samverka med varandra och ge en förstärkt effekt. 1 + 1 = 18, eller 1 + 1 = 9043. - Idag endast finns gränsvärden för enstaka ämnen i enstaka produkter. - I verkligheten utsätts vi för 100- eller 1000-tals ämnen samtidigt, från 10.000-tals produkter. Oscar Alarik
Exempel på konsumentnära problematiska monomerer och tillsatsämnen Monomerer (byggstenar) från ABS, epoxi, fenolplaster, polykarbonat, PVC Tillsatsämnen såsom ftalater, halogenerade flamskyddsmedel, lösningsmedel, bisfenoler, antioxidanter. Finns 1000-tals, de flesta vet man ingeting om. Plast kan ofta bestå upp till 30 % flamskyddsmedel och 30 % ftalater!
Konsumentnära problematiska plaster: PVC PVC = risk för ftalater, bly.
Konsumentnära problematiska plaster: PVC Sladdar och lamparmaturer står för ca 25% av alla utsläpp av tillsatsämnen i Sverige, vanligast flamskyddsmedel och ftalater.
Konsumentnära problematiska plaster: skumgummi med flamskyddsmedel Skumgummiplast, vanligt i sängar och soffor. Gammal skumgummi (70-80-tal) ofta högre halter av dokumenterat farligare bromerade flamskyddsmedel än idag. All skumgummiplast riskerar dock innehålla restmonomerer som är farliga.
Konsumentnära problematiska plaster: polystyren Polystyren = misstänkt hormonstörande och cancerogent. Vanlig bägare att köpa mat i.
Konsumentnära problematiska plaster: epoxiharts och polykarbonat Insidan av en konservburk har ett plasthölje som oftast innehåller BPA. Glaset är syn på skolor och förskolor: polykarbonatglas med BPA.
Konsumentnära problematiska plaster: PET Fleecematerial är ett miljöproblem. Vid varje tvätt avsöndras tusentals mikroplastbitar som släpps ut i miljön.
Konsumentnära problematiska plaster:? Trots försök att få veta vad denna elefant innehåller har Naturskyddsföreningen inte fått svar.
Problematiska plaster och gummin, exempel Till de problematiska plasterna räknar Naturskyddsföreningen de vars monomerer är faroklassade (hälsa och miljö) enligt EU-förordningen CLP eller REACHs klassificering SVHC, eller finns med i SIN-listan 2.1. Akrylnitril-butadien-styren (ABS) (elektronik) Akrylnitrilbutadiengummi (handskar) Aminplaster och aminhartser (melamin) Butylgummi (innerslangar i däck) Epoxiplaster och epoxihartser (konservburkar) Fenolplaster och fenolhartser (lim i spånplattor) Fluorerad etenplast (FEP) (elkablar, köksgeråd) Fluoropolymergummin (handskar) Nitrilgummi (handskar) Omättad polyester om styren används (byggmaterial) Polykarbonat (PC) (dricksglas, karaffer) Polyeter eterketon (PEEK) (flygplansdelar, medicinsk utrustning) Polypropenkarbonat (PPC) (livsmedelsförpackningar, elektronik) Polystyren (PS) (byggmaterial, livsmedelsförpackningar) Polytetrafluoreten (PTFE)(köksgeråd, kablar, kläder) Polyuretan (skumgummimadrass) Polyvinylklorid (PVC) (leksaker, golvmattor, sportartiklar, elkablar, m.m.)
Det finns hopp men det går för långsamt - Det kommer inte gå att uppnå målet Giftfri miljö till 2020 åtminstone inte utomhus. Men inomhus har politikerna chansen! - Konsumentmakt och opinion ger goda resultat - Allt fler foppatofflor och byts ut från PVC till PEVA-plast - Allt fler regnjackor byts ut från PVC till polyuretan - Förskolor i tex Katrineholm och Halland byter ut sina BPA-tallrikar mot giftfriare alternativ - Apotek slutar sälja tandkräm med mikroplaster i
Naturskyddsföreningens krav Förbjud farliga ftalater, bisfenoler och bromerade flamskyddsmedel i konsumentnära produkter och särskilt de som barn utsätts för Byt stegvis ut övriga farliga additiv och monomerer i plaster Tillåt på sikt endast klassificerade ämnen som ej visats farliga Samreglera kemikalier i grupper med liknande egenskaper Inför obligatorisk innehållsförteckning på vardagsprodukter Effektivisera återvinningen av plast Minska konsumtionen av onödig plast, t.ex. engångsförpackningar Fasa ut onödiga mikroplaster
FRÅGOR?
www.naturskyddsforeningen.se
Vad kan man göra själv i väntan på politikerna Rensa bland plastleksakerna. Börja med gamla, mjukgjorda tillverkade utanför EU. Måste barnet ha över 500 leksaker (snitt i Sverige)? Möbler och madrasser kan innehålla flamskyddsmedel. Du kan få rätt svar om du frågar inköpsansvarig. Överväg att byta ut skumgummibaserat material från 70-80-tal. Försök påverka förskolan och skolan till att byta ut tallrikar och glas av polykarbonat, till porslin och glas. Byt ut konservburken av metall till vätskeförpackning, glas eller frysta alternativ. Om du äter kött, välj ekologiskt av flera skäl. Dessa kommer oftast i gröna plastförpackningar som inte är av polystyren.