Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 www.räddabarnen.se
Barnfattigdomen ökar i 282 av Sveriges 290 kommuner. 282 kommuner 8 kommuner
Mellan 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen med 28 000 barn. 220 000 barn 248 000 barn + 28 000 barn
Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige Rädda Barnens årsrapport 2012 av Tapio Salonen
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-432-2 Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Karin Fyrk, Jan Sandberg och Sofia Hildebrand Foto: Jan Sandberg (omslag), Cleis Nordfjell, sid 13, och Amanda Sandberg, sid 16 Omslag och grafisk form: Informera Sverige Tryck: Wallén & Co Grafiska AB, 2012 Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 info@rb.se www.räddabarnen.se
Innehåll Förord... 9 Sammanfattning...10 Barnfattigdomen 2008 och 2009 nationell nivå...11 Inkomstklyftorna har ökat...12 Jämförelse med EU:s fattigdomsmått...15 Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund...17 Ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar...19 Kombinationen utländsk bakgrund och ensamstående förälder... 20 Barnfattigdomen 2008 och 2009 lokal nivå...21 Förändringar i län och kommuner...21 Förändringar på stadsdelsnivå... 25 Fotnoter...26 Bilaga...27
Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det är konstigt om man säger att man vill göra en massa saker och sedan inte gör någonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar.
Förord Citatet här bredvid kommer från enkätundersökningen Ung Röst, som Rädda Barnen genomförde under 2011 bland närmare 25 000 barn och unga i Sverige. Undersökningen gav en bred bild av deras upplevelser av frågor som rör dem själva och deras rättigheter. Bland annat visade det sig att 18 procent av de tillfrågade oroar sig för sin familjs ekonomi. 90 procent av barnen tycker dessutom att Sverige borde göra mer för att hjälpa barn och unga som lever i fattigdom. Det är ett budskap till politiker att ta fasta på. Det är nu tio år sedan Rädda Barnen för första gången uppmärksammade barnfattigdomen i Sverige. Vår allra första rapport beskrev situationen under hela 1990-talet, och visade att det var som allra sämst 1997. Sedan minskade förekomsten av barnfattigdom stadigt fram till 2007, för att sedan åter vända uppåt. Årets rapport beskriver situationen 2009, och vi ser att den negativa utvecklingen fortsätter. 248 000, eller 13 procent av Sveriges barn lever i fattigdom. Det är en ökning med 1,5 procentenheter (eller 28 000 barn) på bara ett år. Det stora flertalet barnfamiljer i Sverige har det gott ställt ekonomiskt, men de fattigaste har blivit fler och skillnaderna har ökat. Rädda Barnen arbetar idag intensivt i socialt och ekonomiskt utsatta områden runt de tre storstäderna. Vi arbetar med stöd som läxhjälp och ferieaktiviteter, men även med stöd till ungas och föräldrars eget engagemang för förändring i de egna områdena. Utanförskapet och alieneringen är tydlig. Många unga och föräldrar har tappat tron på samhället. Många hamnar permanent utanför arbetsmarknaden. Den viktigaste faktorn för att långsiktigt utrota barnfattigdomen är givetvis att skapa förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt behövs konkreta åtgärder idag i de mest utsatta områdena. En stängd vårdcentral eller en flyttad skola blir lätt en bekräftelse på känslan att man lämnats utanför. Det som verkligen kan leda till långsiktiga förändringar är en stark sammanhållen nationell handlingsplan, med fokus på de mest utsatta grupperna, som också tilldelas de nödvändiga resurserna och som följs upp under en längre tid. Men även direkta åtgärder riktade mot dem som är drabbade idag är nödvändiga. Barn till ensamstående föräldrar är bland dem som har det allra svårast och det är också i denna grupp som ökningen av barnfattigdom är allra störst. Rädda Barnen och andra har länge krävt ett samlat grepp för att säkra en accepterad miniminivå för alla barn, där träffsäkerheten i samhällets trygghetssystem blir säkerställt. Ett system med insatser som inte tar ut varandra utan ser till att alla barn och unga i Sverige garanteras en skälig levnadsstandard. Sverige har förbundit sig att se till att alla barn har en skälig levnadsstandard, oavsett var i landet man bor eller hur ens föräldrars ekonomiska situation ser ut. Barnfattigdom är ett samhällsproblem där barn riskerar att födas in, och blir kvar, i ett utanförskap. Regeringens främsta uppgift nu är att ta ett helhetsgrepp för att motverka barnfattigdomen och se till att dagens problem inte blir ett ännu större samhällsproblem i framtiden. fn:s kommitté för barnets rättigheter har uttryckt oro för och rekommenderat Sverige att åtgärda den utbredda barnfattigdomen i Sverige och de stora skillnaderna beroende på bostadsort. I höst rapporterar regeringen för femte gången till kommittén om sina åtgärder för barns rättigheter i Sverige. Rädda Barnen hoppas att vi där får se bevis för att regeringen tar Barnkonventionen på största allvar. Agneta Åhlund Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 9
