Fel! Hittade inga poster för inne hållsförteckning. SAMRÅD. Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget i Landskrona

Fel! Hittade inga poster för inne hållsförteckning. SAMRÅD Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget i Landskrona Byggnadsnämnden och Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen 20

2

Bevarandeprogram för området kring Kvarntorget i Landskrona Antaget av Byggnadsnämnden xxxx 20

Innehåll Förord Inledning Kvarntorgsområdet 7 Historik 7 -Vagnmän 8 -Gårdarna delas -Lantbebyggelse i staden -Stadsbebyggelse -Gator och vägar Verksamheter i Kvarntorgsområdet 2 Bevarandevärda miljöer i Kvarntorgsområdet Plorren Kvarntorget Gator och grönt Karaktärsdrag värda att vårda 7 Byggnadsvård 8 - fönster - dörrar 2 - fasader 22 - tak 22 - detaljer 2 Vad säger lagen? 2 Kulturhistorisk värdering 2 Regler för Kvarntorgsområdet 2 Ordlista 27 Litteratur 28 Bebyggelsen i Kvarntorgsområdet kvartersvis 2

Förord Arbetet med bevarandeprogrammet påbörjades av förra stadsantikvarien Örjan Ekström som även har gjort en inventering och värdering av alla hus i området. Programmet har därefter kompletterats med bland annat avsnitt om gatumiljön och byggnadsvård. Stadsdelsföreningen Kvarntorgets Vänner och fastighetsägarna runt Kvarntorget har med stort intresse och entusiasm bidragit med fakta om husen. Speciellt kan nämnas Gunilla Stibe och Lars- Göran Larsson. Kvarntorgsborna Erik Larsson och Arne Andersson har också bidragit med kunskaper. Antikvarie Elisabeth Lundin på Landskrona museum och Carita Hermansson på museets Minnesbank har medverkat med kunskaper och fakta. Till dessa riktas att varmt tack! Bevarandereglerna för kvarntorgsområdet kan idag anses vara otillräckliga. Byggnadsnämnden har därför beslutat att uppdatera och förtydliga gällande regler i form av ett nytt bevarandeprogram med foto och beskrivning på varje hus. Gerd Bernström Ordförande i Byggnadsnämnden Roy Wernberg Vice ordförande i Byggnadsnämnden Per Fredrik von Platen Tf Stadsarkitekt Lena Hector Stadsantikvarie

Inledning Landskrona har med sin mer än 00-åriga historia ett rikt byggnadskulturarv. Detta kulturarv är en tillgång och resurs och bör därför på bästa möjliga sätt bevaras och användas. I Landskrona finns flera stadsdelar där husen är så präglade av den tid då de byggdes att de bildar sammanhållna kulturmiljöer av särskilt stort värde. I dessa stadsdelar krävs extra stor hänsyn till det befintliga, utan att eftersätta vår tids krav på arkitektur, miljö, teknik och ekonomi. En av dessa stadsdelar är området kring Kvarntorget. Miljön kring Kvarntorget med angränsade kvarter är unik, inte bara för Landskrona. Detta gör naturligtvis att bevarande av kvarntorgsområdet är mycket angeläget. De enskilda husen har inte alltid högsta kulturmiljövärde, men tillsammans bildar de en ovanligt karaktärsfull helhet. Man kan säg att stadsdelen har gjort en klassresa. Den har utvecklats från att vara ett område för stadens fattigaste till att bli ett högstatusområde där det idag är attraktivt att bo. Avsikterna med framtagandet av ett nytt bevarandeprogram är flera; - Att öka kunskaperna om de kulturhistoriska värdena i området hos fastighetsägarna och hos landskronaborna. - Att lyfta fram och tydliggöra värdena i denna levande kulturmiljö. - Att vara en del av beslutsunderlaget för byggnadsnämndens ärendehantering i bygglovsfrågor - Att utgöra underlag för framtida detaljplanearbete Kvarntorgsområdet finns tidigare upptaget i Bevaringsplan II som antogs 8. Bevaringsplan antagen 77, och Bevaringsplan II, antagen 8 utgör de Bevaringsplaner som finns för Landskrona stad. Den formella uppdragsgivaren var då ursprungligen Landskronas Saneringskommitté, ett namn som troligen avspeglar den dåvarande attityden till bevarandefrågorna. Intresset för och synen på det kulturella värdet av äldre bebyggelse har ökat avsevärt sedan dess. Antagandet av de två Bevaringsplanerna har i hög grad bidragit till detta bevarandeprogram. Kvarntorgets läge i Landskrona

Kvarntorgsområdet Det är ibland lite oklart vilka hus som kan betraktas tillhöra kvarntorgsområdet. Nedanstående karta har utformats av en arbetsgrupp inom föreningen Kvarntorgets vänner. Husen inom den röda linjen är de äldsta. Om man tar med husen inom den blå linjen får man även med hus från ca 20 till 0-talen. Det gjorda urvalet omfattar ytterligare några hus som kan anses tillhöra området. Historik Större delen av kvarntorgsområdet blev bebyggt under årtiondena närmast efter 800-talets mitt. Några av vagnmansgårdarna i östra delen av Sankt Erik och västra delen av Sankt Olov har dock anor från 700-talet, då bebyggelsen utefter infartsgatorna började växa fram. På en karta från 8 är flera hus vid Vagnmansgatan markerade, och dessutom några få vid Bytaregatan. Till de hus som finns med på denna karta hör troligen huset på tomt nr i kv. Biskopen och huset på tomt nr 22 i kv. Sankt Erik, vilka båda är av en ålderdomlig typ. Stora Norregatan gör strax norr om den medeltida stadens nordgräns en sväng åt öster, vilket säkert beror på den här tidigare belägna Sankt Jörgens sjö och sankmarkerna runt denna. Norregatan fortsätter norrut och övergår i landsvägen till Tullstorp och Säby, medan landsvägen till Helsingborg viker av mot nordväst, norr om det tidigare sanka område som numera genomskärs av Föreningsgatan. Den del av den gamla vägen till Helsingborg som ligger närmast Norregatan är den nuvarande Vagnmansgatan. Föreningsgatan, som öster om Norregatan med största sannolikhet är den gamla vägen till Malmö, bildar rät vinkel med Norregatan, vilket man kan se på de äldsta bevarade kartorna. 7

