60b Västbo härad Västbo härad Runt norra Bolmen ligger flera historiskt intressanta gårdar. Innehåll Västbo härad... 1 Bolmen... 2 Torskinge kyrka... 2 Hammar - Bolmsnäs - Liljenäs... 2 Bolmsnäs... 4 Liljenäs... 4 Toftnäs... 5 Svanaholm... 5 Håringe... 6 Sporda och Öja... 6 Sunnaryd och Torp... 6 Sundsholmen... 6 Piksborg... 7 <tonnquist.se> Sidan 1 2013-06-03
Bolmen Sjön Bolmen hade ursprungligen sin avrinning norrut genom Reftele. Men eftersom landhöjningen, som avtar söderut, stjälpte landet så att utloppet flyttades söderut och lämnade ett bördigt slättland norr om Svananholm och Liljenäs. 1887 sänktes sjöns nivå för att utvinna åkermark. En sten i vattnet vid Liljenäs visar ett nivåstreck och årtalet 1887. Men resultatet blev stora våtmarker. Idag är sjön dricksvattentäkt för Malmö-regionen med fastställda gränser för nivån. Det näs som norrifrån skjuter ut i sjön mot säteriet Toftnäs, har sannolikt för ej så länge sedan varit en ö i sjön. Därom vittnar de glesa nivåkurvorna på kartan och namnet Örgårdsviken på våtmarken norr om Örgården. I trakten omkring Bolmen vittnar talrika fornlämningar om en tidig bebyggelse. Gåvobrev och testamenten visar, att flera medeltida frälseätter hade sina stamgods här. Torskinge kyrka Kyrkan från 1200-talet, tillbyggd 1705, räddades av envisa sockenbor, när domkapitlet i Växjö på 1800-talet befallde att den skulle rivas och ersättas av en större. Torskinge kyrka, interiör. Hammar 1 - Bolmsnäs - Liljenäs Det som idag är säteriet Liljenäs har en lång historia. Rester av en stenåldersboplats och ett gravfält från yngre järnåldern vittnar om tidiga bosättningar. Hammargården och det nutida Liljenäs. I dokument från 1300-talet är Ryd och Hammar en egendom, sannolikt på nuvarande Hammargårdens plats. Det var en viktig plats i det medeltida Finnveden och sätesgård för flera kända personer. Förste kände innehavare var lagmannen Ulf Nielsson, som omkring 1350 gav Ryd och Hammar som morgongåva till sin hustru Ingeborg Larsdotter, dotter till Lars Magnusson (leopard) och Katarina Pedersdotteer av den danska riddarätten Porse. Katarinas bror Knut Porse var hövitsman på Varbergs slott och från 1327 till sin dös 1330 gift med hertiginnan Ingeborg Håkonsdotter (och därmed styvfar till kung Magnus Eriksson). Efter Ulf Nielssons 1 Källor: Hembygdsföreningen i en av Bo Josefsson i Slättö överlämnad skrift samt gängse genealogisk litteratur: ÄSF, SAÄ, Härenstam m fl. <tonnquist.se> Sidan 2 2013-06-03
död gifte änkan om sig med Birgitta Birgerdotters ( den heliga Birgitta ) dotterson Arvid Sigvidsson Ribbing 2. Sedan denne avlidit barnlös, skänkte brodern Peter Ribbing före 1379 - Hammar till Vadstena kloster, som mormodern grundat. År 1418 upplät klostret Hammar till riddaren Ture Stensson Bielke ( 1425), som var gift med Abraham Broderssons (och Margareta Duddes) dotter Birgitta och svärfar till kung Karl VIII Knutsson Bonde, vars morfar Karl Ulfsson (sparre till Tofta) var bror till Peter Ribbings hustru 3. Karl Knutsson hävdade därför arvsrätt till Hammar och fördröjde därmed näste arrendator, lagmannen i Tiohärad Arvid Svans tillträde till 1433. Arvid Svan bistod Engelbrekt i befrielsekriget 1434 och kom därmed i onöd hos den danske kunten. Han tvingades sedan, liksom flera andra stormän, att gå över till den danske kungen Kristian I. År 1453 dömdes Arvid Svan till döden för landsförräderi och blev sannolikt även avrättad, såvida han inte lyckades rymde ur landet och kunde hålla sig undan. Hammar innehades därefter av Erik Eriksson (Gyllenstierna), som fått Västbo