Sammanfattning Rädda Barnen har sedan 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Den här skriften är en sammanfattning av den nionde rapporten i serien, författad av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, och redovisar utvecklingen till och med år 2009. Barnfattigdomen ökade kraftigt under den ekonomiska krisen i mitten av 1990-talet och nådde de högsta nivåerna år 1997, då 22,3 procent av alla barn i Sverige levde under ekonomiskt pressade villkor. Från 1997 och tio år framåt skedde en återhämtning som innebar att barnfattigdomen minskade gradvis till 10,9 procent år 2007. Under de senaste årens ekonomiska kris har barnfattigdomen åter ökat. Mellan år 2008 och 2009 ökade andelen barn som lever i ekonomisk fattigdom från 11,5 procent år 2008 till 13 procent år 2009. Det innebär att 248 000 barn levde i fattigdom år 2009 i Sverige. 1 1990-talets kris ledde till stora strukturförändringar i Sverige. Inkomstklyftorna vidgades mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barnfamiljer med invandrarbakgrund som släpat efter och vars inkomststandard inte ökat i samma utsträckning som andra hushåll. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en särställning med mycket stora ekonomiska klyftor mellan stadsdelar och med en barnfattigdom på över 50 procent i de fattigaste stadsdelarna. De senaste åren har den utvecklingen varit mer gynnsam i Stockholm, som inte längre hör till de 30 kommunerna i landet med högst barnfattigdom. I Malmö har barnfattigdomen däremot fördjupats. I den här rapporten används begrepp som ekonomisk utsatthet, knappa ekonomiska omständigheter, ekonomisk fattigdom etc. som synonymer för barnfattigdom. Här följer huvudresultaten för 2009 i årets rapport: Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,9 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,3 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund. Den grupp där barnfattigdomen ökat mest är barn till ensamstående föräldrar. Bland dem är barn- fattigdomen mer än tre gånger så vanlig (28,2 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (9,0 procent). Mer än hälften av alla barn ( 53,3 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund levde i ekonomisk fattigdom. Av barn vars föräldrar är födda i Sverige är motsvarande andel 2,7 procent. Barnfattigdomen varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner, från 3,8 procent (Täby) till 33,5 procent (Malmö). Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från 2,1 procent (Torslanda i Göteborg) till 64,3 procent (Rosengård i Malmö). Om vår mätmetod Det finns naturligtvis flera olika sätt att mäta barnfattigdom och ekonomiskt utanförskap. Inom EU används till exempel måttet 60 procent av medianinkomsten som fattigdomsbegrepp ( Risk of Poverty ). Andra kan använda ytterligare metoder. Olika metoder har olika för- och nackdelar. För Rädda Barnen har det varit av största vikt att kunna jämföra utvecklingen över tid, år från år. Förutsättningen för detta är att siffrorna ska vara så tillförlitliga som möjligt och även möjliggöra en jämförelse mellan Sveriges kommuner. Vi har valt att utgå från offentlig statistik (SCB) och utformat ett fattigdomsindex utifrån delmåtten låg inkomststandard och försörjningsstöd. Alla nio rapporter om barnfattigdomen har därför gjorts med exakt samma metod. 10 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Barnfattigdomen 2008 och 2009 nationell nivå Rädda Barnen har utformat ett fattigdomsindex utifrån två delmått: låg inkomststandard 2 och försörjningsstöd (socialbidrag). Låg inkomststandard är ett mått som utvecklats av Statistiska Centralbyrån (scb) och som beskriver i vilken mån disponibla inkomster täcker nödvändiga utgifter som boende, mat, kläder med mera. Det måttet tillsammans med försörjningsstöd utgör ett index som innebär att inkomstförhållanden under en viss miniminivå räknas som ekonomisk fattigdom. Nivån på försörjningsstödet styrs av en riksnorm som fastställs av riksdagen. Inkomststandarden 1,0 innebär att inkomsterna precis räcker till en miniminivå för skäliga levnadsomkostnader. Familjer med lägre inkomststandard än 1,0 räknas som fattiga. Mer information om Rädda Barnens fattigdomsindex finns i Tapio Salonens huvudrapport, som kan laddas ner från Rädda Barnens hemsida www.räddabarnen.se. De ekonomiska villkoren för barnfamiljerna har ändrats kraftigt de senaste 15 åren. År 1997 nådde barnfattigdomen sin högsta nivå efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, och uppgick då till 22,3 procent av alla barn i Sverige, den högsta nivån sedan mätningarnas startår 1991. Mellan 1997 och 2007 förbättrades ekonomin för de flesta barnfamiljer och barnfattigdomen sjönk gradvis till 10,9 procent år 2007. År 2008 inleddes den ekonomiska kris som fortfarande pågår. Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet ökade då något, till 11,5 procent av alla barn i Sverige. Under 2009 ökade barnfattigdomen åter med 1,5 procentenheter och uppgick till 13 procent. Det innebär att ytterligare ungefär 28 000 barn i Sverige hamnade i fattigdom under 2009. Totalt levde under året ungefär 248 000 barn under knappa ekonomiska omständigheter. 25 Procent 20 15 10 5 0 1991 1997 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 1. Andel barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 1997 och 1999 2009 i Sverige, i procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 11
