Nya föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker Marie Cardfelt, Arbetsmiljöverket AFS 2011:19 I kraft 1 juli 2012 Föreskrifterna upphäver: Kemiska arbetsmiljörisker Laboratoriearbete med kemikalier Motorbränslen Oljor Följande AFS ändras: Bly Smältsvetsning och termisk skärning 1
Innehåll Tillämpningsområde, definitioner Undersökning och riskbedömning Dokumentation och information Åtgärder Åtgärdstrappa Märkning Förvaring Inandning Hudkontakt och förtäring Arbete i cistern, brunn eller liknande Brand och explosion Hantering av CMR-ämnen Förbud och tillstånd Periodiska mätningar Kompletteras med föreskrifter om Hygieniska gränsvärden med Vissa definitioner Gränsvärden för cirka 400 ämnen Föreskrifter om hur mätningar ska utföras 2
Ny föreskrift om hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 Den nya föreskriften, AFS 2011:18 innehåller Krav på att gränsvärdena inte får överskridas Paragrafer som beskriver hur mätningar ska genomföras Gränsvärdeslistan med noter CAS-nummerindex 3
Bilaga 1 28 ämnen har fått nya eller omprövade gränsvärden Fem organiska syraanhydrider omfattas av tillståndskrav, enligt AFS 2011:19, pga. att de är sensibiliserande i mycket låga halter. Ftalsyraanhydrid, maleinsyraanhydrid och trimellitsyraanhydrid får sänkta gränsvärden. 4
Nya ämnen som får gränsvärden Litium och föreningar Klorbensen Nikotin Penicilliner Tenn 5
C för cancer Kvarts har fått C i listan. Detta pga att kvarts har bedömts som cancerframkallande av flera internationella organisationer som IARC, NIOSH och NTP samt av den kunskapsöversikt som AV beställde av Karolinska Institutet. Svavelsyra har C i listan. (IARC) 6
B-märkning Samtidig exponering nära aktuellt gränsvärde för ett ämne och buller nära insatsvärdet 80 db kan orsaka hörselskada. Följande ämnen har fått ett B: Styren Bly Toluen Koldisulfid Kvicksilver Kolmonoxid 7
Definition 4 Kemisk riskkälla Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall där orsaken är kemisk Kemisk produkt med farliga egenskaper (även tillfällig egenskap som temperatur) Farlig kemisk produkt Hygienisk eller kosmetisk produkt Läkemedel, livsmedel, foder Kemavfall Andra produkter och material Plantor med bekämpningsmedel Impregnerat virke Anordningar av t.ex. bly Ämne som bildats Slipdamm Avgaser, rök Syrefattig atmosfär Gas från kemisk reaktion 8
Undersökning och riskbedömning Krav anges för vad som ingår i undersökningen och riskbedömningen, 5-10. Det fastställs: 1. När undersökning och riskbedömning ska göras, 5. (Inte påbörja arbete förrän klart.) 2. Vilka kemiska riskkällor som ska förtecknas, 6 3. Vilka dokument som ska användas som underlag (för farliga kemiska produkter säkerhetsdatabladet, annars annan info) 4. Vilka faktorer som ska bedömas, 8 5. Hur riskbedömningens resultat ska dokumenteras, 10. Bedömningsgrunder för att avgöra om åtgärder krävs finns i 15-44. 9
Undersökning och riskbedömning Gör så här Efter att ni gjort en indelning av hela verksamheten i delar som kan bedömas gör undersökningen och riskbedömningen så här: Gör först klart vad bedömningen omfattar (vilka arbetsmoment, rum, personer). Följ sedan dessa steg: Steg 1: Ta reda på vilka kemiska riskkällor som förekommer och vilka regler som gäller Steg 2: Identifiera farliga situationer Steg 3: Bestäm vilka åtgärder som behövs Jämför era situationer med informationen om när risk föreligger och med lagstiftningens krav. 10
Dokumentation av riskbedömningens resultat, 10 Av dokumentationen ska framgå: 1. vilka delar av verksamheten som ingått i undersökningen och riskbedömningen, 2. i vilka situationer eller utrymmen en kemisk risk behöver undanröjas eller begränsas, 3. vilka skyddsåtgärder som ska vidtas när man utför olika typer av arbetsuppgifter och vilka skadebegränsande och avhjälpande åtgärder som ska vara förberedda, 4. vilka övriga åtgärder eller mer detaljerade undersökningar som är beslutade, vem som har ansvaret och när de ska vara klara, 5. vilka personer som deltagit i bedömningen, 6. tidpunkten för nästa planerade undersökning och riskbedömning, såvida det inte är en bedömning av ett tillfälligt arbete, 7. vilket datum dokumentet upprättats, 8. vem som i egenskap av ansvarig godkänt undersökningen och riskbedömningen. 11