Med utgångspunkt från vagnmansgårdarna och bebyggelsen vid infartsvägarna har området runt Kvarntorget vuxit fram utan påverkan av stadsplaner eller bestämda regler. Som stadsbyggnad är området därmed på ett sätt mera medeltidsmässigt än den utstakade stadsplanen i medeltidsstaden Landskrona. Det har den naturvuxna stadens oregelbundet formade kvarter och smala krokiga gator. Och bebyggelsen består av den för Landskronas infartsgator så karaktäristiska typen med envånings radhus. Oftast är dessa hus uppförda i tegel och putsade i gråvitt eller en mörkare grå kulör. I några fall har putsen fått en klarare och mera mättad kulör, vilket ibland kan liva upp gatubilden. Några av husen har ännu kvar tegeltak med enkupiga gula tegelpannor med synliga skällningar. Dessvärre har den ursprungliga takbeklädnaden ibland bytts ut mot röda tegelpannor, eller t o m till betongtakpannor. Till områdets helhetskaraktär bidrar också den traditionella utformningen av fönster och dörrar. De ursprungliga fönstren var spröjsade med - eller -rutor. Och de gamla ytterdörrarna var ofta försedda med ett smalt liggande fönster ovanför själva dörren. Vagnmän Bebyggelsen kring Kvarntorget har gamla anor. Redan på Lars Lindbloms karta från 7 finns ett 20-tal tomter markerade. De låg längs Vagnmansgatan och vidare ner i Stora Norregatan fram till den nuvarande Föreningsgatan. Flertalet låg längs Norregatan. Av det fastighetsregister som är kopplat till Lindbloms karta framgår att fem av tomterna tillhörde medlemmar i det gamla vagnmansskrået. Vagnmännen kan betraktas som föregångare till dagens budfirmor, och hade alltså hand om transporterna i staden. Genom skrålagstiftningen hade de i princip monopol på transporterna av gods inom staden, men i viss mån också till och från Landskrona. Den verksamhet som vagnmännen bedrev krävde givetvis möjlighet att stalla upp hästar men också att kunna köra in hästar och gods under tak. Parallellt med körslorna drev man jordbruk på mark som arrenderades ut av staden. Detalj av Lars Lindbloms landskronakarta från 7 8

Gårdarna som byggdes hade ofta den traditionella skånska fyrlängade gården som förebild, dvs med bostadshuset mot vägen och vagnslider och andra uthus mot den kringbyggda gården. Genom en körport kom man in på gården. Till skillnad från den rena landsbygden, där gårdarna låg relativt fria, måste man här anpassa sig till ett mindre utrymme. Gårdarna lades därför tätt intill varandra längs gatan. Anledningen till att vagnmännen kom att koncentreras till detta område var troligen dels den nära tillgången på betesmark och dels närheten till stadsporten. Vägarna till Malmö och Helsingborg strålade ju samman vid Norreport. De övriga gårdarna i området beboddes av hantverkare, och någon var handelsman. Kvarnen som än i dag står på Kvarnbacken hörde till mjölnaren som bodde strax intill. Kvarnen byggdes strax före 70, årtalet 7 är inskuret i en bjälke. De äldre kopparsticken visar flera kvarnar runt Landskrona, men den som står på Kvarnbacken är den enda som finns kvar. Kanske tack vare de svenskamerikaner med rötter i Landskrona som donerade pengar till möllans bevarande på 20-talet. Gårdarna delas De delar av kvarntorgsområdet som idag ter sig mest genuina och ålderdomliga kom att bebyggas relativt sent i förhållande till vagnmansgårdarna. Från 800-talets första decennier finns uppgifter om hur en vagnmansgård i kv Biskopen börjar delas och försäljas i mindre lotter till andra människor i staden. Det gäller fastigheten Norre Värn 27 som också finns utmärkt på Lindbloms karta. Det tycks främst ha varit mindre bemedlade människor som här fick sina bostäder. Successivt växte bebyggelsen fram i kvarteren Biskopen, Bikupan, Ganymedes och Salpeterladan. Detta skedde huvudsakligen under tiden 80 880 i samband med att Landskronas industriella uppsving tar sin början.

Lantbebyggelse i staden De små hus som uppfördes på 80-80 talen var av traditionellt utseende. Man använde sig av traditioner från tidigare generationers byggande. Byggnadsritningar var mycket sällsynta för den mindre bebyggelsen. Man får gå till brandförsäkringshandlingarna om man vill få en uppfattning om hur husen såg ut i begynnelsen. Ofta är det bara husens ytterväggar som är uppförda i riktigt bränt tegel. Mellanväggar som inte skulle ha någon bärande funktion murades av lerstenstegel. Detta tegel brändes aldrig utan användes som byggmateriel efter att ha torkat i solen. Husen var från början bara bebodda på bottenvåningen. Ibland tog man övervåningen i bruk under sommaren. Under övriga årstider användes den endast som förvaringsutrymme. Husens planlösningar var av mycket ålderdomligt slag och de hade använts under lång tid i lantbebyggelsen. Man byggde antingen ett mindre hus med dörren placerad vid ena gavelväggen, eller ett större där dörren placerades mitt på huset. Det mindre huset kan sägas motsvara den på landet vanliga enkelstugan. Innanför dörren fanns ett litet vindfång med dörr till ett rum. Från vindfånget kom man också ut på gården genom en korridor. Det större huset har parstugan som idé. Från vindfånget kunde man nå rum på ömse sidor. Korridoren ut till gården fanns även i de större husen. Oftast bodde flera familjer i dessa hus. Från början hade alla hus tak med gult handslaget enkupigt tegel. Teglet lades direkt på takstolens läkter utan undertak. Man såg alltså takpannornas undersidor från vinden. Det handslagna teglet var ofta lite skevt och det ledde till att det inte alltid var helt tätt. Därför brukade man stryka kalkbruk i skarvarna. Bruket hjälpte också till att hålla pannorna på plats när det stormade. Mot gatan fick husen ett ganska likartat utseende. Även om detaljer hela tiden varierades efter den enskildes tycke och smak samt ekonomiska förutsättningar så gav bebyggelsen ett mycket enhetligt intryck. Fönstren bestod av två halvor (lufter/bågar) och de var indelade med två spröjsar på traditionellt sätt. Dörren var inåtgående och bestod av två halvor. Över dörrpartiet fanns ofta ett lågt ljusinsläpp, även det försett med spröjsar. Dörrar och fönster målades alltid med oljefärg. Kulören var som regel mörkt grönt eller brunt. Väggarna var putsade med kalkbruk och målade med kalkfärg i bleka kulörer. Man strävade alltid efter att ge ytterväggen en slät yta. Däremot kunde man skönja oregelbundenheter i det underliggande murverket. Stadsbebyggelse Området har under 700-talet och större delen av 800-talet legat som en ö utanför den egentliga stadsbebyggelsen. Det är inte förrän vid sekelskiftet som den mer stadsmässiga bebyggelsen börjar närma sig Kvarntorgsområdet. Till en början sker det längs Infartsgatan eller nuvarande Eriksgatan, men också Föreningsgatan börjar få en alltmer sammanhållen stadsmässig karaktär. Flervåningshus byggs t ex i kv S:t Göran. Husen visar tydligt på de skillnader som fanns mellan den folkliga arkitekturen på värnarna och den reglerade stadens arkitektur som nu på allvar börjar konkurrera om kvartersmarken. I kvarteren mellan Stora Norregatan och Regeringsgatan uppförs några hyreshus kring sekelskiftet men den egentliga utbyggnaden låter vänta på sig till 0-talet och senare. Då byggs t ex kv Berzelius efter ritningar av stadsarkitekten Frans Ekelund.