När Rädda Barnen började mäta barnfattigdom år 1991 hade mer än hälften av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll försörjningsstöd (socialbidrag). Detta har gradvis förändrats och år 2009 var det något fler barn som levde i familjer med låg inkomststandard (8,6 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med försörjningsstöd (7,2 procent). Överlappningen, det vill säga barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd, var 2,9 procent under 2009. Överlappning, 2,9% Låg inkomststandard, 8,6% Försörjningsstöd (socialbidrag), 7,2% Barnfattigdomen år 2009, 13 procent av alla barn i Sverige, omfattar alltså de barn som antingen levde i familjer med låg inkomststandard eller med försörjningsstöd (8,6 procent + 7,2 procent - 2,9 procent). Överlappningen på 2,9 procentenheter dras ifrån för att dessa barn inte ska räknas in två gånger. Den största delen av ökningen mellan 2008 och 2009 skedde bland familjer med låg inkomststandard, 1,5 procentenheter, medan andelen med försörjningsstöd ökade med 0,5 procentenheter. Inkomstklyftorna har ökat Sedan 1990-talets början har inkomstklyftorna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Det beror på att inkomstutvecklingen varit stark för barnfamiljer i de högre inkomstskikten sedan krisen i mitten av 1990-talet men betydligt svagare för familjer med lägre inkomster. År 2009 hade den rikaste tiondelen (beräknat utifrån den 90:e percentilen, P90 i diagram 2) av barnfamiljerna en inkomststandard på 3,41 eller mer. År 1991 hade samma grupp 2,48 i inkomststandard. Det innebär att inkomsterna för vart och ett av dessa hushåll år 2009 skulle räcka till de nödvändigaste utgifterna för minst 3,41 familjer av samma storlek och sammansättning. 3,41 är ett gränsvärde, vilket innebär att de minst rika i den rikaste tiondelen av barnfamiljerna hade denna inkomststandard. Även medianfamiljen med barn har förbättrat sin inkomst under perioden, från en inkomststandard på 1,72 år 1991 till 2,13 år 2009. Det innebär att medianfamiljen år 2009 hade drygt dubbelt så mycket pengar att röra sig med som familjen med den lägsta godtagbara levnadsstandarden. 12 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 13
Däremot har mycket lite förändrats för den fattigaste tiondelen (den 10:e percentilen, P10 i diagram 2) av barnfamiljerna. År 1991 hade denna grupp en inkomststandard på 1,12 eller mindre att röra sig med och år 2009 var motsvarande värde 1,08. Det innebär att inkomsterna för de som hade det bäst ställt i gruppen räckte ganska precis till det allra nödvändigaste. 1,08 är ett gränsvärde. De fattigaste tio procenten av barnfamiljerna hade denna inkomststandard eller lägre. Den ekonomiska kris som inleddes år 2008 har lett till att ökningen av inkomststandard har avstannat. För den fattigaste tiondelen av barnfamiljerna minskade inkomststandarden från 1,17 år 2007 till 1,08 år 2009. 4 Gränsvärde P90 Median P10 3 2 1 0 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 Diagram 2. Jämförelse mellan olika inkomststandardnivåer för barnfamiljer åren 1991 2009. I det här avsnittet har barnfamiljer i olika inkomstskikt jämförts med varandra. Det går inte att utläsa hur många barn som finns i familjerna i de högsta och lägsta inkomstskikten, eller i medianfamiljen. 14 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Jämförelse med EU:s fattigdomsmått Rädda Barnens fattigdomsindex mäter hur många barn och familjer som hamnar under en fattigdomsgräns, utan hänsyn till inkomstspridningen. eu:s fattigdomsdefinition är ett mått på relativ fattigdom, hur stor andel av hushållen som har lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet, och fångar därför in inkomstskillnader. 2000-talets Sverige har karaktäriserats av en välståndsökning för många svenska barnfamiljer. Men samtidigt har inkomstklyftorna vuxit. Standardökningen har inte kommit alla barnfamiljer till del. Diagram 3 visar hur barnfattigdomen i Sverige har utvecklats enligt eu:s fattigdomsdefinition. I början av 1990-talet var inkomstklyftorna förhållandevis små i Sverige och därmed uppmättes en låg relativ barnfattigdom. År 1997 var barnfattigdomen i Sverige drygt 7 procent enligt eu:s fattigdomsmått medan fattigdomen enligt Rädda Barnens index var 22,3 procent. Sedan dess har inkomstskillnaderna ökat så mycket i Sverige att dessa två värden har närmat sig varandra. År 2009 levde 12,5 procent av alla barn i Sverige i familjer med inkomster som understeg 60 procent av medianinkomsten, vilket ligger nära Rädda Barnens fattigdomsindex, som visade på en barnfattigdom på 13,0 procent. Som framgår av diagram 3 har den relativa barnfattigdomen enligt eu:s fattigdomsindex framförallt ökat bland barn till ensamstående föräldrar. 35 30 25 Procent Ensamstående med barn Samtliga hushåll Sammanboende med barn 20 15 10 5 0 1991 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 3. Andel hushåll vars inkomst var under 60 procent av medianinkomsten 1991 och 1995 2009 utifrån hushållstyp. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 15
16 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund Omkring en fjärdedel av alla barn i Sverige har någon form av utländsk bakgrund, vilket definieras som att antingen de själva eller minst en av föräldrarna är född utomlands. De flesta av dessa barn är födda i Sverige. Naturligtvis finns det stora skillnader bland alla barn med utländsk bakgrund. En del barn har nyss anlänt till Sverige från krigshärjade länder, andra är födda i Sverige och har föräldrar som levt i Sverige i årtionden. Inget talar heller för att ekonomiska skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda. Det som slår igenom är svaga positioner på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. Diagram 4 visar hur barnfattigdomen förändrats under 2000-talet för barn med svensk respektive utländsk bakgrund. År 2009 levde 6,3 procent av alla barn med svensk bakgrund i en familj som antingen hade låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Detta kan jämföras med barn med utländsk bakgrund, där nästan vart tredje barn, 31,9 procent, levde under sådana förhållanden. Barnfattigdom är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund. 40 35 Procent Svenska föräldrar Utländska föräldrar 30 25 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 4. Andel barn 0 17 år som lever i ekonomisk utsatthet utifrån svensk respektive utländsk bakgrund 2000 2009. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 17
