Svenska Älghundklubben



Relevanta dokument
Svenska Älghundklubben

Svenska Älghundklubben

Raskompendium för Norsk Elghund Svart

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

Raskompendium för. Svenska Älghundklubben

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Svenska Älghundklubben

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

Raskompendium för NORSK ÄLGHUND SVART. Utarbetat av

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

FINSK STÖVARE (Suomenajokoira)

RYSK-EUROPEISK LAJKA

URSPRUNGSLAND: Tibet HEMLAND: England

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

WELSH CORGI CARDIGAN

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RYSK-EUROPEISK LAJKA

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

GORDONSETTER (Gordon Setter)

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

PETIT BLEU DE GASCOGNE

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

GAMMEL DANSK HÖNSEHUND

WELSH CORGI PEMBROKE

BASSET BLEU DE GASCOGNE

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

ENGELSK SETTER (English Setter)

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

STANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND

WELSH SPRINGER SPANIEL

FCI-standard fastställd av FCI General Committee

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

STANDARD FÖR BORZOI FCI nr 193 (Russkaya Psovaya Borzaya) ANVÄNDNINGS- Vinthund (används i hemlandet för jakt, kapplöpning och coursing)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

WELSH SPRINGER SPANIEL

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Hamiltonstövaren har en brokig bakgrund, där hundar från Sydtyskland och Schweiz ingår. Även engelska foxhounds och harrier ingår.

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

NOVA SCOTIA DUCK TOLLING RETRIEVER

WELSH CORGI CARDIGAN

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

Raskompendium för SVENSK VIT ÄLGHUND. Utarbetat av

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

SERBSKI GONIC. Grupp 6. FCI-nummer 150 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

RIESENSCHNAUZER. Grupp 2. FCI-nummer 181 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

DVÄRGSCHNAUZER. (Zwergschnauzer)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

PARSON RUSSELL TERRIER

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Transkript:

Raskompendium för Norsk Elghund Grå Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Norsk Elghund Grå på utställning. Den är också tänkt att användas vid fortbildning av sådana domare samt vid utbildning av nya domare för rasen. (Framtaget för exteriördomarkonferansen 2002 03 23/24 av Lars West)

Innehåll Uppbyggnad av detta kompendium... 2 Övrigt tillgängligt studiematerial... 2 Bakgrund och ändamål... 3 Helheltsintryck... 4 Mentalitet... 5 Huvud... 7 Bett... 8 Ögon... 9 Öron... 9 Hals... 9 Kropp... 10 Svans... 11 Extremiteter... 12 Bakställ...12 Tassar... 13 Rörelser...13 Färg, Hud, Päls... 14 Mankhöjd... 15 Sammanfattning om hur fel och brister skall bedömas... 16 Uppbyggnad av detta kompendium I detta kompendium ingår den av SKK fastställda rasbeskrivningen. Denna har markerats med fet stil genomgående. De kommentarer som förekommer har skrivits med lättare stil och är älghundklubben egna åsikter. I kompendiet ingår också en del bilder med tillhörande bildtexter som vi hoppas skall ge stöd för minnet om vad Älghundklubben tycker är rätt och fel. Bildtexterna kommenterar i första hand vad som beskrivs i intilliggande text. Övrigt tillgängligt studiematerial Exteriörfilmen, video. Protokoll från exteriördomarkonferenser. 2

