Vårdprogram för Suicidnära patienter

Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 09OLL1752 2009/03 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för suicidnära patienter Psykiatri och primärvård Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Arbetsgrupp med representanter från psykiatri, primärvård och somatik Psykiatrichef Birgitta Johansson Primärvårdschef Hans Maltén 2009-04-01 Vårdprogram för Suicidnära patienter Vård- och handlingsprogram för självmordsnära patienter Programmet inkluderar även kontakt med deras närstående Arbetsgrupp för vårdprogrammet: Staffan Ardesjö, överläkare, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Ann Björk, sjuksköterska, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Ingeborg Hemmingsson, överläkare, Psykiatriska kliniken, Lindesbergs lasarett Fides Schückher, överläkare, Beroendecentrum, Örebro Eva Björk, avdelningschef, Paramedicinska enheten, Lindesbergs lasarett Sven Röstlund, distriktsöverläkare, Nora Vårdcentral

Sidan 2 av 18 Gunilla Persson, distriktsläkare, Laxå vårdcentral. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Sid 3 Mål Sid 3 Definitioner Sid 3 Epidemiologi Sid 4 Suicidalitetens utveckling och förlopp Sid 5 Bemötande Sid 5 Bedömningens innehåll Sid 7 Beslut om behandling i öppen eller slutenvård Sid 9 Samarbete med vårdgrannar Sid 11 Rapportering vid suicidförsök och genomfört suicid Sid 12 Suicidprevention primärvård Sid 13 Referenser Sid 14 BILAGOR: Strukturerad bedömning av patient med suicidrisk (2 sidor) Bil. 1 Självmordsstege (enl. Jan Beskow) Bil. 2 Länkar/Telefonnummer Bil. 3

Sidan 3 av 18 INLEDNING Självmord och självmordsförsök är ett betydande folkhälsoproblem både i Sverige och i övriga världen. Patienter med suicidproblematik medför svåra bedömningar och väcker ofta starka känslor. Dessa patienter blir ofta aktuella inom psykiatrisk verksamhet, men bör även uppmärksammas inom primärvård och annan somatisk vård. En effektiv suicidprevention grundar sig på insikten av att självmord och självmordsförsök går att förebygga, där vikten av en strukturerad suicidbedömning och omhändertagande spelar en stor roll. I det praktiska arbetet med självmordsnära patienter krävs även ett kraftfullt och kontinuerligt samarbetes och insatser från flera håll såsom familj, arbetsplats, skolhälsovård, socialtjänst, psykiatrisk och somatisk vård. I Sverige har man inrättat ett nationellt självmordspreventivt centrum- NASP, samt sex regionala självmordförebyggande nätverk, där Örebro län hör till Uppsala-Örebroregionen. NASP har under år 2006, inom ramen för 2005 års regeringsuppdrag till Socialstyrelsen, utarbetat ett underlag till ett nationellt handlingsprogram och runtom i landet har ett flertal lokalt anpassade vårdprogram utformats. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd - SPES bidrar också i detta arbete. MÅL Syftet med vårdprogrammet är att : minska frekvensen suicid i Örebro län ge bättre vård efter suicidförsök utöka kunskapen kring suicidalitet ge riktlinjer för utredning, behandling och dokumentation ge riktlinjer för överföring av pat mellan olika vårdgivare DEFINITIONER Suicid, självmord är en medveten, uppsåtlig, självförvållad livshotande handling som leder till döden. Suicidförsök, självmordsförsök är ett livshotande eller skenbart livshotande beteende, i avsikt att sätta sitt liv på spel eller göra intryck av en sådan avsikt, men som inte leder till döden. Med suicidnära patienter menas - patient som nyligen ( inom senaste året ) har gjort ett suicidförsök - patient som har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden framöver - patient som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå pga. omständigheterna i övrigt tex. att utsättas för starkt negativa livshändelser, bedöms vara i riskzonen för suicid.