Häradskarta Kvarntorget karta 0 Gator och vägar Som tidigare nämnts så ligger kvarntorgsområdet i det vägkors som förband Landskrona med såväl Malmö som Helsingborg. Från nuvarande Föreningsgatan gjorde den gamla vägen en kraftig krök för att ledas upp mot nuvarande Vagnmansgatan och vidare mot Helsingborg. Föreningsgatans sträckning stammar från 00-talets början. Innan dess var området sankt och lämpade sig inte för exploatering. Det har också visat sig att kyrkogården till det medeltida Sankt Jörgens Hospital varit förlagt till just detta parti. Vid upprepade arkeologiska undersökningar i samband med gatugrävningar har man påträffat ett hundratal medeltida gravar. Inne i kvarntorgsområdet var gatorna obelagda ända in i relativt sen tid. Trottoarerna är delvis belagda med de typiska gamla klinkerna. I området har också funnits några vattenpumpar. En av dem placerades i Bytaregatans mynning vid Vagnmansgatan.

Verksamheter i kvarntorgsområdet Idag är kvarntorgsområdet ett renodlat bostadsområde. Förr fanns här en hel del olika verksamheter som gjorde att området i stort sett var självförsörjande. Här kunde man införskaffa de flesta dagligvaror i speceriaffärer och bageri. I området fanns flera mangelbodar och på Vagnmansgatan fanns toffelmakare, bageri, bortsbinderi och Trädgårdsbaren som hade både kiosk och servering. Längs med Stora Norregatan låg vagnmansgårdarna och här fanns även ett skomakeri. I hörnet Stora Norregatan och Sankt Olovsgatan låg en smedja i ett hus som numera är rivet. Till området levererades fisk från fiskargummor i Borstahusen och från Krönleins bryggeri kördes dricka ut med häst och vagn. Brödutkörning på Vagnmansgatan. Okänt årtal. Korsningen Stora Norregatan och Föreningsgatan. Hilda Lindqvists affär. 2 2

Bevarandevärda miljöer i kvarntorgsområdet Miljön kring Kvarntorget med angränsade kvarter är unik, inte bara för Landskrona. Det finns inte många så välbevarade områden med genuin skånsk bebyggelse kvar på andra håll. Detta gör naturligtvis att bevarande av kvarntorgsområdet är än angelägnare. Vid till- och ombyggnader är det därför mycket viktigt att bevarandeintressena ställs i centrum. Redan tidigt uppmärksammade man vikten av detta. I bevaringsplanen från ägnas området stort intresse och det är i många fall de rekommendationer som då gavs som medfört att förändringarna inte drivits alltför långt. Man sa t ex att takkupor inte fick byggas åt gatusidan. Huvudsakligen har detta inte heller skett, vilket har haft en stor betydelse för helhetsintrycket. En annan sak som man noterade var att det gula takteglet hade börjat bytas ut mot rött. Denna trend har varit svår att stoppa bl. a. på grund av att det är svårt att skaffa gult taktegel. Vad gäller snickerierna så har naturligtvis fönsterbyten skett men i de flesta fall har formen behållits. Dörrarna har i högre utsträckning förändrats och då har också det karaktäristiska överljusfönstret tyvärr försvunnit. På grund av att husen är små har man medgett byggandet av kupor på husens gårdssidor i kvarteren närmast Kvarntorget och mot kvarterens inre. Ibland har kuporna blivit för stora och dåligt anpassade. Mot gårdarna har också andra fasadmaterial använts. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att husens baksida hör till den samlade miljön och bör behandlas med samma omsorg som framsidan av huset. Så här skrev Selma Lagerlöf 888 : Ni vet förresten, hur det ser ut därute på värnarna. Fult är der och dålig stenläggning och hus som äro så märkvärdigt små, men ändå kunna rymma så mycken fattigdom. Man gör klokt om man talar om något trefligt då man går der. Eller kanske man gjorde klokare i att vara tyst och riktigt se sig omkring hvem vet? (Ur Officiell vägvisare till Verldsutställningen i Landskrona 888.)

Kvarntorget Plorren Namnet Plorren kommer av att området här tidigare var sankt och fungerade som avskrädeshög och gödselstack. Bebyggelsen kring Kvarntorget har sin baksida vänd mot torget med sina gårdshus, häckar och träplank. Här ligger även det s.k. kattahuset med sitt speciella takfall. Kvarntorget inramas av hamlade lindar som även skärmar av mot den breda Stora Norregatan. Kvarntorget fungerar som ett lummigt stadsrum och här finns en lekplats och en stenbelagd rundad yta som kantas av sittbänkar. Miljön här är småskalig och brokig och bidrar starkt till kvarntorgsområdets karaktär.

Gator och grönt Områdets gator och de öppna platsbildningarna är viktiga delar av kulturmiljön i kvarntorgsområdet. Gatustrukturen har den naturvuxna stadens oregelbundet formade kvarter och smala krokiga gator. Husen ligger i liv med gatan, vissa med låg sockel med endast en stenhäll som trappsteg medan andra har några trappsteg upp till entrédörren. Gatorna är framförallt belagda med asfalt, men vissa partier har gatsten som till exempel hörnet Stora Norregatan/ Vagnmansgatan där det ligger gatsten i bågmönster. Vagnmansgatan är belagd med gatsten. Markbeläggning saknades från början och ytorna var grusade. Idag är de flesta trottoarer i området klinkerklädda medan några fortfarande är grusade. I området finns även äldre gatlyktor bevarade.