Klyftorna mellan barnfamiljer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat sedan mätningarnas startår 1991 och under hela 2000-talet. År 1991 var barnfattigdomen 2,6 gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund, år 2000 var den 4 gånger så vanlig och år 2009 var den 5 gånger så vanlig, vilket visas i tabell 1. Mellan 2007 och 2009 ökade barnfattigdomen mer bland barn med utländsk bakgrund (tre procentenheter) jämfört med barn vars båda föräldrar är födda i Sverige (en procentenhet). År Barn med svensk bakgrund Barn med utländsk bakgrund Kvot % fattiga utl./sv. barn I tusen % I tusen % 1991 171 11,3 110 29,4 2,60 1997 243 16,1 189 43,7 2,71 2000 144 9,4 152 37,7 3,99 2001 123 8,1 139 34,0 4,20 2002 117 7,7 135 32,4 4,21 2003 114 7,5 133 31,4 4,19 2004 117 7,7 135 31,6 4,10 2005 108 7,2 135 31,0 4,31 2006 93 6,3 135 30,2 4,80 2007 77 5,3 132 28,5 5,38 2008 78 5,4 142 29,5 5,46 2009 90 6,3 158 31,9 5,06 Tabell 1. Barn 0 17 år i familjer med ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund 1991, 1997 och 2000 2009. 18 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar Omkring vart femte barn i Sverige lever med en ensamstående förälder. Under 1990-talet ökade denna andel allt mer för att som högst nå 22 procent kring år 2003 2004. Därefter har utvecklingen visat tecken på att vända och år 2009 var andelen 20 procent. 3 Barnfattigdomen minskade bland barn till ensamstående föräldrar mellan år 1991, då omkring 35 procent av alla barn till ensamstående föräldrar levde i ekonomisk fattigdom, och år 2007, då andelen var 24 procent. Sedan år 2007 har barnfattigdomen ökat i alla familjetyper, men mest bland ensamstående föräldrar. År 2009 levde 28,2 procent av alla barn till ensamstående föräldrar i ekonomisk fattigdom, jämfört med 9,0 procent av alla barn till sammanboende föräldrar. Barnfattigdomen var alltså drygt tre gånger så vanlig bland barn som bodde med en av sina föräldrar. Jämfört med år 2007 har fattigdomen ökat med 3,5 procentenheter bland barn till ensamstående föräldrar och med 1,5 procentenheter bland barn till sammanboende föräldrar. 35 30 Samtliga Samboende föräldrar Ensamstående förälder 25 20 15 10 5 0 1991 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 5. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 2003 2009 med ensamstående respektive samboende föräldrar, i procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 19
Kombinationen utländsk bakgrund och ensamstående förälder Att ha invandrarbakgrund och att ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker de båda faktorerna varandra och ett markant mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften 53,3 procent av alla barn med utländsk bakgrund och en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom. Detta kan jämföras med 2,7 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Det finns tydliga skillnader även inom gruppen barn till sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund. I familjer där båda föräldrarna har utländsk bakgrund är barnfattigdomen 39,5 procent, och i familjer där endast en av föräldrarna har utländsk bakgrund lever 9,2 procent i ekonomisk fattigdom. Det mönster som tidigare noterats, att redan utsatta grupper påverkats mer av krisen de senaste åren, är tydligt även här. Enbart under det senast undersökta året, 2009, ökade barnfattigdomen med 4,3 procentenheter för barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund, medan ökningen var obetydlig, 0,4 procentenheter, bland barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. 60 Procent 50 40 30 20 10 0 Svenskfött par Svenskfödd ensamstående förälder En svensk och en utrikes född förälder Båda föräldrarna utrikes födda Utrikes född ensamstående förälder Diagram 6. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll utifrån föräldrars bakgrund och familjemönster 2009. 20 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Surahammar Katrineholm Degerfors Köping Flen Hjo Barnfattigdomen 2008 och 2009 lokal nivå Förändringar i län och kommuner Barnfattigdomens nivåer skiljer sig markant mellan och inom Sveriges län och kommuner. I de kommunbilagor som hör till Tapio Salonens rapport kan utvecklingen i varje län och kommun följas mer i detalj. Där finns exempelvis statistik som visar hur många barn i varje kommun som lever med låg inkomststandard respektive med försörjningsstöd, samt fördelningen mellan barn med svensk och utländsk bakgrund och i olika familjetyper. Rapporten med bilagor kan laddas ner från www.räddabarnen.se. Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes under 2009 i Halland (7,8 procent) och högst i Skåne (17,5 procent). Mellan 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i alla län, mest i Södermanlands län (2,7 procentenheter) och minst i Jämtlands län (0,7 procentenheter). I varje enskild kommun kan det finnas många parallella förändringstrender, till exempel in- och utflyttning eller förändringar av den lokala arbetsmarknaden. Därför kan utvecklingen av barnfattigdomen i en enskild kommun skilja sig från landet i stort och svänga kraftigt från ett år till ett annat. Från 2008 till 2009 ökade barnfattigdomen i 282 av landets 290 kommuner. Diagram 7 visar de tio kommuner där barnfattigdomen ökade mest (sämst utveckling) samt de tio kommuner där den ökade minst (bäst utveckling), mellan åren 2008 och 2009. Förändringen av andelen barn i fattigdom, antal procentenheter 6 Borgholm Hofors Ödeshög Sämst utveckling Bäst utveckling 4 Sandviken 2 0 Lysekil Dorotea Askersund Bengtsfors Lycksele Härryda -2 Bjurholm Vansbro Malung Tomelila Diagram 7. Förändringar av barnfattigdomen i de kommuner som haft bäst respektive sämst utveckling 2008 till 2009 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 21
I tabell 3 visas årets lista över de 20 kommuner med högst respektive de 20 kommuner med lägst barnfattigdom. Längst ned i denna lista finns liksom tidigare Malmö och Landskrona. Mellan år 2000 och 2009 har barnfattigdomen i Malmö minskat obetydligt, från 35,4 procent till 33,5 procent. Den nuvarande ekonomiska krisen har slagit förhållandevis hårt i Malmö, där barnfattigdomen ökade med 2,7 procentenheter mellan 2008 och 2009. Motsatt trend uppvisar Botkyrka, där barnfattigdomen minskat kraftigt under 2000-talet, från 29,6 procent år 2000 till 18,8 procent år 2009. Mellan åren 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i Botkyrka med 1,1 procentenheter, vilket är mindre än riksgenomsnittet. Merparten av de kommuner som har lägst barnfattigdom är välmående kranskommuner i storstadsregionerna, exempelvis Täby, Danderyd, Kungsbacka och Lomma. I dessa kommuner har barnfattigdomen ökat marginellt mellan 2008 2009 (ökningar på 0,2 0,5 procentenheter i de fem kommuner som har lägst barnfattigdom). Kommun Ranking 2009 Barnfattigdom % 2009 Ranking 2008 Barnfattigdom % 2008 Förändring i procentenheter Förändring i ranking Täby 1 3,8 1 3,4 0,4 0 Danderyd 2 4,1 2 3,7 0,4 0 Kungsbacka 3 4,5 3 4,0 0,5 0 Lomma 4 4,6 4 4,2 0,5 0 Knivsta 5 4,7 7 4,6 0,2 +2 Härryda 6 4,9 8 4,8 0,1 +2 Hammarö 7 4,9 5 4,3 0,6-2 Vallentuna 8 5,4 11 4,8 0,6 +3 Öckerö 9 5,5 9 4,8 0,7 0 Ekerö 10 5,5 6 4,6 1,0-4 Vaxholm 11 5,6 17 5,3 0,3 +6 Kävlinge 12 5,9 20 5,4 0,5 +8 Lerum 13 6,0 16 5,1 0,9 +3 Österåker 14 6,1 13 5,1 1,0-1 Piteå 15 6,1 14 5,1 1,0-1 Mörbylånga 16 6,2 19 5,4 0,8 +3 Bollebygd 17 6,2 15 5,1 1,2-2 Habo 18 6,3 10 4,8 1,5-8 Stenungsund 19 6,3 29 6,1 0,2 +10 Varberg 20 6,4 21 5,5 0,9 +1 Tabellen fortsätter på nästa sida. 22 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Kommun Ranking 2009 Barnfattigdom % 2009 Ranking 2008 Barnfattigdom % 2008 Förändring i procentenheter Förändring i ranking Bjuv 271 18,0 275 16,8 1,2 +4 Sorsele 272 18,2 264 15,5 2,7-8 Helsingborg 273 18,4 276 16,8 1,6 +3 Köping 274 18,4 251 14,4 4,0-23 Hällefors 275 18,6 260 15,3 3,3-15 Göteborg 276 18,7 279 17,2 1,6 +3 Botkyrka 277 18,8 281 17,7 1,1 +4 Katrineholm 278 19,1 258 15,1 4,1-20 Perstorp 279 19,5 280 17,3 2,2 +1 Torsby 280 19,6 277 16,8 2,8-3 Storfors 281 19,7 278 17,0 2,7-3 Burlöv 282 20,2 284 18,3 1,9 +2 Borlänge 283 20,3 283 18,1 2,2 0 Flen 284 20,7 274 16,7 3,9-10 Eskilstuna 285 21,5 282 18,1 3,4-3 Årjäng 286 22,3 286 20,4 1,8 0 Eda 287 23,2 288 22,5 0,8 +1 Södertälje 288 23,4 287 20,5 3,0-1 Landskrona 289 24,6 289 22,6 2,0 0 Malmö 290 33,5 290 31,1 2,4 0 Tabell 3. Barnfattigdomen år 2008 och 2009. De 20 kommuner med lägst respektive högst ranking. 4 Malmö har en särställning bland kommunerna, med högst barnfattigdom i hela Sverige. Även Göteborg hör till de kommuner i Sverige som har väldigt hög barnfattigdom, medan Stockholm har lämnat bottenlistan (plats 240 i 2009 års rankning). I det långa tidsperspektivet, under hela tidsperioden från 1991 till 2009, har barnfattigdomen ökat i Malmö från 25 till 33,5 procent. I Göteborg har den ekonomiska utsattheten minskat något under samma period, från 20 till 18,7 procent. I Stockholm har barnfattigdomen minskat från 21 till 15,3 procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 23
300 Relation till riksgenomsnittet (100) 300 Relation 275 till riksgenomsnittet (100) 275 250 250 225 200 225 200 175 Malmö Göteborg Stockholm Riket Malmö Göteborg Stockholm Riket 175 150 150 125 125 100 100 1991 1997 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Diagram 7. Utvecklingen av barnfattigdom i landets tre storstäder jämfört med 1991 riket 1997 år 1991, 2000 1997, 2001 2000 2009. 2002 Index 2003 100 = 2004 riksgenomsnittet 2005 2006 respektive 2007 år. 2008 2009 24 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Förändringar på stadsdelsnivå I Sveriges storstäder finns både landets allra minst och allra mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom dessa städer är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 64,3 procent år 2009, nästan fem gånger så hög som i riket i stort. Barnfattigdomen har i dessa områden ökat kraftigt sedan 1991 då nivån låg på 50 procent. Torslanda i Göteborg är den andra extremen, med en successivt minskande barnfattigdom som år 2009 var nere på 2,1 procent. Detta visar att utvecklingen i landets storstäder varit mycket ojämn de senaste årtiondena. Mellan 2008 och 2009 minskade barnfattigdomen bara i en av storstädernas 49 stadsdelar, Hägersten i Stockholm (-0,4 procentenheter). De största ökningarna i Stockholm skedde i Rinkeby och Skärholmen (båda +4 procentenheter). I Göteborg ökade barnfattigdomen mest i Gunnared (+4) och Biskopsgården +3,7) och i Malmö skedde de största ökningarna i Västra innerstaden (+3,6) och Hyllie (+3,4). 