Sidan 4 av 18 EPIDEMIOLOGI Varje dag dör i genomsnitt ca fyra personer i suicid i Sverige. Mortalitetsdata som Socialstyrelsen redovisar för år 2006 visar en långsamt nedåtgående trend bland både män och kvinnor. Totalt tog 1452 personer 15 år och äldre sitt liv under 2006. Av dessa var 1004 män och 448 kvinnor(säkra och osäkra). Förhållandet mellan suicid bland män respektive kvinnor var 2,2:1. De åldersgrupper som drabbas mest är de medelålders och äldre männen. Metoderna är ofta mer våldsamma än de som kvinnor väljer och alkohol har en mer framträdande roll än bland kvinnor. Bland män i åldern 15-44 år är suicid den vanligaste dödsorsaken. Bland kvinnor i samma ålder är suicid den näst vanligaste dödsorsaken efter tumörer. En förklarande orsak till det höga antalet suicid jämfört med andra dödsorsaker bland 15-44 åringar är att majoriteten av åldersgruppen är förhållandevis friska. Detta är ändå en viktig grupp att tänka på i ett suicidpreventivt arbete. Antalet vårdade till följd av avsiktlig självdestruktiv handling uppvisar en ökande tendens från slutet av 1990 fram till år 2004. Framför allt unga kvinnor i åldrarna 15 24 år uppvisar en ökande tendens och ökningen är så stor som 74 % jämfört med 1991 års tal. Noterbart är att denna ökande tendens även återfinns bland yngre tonåringar 13-17 år i synnerhet bland flickor.

Sidan 5 av 18 SUICIDALITETENS UTVECKLING OCH FÖRLOPP Ofta använder man begreppet den suicidala processen för att beskriva utvecklingen från den första allvarliga suicidtanken över suicidmeddelanden och suicidförsök till suicid. Processen kan ibland vara mycket kort och i andra fall sträcka sig över decennier. En människa som gör ett suicidförsök eller överväger suicid kommunicerar ofta detta till närstående i någon form. Det kan vara svårt för omgivningen att hantera dessa signaler. Flera faktorer är av betydelse för den suicidala processen, både de som är uttryck för personens sårbarhet ( tex. genetisk disposition, psykisk sjukdom, missbruk) men även faktorer som uttrycker stress (tex. separationer, kränkning, sjukdomsprocesser). Det föreligger även skyddande faktorer såsom förmåga att kommunicera och goda relationer med familjemedlemmar. Suicidförsök Många suicid föregås av suicidförsök. Särskilt alarmerande är om det förekommer flera försök och om de kommer tätare och med större allvar i metod och planering. Risken för

Sidan 6 av 18 suicid efter föregående suicidförsök är störst under första året men risken finns kvar under längre tid. Risken för suicid är ökad vid intagning respektive utskrivning från psykiatrisk vård, men störst under de första veckorna efter vårdtiden. Psykisk sjukdom Nästan alla suicid föregås av en psykisk sjukdom. 90% av personer som begår suicid har uppvisat tecken på psykisk störning. De diagnoser som har starkast samband med suicid är depression, missbruk/beroende, personlighetsstörning och schizofreni. Depression Depressionssjukdomens svårighetsgrad och känslor av hopplöshet är faktorer som kan förebåda och leda till suicid. Risken för suicid vid depression ökar också om det finns en samtidigt uttalad sömnstörning och ångestinslag. Hos patienter med bipolär störning förekommer en ökad suicidrisk fra vid bipolär II syndrom, dvs. depressioner som är förenade med perioder av upprymdhet som inte är så uttalade som vid mani. Suicidhandlingar kan förekomma i olika faser av en depressionssjukdom både tidigt, efter insatt behandling eller i efterförloppet innan stabilitet nåtts. Missbruk Hög alkoholkonsumtion medför en markant ökad risk för suicid, speciellt hos yngre individer. Bland de missbrukare som dör i suicid dominerar alkohol som missbruksmedel. Både i den akuta alkoholförgiftningen och i abstinens finns ökad risk för suicidhandling. Risken är störst under pågående missbruk, inte under nyktra faser. Komorbiditet med samtidig annan psykisk störning ökar risken för suicidhandling. Personlighetsstörning Bland personlighetsstörningar är det fr.a borderline men även narcissistisk och antisocial personlighetsstörning som förknippas med suicidalitet. Schizofreni Risken för suicid hos schizofrena är förhöjd 8-9 gånger jämfört med i befolkningen. Bland unga med sjukdomen finns ett klart förhöjd suicidrisk, framför allt hos män. Risken anses vara hög just några år efter insjuknandet. Suicidalitet och somatisk sjukdom Exempel på grupper med förhöjd suicidrisk är patienter med smärtsyndrom, maligna sjukdomar i sent skede samt ett flertal tillstånd som engagerar nervsystemet. En sekundär depression kan bidra till suicidhandlingen. En annan riskgrupp i somatisk vård är patienter som uppfattas som olycksfall, men som i själva verket gjort ett suicidförsök. Hos äldre är somatisk sjuklighet i samband med suicid vanligare hos män än hos kvinnor.