Kvarntorgsområdet rymmer även en hel del grönska. I kvarteren Kvarnberget och Kvarnen med hus uppförda på 20-talet är trädgårdarna större och här finns fruktträd och inramande häckar. Vid väderkvarnen finns en större gräsyta. Även inne i de äldre delarna av Kvarntorgsområdet finns häckar längs staket och vid plank och även rosor vid husväggar. Gaturummet är en väl så viktig del av områdets kulturmiljö och här krävs ett varsamt förhållningssätt.

Karaktärsdrag värda att vårda: - Bebyggelsestrukturen med gathus; dvs fasaden i tomtgräns mot gatan, och trädgården bakom huset. - Enkla och sammanhållna byggnadsvolymer. - Uthusbyggnader som brygghus, hönshus och dass på tomternas baksida. - Huvudsaklig boyta på bottenplanet. - Låg sockel på de äldre små husen, högre och tydlig sockel på de nyare större husen. - Ljus och svag färgskala på fasader. Kalkavfärgad puts. - Brant taklutning, genomgående sadeltak på gathusen. - Kraftfull takfot. Nockplacerade skorstenar, ofta i par. - Tunna takkonstruktioner, tjärstruken papp eller falsad plåt, alternativt röda eller gula tegelpannor. - Tak utan takkupor mot gatan. - Profilerade snickerier, mönstermurning och ornament i tegel. - Stående rektangulära, smäckert utformade mittpostfönster. Gathusen har spröjsade fönsterbågar. 7

Byggnadsvård Byggnadsvård handlar i mångt och mycket om varsamhet. Ett varsamt förhållningssätt till husets specifika förutsättningar är samtidigt ett varsamt förhållningssätt till historien. Vad kan byggnaderna berätta för oss och för framtida generationer? När du står inför en renovering av ditt hus är det viktigt att tänka över vilka behoven är, samtidigt som man beslutar sig för på vilken nivå insatsen ska ligga. Många gånger ser en byggnad mer eftersatt ut än vad den verkligen är och risken är att en renovering blir alltför omfattande. Lär känna ditt hus Identifiera husets kvaliteter. Sök och samla information om byggnaden genom arkivstudier och undersökning av själva huset. Med hjälp av byggnadens historia i form av gamla ritningar och bilder kan man lära sig vilka kvaliteter estetiska, funktionella och tekniska som fanns när byggnaden uppfördes och vilka ändringar som gjorts genom åren. Begränsa ingreppen Låt byggnaden, dess egenskaper och karaktär vara utgångspunkten för åtgärderna. Bevara och underhåll det som fungerar. Ett varsamt förhållningssätt sparar pengar samtidigt som det kulturhistoriska värdet bibehålls. Ett gammalt rötskadat fönster går oftast att renovera genom att de angripna delarna åtgärdas, istället för att samtliga fönster ersätts med nytillverkade. Använd beprövade material och metoder När man renoverar bör man välja de material och metoder som byggnaden uppförts med, detta underlättar också ett långsiktigt underhåll och som i framtiden medger utbyte eller förnyelse utan stora ingrepp. En äldre byggnad är oftast uppförd med ett begränsat antal material som genom historien blivit väl prövade liksom de hantverksmetoder som använts. Av erfarenhet vet man också hur de olika materialen fungera tillsammans liksom hur de åldras. Byggnader uppförda före 0-talet byggdes som regel i material som var möjliga att underhålla, olika delar kan på så sätt åtgärdas oberoende av varandra. Tänk även på att moderna, så kallade underhållsfria material inte kan underhållas. När de börjar åldras måste de ersättas. Genom att regelbundet kontrollera och underhålla utsatta delar på en byggnad som grund och tak förlänger man husets livslängd avsevärt. Utan underhåll förfaller en byggnad snabbt, men felaktigt utförda åtgärder påskyndar ofta processen. Moderna material i äldre konstruktioner kan bli för starka och täta och ställer många gånger till problem 8

Fönster Behåll dina gamla fönster! Fönster är en tidstypisk detalj i en byggnad som i sitt specifika utförande vad gäller spröjs, lufter, profiler och hängning m.m. berättar om husets plats i bebyggelsehistorien. Fönster bruka ibland kallas för husets ögon, att de återspeglar husets själ. Fönstret är en del av en helhet som samverkar med en byggnads övriga byggnadsdelar. Riktigt gamla fönster har ofta en mycket god virkeskvalitet av utvalt och kådrikt furu. Om virkeskvaliteten är god i de gamla fönstren så går det för det mesta att rädda även ett till synes illa åtgånget fönster. Är någon del av fönstret dåligt är det oftast bottenstycket som går att byta ut. Hur ett fönster är indelat med lufter och spröjs berättar om den tid då det är tillverkat. Anledningen till att fönstren försågs med spröjs var helt enkelt att man inte hade den tekniska möjligheten att göra större fönsterglas. Själva fönsterglaset har också betydelse för upplevelsen av ett hus. Ett handblåst eller valsat glas har en lite ojämn, vågig yta vilket reflekterar ljuset på ett fint sätt medan ett floatglas ger ett mer livlöst intryck. Ett fönsters hängning påverkar upplevelsen av husets fasad. Traditionellt är fönstren sidohängda. Idag finns en stor variation på hängning, men exempelvis ett underkantshängt fönster med falsk mittpost medför en förvanskning och utgör ett främmande inslag i gaturummet. I kvarntorgsområdet skall fönstren vara sidohängda då det är en viktig del av områdets karaktär. Äldre fönster har ofta profilering och smäckra dimensioner. Profileringen har även en praktisk betydelse då den hjälper till att mjuka upp och bryta ned det hårda dagsljuset in i rummet. Vid byte av fönster är det viktigt att beakta detta. Grövre dimensioner och grova detaljer innebär en förvanskning och dessutom minskar glasytan och därmed ljusinsläppet.