Bedömning av exponeringen för luftföroreningar Bedöma exponeringen, krav i 8 och 9 Flyktighet respektive dammighet och hanteringen avgör om en kemisk riskkälla bildar mycket luftföroreningar. Hög flyktighet, stor avdunstningsyta och hög temperatur är faktorer som ger hög halt i luften från en vätska. För inköpta kemiska produkter ska säkerhetsdatabladet räcka för att bedöma vilka åtgärder som behövs. Det finns modeller som hjälp för att avgöra vilka åtgärder som behövs. Mätning ska göras om man inte på annat sätt kan avgöra att exponeringen är under gränsvärdet, 9. Exponeringen för vissa ämnen ska kontrolleras genom periodiska mätningar, 50. 12
Bedömning av exponeringen för luftföroreningar Bedömningsgrunder - farligheten Hygieniska gränsvärden finns för 400 ämnen. De anger högsta halten vid inandning. Nivågränsvärde justeras om arbete mer än 8 timmar per dag. Den exponering över vilken människor inte bör utsättas (DNEL) anges enligt REACH i vissa säkerhetsdatablad. De åtgärder som då rekommenderas ska medföra att exponeringen blir lägre. Om inget gränsvärde finns får man använda klassificeringen. Om farligt vid inandning krävs åtgärder mot luftföroreningar beroende på mängd som emitteras. 13
Ämnets farlighet uttrycks genom: 1. Hygieniskt gränsvärde 2. DNEL 3. Klassificering Hög Farlighet Medel Risken beror på ämnets farlighet och hur mycket man exponeras för Låg Låg Medel Hög Exponering Exponeringsbedömning genom: 1. Mätning i andningszonen 2. Mätningar vid motsvarande förhållanden 3. Resultat från exponeringsmodeller 4. Egen uppskattning 14
En modell är Stoffenmanager https://www.stoffenmanager.nl Den är framtagen i Nederländerna men finns också i en engelsk och tysk version. Användningen kostar inget. Utifrån uppgifter om ämnets klassificering, hanteringen och skyddsåtgärder får man svar på om exponeringen är acceptabel. Man kan också få en uppskattning av hur stor exponeringen kan bli. Denna kan jämföras med gränsvärdet eller DNEL. 15
15-16 Prioritetsordning vid val av åtgärder (åtgärdstrappa) 1. Kemiska produkter och material ska väljas så att riskerna blir så små som möjligt vid hanteringen. 2. Välja arbetsmetoder och arbetsutrustning som minimerar risken. Steg 1 och 2 är man alltid skyldig att göra, även om man bedömer att risken ändå är liten. 3. Använda inkapsling eller andra tekniska åtgärder som medför att arbetstagarna inte alls utsätts för risken. 4. Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder som minskar risken för arbetstagarna. 5. Förlägga arbetet till en särskild tid eller plats för att minska risken för andra arbetstagare. 6. Använda personlig skyddsutrustning när åtgärder enligt ovan inte är tillräckliga eller går att vidta. Om man bedömer att ytterligare åtgärder behövs ska man först avgöra om det går att skilja arbetstagarna från det farliga, t.ex. ha fjärrmanövrering. 16
Beredskapsplan, 12 Beredskapsplanen ska innehålla uppgifter om: 1. Vid vilka händelser omedelbara åtgärder krävs. 2. Vilka uppgifter särskilt utsedda personer har vid sådana händelser. 3. Vilka skadebegränsande åtgärder som omedelbart ska genomföras, vilken skyddsutrustning som då behövs och var den finns. 4. Hur berörda arbetstagare ska informeras om händelsen. 5. Vilka varningssystem som finns och hur de fungerar. 6. När utrymning ska ske. 7. Var utrustning för första hjälpen finns. Övningar ska genomföras och följas upp så att man vet att rutinerna följs vid en olycka. 17