Sidan 7 av 18 BEMÖTANDE Suicidbenägenhet är ett uttryck för en människas yttersta maktlöshet. Den är också en aggressiv handling riktad mot personen själv eller möjligen någon annan. Bemötandet bör präglas av en aktiv hållning som strävar efter att ge patienten tillbaka struktur och grepp om tillvaron, det gäller att vinna tid, en dag i sänder. Tiden behövs för att ge patienten utrymme för reflektion och eftertanke, att se andra möjliga vägar. Under den process som lett fram till självmordsförsöket har patientens perspektiv oftast försnävats, kikarsikte, så att självmord framstår som den enda möjligheten. Nu finns möjlighet för patienten att reflektera i stället för att agera. Den som bemöter patienten får ofta ta på sig rollen av vikarierande hopp, samtidigt som den som möter patienten också måste vara realistisk i sin roll. Bemötandet kräver också att man är konkret, tydlig och rakt på sak när man pratar om patientens självmordsplaner och självmordstankar. Många menar att just detta kan ha en terapeutisk effekt, att sätta ord på saker i stället för att agera eller mystifiera. Psykoterapi i egentlig mening hör inte hemma här, möjligen i ett senare skede. I det akuta bemötandet är det angeläget att: Skapa en bärande relation till patienten. Upprätthålla en icke dömande attityd hos vårdpersonal. Tillgodose värme, vila och kravlöshet för patienten. Förhållningssättet bör präglas av: Respektfull och tillitsfull relation till patienten. Struktur och fasthet. Klar information. BEDÖMNINGENS INNEHÅLL Om behandlare och läkare under utbildning larmar föreligger alltid indikation för psykiatrisk specialistläkarbedömning när en patient är suicidnära. Som hjälp för suicidriskbedömning finns en utformad strukturerad bedömning (se bil.1), som kan användas av alla yrkeskategorier. Checklistan är en journalhandling. Slutbedömningen med avseende på risk skall föras in i patientens journal med hänvisning till den strukturerade bedömningen. Slutbedömningen förs in under rubriken bedömning. Anamnes Syftet med suicidriskbedömning är att värdera patientens problem, psykopatologi, suicidal process och aktuell suicidbenägenhet. I riskbestämning ingår: Att värdera suicidogena liksom suicidpreventiva faktorer (sådana som avhåller patienten från att begå suicid). Den s k suicidstegen (d v s successivt frågande om nedstämdhet, hopplöshet, meningslös, dödsönskan, suicidtankar, suicidönskan, planer, handlingar). Detta ger en uppfattning om var i suicidprocessen patienten befinner sig. Tidigare suicidalt beteende.