20

Dörrar Stor omsorg har vanligtvis lagts på dörrar och portar i en byggnad, entrén är det första som möter en besökare. Liksom fönstren är dörren viktig del av husets arkitektur. Dörrar och portar är också en betydelsefull del av gaturummet. Dörrarna i kvarntorgsområdet är idag ganska varierade, mer eller mindre bättre anpassade. Det är angeläget att bevara ursprungliga dörrsnickerier, virkeskvaliteten är ofta god, i äldre dörrar är det också möjligt att byta ut delar som är dåliga. Beslag och trycken är också detaljer som är viktiga att ta vara på då de speglar sin tid. Blir det nödvändigt att byta dörr ska man vara noga med proportioner, indelning och virkesdimensioner. 2

Fasader Fasaderna vid Kvarntorget är en väsentlig del av gaturummet och ger området dess unika, särpräglade karaktär. Ursprungligen hade fasaderna en mer ljus, blek färgsättning, putsade med kalkbruk, senare har mer färgstarka inslag tillkommit. En fasads uppbyggnad är viktig att bevara då det ger huset en symmetri och balans. Utbyte av fasadmaterial innebär en oftast en förvanskning av en byggnad som inte kan accepteras. Tak Var rädd om tegeltaken! Lertegel är ett av de material som blir vackrare med tidens patina. Från början hade alla hus i området tak med gult handslaget enkupigt tegel. Teglet lades direkt på takstolens läkter utan undertak. Därför brukade man stryka kalkbruk i skarvarna. Bruket hjälpte också till att hålla pannorna på plats när det stormade. Det finns ingen anledning att byta ut allt taktegel bara för att delar av tegelpannorna är trasiga. Äkta lertegel går utmärkt att återanvända och har en mycket lång livslängd. Komplettera istället vid renovering med begagnade takpannor om några behöver bytas ut. De vackert åldrade tegeltaken i kvarntorgsområdet är en viktig del av miljön. 22

Detaljer Många av husen i kvarntorgsområdet har hanterats varsamt och detaljer som fotrännor och vattkupor har bevarats. Den konformade vattkupan blev vanlig mot slutet av 800-talet. En annan vanlig detalj på husen är gesimsen vid takfoten som antingen är profilerad och/eller tandad. Var rädd om husets specifika detaljer då de berättar om byggnadstidens ideal. En viktig detalj som hör till taket är skorstenen som murades traditionellt i tegel och försågs med en utkragad tegelkant överst. Ofta putsades skorstenen och vitkalkades. 2

Vad säger lagen? Varsamhet är ett grundkrav Ändring av byggnad ska utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Plan- och bygglagen (PBL) kap. I Plan- och bygglagen, PBL, finns ett krav att alla ändringar av en byggnad ska utföras varsamt. Kravet på varsamhet gäller all slags bebyggelse och syftar till att behålla egenarten och värdena i den befintliga miljön liksom inre kvaliteter i byggnadens utformning och dess inredningar. Kravet omfattar alla byggnader och deras karaktäristiska drag, oavsett ålder. På kommunal nivå kan byggnader få olika grad av lagligt skydd med stöd av Plan- och bygglagen, PBL. PBL : Byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stadsoch landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. PBL : Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. PBL :2 Byggnader som är särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas. Portalparagrafen ur Lagen om kulturminnen, 88: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas. Så lyder Kulturminneslagens första paragraf Byggnadsminne Byggnader eller anläggningar som har ett högt kulturhistoriskt värde kan enligt lagen om kulturminnen mm kapitel byggnadsminnesförklaras av länsstyrelsen. Lagen har tillkommit för att ge varaktigt skydd åt bebyggelse av nationell betydelse. Vem som helst kan hos länsstyrelsen väcka fråga om en eventuell byggnadsminnesförklaring. 2

Kulturhistorisk värdering Den äldre bebyggelse i kvarntorgsområdet bedöms som helhet utgöra ett område med särskilt värdefull bebyggelse. Bebyggelsen i kvarntorgsområdet kan kulturhistoriskt klassificeras i två grupper; särskilt värdefull bebyggelse och bebyggelse med miljöskapande värde. Klassificeringen har gjorts i relation till övriga byggnader runt Kvarntorget och skall därför inte jämföras med liknande klassificeringar i andra områden. Särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL :2 Bebyggelse som anses särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Runt Kvarntorget gäller det vagnmansgårdarna och den äldre bebyggelsen i området som tillsammans utgör en särskilt värdefull miljö, inom rött område på nedanstående karta. Bebyggelse med miljöskapande värde Bebyggelse som bedöms ha ett miljöskapande värde för kvarntorgsområdet. Här ingår den något yngre bebyggelsen från 20-talet och framåt, framförallt inom blått område på nedanstående karta. Här finns bebyggelse som är föredömligt väl bevarad och där eventuella till- och ombyggnader är anpassade till byggnadens karaktärsdrag så att inte dessa har förvanskats. Klassificeringen omfattar även bebyggelse med något förvanskade karaktärsdrag, men som genom sin ålder och anknytning till områdets historia ändå kan anses ha ett kulturhistoriskt värde. 2

Regler för kvarntorgsområdet vid ombyggnad och bygglovprövning: Fasader Utbyta av fasadernas ursprungsmaterial skall inte tillåtas. Dekorativa element får ej förvanskas utan skall bibehållas till sin omfattning och utformning. Utvändig isolering skall inte tillåtas. Tak Takbeläggning skall vara rött alternativt grågult enkupigt lertegel. På bebyggelse inom rött område skall befintliga takpannor återanvändas vid renovering, om det inte är uppenbart oskäligt. Om flera pannor går sönder skall man i första hand lägga de hela pannorna på den taksida som vetter mot gatan. I de fall plåttak förekommer skall denna vara av falsad plåt. Takkupor mot gatan skall ej tillåtas Fönster Fönstersnickerier skall bibehållas oförändrade. Fönster skall täckmålas. Vid byte av fönster skall återgång till äldre mönster, där det förekommit, ske. Materialet skall vara trä. Fönstren skall vara sidohängda. Där spröjs förekommer skall denna vara genomgående. Typen skall vara stående rektangulärt med en fast vertikal mittpost. Smäckra dimensioner på båge och karm. Dörrar Till den äldre bebyggelsen skall entrédörrar vara enkelt utformade. Ytskiktet skall vara träpanel, stående, liggande eller fiskbensmönstrat. Komplettera gärna med smalt liggande fönster ovanför själva dörrbladet. Många av de äldre husen har tidigare haft spegelfyllningsdörrar. I kvarntorgsområdet finns bebyggelse från olika tidsperioder och det är viktigt att utgå från det enskilda husets arkitektur vid val av dörr. Målning Dörrar och fönster skall vara målade med täckande färg, inte laserade eller naturfärgade. Skorsten Alla hus skall ha en skorsten, av synligt tegel eller putsad. Den skall ha en utkragad krona, gärna i två trappsteg. Skorstenen får ej tas bort p.g.a. ny värmekälla. Vid nybyggnad I mycket sällsynta fall kan nybyggnad tänkas. Det som då byggs skall på samma gång dels avspegla samtidens arkitektur, och dels vara anpassat till den befintliga miljön. Tomten Tomtstrukturen skall bevaras. Sammanslagningar bör ej tillåtas. Gaturummet Gatustrukturen skall bevaras. Klinker på trottoarer skall bevaras. 2