Tillgängliga dokument, 13 Följande dokumentation ska vara tillgänglig för berörda arbetstagare och skriven på svenska eller på ett annat språk som hela personalen använder. 1. De förtecknade kemiska riskkällorna enligt 6. 2. Säkerhetsdatablad, risk- och skyddsinformation om farliga kemiska produkter och andra dokument som kan krävas enligt 7. 3. Bedömningen av exponeringen vid inandning och mätrapporter som upprättats enligt 9 och 50. 4. Dokumentationen av undersökningens och riskbedömningens resultat samt beslutade åtgärder enligt 10 och 40. 5. Hanterings- och skyddsinstruktioner samt andra rutiner när de ska vara skriftliga enligt 11, 36 eller 44. 6. Beredskapsplan för olyckor och nödsituationer enligt 12. 7. Föreskrifter om hygieniska gränsvärden samt andra föreskrifter som gäller för arbetet. 8. Villkorsdelen i tillstånd från Arbetsmiljöverket enligt 46 och 47. 18
Enligt CLP: Sida 40 Faropiktogram PRODUKT Handelsnamn Fara Mycket brandfarlig vätska och ånga. Orsakar allvarlig ögonirritation. Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad. Förvaras oåtkomligt för barn. Får inte utsättas för gnistor/öppen låga - Rökning förbjuden. Förvaras på väl ventilerad plats. Förpackningen ska förvaras väl tillsluten. Använd ögonskydd. VID KONTAKT MED ÖGONEN: skölj försiktigt med vatten i flera minuter. Ta ur eventuella kontaktlinser om det går lätt. Fortsätt att skölja. Innehåller: ämne x, ämne y Leverantör, namn, adress och telefonnummer Signalord Faroangivelser Skyddsangivelser Ämnen som bidrar till produktens klassificering 500 ml Nominell mängd Farosymboler PRODUKT Handelsnamn Irriterande Mycket brandfarlig Farobeteckningar IRRITERAR ÖGONEN. Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor. Ångor kan göra att man blir dåsig och omtöcknad. Förvaras oåtkomligt för barn. Förpackningen förvaras på väl från ventilerad plats. Förvaras åtskilt antändningskällor Rökning förbjuden. Vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare. Innehåller: ämne X, ämne Y Riskfraser Skyddsfraser Ingående farliga ämnen Tillverkare, importören eller leverantörens namn, adress Och telefonnummer 500 ml Nominell mängd 19
Märkning av behållare på arbetsplatsen, 19 Förpackningar och behållare som innehåller farliga kemiska produkter ska vara märkta som då de släpps ut på marknaden eller med 1. produktens namn, 2. de faropiktogram som ska finnas i märkningen enligt CLP-förordningen samt text enligt tabell, eller farosymboler och farobeteckningar enligt KIFS 2005:7, och 3. text med information om att produkten är brandfarlig, kan ge cancer, kan ge allergi, kan skada arvsmassan eller är reproduktionsstörande när sådan är tillämplig och om inte denna information framgår av informationen enligt punkt 2. Produktnamn Hälsofarlig Reproduktionsstörande 20
Texter till CLP-piktogrammen 21
Märkning av rörledningar, 18 och 20 Rörledningar som innehåller en farlig kemisk produkt ska vara märkta med produktens namn och faropiktogram eller farosymbol samt en pil för strömningsriktningen. För brandfarliga vätskor med en flampunkt 60-100 C finns ingen symbol. På en rörledning som används för olika produkter med samma farliga egenskaper får produktnamnen anges med en samlingsbeteckning. En rekommendation är att rörledningar har färgmärkning enligt svensk standard SS 741. 22
Förvaring, 21 och 22 För en säkrare förvaring tänk på att: Förvaringsskåp och förråd inomhus ska ha fläktstyrd ventilation när hälsofarliga gaser eller ångor kan avges från förpackningarna. Förvara behållare åtskilda om ämnena tillsammans kan orsaka ökad risk. Kontrollera regelbundet att behållarna inte läcker. Förpackningar och behållare ska tåla de ämnen som förvaras och även den miljö där de står. Förpackningen eller behållaren ska normalt vara förslutna. Ibland behövs säkerhetsutrustning, t.ex. säkerhetsventil. Använd inte förpackningar som kan ohälsa eller olycksfall genom förväxling, t.ex. läskflaskor. 23
REACH Europaparlaments och rådets förordning (EG) nr 1907/06 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Rutinerna för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta REACH-kraven i arbetsmiljöförordningen, 17 AV ska samverka med andra myndigheter. Om REACH-förordningen inte följs men att andra har tillsynen ska vi meddela dem. 24