Sidan 8 av 18 Inventering av patientens resurser och nätverk. Utredning och analys Syfte: Att fördjupa suicidriskbedömning och skapa underlag för behandlingsplanering. Suicidrisk. Suicidrisken varierar med tid, plats och situation. Exempel på detta är att återvända till platsen för suicidförsöket. Detta kan innebära att suicidaliteten ökar. Det är av vikt att suicidbedömningen sker vid upprepade tillfällen. Denna sker dels vid akut bedömning, dels sker en mer omfattande analys i ett lugnare skede. Utredning för underlag till behandlingsplanering Psykiatrisk diagnostik enligt ICD 10 liksom eventuell psykiatrisk komorbiditet. Psykologisk bedömning personlighet speciellt med avseende på impulsivitet, frustrationstolerans och aggressionskontroll liksom kognitiv funktionsnivå, jagstyrka, stresshantering, konfliktlösningsförmåga, bedömning och motivation av sannolik förmåga att tillgodogöra sig olika former av psykoterapi. Somatisk sjukdom. Social utredning. Våldsanamnes. Missbruksanamnes. Sociala faktorer Det sociala nätverkets kvalitet är en viktig faktor. Arbetslöshet, normlöshet och utanförskap är förknippat med ökad självmordsrisk Kulturella/demografiska faktorer, civilstånd, kön, ålder, etnicitet och religion spelar roll. Upplevelser som innebär en kränkning eller allvarligt hot mot självkänslan kan utlösa självmordshandlingar. Detsamma kan gälla livssituationer som upplevs som psykologiskt sett outhärdliga till exempel ensamhets- och övergivenhetssituation eller upplevelse av förnedring och skam. Våldsanamnes. Det finns ett samband mellan suicidalitet och aggressivitet. Likaväl som våldet kan riktas mot patienten själv kan det riktas mot omgivningen. Exempelvis vet man att personer som mördat också i hög utsträckning begår självmord. Tidigare kriminalitet och våld: när, var, hur och varför. Allvarliga senaste händelser. Identifiera risksituationer. Det finns ett klart samband mellan yttre och inre våld. Specialistläkare tar ställning till åtgärder vid ev. vapeninnehav. Asylsökande En persons uttryckssätt vid en krissituation varierar beroende på kulturella faktorer. Men dessa faktorers betydelse minskar om det finns psykiatrisk grunddiagnos. Depressiva syndrom är möjliga att diagnostisera med samma kriterier i olika etniska grupper. Myndigheterna värderar suicidrisken som relevant om det samtidigt föreligger en diagnostiserad psykisk störning.

Sidan 9 av 18 Närstående till patienten kan tillföra viktig information. Närstående skall alltid kontaktas i samband med den akuta bedömningen av en suicidnära patient, om inte patienten mycket uttalat motsätter sig detta. Närstående skall ses som en resurs både i bedömningen och behandlingen. Dessa kan också aktivt finnas med i den konflikt som resulterat i en suicidhandling hos patienten och de har alltid ett behov av stöd, individuellt och/eller inom familjen. I akuta situationer är det viktigt att inhämta de närståendes iakttagelser och upplevelser. Dessa kan många gånger bidra till en bättre bedömning av patientens suicidhandling än vad enbart den individuella konsultationen ger. Behandlingsarbetet med den enskilde patienten behöver ofta kompletteras med familje- eller nätverksbehandling. Ju tidigare detta sker desto bättre. Kommunikationen i familjen är ofta bruten. Misstänksamhet och fientlighet, rädsla att uttrycka behov är vanligt. Oförmåga att förstå andras behov kan också prägla samvaron i familjen. Det är inte minst viktigt att bedöma barnens situation och behov av professionell hjälp. Suicid- handlingar i en familj med kris kan utföras av olika familjemedlemmar, även barn. Viktigt att ge information till anhöriga: Lämna ut skriftlig information om depression. Läkemedelsbolagens informationsskrifter ger en god information om hur en deprimerad person fungerar, samt tips om bemötande. Rekommendera även Internet, se länkar i bilaga!( NASP, SPES) BESLUT OM BEHANDLING I ÖPPEN ELLER SLUTEN VÅRD Vid inträffat suicidförsök bör inläggning på vårdavdelning övervägas. Detta för att: Höja kvalitén i bedömningen. Tydliggöra för patienten att vården ser allvarligt på det inträffade. För att etablera fortstatt kontakt och tillgodose värme, vila och kravlöshet för patienten. LPT Vård enligt LPT kan bli aktuell om patienten vägrar fortsatt kontakt och om su-risken bedöms avsevärd. Intagning Det är viktigt att patienten hålls under uppsikt tills läkarbedömning skett. Tillsynsgrad och eventuellt extravak beslutas efter gjord bedömning.skriftlig ordination av övervakningsgrad enligt gällande vårdgradsmodell. Detta skall ske i samråd med specialist. Det är angeläget att patienten under det första dygnet befinner sig på avdelningen och om detta inte är möjligt skall patienten vistas utanför avdelningen endast i sällskap med personal.