härad i föräning, men hade 1466 på okänt sätt åter kommit i Vadstena klosters ägo. Efter reformationen utsatte kung Gustav I kyrkans och klostrens rikedomar för en omfattande reduktion (indragning). Men år 1530 hade kungen bytt bort Hammar till Arvid Olofsson (Västbodrake, sonson till både Margareta Krumme och Anna Gustavsdotter Stenbock ää), som mellan 1533 och sin död 1535 hann med två äktenskap. I det första av dessa föddes 2 Arvids bror Peter Ribbing var gift med Kristina Ulfsdotter (Sparre av Tofta). Brödernas far Sigvid Ribbing och Birgittas dotter Märta Ulfsdotter girge sig 1341 i Bröllopet på Ulvåsa. 3 Hembygdsföreningen har förväxlat Ture Stensson med en namne och anger här felaktiga släktskap. Märta Arvidsdotter 4 av de gamla drakar till Hammar. Efter Arvid Olofssons död gifte änkan Brita Persdotter (Hård av Segerstad) om sig med Jöran Jönsson Svan, som var kungens fogde i Sunnerbo med befogenhet att driva in skatt från bönderna, vilket han gjorde med stor grymhet. Bönderna gjorde uppror och Hammar brändes ner under Dackefejden 1542. År 1552 slog kungen åter samman Hammar och Ryd till Finnvedens enda kungsgård Hammargården, där han ville anlägga en kunglig avelsgård för hästar till armén, men sedan stallarna eldhärjats år 1564 lades projektet ned.. Under det nordiska sjuårskriget 1563-1570 fick den legendariske danske härföraren Daniel Rantzau tillåtelse av kung Fredrik att rycka fram mot Hammargården, som plundrades och brändes. Rantzau fick veta att en svensk trupp under guvernören Charles de Mornay (gift med Anna Turesdotter Trolle) befann sig i trakten. Svenskarna hade lyckats skrapa ihop en liten armé av ett tusental bönder och 200 fribytare samt ett antal ryttare. Rantzau skickade en trupp ledd av Fredrik von Dohna att söka upp svenskarna och anfalla dem i ryggen. Men mot förmodan stötte den danska truppen ihop med svenskarna, front mot front. Det var varmt och det var inte tre av von Dohnas ryttare som hade behållit harnesket på. Men trots danskarnas föga militära skick måste svenskarna ge sig. Charles de Mornay fick lämna häst och allt för att rädda sig i hastig flykt. I jorden vid Liljenäs har man hittat betsel, eldvapen, kulor och svärd, rester efter de krig som utkämpats här. En annan incident under detta krig var när Märta Arvidsdotters make krigsöversten Knut Håkansson (Hand) den 20 oktober 1565 under återtåget från neder 4 Se kap 63c Västbodrakarna. <tonnquist.se> Sidan 3 2013-06-03
laget vid Axtorna hed i Halland överfölls och dödades i ett bakhåll 5. Enligt J E Almquist bodde även Arvid Olofssons systerson Olof Nilsson (Drake av Intorp, 1593) på Hammar. Efter riksrådet Gustav Olofsson Stenbocks död 1571 disponerades hemmanen från 1572 till 1590 av sonen Arvid Gustavsson Stenbock till Ryd och Hammar, som också var Gustav I:s svåger. Bolmsnäs Hammargården förvärvades 1594 av häradshövdingen i Västbo Jöran Månsson Stierna - med anor från bl a Jöns Abjörnsson och Jösse Skytte Jöran Månsson uppförde ett nytt säteri, som han kallade Bolmsnäs. Han avled 1617 och ärvdes av översten Anders Jöransson Stierna. Denne gift sig med systrarna Maria ( 1617) och Marina Jöransdotter Stiernsköld, men hade före giftet med den förra en affär med den senare och utestängdes från riddarhuset. År 1629 gifte han sig tredje gången med ofrälse Elsa Henriksdotter Meijer, vars ofrälse söner adlades senare Stiernlodh. Jöran Andersson Stierna (1611-1652) var assessor vid Göta hovrätt. Hans änka Virginia Rytter 6 bodde på Svanaholm och pantsatte jord till bönderna i Enet! Den siste av ätten