Norsk Elghund Grå Svenska Älghundklubben Ursprungsland/hemland Norge FCI-klassifikation Grupp 5, FCI nr 242 Orginal standard 1997-09-18 Senast standard datum 1998-05-26 ändrad nov 2000 Bakgrund-Ändamål Norsk Elghund Grå, eller gråhund som den kallas i Sverige, är en mycket gammal spetshundsras med utpräglat jaktintresse. Rasen har sitt ursprung på den skandinaviska halvön. Ursprungligen nyttjades gråhunden inte bara till jakt på älg utan även på exempelvis fågel och ekorre. Med älgstammens snabba utveckling är rasen numera en specialiserad älghund för i första hand löshundsjakt. Norsk Elghund Grå är Nordens största älghundras. Älghundklubben har därför, redan vid sitt bildande 1952, värnat om den rätta typen av hund. Klubben är också noga med att fastställa uttryck för typ (utmärkt, mycket god, god och godtagbar) användes av domarna och att hundarnas mankhöjd skall mätas noga vid varje utställning. I SKK:s anvisningar för bedömning framgår att den övergripande anvisningen skall vara att "varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till avvikelse". Vidare skall fel och förtjänster vägas mot varandra. De nordiska älghundklubbarna har i samråd med uppfödare och avelsråd utarbetat en genom åren väl beprövad praxis, vissa ej önskvärda fel bör knytas till en viss prisvalör. Där denna typ av vägledning förekommer i "kommentarerna" skall detta ses som specialklubbens rekommendationer. I denna ras har "idealhöjd" angetts för de båda könen. Rekommenderad spännvidd (-1 +2 cm från idealhöjden) för tilldelning av CK eller Cert har tillkommit för att rasen skall bibehålla ursprunglig storlek. 3

En hane av utmärkt typ men med öppen hasvinkel Helhetsintryck Norsk Elghund Grå är en typisk spetshund, kvadratiskt byggd med kort och kompakt kropp. Den skall vara spänstig och ha god resning. Öronen skall vara upprättstående. Pälsen skall vara tät och riklig, inte spretig eller lång. Svansen skall bäras väl rullad över ryggens mittlinje. Viktiga måttförhållanden Norsk Elghund Grå skall vara kvadratiskt byggd. Skallpartiet och nospartiet skall vara ungefär lika långa. Kommentar Kvadratiskheten vinnes på vinklarnas bekostnad Det är viktig att Norsk Elghund Grå är spänstig och har god resning. Avsaknad av resning och i övrigt loj sänker hundens kvalité. Det väsentliga för könsprägeln hos en hanhund är kraftigt utvecklat huvud, kraftigt och resligt framparti och muskulös hals, i förhållande till tikens har hanhunden ett smalare kors och bäcken, samt något kortare länd och mer utpräglad muskulatur. Tiken kännetecknas av bredare kors och bäcken och ett förhållandevis längre ländparti. Halsen något smalare, huvudets linjer mindre markerade och muskulaturen rundare. Långa i kroppen, högställda där bål och ben ej harmoniserar med varandra, likaså en som är lågställd, drar ner typen och hundens kvalité. 4

Tik av utmärkt typ med utmärkt mask och svarta öron Uppförande/karaktär. Norsk Elghund Grå skall vara modig, djärv och energisk. Kommentar Hund vars mentalitet inte medger eller i hög grad försvårar bedömning eller mätning utesluts från pris oavsett exteriöra förtjänster. Domare skall få kontrollera tänder och bett utan större besvär. Om en hund nollas eller får nedsatt pris på grund av mentaliteten skall den mentala svagheten alltid beskrivas i kritiken (t ex skygg, ej ringvan, morrar, m m). Tilldelas hunden en nolla skall skälet till detta även anges i prislistan enligt SKK-beslut. Egna noteringar 5

Hane av godtagbar typ, för sotig Hane av godtagbar typ, för sotig och för dåligt ringlad svans 6

Huvud Huvudet skall vara torrt. Det skall vara kilformat och förhållandevis brett vid öronen. Skallparti Skallpartiet skall vara svagt välvt. Stop Stopet skall vara lätt markerat. Nostryffel Nostryffeln skall vara svart. Nosparti Nospartiet skall vara jämt avsmalnande sett såväl ovanifrån som från sidan. Nosryggen skall var rak. Läppar Läpparna skall vara strama. Tolkningen av Norsk Elghund Grås' huvud varierar. Det är viktigt att huvudet skall harmonisera med kroppen. Brant stop, kullrig panna, snipigt nosparti, kort nosparti, för kort i skallpartiet och smal i skallpartiet och därav rynkor skall uppmärksammas och prisvalören sänkas. Tunga, köttiga huvuden med löst skinn kring kinderna samt lösa läppar är ett allvarligt fel och skall sänka prisvalören. Egna noteringar 7