Sidan 10 av 18 Initialt har heldygnsvården en övervakande och beskyddande funktion. Har patienten tidigare vistats på avdelningen är det av stor vikt att samma personer som då fanns i dennes närhet om möjligt också gör det vid det nya vårdtillfället. Kontinuitet är av stort värde. Vid extravak är det en stor fördel om ordinarie personal kan avdelas till detta och att extrapersonalen befinner sig ute på avdelningen. Förhållningssätt vid omvårdnad och behandling (även öppenvård) Vid behandling behöver följande beaktas: Upprätta behandlingsplan. Erbjud personligt utformad hjälp. Glöm ej att prata om suicidförsöket om ett sådant inträffat. Lär patienten olika metoder att själv kontrollera och hantera sin ångest. Samarbeta med anhöriga. Tydliga gränssättningar. Upprepade och strukturerade suicidbedömningar behöver ske. Specifika och realistiskt ställda mål. Största möjliga kontinuitet, eftersom den suicidnära patienten är känslig för separationer. Utskrivning Recept förskrives på små mängder medicin, itererat och med tidsintervall angivet. Skall patienten fortsättningsvis ha öppenvårdskontakt med sin distriktsläkare är det angeläget att vara aktiv och tydlig i överremitterandet. Kontakta distriktsläkaren inför utskrivning. Öppenvård Vid beslut om öppenvårdsbehandling/uppföljning eller utskrivning från slutenvård Om bedömning är gjord och inläggning ej är aktuellt skall besök inom öppenvårdspsykiatrin erbjudas inom 1 vecka. Uppföljning efter inläggning kan även ske enligt följande: Telefonkontakt med patienten kan lämpligen tas så snart kännedom om patienten erhålls vid psykiatriska mottagningen. Tid ska erbjudas inom 1 vecka efter ett suicidförsök En bra rutin är upprepade självskattningar enligt MADRS. Man får då ett slags mått på patientens stämningsläge. Samma förhållningssätt som vid omvårdnad och behandling (se ovan) Följande aspekter bör speciellt beaktas förutom det vanliga innehållet i behandlingsplanen: Vilken personal/ behandlare gör vad med/ för patienten. Beskrivning av patientens kompetens och resurser.

Sidan 11 av 18 Överenskomna åtgärder vid ökad risk för suicid eller om patienten lämnar återbud till avtalat möte. Hur närstående skall involveras i arbetet. Hos patienter med långvarig psykiatrisk kontakt och där suicidalitet finns bör under rubrik suicidanamnes i journalen årligen i samband med att behandlingsplanering, eller i samband med brott i behandlarkontakten, göras en sammanfattning vad gäller suicidanamnes inklusive uppgifter om utåtriktat våld. Vid överförande till annan enhet är det angeläget att kontakten hålls kvar med patienten tills ny kontakt är etablerad med behandlare. Om patienten avslutas eller inte önskar vidare hjälp är det viktigt att få en överenskommelse om uppföljning efter avslutad kontakt, t ex vid 3 och 6 månader efter avslutad kontakt med patienten. Farmakologisk behandling Medicinera grundsjukdomen och glöm ej att ge ångestdämpande medel v b. Vid receptförskrivning skall recept på små mängder medicin, itererat och med tidsintervall angivet, förskrivas så länge suicidalitet består. Olika behandlingsformer Under den initiala kaotiska fasen är stödterapi särskilt indicerad. För många patienter kan en långvarig stödkontakt vara av stort värde. Följande behandlingsformer kan användas var för sig eller i kombination vid olika tillstånd med självmordsproblematik: familjeterapi/stöd kognitiv beteendeterapi (KBT) kognitiv psykoterapi(kpt) dialektisk beteendeterapi(dbt) psykodynamisk terapi farmakologisk behandling nätverksarbete psykopedagogisk intervention färdighetsträning SAMARBETE MED VÅRDGRANNAR Somatisk klinik I samband med att en somatisk klinik begär psykiaterkonsult/suicidfrågeställning ska personal på avdelningen kring den aktuella patienten delge konsulten aktuell information om patienten, och även få ta del av den utförda bedömningen. Om inte behov av övertagning till psykiatrisk avd. föreligger erbjuds patienten tid för uppföljning på psykiatrisk öppenvårdsmottagning inom en vecka. Om patienten starkt