Detaljer Detaljer som ståndränna och utkastare skall bevaras. Ordlista Fönsterbåge Dörrblad Foder Fönsterluft Gavelröste Gesims Karm Post Sidohängning Spröjs Stickbåge Slutsten Fotränna/ ståndränna Takfot Vattkupa Utkastare den del av fönstret som är svängbar den del av dörren som är svängbar träbeklädnad som täcker springan mellan karm och vägg det eller de fack som bildas av ett fönsters karm och poster övre delen av en gavel. Ibland klädd med träpanel vanligen profilerat listverk med i regel horisontal placering ovanför eller längs med fasad eller annan väggyta eller som dörr eller fönsterkrön. Allt efter sin placering på en fasad kan gesims skiljas i takgesims, gördelgesims och sockelgesims Ramverk runt fönster eller dörr vertikal eller horisontal del av fönsterkarm som skiljer fönsterlufter åt gångjärn som är fästa i karmens lodräta sidor och medger att bågen kan svänga runt en lodrät axel Smala lister som delar in glasrutan i bågen i mindre delar rundbåge vars form är ett cirkelsegment mittsten i valvbåge vinkelformad ränna av plåt längs takfot den horisontala avgränsning av ett takfall. Skärning mellan vägg och yttertak tratt som fångar upp vatten från fotrännan nedersta delen på ett stuprör eller del av fotränna som leder vatten till vattkupa 27

Litteraturtips Bedoire m fl: Arkivguide för byggnadsforskare, Stockholm 8. Bevaringsplan del, Landskrona 77. Bevaringsplan del II för Landskrona 800 och 00-talets bebyggelsetillväxt, Landskrona8. BlennowA-M, stadsarkitekternas epok, Stockholm 0. Bülow-Hübe H, Fönster - en kunskapsöversikt, Lund. Byggnadskultur /200 Byggnadskultur /2007 Hidemark m fl: Så renoveras torp och gårdar, Västerås. Humble O, Äldre murverkshus, reparation och ombyggnad, Stockholm 0. Jönsson Å. Historien om en stad -, Trelleborg. Fredlund B, Lågemissionsglas och renovering förbättrar gamla fönsters värmeisoleringsförmåga, Lund. Lepasoon: Byggnaders särdrag, Karlskrona. Lundqvist I, När husen fick glasögon: om fönsterglasets historia, 88 Millhagen (red): Hantverket i gamla hus, Stockholm. Riksantikvarieämbetets skriftserie om olika byggnadsmaterial. Wenander & Lindbom: Frågor och svar om byggnadsvård, Stockholm 200. Karaktärsinventering Landskrona stad, 20 Byggnadsinventering Landskrona 7 www.raa.se/materialguiden www.landskronaminnesbanken.se 28

Vilan Husen i kvarntorgsområdet kvartersvis Kvarter Bikupan 20 2 22 GANYMEDES 2 2 Repslagargatan 2 8 2 2 Bytaregatan : VÅNGVAKTAREN 2 SALPETER- 8 LADAN : MUNSKÄNKEN 8 2 8 7 KVARNEN 2 7 2 27 2 BIKUPAN Kvarntorget 7 8 Kvarnbacken VÄDER- KVARNEN Kvarngatan Salpetergatan 2 :2 7 8 8 2 7 7 2 2 22 2 2 BISKOPEN 20 2 2 7 2 Stora Norregatan 2 28 27 2 2 2 0 MJÖL- NAREN KVARNBERGET 2 7 8 Vagnmansgatan 2 S:t Göransgatan 0 20 22 2 2 Kvarteret Bikupan omfattar fastigheterna Bikupan - samt nummer. De flesta husen inom kvarteret är byggda mellan 8 och 880. I kvarteret finns ett hus uppfört i traditionell stil på 70-talet. Bostadshusen ligger mot Salpetergatan medan gårdar och uthus ligger mot Kvarntorget. Hela kvarteret är en väl sammanhållen miljö. Bebyggelsen i kvarteret utgörs som helhet av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL :2. 2 20 S: 22 2 Salpetergatan från Bytaregatan, kv. Bikupan till vänster kv. Biskopen till höger. Foto. 2

Bikupan, Salpetergatan Byggår: Tak: Enkupigt rött lertegel. Fasader: Ljusgrå slätputs. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs med en större och en mindre ruta. Dörren är en asymmetrisk pardörr med smalt liggande fönster ovanför. Dörrar och fönster är täckmålade i en gråblå kulör. Övrigt: Ljusputsad skorsten, fotränna vid takfot mot gata. Bikupan 2, Salpetergatan Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Fasader: Svagt rosa slätputs. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Dörren är en symmetrisk pardörr med speglar. Dörrar och fönster är täckmålade i en vit kulör. Övrigt: Ljusputsad skorsten, fotränna vid takfot mot gata. Kraftiga fönsterbänkar. 0

Bikupan, Salpetergatan Byggår: 8 Tak: Enkupigt rött lertegel. Två plåtbeklädda mindre takkupor mot gatan. Fasader: Tegelröd slätputs. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Vitmålade treluftsfönster med två spröjsar. Enkel dörr i naturträ med ett sexkantigt fönster. Övrigt: Skorsten av tegel. Fotränna vid takfot mot gata. Bikupan, Salpetergatan 7 Byggår: 7, byggmästare Wåghen. Tak: Enkupigt rött lertegel. Två plåtbeklädda takkupor mot gatan. Fasader: Gulbeige slät puts. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Vitmålade treluftsfönster med två mittposter. Enkel dörr i trä, täckmålad i grön kulör. Övrigt: Skorsten av tegel. Fotränna vid takfot mot gata.