90 80 70 Procent 2000 2005 2007 2008 2009 60 50 40 30 20 10 5 Bromma Rinkeby Torslanda Bergsjön Limhamn-Bunkeflo Rosengård Diagram 8. Andelen barn i ekonomisk fattigdom i sex stadsdelar i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, år 2000 2009. Andelen barn med utländsk bakgrund i Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat från 31,2 procent år 1991 till 43,5 procent år 2009. Drygt fyra av tio barn i storstäderna har numera minst en utlandsfödd förälder. Samtidigt är spridningen stor mellan stadsdelar med liten andel invandrad befolkning, som Styrsö i Göteborg där endast 7 procent av barnen har utländsk bakgrund, och Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö, där 95 respektive 97 procent av alla barn har utländsk bakgrund. Det finns klara samband mellan de segregerade bostadsområdena i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i allt högre grad i miljonprogramsområden. De ökade ekonomiska klyftorna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund förstärker den redan starka ekonomiska och etniska segregationen. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 25
Fotnoter 1. Definitionen av fattigdom bygger på en kombination av delmåtten låg inkomststandard och socialbidrag (ett så kallat absolut fattigdomsmått). 2. Inkomststandarden beräknas med följande formel: Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet / (Norm för baskonsumtion + boendenorm) Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet beräknas genom att den samlade familjeinkomsten (efter skatt) relateras till hushållets storlek och sammansättning. Den disponibla inkomsten räknas då om med hjälp av en ekvivalensskala där första vuxen i familjen har värdet 1,0 och andra vuxen får värdet 0,66. Barn 0 3 år har värdet 0,48, 4 10 år värdet 0,57, barn 11 17 har värdet 0,66 och övriga i hushållet, 18 år och äldre, har värdet 0,83. Exempel: En familj med en vuxen och ett åttaårigt barn får värdet 1,0 + 0,57 = 1,57. Om familjen har en disponibel årsinkomst på 140 000 kr blir inkomsten per konsumtionsenhet (140 000)/1,57 = 89 172 kr per år. Normen för baskonsumtion bygger på två huvudposter, dels en omkostnadsdel bestående av tidigare rekommenderade utgiftsnivåer vid försörjningsstödsprövning, 1986 års normer, dels en norm för boendekostnad. 3. Flera utredningar (från bl a SCB, Socialdepartementet och Barnombudsmannen) har uppmärksammat svårigheter med att beräkna barns verkliga familjeförhållanden. Heltäckande officiell registrering saknas sedan Folk- och bostadsräkningen senast gjordes, år 1990. Jämförelser mellan olika studier indikerar att antalet barn med ensamstående föräldrar överskattas med cirka tio procent. Det är framförallt barn till ensamstående föräldrar som flyttar ihop med en ny partner, utan att paret har gemensamma barn, som blir felaktigt registrerade som barn till ensamstående. För gränskommuner till Norge, Finland och Danmark, som har omfattande arbetspendling över gränsen, kan redovisningen för låg inkomststandard vara missvisande, och leda till en överskattning av antalet barn i familjer med låg inkomststandard. 4. För gränskommuner till Norge, Finland och Danmark, som har omfattande arbetspendling över gränsen, kan redovisningen för låg inkomststandard vara missvisande, och leda till en överskattning av antalet barn i familjer med låg inkomststandard. 26 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Bilaga Barnfattigdom i landets kommuner 2008-2009 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Stockholms län 431093 437550 48778 11,3 54358 12,4 Upplands Väsby 8679 8684 810 9,3 955 11,0 Vallentuna 7771 7802 374 4,8 425 5,4 Österåker 9943 10002 504 5,1 606 6,1 Värmdö 10151 10107 692 6,8 757 7,5 Järfälla 14806 14924 1475 10 1680 11,3 Ekerö 6807 6858 311 4,6 379 5,5 Huddinge 23549 23653 2763 11,7 2988 12,6 Botkyrka 19670 19791 3481 17,7 3721 18,8 Salem 4238 4169 290 6,8 321 7,7 Haninge 17743 17845 2111 11,9 2317 13,0 Tyresö 11038 11010 705 6,4 865 7,9 Upplands-Bro 5416 5478 549 10,1 665 12,1 Nykvarn 2431 2489 121 5 170 6,8 Täby 15379 15490 527 3,4 587 3,8 Danderyd 8072 8130 302 3,7 337 4,1 Sollentuna 16082 16287 1065 6,6 1243 7,6 Stockholm 153128 157490 22072 14,4 24158 15,3 Södertälje 19043 19034 3896 20,5 4460 23,4 Nacka 21621 22174 1487 6,9 1588 7,2 Sundbyberg 6600 6923 901 13,7 1048 15,1 Solna 10250 10570 915 8,9 984 9,3 Lidingö 10242 10331 572 5,6 726 7,0 Vaxholm 2880 2942 154 5,3 165 5,6 Norrtälje 10994 10768 1025 9,3 1190 11,1 Sigtuna 9016 9112 1071 11,9 1286 14,1 Nynäshamn 5544 5487 605 10,9 737 13,4 Tabellen fortsätter på nästa sida. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 27