Sidan 12 av 18 motsätter sig återbesök till psykiatrisk mottagning skrives efter samråd med patienten remiss till distriktsläkare. Ibland inträffar det att patienten avviker eller motsätter sig psykiatrisk bedömning, dessa situationer måste beaktas av ansvarig läkare på den somatiska kliniken och åtgärder måste vidtagas utifrån varje patients speciella situation. Vid osäkerhet om patientens tillstånd rekommenderas denna handlingsplan som underlag för bedömning. Socialförvaltning Barn far illa av att möta ständigt eller återkommande suicidhot. Socialförvaltningen bör underrättas om det finns barn i familjen som far illa. Det kan även bli aktuellt att samarbeta med BUP RAPPORTERING VID SUICIDFÖRSÖK OCH GENOMFÖRT SUICID Originaljournal/fotostat av journalen och avvikelserapport med kort information lämnas inom 1 vecka efter inträffat suicidförsök till chefsöverläkaren. Suicid skall alltid i anslutning till att det inträffat meddelas cheföverläkare/ verksamhetschef. Originaljournal och avvikelserapport med information lämnas inom 1 vecka efter inträffat suicid till cheföverläkaren. Cheföverläkaren, utreder och fattar beslut med avseende på Lex Maria. F n. gäller att alla suicid skall Lex Maria- anmälas Åtgärder vid fullbordat suicid. Var god se särskild handlingsplan.

Sidan 13 av 18 SUICIDPREVENTION PRIMÄRVÅRD I Primärvårdens ansvar ligger en viktig uppgift att hitta personer som har en högre suicidrisk. Vissa riskpatienter förtjänar därför att framhållas. Depressioner Missbruk. Här ligger också utmaningen att hitta missbruk av såväl alkohol som läkemedel och droger. Svåra kroniska sjukdomar Nyblivna änklingar Personer som tidigare gjort suicidförsök Närstående som suiciderat Handläggning: Om personal vid enhet i samband med möte med patient, direkt eller i telefon uppfattar att patient är deprimerad, skall läkare alltid omedelbart konsulteras. I samråd med denne beslutas om fortsatt handläggning. Vid misstanke om suicidrisk ska patient alltid beredas tid hos läkare omgående. Denne gör bedömning och beslutar om fortsatt handläggning, eventuellt samråd med psykiatrisk specialist. Vid anamnestagande är det angeläget att upptäcka depressiva tendenser som upplevd hopplöshet, skuldkänslor, oförmåga till överblick, även starka inslag av ångest, vanföreställningar. Även hereditet, tidigare episoder av depression och ev behandling, aktuell medicinering, eventuellt missbruk är viktigt att fråga efter. Anamnes från närstående också mycket viktig. Skattningsskalor kan med fördel användas, tex MADRS. Det är också viktigt att våga fråga om suicidtankar/planer för att se var patienten befinner sig med Suicidstegen. Viktigt att allt detta dokumenteras. Om patient med suicidtankar/planer ej remitteras till psykiatrin är det viktigt att man följer förloppet och ger anvisningar till patient vart man ska vända sig vid akuta problem eller vid försämring. LPT-övervägande vid upplevd hög risk och patient vägrar vård. Indikation för remiss till psykiatrisk klinik dramatiskt snabbt initialförlopp av depression vid psykotiska depressionssymtom invalidisering pga grav hämning suicidrisk utebliven medicineffekt trots adekvat medicinering och byte av preparat Rapportering vid suicid Vid inträffat suicid eller misstänkt suicid på patient som tillhör egen vårdenhet och som haft kontakt med enheten sista 4 veckorna anmäls detta till verksamhetschef för Lex Maria anmälan och händelseanalys enligt gällande riktlinjer.

Sidan 14 av 18 Vid suicid eller misstänkt suicid på patient som tillhör annan vårdenhet meddelas denna enhet snarast och kopia på journalanteckning skickas till denna enhet. REFERENSER Om livet känns hopplöst Stöd till självmordsnära medmänniskor (Folkhälsoinstitutet, NASP, Socialstyrelsen 1996) Vård av självmordsnära patienter kunskapsöversikt ( Socialstyrelsen 2003) Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag (Socialstyrelsen, Statens Folkhälsoinstitut, dec 2006) Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport (Socialstyrelsen 2006) Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län (NASP-2007) Självmordspreventiva strategier och åtgärdsförslag inriktade mot hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolhälsovården/elevhälsan En kunskapssammanställning gjord för Socialstyrelsen av NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP-2007,2008) Vetenskaplig evidens och slutsatser beträffande behandling och förebyggande av suicidförsök och suicid Sammanfattning (NASP 2007) Regionalt Vårdprogram Vård av suicidnära patienter Stockholms läns landsting 2002