Bett Komplett saxbett. Svenska Älghundklubben Ett kraftigt och väl utvecklat bett (se bilden) är önskvärt. Av såväl norska som den svenska standarden framgår att gråhunden skall ha ett "komplett saxbett". Detta betyder att inga tänder får saknas. Dock kan avsaknad av P1:orna tolereras. Tångbett d v s ett bett i vilket över och underkäkens framtänder mötes egg mot egg och en hund med sådant bett tilldelas ej CK. Över- eller underbett utesluter från pris. Avsaknad av andra tänder högst andra pris. Bettet består inte enbart av tänder, utan också av käkarna som ska vara välutvecklade. Hundar med skevt eller oregelmässigt bett tilldelas högst andra pris. Det är viktigt att underkäken är tillräckligt bred och normalt utvecklad. Tandstatusen skall kontrolleras noga. =framtänder (insisiver) =hörntänder =kindtänder (premolarer) =kindtänder (molarer) Insisiver Canin P1 P2 P3 P4 M1 M2 P1 P2 P3 P4 M1 M2 M3 Insisiver Canin Tandformel 3 1 4 2 3 1 4 3 8

Ögon Ögonen skall vara mörkt bruna. De skall inte vara framträdande. Ljusa ögon förekommer och skall inte tilldelas mer än 2:a pris. Ljusa ögon är de som lyser åt gult. Stora s k glosögon förekommer och skall uppmärksammas. Detta är ett allvarligt fel och skall prissättas därefter. Öron Öronen skall vara högt ansatta, styvt upprättstående och relativt små. Höjden skall något överstiga bredden vid basen. De skall vara spetsiga i toppen. Rörliga. Det förekommer ofta att Norsk Elghund Grå har för stora och tunna öron som inte är tillräckligt styva, och när hunden är i rörelse är de vinkande. Detta måste uppmärksammas och prisnedsättning skall ske. Även mycket stora öron med tillfredsställande styvhet skall föranleda prisnedsättning. Brett och lågt ansatta öron är ett större fel än stora öron och skall föranleda prisnedsättning. Hängöron är rasotypiskt och hund med detta fel nollas. Hals Halsen skall vara medellång och kraftig med god resning. Pälsen skall bilda en fyllig krage. Halshuden skall vara stram. Kort hals, tunn utan muskulatur samt i avsaknad av nackprofil är grova fel som sätter ner priset. Halshuden ska inte bilda halsskinn eller hakpåse. Egna noteringar 9

Kropp Kroppen skall vara kraftig, samlad och kort. Överlinje Överlinjen skall vara plan från manke till svansrot. Manke Manken skall vara välutvecklad. Rygg Ryggen skall vara stark, rak och kraftig. Ländparti Ländpartiet skall vara väl utvecklat. Kors Korset skall vara kraftigt och brett. Bröstkorg Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl välvda revben. Underlinje Underlinjen skall vara nästan rak. Det förekommer hundar som antingen är för smala i bröstet eller har för dåligt förbröst eller har kort bröstkorg med uppdragen buklinje eller svag rygglinje eller brant kors med tung kropp och lång rygg. Detta är inte rastypiskt och skall föranleda prisnedsättning. Det är viktigt att Norsk Elghund Grå är kvadratisk och har plan rygg samt att den inte är för tung. Den får inte heller vara högställd Egna noteringar 10