på Bolmsnäs varöverstelöjtnanten Jöran Jöransson Stierna ( 1677 i Landskrona). Hab var gift med Anna Durell, dotter till vice hovrättspresi- 5 Från dem utgick sedan ätterna Stierna, Hammarskjöld, Drake af Hagelsrum och Drake af Torp och Hamra (se släktträd nr 2). denten, landshövdingen Magnus Durell 7, som var gift med en holländsk diplomatdotter Brechtigen van Caracouw. Änkan Durell städslade som informator för sönerna en ung magister Johannes Boderus från Dannäs, som hon förförde med krav på giftermål som följd. De nyaönerna adlades, och Magnus Segercrona, assessor vid Göta hovrätt och landshövdingens ställföreträdare vid 1726 års återinvigning av rådhuset i Jönköping. Daniel Eneroth var frälsefogde på Bolmsnäs på 1750-talet. Liljenäs Efter Magnus Segercronas död 1763 såldes Bolmsnäs till Daniel Lillienbergs söner Anders Daniel, Jean Georg och Erik Gustaf. De ändrade gårdens namn till Liljenäs och gjorde den till fideikommiss. Liljenäs, nuvarande huvudbyggnaden. Foto tidigt 1900-tal (KSL).. Ingen av bröderna hade någon manlig arvinge, varför den sist kvarlevande greve Jean Georg Lillienberg (som även ägde Toftnäs) förordnade, att även döttrar kunde ärva fideikommisset. Efter Jean Georgs död 1796 hade Liljenäs flera kvinnliga fideikommissarier före upplösningen 1973 8. Ett av bröderna uppfört corps-de-logis synes ha brunnit före 1802; den nuvarande huvudbyggnaden är en tidigare flygel. 9 6 Dotterdotter till Erik XIV:s frillodottervirginia Eriksdotter, som var gift med ståthållaren på Kronoberg Håkan Knutsson Hand, son till Knut Håkansson Hand och Märta Arvidsdotter. Håkans bror Arvid tog namnet Drake efter modern och blev stamfar för Drake af Hagelsrum. 7 Magnus far Nils Månsson och farfar Måns Jönsson var båda borgmästare i Norrköping. 8 Den sista fideikommissarien Margit von Heijne var gift med Kurt Trägårdh, kap 36 J W Ekedahl. 9 Se även Katarina Stiernclou-Lillienberg i boken <tonnquist.se> Sidan 4 2013-06-03
I Örgården, det största av de underlydande torpen, föddes Anna Brita Carlsdotter år 1830 (kap.29)- Toftnäs På en från norr utskjutande udde ligger Toftnäs, där en runsten gett upphov till sägner om Angantyr och Bolmsvikingarna. Toftnäs hörde först till Bolmsö socken, men fördes på 1870-talet till Torskinge. Vid stranden finns ruiner av ett gammalt stenhus, vilket tyder på att Toftnäs har varit en befäst stormansgård. Christina Dober där, och 1631 uppfördes en ny huvudbyggnad. År 1640 blev Toftnäs Johan Henriksson Rytters frälsegård, som 1644 ärvdes av Virginia Rytter, gift med assessor Jöran Stierna på Bolmsnäs. Toftnäs pantsattes år 1696 av Virginias sonhustru Anna Kyle till Johan Dreffling. Efter dennes död 1704 ärvdes Toftnäs av brodern Daniel Dreffling-Lillienberg för att 1706 bli dennes morgongåva till kristina Margareta Stiernclou. Efter en brand 1723 blev huvudbyggnaden aldrig återuppförd, Toftnäs ingick dock i det lilllienbergska fideikommisset. Vid Toftnäs finns ruiner av ett stenhus Toftnäs nämns först den 21 maj 1339, då lagmannen i Tiohärad riksrådet Gustav Nilsson Bielke ( <1342),0 beseglade ett brev, där kaniken Vemund i Växjö upplät en intaga vid Sporryda (Sporda?) i Ås sn till Kristina Lindormsdotter, se nedan. Väpnaren Peter Porse (d y) skrev brev där den 15 febr 1364, men bytte 1377 bort det till drotsen Bo Jonsson Grip. Med Ranborg Matsdotter (lilje), änka efter Bo Jonssons sonson Bo Knutsson, övergick Toftnäs till hennes andre man Eggert Krummedige, som 1482 pantsatte Toftnäs till Gustav Olsson (Stenbock ää). 