Sidan 15 av 18 Bilaga 1 (2 sidor) STRUKTURERAD BEDÖMNING AV PATIENT MED SUICIDRISK Datum och klockslag: NAMN: PERSONNUMMER: Vid medveten suicidbenägenhet Skattas genom att du ställer frågor om: 1. Nedstämdhet hur mår du? Hopplöshet? 2. Dödstankar dödslängtan känns livet meningslöst? 3. Dödsönskan? 4. Suicidtankar göra sig själv illa. 5. Suicidimpulser nära skada sig? 6. Suicidavsikter eller planer När, var, hur? Bedömning, var på stegen befinner sig patienten: II Självmordsmeddelande: Högrisk: Tydligt upprepade meddelanden om allvarliga suicidtankar till bl a anhöriga. III Tidigare suicidförsök Antal - tidpunkt för första: - tidpunkt för senaste: IV Analys av det senaste och/eller det allvarligaste försöket avseende på: - Metod: Förgiftning, tabletter, hängning, kvävning, dränkning, skott, sprängning, skära sig, bränna sig, stick, hopp, kasta sig framför tåg/bil eller annat. - Farlighet: sannolikhet att överleva, sannolikhet att någon ingriper. - Uppgiven orsak.

Sidan 16 av 18 V Risktillstånd/riskfaktorer 1. Psykisk sjukdom; depression, kristillstånd, schizofreni med långdraget förlopp, schizofrena patienter i rehabiliteringsfas, unga kvinnor med personlighetstörning och självskadebeteende. 2. Upprepade förluster; separation, dödsfall, arbetslöshet, annan social kränkning, allvarlig kroppslig sjukdom. 3. Suicid hos släktingar. 4. Drogmissbruk eller överkonsumtion av alkohol. 5. Tidigare självmordsförsök (se punkt III och IV) 6. Återvända till platsen för tidigare självmordsförsök (hemmet, annan särskild plats). VI Har närstående lämnat anamnes? VII Vad avhåller patienten från att begå suicid? Sammanfattande bedömning Hög risk (Patienten skall vårdas på vårdavdelningen med minst tillsyn varje kvart) Risk Låg risk Åtgärd/beslut: Vid intagning skall patienten visiteras för att undvika att patienten har med sig skadliga föremål som knivar, rakblad, skärp eller dylikt som patienten kan skadas av. Tid för ny bedömning: Undersökning och bedömning gjord av:

Sidan 17 av 18 Bilaga 2 S jälvmordsstegen (efter professor Jan Beskow) 1. Nedstämdhet/hopplöshet Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? 2. Dödstankar Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa vakna nästa morgon? 4. Självmordstankar Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt ut hur du skulle göra? 5. Självmordsönskan Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? 6. Självmordsförsök Har du tidigare gjort något självmordsförsök? Genomförde du det du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 7. Självmordsplaner Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du skall göra? Har du bestämt när du skall göra det? 8. Självmordsförberedelser Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? 9. Självmordsavsikt Har du bestämt dig för att ta livet av dig? När Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker du inte vill skall finnas kvar efter dig? Har du sett till att träffa kompisar en sista gång?

Sidan 18 av 18 Bilaga 3 LÄNKAR: Pfizer Depressionslinjen www.depressionslinjen.co m NASP (Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa vid Karolinska Institutet och Stockholms Läns Landsting centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=13243&l=sv SPES Riksorganisationen för Suicidprevention och efterlevandestöd www.spes.nu/right.htm TELEFONNUMMER: SOS: tfn 112 Polisen: tfn 114 14 Nationella hjälplinjen: tel 020-22 00 60 Nationella hjälplinjen är öppen måndag-torsdag mellan klockan 17.00-22.00 och fredagsöndag mellan klockan 17.00-24.00. Samtalet är kostnadsfritt och det syns inte heller på telefonräkningen att du ringt. BRIS: 0200-23 02 30 Jourhavande präst: tfn.112 USÖ Jourmottagning: tfn 019-6025600, 019-6025601