För dåligt ringlad svans. Dessutom sotig på benens insidor högst 2:a pris Sk. jämthundssvans, Utmärkt svans högst 2:a pris Svans Svansen skall vara kraftig, högt ansatt och relativt kort. Den skall vara tätt behårad men utan fana. Svansen skall bäras hårt rullad över ryggens mittlinje. Den yttersta leden på svansen kan inte rätas ut på den vuxna hunden. Det finns hundar med löst ringlade svansar eller med för korta och tunna svansar. Detta är ett allvarligt fel. Svans som är buren på sidan (modell Grönlandshund) och löst ringlad skall inte tilldelas första pris. Svans som inte är korrekt ringlad och inte ligger över ryggens mittlinje skall inte tilldelas CK. Svans som är hårt rullad, men bäres något vid sidan av mittlinjen kan tilldelas CK. Svans med fana räknas som bagatell. Klippt svans tilldelas KEP. 11

Extremiteter Svenska Älghundklubben Framställ Framstället skall vara starkt med torra och raka framben. Skulderblad Skulderbladen skall vara snedställda. Armbåge Armbågarna skall ligga väl an mot kroppen och varken vara inåt-eller utåtvridna. Underarm Underarmarna skall vara raka sedda såväl framifrån som från sidan. Mellanhand Mellanhänderna skall vara raka sedda framifrån, svagt snedställda sedda från sidan. Bakställ Bakstället skall vara starkt, torrt och kraftigt. Sett bakifrån skall det vara parallellt. Rasen skall ha för spetshundtypen normala vinklar. Lår Låren skall vara muskulösa och breda. Underben Underbenen skall vara medellånga. Mellanfot I stående skall mellanfötterna inte vara ställda längre bak än i lod med svansroten. På grund av Norsk Elghund Grås kvadratiska kroppsbyggnad kan den inte ha lika tydliga vinklar som de andra älghundraserna. Avsaknad av vinklar i skuldran, handlov, knä samt i hasen är funktionella fel och skall bedömas därefter. Både framben och bakben skall vara starka, torra och kraftiga. 12

Tassar Tassarna skall vara förhållandevis små, väl slutna med framåtriktade tår. Rörelser Rörelserna skall vara lätta, effektiva och parallella sedda framifrån och bakifrån. Såväl fram- som bakbenen skall vara välvinklade samt parallella. Spretande tår samt långa platta tassar skall sänka priset kraftigt och de får tilldelas högst 2:a pris. Klen benstomme eller långt framskjutna skuldror med dåligt förbröst tyder oftast på en alltför dålig vinkling fram. Veka handlovar, stupande kors eller dålig vinkling i knä och has är grova fel sompåverkar funktionen och skall dra ner priset. Välutvecklade muskler och ligament krävs för att hålla skulderblad och överarm väl slutna till bröstkorgen. I annat fall sjunker bålen ner mellan frambenen och skulderbladets spetsar skjuter då upp över mankkotornas taggutskott. Observera att skulderbladets föreskrivna lutning i förening med en lång och välvinklad överarm är en förutsättning för korrekta och vägvinnande rörelser. För tillräckligt påskjut i bakbenssteget krävs, förutom ett långt och välutvecklat kors, kraftiga muskulösa lår, korrekta vinklar samt en bred och kraftig has. Överbyggdhet beror antingen på otillräcklig vinkling i de bakre extremiteterna, eller en felaktig upphängning av bröstkorgen mellan skulderbladen eller en kombination av dessa båda fel. Frambenen skall vara raka med tassarna riktade framåt. Utåtvridna framtassar är ofördelaktigt. Observera att avlånga, platta eller glesa tassar nedsätter slitstyrkan och är ett grovt fel. Egna noteringar 13