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Uppsala län 69452 69234 6507 9,4 7316 10,6 Håbo 5002 4976 328 6,6 351 7,1 Älvkarleby 1874 1786 190 10,1 200 11,2 Knivsta 4048 4099 185 4,6 194 4,7 Heby 2795 2702 282 10,1 326 12,1 Tierp 4180 4037 481 11,5 570 14,1 Uppsala 38738 39014 4043 10,4 4475 11,5 Enköping 8463 8396 693 8,2 835 9,9 Östhammar 4352 4224 305 7 365 8,6 Södermanlands län 55803 55657 7614 13,6 9052 16,3 Vingåker 1944 1849 223 11,5 235 12,7 Gnesta 2277 2272 230 10,1 271 11,9 Nyköping 10322 10277 967 9,4 1154 11,2 Oxelösund 1981 1941 154 7,8 178 9,2 Flen 3321 3254 555 16,7 672 20,7 Katrineholm 6640 6630 1000 15,1 1269 19,1 Eskilstuna 19594 19729 3545 18,1 4248 21,5 Strängnäs 7080 7110 767 10,8 843 11,9 Trosa 2644 2595 173 6,5 182 7,0 Östergötlands län 87098 86840 10563 12,1 12036 13,9 Ödeshög 1107 1055 99 8,9 146 13,8 Ydre 733 706 51 7 62 8,8 Kinda 2102 2044 216 10,3 238 11,6 Boxholm 1067 1030 105 9,8 116 11,3 Åtvidaberg 2477 2435 190 7,7 223 9,2 Finspång 4003 4049 368 9,2 461 11,4 Valdemarsvik 1439 1397 126 8,8 160 11,5 Linköping 28959 29142 3609 12,5 4020 13,8 Norrköping 26604 26731 4137 15,6 4721 17,7 Söderköping 3048 3007 204 6,7 258 8,6 Motala 8649 8466 868 10 979 11,6 Vadstena 1403 1347 113 8,1 124 9,2 Mjölby 5507 5431 477 8,7 528 9,7 28 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Jönköpings län 72372 71404 6574 9,1 7499 10,5 Aneby 1389 1313 186 13,4 185 14,1 Gnosjö 2232 2167 176 7,9 229 10,6 Mullsjö 1659 1603 130 7,8 132 8,2 Habo 2748 2762 132 4,8 174 6,3 Gislaved 6723 6573 647 9,6 743 11,3 Vaggeryd 2978 2934 250 8,4 300 10,2 Jönköping 26213 26130 2622 10 2869 11,0 Nässjö 6293 6179 652 10,4 793 12,8 Värnamo 7173 7033 436 6,1 520 7,4 Sävsjö 2348 2345 235 10 289 12,3 Vetlanda 5634 5510 469 8,3 528 9,6 Eksjö 3172 3126 251 7,9 295 9,4 Tranås 3810 3729 388 10,2 442 11,9 Kronobergs län 37559 37403 3536 9,4 4300 11,5 Uppvidinge 1916 1863 162 8,5 209 11,2 Lessebo 1764 1755 203 11,5 256 14,6 Tingsryd 2352 2231 220 9,4 251 11,3 Alvesta 3975 3921 365 9,2 451 11,5 Älmhult 3257 3262 231 7,1 280 8,6 Markaryd 1881 1835 204 10,8 264 14,4 Växjö 16808 17045 1837 10,9 2216 13,0 Ljungby 5606 5491 314 5,6 373 6,8 Kalmar län 45120 44317 3932 8,7 4631 10,4 Högsby 1104 1070 169 15,3 188 17,6 Torsås 1383 1368 123 8,9 157 11,5 Mörbylånga 2867 2850 155 5,4 176 6,2 Hultsfred 2596 2456 311 12 298 12,1 Mönsterås 2608 2517 173 6,6 214 8,5 Emmaboda 1751 1649 153 8,7 158 9,6 Kalmar 11969 12020 1092 9,1 1283 10,7 Nybro 3676 3568 270 7,3 356 10,0 Oskarshamn 5241 5134 299 5,7 335 6,5 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 29
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Kalmar län forts. Västervik 6838 6725 693 10,1 791 11,8 Vimmerby 3200 3137 332 10,4 414 13,2 Borgholm 1887 1823 162 8,6 261 14,3 Gotlands län 10950 10771 1174 10,7 1303 12,1 Gotland 10950 10771 1174 10,7 1303 12,1 Blekinge län 29932 29574 2709 9,1 3203 10,8 Olofström 2517 2403 173 6,9 227 9,4 Karlskrona 12911 12877 1187 9,2 1429 11,1 Ronneby 5356 5290 578 10,8 640 12,1 Karlshamn 5871 5809 465 7,9 557 9,6 Sölvesborg 3277 3195 306 9,3 350 11,0 Skåne län 249689 250897 39445 15,8 43910 17,5 Svalöv 3010 3019 345 11,5 387 12,8 Staffanstorp 5466 5496 371 6,8 457 8,3 Burlöv 3644 3690 667 18,3 747 20,2 Vellinge 7944 7974 490 6,2 544 6,8 Östra Göinge 2870 2747 256 8,9 308 11,2 Örkelljunga 1949 1930 238 12,2 275 14,2 Bjuv 3395 3382 570 16,8 608 18,0 Kävlinge 6966 7043 377 5,4 419 5,9 Lomma 5184 5342 216 4,2 248 4,6 Svedala 4859 4866 345 7,1 406 8,3 Skurup 3397 3320 369 10,9 410 12,3 Sjöbo 3673 3623 380 10,3 408 11,3 Hörby 3050 2963 454 14,9 468 15,8 Höör 3332 3333 324 9,7 332 10,0 Tomelilla 2527 2497 362 14,3 332 13,3 Bromölla 2540 2509 208 8,2 251 10,0 Osby 2595 2552 246 9,5 305 12,0 Perstorp 1464 1461 254 17,3 285 19,5 Klippan 3356 3294 403 12 421 12,8 30 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Skåne län forts. Åstorp 3482 3472 561 16,1 617 17,8 Båstad 2542 2493 265 10,4 271 10,9 Malmö 54482 56016 16934 31,1 18744 33,5 Lund 20442 20560 2072 10,1 2247 10,9 Landskrona 8223 8319 1858 22,6 2049 24,6 Helsingborg 25564 25704 4301 16,8 4733 18,4 Höganäs 5205 5164 358 6,9 399 7,7 Eslöv 7024 7020 762 10,8 864 12,3 Ystad 5101 5058 370 7,3 424 8,4 Trelleborg 8768 8708 1007 11,5 1203 13,8 Kristianstad 16141 16125 2197 13,6 2588 16,0 Simrishamn 3424 3324 384 11,2 428 12,9 Ängelholm 7854 7802 452 5,8 577 7,4 Hässleholm 10216 10091 1049 10,3 1155 11,4 Hallands län 63991 63777 4294 6,7 4952 7,8 Hylte 2262 2227 236 10,4 264 11,9 Halmstad 18096 17961 1404 7,8 1682 9,4 Laholm 4739 4660 427 9 530 11,4 Falkenberg 8574 8484 832 9,7 876 10,3 Varberg 11889 11916 653 5,5 760 6,4 Kungsbacka 18431 18529 742 4 840 4,5 Västra Götalands län 322490 321004 35929 11,1 40174 12,5 Härryda 8906 8911 424 4,8 433 4,9 Partille 8278 8282 509 6,1 577 7,0 Öckerö 2877 2835 138 4,8 156 5,5 Stenungsund 5692 5636 348 6,1 357 6,3 Tjörn 3039 2968 221 7,3 256 8,6 Orust 2947 2876 214 7,3 263 9,1 Sotenäs 1591 1555 124 7,8 139 8,9 Munkedal 2107 2057 279 13,2 288 14,0 Tanum 2275 2237 247 10,9 275 12,3 Dals-Ed 927 889 129 13,9 132 14,8 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 31
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Västra Götalands län forts. Färgelanda 1399 1372 165 11,8 183 13,3 Ale 6577 6504 506 7,7 549 8,4 Lerum 10027 9905 516 5,1 595 6,0 Vårgårda 2568 2499 254 9,9 288 11,5 Bollebygd 1911 1909 97 5,1 119 6,2 Grästorp 1268 1240 117 9,2 139 11,2 Essunga 1159 1130 122 10,5 151 13,4 Karlsborg 1239 1206 89 7,2 112 9,3 Gullspång 944 902 156 16,5 151 16,7 Tranemo 2502 2425 175 7 189 7,8 Bengtsfors 1735 1668 270 15,6 258 15,5 Mellerud 1786 1686 289 16,2 279 16,5 Lilla Edet 2802 2704 349 12,5 392 14,5 Mark 7506 7373 574 7,6 661 9,0 Svenljunga 2156 2115 215 10 271 12,8 Herrljunga 1924 1888 146 7,6 168 8,9 Vara 3176 3098 224 7,1 276 8,9 Götene 2900 2848 210 7,2 274 9,6 Tibro 2247 2192 222 9,9 269 12,3 Töreboda 1813 1788 215 11,9 244 13,6 Göteborg 94328 95443 16179 17,2 17891 18,7 Mölndal 13695 