Bikupan, Salpetergatan Byggår: 8 Tak: Tvåkupigt rött lertegel. Fasader: Svagt ljusgrön slät puts. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Stickbågar ovan fönster. Enkel dörr i trä med ett sidofönster. Fönster och dörr är täckmålade i en grön kulör. Övrigt: Skorsten av tegel. Fotränna vid takfot mot gata. Bikupan, Salpetergatan Byggår: - Tak: Tvåkupigt rött lertegel. Fasader: Vitgrå slät puts. Grön gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Pardörr av trä i fiskbensmönster och ett smalt liggande fönster ovanför dörren. Fönster och dörr är täckmålade i en grön kulör. Övrigt: Skorsten av tegel. Fotränna vid takfot mot gata. 2

Bikupan 7, Salpetergatan Byggår: före 80, möjligen ca 820 Tak: Enkupigt rött lertegel. Två mindre takfönster i tak mot gata. Fasader: Vitbeige slät puts. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Stickbågar ovan fönster. Enkeldörr av trä i fiskbensmönster med ett smalt liggande fönster ovanför dörren. Fönster och dörr är täckmålade i en roströd kulör. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. Bikupan 8, Salpetergatan Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett mindre takfönster i tak mot gata. Fasader: Svagt gråblå slätputs. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Vitmålat sidohängt treluftsfönster med två mittposter. Enkeldörr av trä med spegelmönster och lunettfönster, täckmålad i en grön kulör. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata.

Bikupan, Salpetergatan 7 Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett takfönster i tak mot gata. Fasader: Gul slät puts. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med mittpost och två spröjsar. Enkeldörr av trä med litet diagonalsatt fönster. Fönster och dörr är täckmålade i en grågrön kulör. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. Bikupan, Salpetergatan Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Två små takfönster i tak mot gata. Fasader: Svagt mörkrosa slät puts. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs med en större och en mindre ruta. Enkeldörr av trä med ett litet runt fönster. Fönster och dörr är täckmålade i en grå kulör. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata.

Bikupan, Salpetergatan 2 Byggår: 7 Tak: Enkupigt gulgrått lertegel. Fasader: Tegelröd slät puts. Profilerad vit gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med mittposter. Fönstren har antingen två eller fyra bågar. Bågarna har två horisontella spröjsar. Pardörr av trä. Fönster och dörr är täckmålade i en mörkblå kulör. Övrigt: Skorsten av tegel. Inga vindskivor på gaveln. Ståndränna vid takfot mot gata.

Kvarter Biskopen 20 Repslagargatan MUNSKÄNKEN 2 : : 2 Vilan 2 22 GANYMEDES 2 2 2 8 VÅNGVAKTAREN 2 Bytaregatan 2 SALPETER- 8 LADAN 8 2 8 KVARNEN 7 7 2 27 2 BIKUPAN Kvarntorget 7 8 Kvarnbacken VÄDER- KVARNEN Kvarngatan Salpetergatan 2 :2 7 8 8 2 7 7 2 2 22 2 2 BISKOPEN 20 2 2 7 2 Stora Norregatan 2 28 27 2 2 2 0 MJÖL- NAREN KVARNBERGET 2 7 8 Vagnmansgatan 2 S:t Göransgatan 0 20 22 2 2 Kvarteret Biskopen omfattar fastigheterna,,,,-27, 2,,, 2-7, -7. De flesta husen i kvarteret är byggda mellan 8 och 880. Bebyggelsen i kvarteret utgörs framförallt av särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL :2. Här finns även yngre bebyggelse från 0-talet som har ett miljöskapande värde. 2 20 S: 22 2 Kv. Biskopen

Biskopen, Salpetergatan Byggår: - Tak: Eternitskivor i diagonalmönster. Två små takfönster, typ sotarlucka. Fasader: Svagt gul slät puts. Profilerad vit gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs med en större och en mindre ruta. Dörren har yta av stående träpanel. Dörrar och fönster är täckmålade i ljust grågrönt. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. Biskopen, Salpetergatan, enbart garage. Byggår: - Tak: Enkupigt tegel. Fasader: Svagt ljusgrå slätputs. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Garageport med yta av stående panel täckmålad i ljust grönt. 7

Biskopen, Stora Norregatan Byggår: - Tak: Gammalt enkupigt grågult lertegel. Fasader: Svagt gul slät puts. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Dörren har stående träpanel med spröjsad glasning. Dörr och fönster är täckmålade i ljust grågrönt. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Detta hus är sammanbyggt med huset närmast norr om. Biskopen, Stora Norregatan (7) Byggår: - Tak: Takpannor av gulröd betong. Fasader: Tegelfasad som målats svagt grön. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Stickbågar ovan fönster. Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Dörren har fönster samt yta av stående träpanel. Fönster och dörr är täckmålade i ljust grågrönt. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Detta hus är sammanbyggt med huset närmast söder om. 8

Biskopen 2 &, Vagnmansgatan 2 & 27 Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt rött lertegel. Två takfönster finns mot gata. Fasader: Ljusgul slätputs. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med korspost. Entrédörren har fönster. Fönster och dörr är täckmålade i rostrött. Övrigt: Skorsten i rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen har varit ett av de äldsta bostadshusen men har omvandlats till garage. Garaget har under 20 åter byggts om till bostadshus. Biskopen, Vagnmansgatan 2 Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt grågult lertegel. Två små takfönster av typ sotarlucka finns mot gatan. Fasader: Grågult tegel med kraftigt rusticerade hörnkedjor. Markerade fönster- och dörrpartier. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Bågarna har en spröjs med en större och en mindre ruta i varje båge. Ovanför entrédörren finns ett liggande fönster. Fönster och dörr är täckmålade i vitt. Övrigt: Skorsten i grågult tegel. Fotränna vid takfot mot gata.

Biskopen 20, Vagnmansgatan Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt rött lertegel. Två små takfönster av typ sotarlucka finns mot gatan. Fasader: Vitgrå slätputs. Fönster och dörrar: Stickbågar ovan fönster och dörr. Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Bågarna har en spröjs med en större och en mindre ruta i varje båge. Fönster och dörr är täckmålade i gråblått. Övrigt: Skorsten i rött tegel. Fotränna vid takfot mot gata. Biskopen 2, Vagnmansgatan 7 Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt grågult lertegel. En takkupa med trebågsfönster finns mot gata. Fasader: Blå slätputs. Vit gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Dörren har ytbeklädnad av träpanel i fiskbensmönster. Fönster och dörr är täckmålade i blått. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. 0

Biskopen 22, Vagnmansgatan Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt grågult lertegel. En takkupa med trebågsfönster finns mot gata. Fasader: Gul slätputs. Profilerad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Dörren har ytbeklädnad av träpanel i med små glasöppningar. Fönster och dörr är täckmålade i brunt. Övrigt: Fotränna vid takfot mot gata. Biskopen 2, Vagnmansgatan Byggår: - Tak: Takpannor av enkupigt rött lertegel. En plåtbeklädd takkupa med fönster finns mot gata Fasader: Tegelröd slätputs. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Stickbågar ovan fönster. Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Ovanför dörren finns ett mycket smalt liggande fönster. Fönstren är täckmålade i vitt och dörren är täckmålad i ljust gråblått. Övrigt: Skorsten i rött tegel. Fotränna vid takfot mot gata.