Hud Huden skall vara stram utan rynkor på huvudet. Päls Pälsen skall vara medellång, tät och riklig med grovt täckhår utan krusighet. På huvudet och benens framsida skall pälsen vara kort och slät. Pälsen skall var längst på halsen, låren och frambenens baksida samt på svansen. Rikligt med underull. Avsaknad av bottenull, snaggig eller vågig päls eller för lång päls är ett allvarligt fel och drar ner hundens kvalité. Päls i fällning bör ej vara prisnedsättande i kvalitetsbedömningen. Pälsfärg Mörkare eller ljusare grå. Den grå färgen kommer av täckhårens svarta spetsar. Färgen skall vara ljusare på bröst, buk och ben, på svansens undersida under svansroten och i selteckningen. Selteckningen är en ca 5 cm bred lodrät strimma från manke till armbågsspetsen där täckhåret inte har svarta spetsar. Öronen och främre delen av nospartiet skall vara mörka (mörk mask). Strecken från ögonen till öronansättningen räknas till masken. Underullen skall ha en ren, ljust grå färg. Avsaknad av mask är ganska vanligt är ett allvarligt fel. Det förekommer ljusa teckningar i bröstet ofta kombinerat med ljusa käkar. Sotiga och gula färger samt bruna inslag är vanligt och skall inte premieras högt. Norsk Elghund Grå skall ha seltecken, ofta ses hundar som är för ljusa och utan tecken. Starka avikelser från den grå färgen är diskvalificerade. Ljusa teckningar i bröstet samt ljusa käkar drar ner hundens kvalité. Hundar som saknar mask tilldelas inte CK. Sotig och oren färg är mycket prisnedsättande. Rynkor i pannan sänker priset. Även öronen ska vara mörka på insidan. Egna noteringar 14

Storlek/vikt Hanhundar Mankhöjd 49-56 cm. Idealhöjd 52 cm Tikar Mankhöjd 46-52 cm Idealhöjd 49 cm Svenska Älghundklubben För att tilldelas CK bör mankhöjden inte vara mer än 1 cm under eller 2 cm över idealhöjden. Norsk Elghund Grå skall alltid mätas noga och det bör ske på så fast underlag som möjligt. Fel Varje avikelse från standarden är fel och skall bedömas förhållande till graden av avikelse. Rund eller toppig skalle. För stora eller brett ansatta öron. Oregelbundet bett, tångbett. Ljusa ögon. Snipigt eller kort nosparti. Platta, lösa tassar. Löst rullad svans som bärs på sidan. För kort svans. För långt eller kort täckhår. Pälsfärg i brunt eller gult. Sotig färg. Mörk underull. Vitsvansspets. Vit bröstfläck. Mjukt temperament. Stressighet. Nota bene Hund får ej prisbelönas om den är aggresiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar Hos hanhundar måste både testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen. 15

Sammanfattning om hur fel och brister bör bedömas Enligt standarden diskvalificerande fel (0-pris) Otypisk Otillåten mankhöjd Över- eller underbett Hängöron Testikelfel Stubbsvans Stor avvikelse från den grå färgen Gula eller glasaktiga ögon Sporrar på bakbenen Dålig mentalitet Utesluter från CK/CERT Ljusa ögon Tångbett Svans som inte är korrekt ringlad och inte ligger över ryggens mittlinje (något till sidan tolereras) Mankhöjd som är mer än 1 cm under eller mer än 2 cm över idealhöjd Utan mask och utan att vara svarta på öronens insidor Klen benstomme Felaktig päls Avsaknad av alla P 1:orna Lång rygg Prisnedsättande fel Rund eller toppig skalle Rynkor i pannan För stora eller brett ansatta öron Snipigt eller kort nosparti Platta eller lösa tassar Löst rullad svans som bärs mot sidan För kort svans För långt eller kort täckhår Pälsfärg i brunt eller gult högst 3:e pris Sotig färg Mörk underull Vit svansspets Vit bröstfläck (större än en femkrona) Mjukt temperament. Stressighet Avsaknad av andra tänder än P 1:orna högst 2:a pris Fladdriga öron Egna noteringar 16