13777 831 6,1 891 6,5 Kungälv 9072 9087 576 6,3 631 6,9 Lysekil 2774 2663 354 12,8 324 12,2 Uddevalla 10673 10605 1156 10,8 1308 12,3 Strömstad 2194 2169 278 12,7 311 14,3 Vänersborg 7780 7666 728 9,4 791 10,3 Trollhättan 11765 11719 1654 14,1 1894 16,2 Alingsås 8043 8064 609 7,6 744 9,2 Borås 21003 20988 2307 11 2643 12,6 Ulricehamn 4801 4724 404 8,4 446 9,4 Åmål 2452 2358 367 15 395 16,8 Mariestad 4687 4572 383 8,2 453 9,9 Lidköping 7941 7879 495 6,2 544 6,9 32 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Västra Götalands län forts. Skara 3875 3753 356 9,2 366 9,8 Skövde 10102 10079 653 6,5 845 8,4 Hjo 1798 1752 118 6,6 184 10,5 Tidaholm 2641 2518 243 9,2 294 11,7 Falköping 6588 6490 694 10,5 775 11,9 Värmlands län 53118 52031 6451 12,1 7087 13,6 Kil 2561 2531 288 11,2 343 13,6 Eda 1633 1566 367 22,5 364 23,2 Torsby 2197 2151 370 16,8 422 19,6 Storfors 858 843 146 17 166 19,7 Hammarö 3586 3585 155 4,3 175 4,9 Munkfors 667 651 110 16,5 112 17,2 Forshaga 2601 2511 268 10,3 303 12,1 Grums 1826 1750 258 14,1 264 15,1 Årjäng 1997 1967 408 20,4 438 22,3 Sunne 2754 2626 299 10,9 312 11,9 Karlstad 15728 15635 1627 10,3 1849 11,8 Kristinehamn 4515 4422 565 12,5 616 13,9 Filipstad 1911 1832 263 13,8 301 16,4 Hagfors 2183 2109 327 15 361 17,1 Arvika 4988 4873 609 12,2 679 13,9 Säffle 3113 2979 391 12,6 382 12,8 Örebro län 57111 56610 7127 12,5 8246 14,6 Lekeberg 1543 1543 130 8,4 139 9,0 Laxå 1068 1021 63 5,9 91 8,9 Hallsberg 3183 3111 285 9 363 11,7 Degerfors 1923 1817 190 9,9 253 13,9 Hällefors 1310 1276 200 15,3 237 18,6 Ljusnarsberg 882 827 135 15,3 145 17,5 Örebro 27723 27907 4219 15,2 4702 16,8 Kumla 4765 4699 386 8,1 505 10,7 Askersund 2189 2125 174 7,9 162 7,6 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 33
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Örebro län forts. Karlskoga 5701 5605 473 8,3 613 10,9 Nora 2171 2116 286 13,2 318 15,0 Lindesberg 4653 4563 586 12,6 718 15,7 Västmanlands län 50981 50716 6338 12,4 7295 14,4 Skinnskatteberg 857 806 100 11,7 102 12,7 Surahammar 2120 2041 180 8,5 260 12,7 Kungsör 1745 1686 161 9,2 203 12,0 Hallstahammar 3084 3086 293 9,5 392 12,7 Norberg 1124 1094 146 13 180 16,5 Västerås 28097 28116 3675 13,1 4023 14,3 Sala 4268 4181 495 11,6 549 13,1 Fagersta 2282 2267 289 12,7 315 13,9 Köping 4751 4802 686 14,4 885 18,4 Arboga 2653 2637 313 11,8 386 14,6 Dalarnas län 54798 53946 6509 11,9 7188 13,3 Vansbro 1347 1338 168 12,5 150 11,2 Malung 1943 1922 300 15,4 275 14,3 Gagnef 2280 2222 163 7,1 177 8,0 Leksand 2998 2936 243 8,1 253 8,6 Rättvik 1959 1883 190 9,7 210 11,2 Orsa 1378 1320 198 14,4 225 17,0 Älvdalen 1385 1350 217 15,7 229 17,0 Smedjebacken 2008 1979 177 8,8 240 12,1 Mora 3926 3852 320 8,2 376 9,8 Falun 11557 11435 1219 10,5 1318 11,5 Borlänge 10086 10125 1826 18,1 2054 20,3 Säter 2220 2143 140 6,3 171 8,0 Hedemora 2951 2846 290 9,8 344 12,1 Avesta 4014 3876 472 11,8 474 12,2 Ludvika 4746 4719 586 12,3 692 14,7 34 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Gävleborgs län 53870 53147 6582 12,2 7842 14,8 Ockelbo 1151 1114 134 11,6 163 14,6 Hofors 1907 1867 220 11,5 322 17,2 Ovanåker 2194 2141 176 8 249 11,6 Nordanstig 1917 1843 270 14,1 305 16,5 Ljusdal 3610 3572 522 14,5 555 15,5 Gävle 18677 18682 2206 11,8 2647 14,2 Sandviken 7211 7195 839 11,6 1106 15,4 Söderhamn 4828 4617 699 14,5 750 16,2 Bollnäs 5002 4860 571 11,4 675 13,9 Hudiksvall 7373 7256 945 12,8 1070 14,7 Västernorrlands län 48022 47376 4904 10,2 5449 11,5 Ånge 1975 1893 267 13,5 285 15,1 Timrå 3915 3834 375 9,6 443 11,6 Härnösand 4776 4744 569 11,9 603 12,7 Sundsvall 19029 19053 2010 10,6 2281 12,0 Kramfors 3464 3291 386 11,1 410 12,5 Sollefteå 3743 3628 463 12,4 462 12,7 Örnsköldsvik 11120 10933 834 7,5 965 8,8 Jämtlands län 24882 24414 2478 10 2622 10,7 Ragunda 1042 1003 111 10,7 109 10,9 Bräcke 1409 1330 209 14,8 206 15,5 Krokom 3306 3341 274 8,3 311 9,3 Strömsund 2258 2111 356 15,8 361 17,1 Åre 2113 2092 216 10,2 224 10,7 Berg 1449 1390 160 11 165 11,9 Härjedalen 1858 1793 215 11,6 215 12,0 Östersund 11447 11354 937 8,2 1031 9,1 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 35
Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll 2008 2009 antal % antal % Västerbottens län 51708 50870 4519 8,7 4906 9,6 Nordmaling 1423 1375 149 10,5 156 11,3 Bjurholm 501 483 92 18,4 82 17,0 Vindeln 1072 1010 89 8,3 86 8,5 Robertsfors 1402 1376 118 8,4 133 9,7 Norsjö 852 831 57 6,7 76 9,1 Malå 682 653 88 12,9 91 13,9 Storuman 1167 1125 131 11,2 135 12,0 Sorsele 471 473 73 15,5 86 18,2 Dorotea 503 495 83 16,5 80 16,2 Vännäs 1906 1861 103 5,4 140 7,5 Vilhelmina 1480 1452 174 11,8 208 14,3 Åsele 588 566 65 11,1 65 11,5 Umeå 22585 22524 1813 8 1981 8,8 Lycksele 2459 2381 322 13,1 314 13,2 Skellefteå 14617 14265 1162 7,9 1273 8,9 Norrbottens län 48368 47050 4064 8,4 4474 9,5 Arvidsjaur 1201 1167 137 11,4 141 12,1 Arjeplog 524 506 50 9,5 65 12,8 Jokkmokk 918 874 98 10,7 114 13,0 Överkalix 579 556 80 13,8 78 14,0 Kalix 3258 3116 316 9,7 331 10,6 Övertorneå 931 905 126 13,5 152 16,8 Pajala 1121 1086 117 10,4 133 12,2 Gällivare 3390 3264 280 8,3 302 9,3 Älvsbyn 1681 1610 190 11,3 190 11,8 Luleå 14328 14088 1203 8,4 1289 9,1 Piteå 8338 8116 423 5,1 492 6,1 Boden 5457 5297 454 8,3 517 9,8 Haparanda 1938 1878 264 13,6 312 16,6 Kiruna 4704 4587 326 6,9 358 7,8 36 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39 Sundbyberg Telefon: 08-698 90 00 Fax: 08-698 90 10 info@rb.se www.räddabarnen.se Plus/bankgiro 90 2003-3