1491 sålde herr Eggerts änka gården till Sten Sture dä, tillika med Dannäs, Forsheda och Fylleryd. (Källa: Härenstam) År 1530 disponerades Toftnäs av kung Gustav I, 1620 ingick det i hertig Johans av Östergötland arv. År 1625 föddes Maria Svanaholm Säteri i Ås socken vid Bolmens norra strand, som under medeltiden med namnet Flataryd hade samma ägare som Hammar. År 1569 fick Arvid Månsson Stierna Flataryd i förläning av Johan III och upfförde säteriet Svanaholm, som genom arv och giftermål kom till Erik Gyllenstierna och Beata von Yxkull (Pintorpafrun). Det är dock knappast troligt, att paret bodde på Svanaholm, eftersom Eriksberg i Sörmland var deras egentliga sätesgård. På 1600-talet kom Svanaholm genom arv och giftermål till friherre Georg Fleetwood. Vid sockengränsen mot Torskinge ligger byn Enet. När byborna försökte flytta ägogränsen österut, utbröt ett gräl mellan ägarna till Bolmsnäs och Svanaholm, som ledde till våldsamma handgripligheter. Vid 1700-talets mitt var Carl Eneroth i Enet befallningsman på Svanaholm. Se även kap. Maria Kristina Dober för en intressant släktrelation med koppling till Toftnäs. <tonnquist.se> Sidan 5 2013-06-03
Håringe På Bolmsöns nordöstra udde mitt emot Toftnäs ligger Håringe, som på 1480-talet var sätesgård för Jöns Persson (Ulfsax), gift med Märta, dotter till Olof Jönsson Stenbock (ää) och Margareta Krumme. Sonsonen Peder Ulfsax stupade vid Axtorna 1565. Sunnaryd och Torp Strax söder om Öja, men då i Bolmsö sn, ligger Sunnaryd, som var Margareta Krummes änkesäte och sedan ingick i sonens morgongåva tillsammans med de ovan nämnda Sporda och Östra Öja. Håringe på Bolmsöns mot Toftnäs vända udde, på 1400-talet ägt av ätten Ulfsax. På 1700-talet ingick Håringe i de Lillienbergska ägorna och beboddes av Carl Fredrik Lillienberg. Håringe är numera fritidsområde med stuguthyrning. Sporda och Öja På nordöstra udden av den halvö, som skjuter ut söder om Östra Öja, ligger bl a Sunnaryd och Torp. Sunnaryd är idag en by vid färjeläget mitt emot Bolmsö kyrka. Men namnet Sunnaryd och det därmed sammanhörande Torp återfinns på ytterligare två ställen på samma halvö; dels på dennas nordöstra udde nära Östra Öja och dels på halvöns västra sida. Vilket Sunnaryd som var Margareta Krummes änkesäte är svårt att avgöra. Är Östra Öja en del av det gamla Öja i Ås? Sporda och Öja (asoöyom) i södra delen av Ås socken nämns på 1340-talet i Lindormsättens brev. Den 21 maj 1339 fick Kristina Lindormsdotter av kaniken Vemund i Växjö en intaga vid Sporda, och den 5 jan. 1344 upplät svågern Abjörn Nockason och brodern Bengt Lindormsson en del i asoøyom till henne. Dessa ägor återkommer i början av 1500-talet som Sporda och Östra Öja i ett morgongåvebrev, som Bengt Lindormssons ättling (och Margareta Krummes son) Olof Drake gav Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna). Från vänster: Husholmen, torpet Holmen, gårdarna Torp Västra och Sunnaryd samt dagens färjeläge Sunnaryd. Sundsholmen På Husholmen innanför Sunnarydhalvön finns rester av ett stenhus, som tros ha varit Olof Drakes (Vä stbo) sätesgård på 1510-talet. <tonnquist.se> Sidan 6 2013-06-03
På fastlandet ligger Torp (Västra) med Holmen där farmors syster Ingrid Carlsdotter, g. Larsson, bodde vid sin död 1905. Piksborg Det sannolikt danska fogdefästet Piksborg anses uppförd av Ebbe Pik omkring 1360. Det brändes av Engelbrekts trupper 1434. Omkring förra sekelskiftet gick järnvägen Ljungby Halmstad över holmen och på bro över sundet. Denna fantasibild av Piksborg ritades efter omfattande utgrävningar i början av 1900- talet. <tonnquist.se> Sidan 7 2013-06-03