Biskopen 2, Vagnmansgatan Byggår: - Tak: Falsad slätplåt. Fasader: Två fulla våningar visas mot gata. Vitbeige slätputs. Stickbågar ovan fönster och dörr i nedervåning. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Dörrren har ett fönster. Fönster och dörren är täckmålade i brunt. Övrigt: Skorsten i rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen 2, Salpetergatan 8 Byggår: - Tak: Enkupigt gult lertegel. Fasader: Svagt rosa puts. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Dörrbladet har ett lunettfönster. Fönster och dörren är täckmålade i vitt. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. 2

Biskopen 27, Bytaregatan 2 Byggår: 7 Huset har två fulla våningar samt inredd vind. Tak: Enkupigt rött lertegel. Tre takfönster finns mot gata. Fasader: Svagt gulvit puts. Profilerad gesims i tegel som även markerar hörnen. Fönster och dörrar: Sidohängda fönster med mittpost. Fönster och dörr är täckmålade i brunt. Övrigt: Skorstenar i rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen 2, Stora Norregatan 7 Byggår: före 80 Tak: Enkupigt grågult lertegel. Mot gata finns ett mindre takfönster. Fasader: Gulröd slät puts. Profilerad vitputsad gesims. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och två spröjsar. Öppningarna för dörrar och fönster har stickbågar. Dörren har ett sexkantigt fönster. Fönstren är täckmålade i en vit kulör. Dörren är täckmålad i mörkt brunt. Övrigt: Huset har två skorstenar i grågult tegel. Hängränna vid takfot mot gata.

Biskopen, Stora Norregatan 7 Byggår: 87 Tak: Takpannor av gulröd betong. Mot gatan finns ett litet takfönster av typen sotarlucka. Fasader: Tegelfasad som målats tegelröd. Profilerad vitmålad gesims. Fönster och dörrar: Stickbågar ovan fönster. Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Fönstren är täckmålade i ljust grågrönt. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. Huset är sammanbyggt med huset närmast norr om och har ingen egen dörr. Biskopen, Stora Norregatan Byggår: 87 Tak: Enkupigt rött lertegel. Mot gata finns ett litet takfönster av typ sotarlucka. Fasader: Svagt gulmålat tegel. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Stickbågar ovan fönster och dörr. Dörren har ett diagonalt satt kvadratiskt fönster. Fönster och dörr är täckmålade i en grön kulör. Övrigt: Huset har en skorsten i rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Huset är sammanbyggt med huset närmast söderut.

Biskopen, Salpetergatan Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Mot gata finns två mindre takfönster. Fasader: Svagt gul slätputs. Markerat dörrparti. Sockel klädd med klinker. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost och en spröjs. Dörren har ett litet fönster. Fönster och dörr är täckmålade i en brun kulör. Övrigt: Huset har en skorsten i rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen 2, Vagnmansgatan Byggår:, arkitekt : Filip Lundgren Tak: Enkupiga mörkgrå betongtakpannor. Fasader: Gult fasadtegel. Fönster och dörrar: Sidohängda fönsterbågar med mittpost. Fönstren är täckmålade i en vit kulör. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. Huset har entrédörr mot gården.

Biskopen, Vagnmansgatan A, enbart garage Byggår: Tak: Enkupiga grå takpannor. Fasader: Gult fasadtegel. Vitputsat gavelröste. Vitputsad takgesims. Fasaden är indelad med vita stående pilastrar. Fönster och dörrar: Fönster med enkel sidohängd båge och en mittspröjs. Fönstren är täckmålade i en grågrön kulör. Garageportarna vetter mot kvarterets mitt. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen, Vagnmansgatan B Byggår: Tak: Enkupiga grå takpannor. Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett mindre takfönster. Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. Markerade vitpustade hörn. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost och två spröjsar. Fönster och pardörr är täckmålade i en grågrön kulör. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata.

Biskopen, Vagnmansgatan C Byggår: Tak: Enkupiga grå takpannor. Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett mindre takfönster. Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. Markerade vitpustade hörn. Vitputsad profilerad takfotsgesims och vitputsade hörnkedjor. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost och två spröjsar. Fönster och pardörr är täckmålade i en grågrön kulör. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen, Vagnmansgatan D Byggår: Tak: Enkupiga grå takpannor. Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett mindre takfönster. Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. Markerade vitpustade hörn. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost och två spröjsar. Fönster och pardörr är täckmålade i en grågrön kulör. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. 7

Biskopen 7, Vagnmansgatan E Byggår: Tak: Enkupiga grå takpannor. Mot gatan finns en mindre takkupa samt ett mindre takfönster. Fasader: Gult fasadtegel. Profilerad vitputsad gesims. Markerade vitpustade hörn. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost och två spröjsar. Fönster och pardörr är täckmålade i en grågrön kulör. Övrigt: Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen, Vagnmansgatan 2 Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. En plåtbeklädd takkupa finns mot gatan. Fasader: Naturgrå puts. Fönster och dörrar: Vitmålade tvåluftsfönster med mittpost. Entrédörr med ett smalt ovanför liggande fönster, täckmålad i svart. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. 8

Biskopen, Salpetergatan 2 A Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett takfönster mot gatan. Fasader: Gråmålad slätputs. Vitputsad profilerad gesims. Fönster- och dörromfattningar markerade med vit puts. Fönster och dörrar: Vitmålade fönster med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs som ger en större och en mindre ruta per båge. Enkel dörr med ett fönster täckmålad i vitt. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. Biskopen, Salpetergatan 2 B Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Ett takfönster mot gatan. Fasader: Målad slätputs i ljus tegelkulör. Fönster- och dörromfattningar markerade med vit puts. Vitputsad profilerad gesims. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs som ger en större och en mindre ruta per båge. Fönstren är täckmålade i en lavendelblå kulör. Enkel dörr med smala vertikala fönster täckmålad i blått. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata.

Biskopen 7, Salpetergatan Byggår: - Tak: Enkupigt rött lertegel. Fasader: Slätputs målad i ljusblått. Vitputsad profilerad gesims. Fönster och dörrar: Fönster med mittpost. Bågarna har en horisontell spröjs som ger en större och en mindre ruta per båge. Fönster och enkel dörr är täckmålade i en roströd kulör. Övrigt: Skorsten av rött tegel. Hängränna vid takfot mot gata. 0