Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1
Bakgrund Beställare av denna analys är Clara Vallis och Närljus, syftet med detta examensarbete är att kartlägga energiflöden inom, samt till och från, Ljusdals kommun. Anledningen till detta är att ge kommunen och lokala entreprenörer en bas för ytterligare diskussioner angående kommunens energiresurser och energianvändande. Den avreglerade Europeiska elmarknaden i kombination med elcertifikat och utsläppsrätter talar för att detta är en snabbt expanderande marknad. Ljusdals kommun måste agera aktivt i dessa frågor. 2
Genomförande Information angående i nuläget använda och framtida energikällor samlades in från ett antal olika källor under vår och höst 2007. Kommunens energianvändning delades in i tre olika sektorer: - Bostadssektorn - Industrisektorn - Transportsektorn Information angående den totala mängden biomassa som producerades inom Ljusdals kommun samlades in. Projekt i närliggande kommuner analyserades översiktligt för att se om dom hade någon nämnbar inverkan på Ljusdals kommun. 3
Enheter och prefix Grundenheten för energi i detta sammanhang är Wattimmar, Wh. - En 60 W glödlampa som är tänd i en timme förbrukar 60 Wh. 1 kwh = 1 000 Wh. - Samma glödlampa tänd dygnet runt i ett år förbrukar 526 kwh. 1 MWh = 1 000 kwh = 1 000 000 Wh. - Energiförbrukningen för en villa under ett år motsvarar ca. 20 MWh. 1 GWh = 1 000 MWh = 1 000 000 kwh = 1 000 000 000 Wh. - Den totala årliga elförbrukningen i Ljusdals kommun motsvarar ca. 220 GWh. 4
Nettoimport E 85 1 GWh Olja 50 GWh Bensin 120 GWh Diesel 165 GWh 336 GWh Lokalt producerat och använt Elektricitet 220 GWh Biomassa 260 GWh 480 GWh Nettoexport Avfall 15 GWh Torv 105 GWh Elektricitet 340 GWh Biomassa 500 GWh 960 GWh 5
Nettoflöden [GWh/år] E 85 Olja Bensin Diesel Avfall Torv Elektricitet Biomassa 1 50 120 165 15 105 340 500 220 260 6
Energianvändning för olika orter i Ljusdals kommun (Endast industri- och bostadssektor, transportsektor ej inkluderad) Ort Ljusdal, Tallåsen Fjärrvärme (Biomassa och olja) [GWh] Ved, flis [GWh] Electricitet [GWh] Eldningsolja [GWh] Pellets [GWh] Värmepum par [GWh] Totalt [GWh] 68 48 85 20 5 5 231 ± 47 Järvsö 17 11 24 5 1.4 1 59 ± 12 Färila 7 82 32 3.9 1 1 127 ± 26 Ramsjö, Hennan - 3.4 6 1.9 0.3 0.3 12 ± 3 Los - 3.6 4 0.9 1 0.5 10 ± 2 Hybo - 2 4 0.9 0.2 0.2 7 ± 2 Korskrogen - 1.2 2 0.5 0.1 0.1 4 ± 1 Kårböle - 0.8 2 0.5 0.1 0.1 4 ± 1 Hamra - 0.7 2 0.4 0.1 0.3 4 ± 1 Mindre orter - 34.2 55 13 3.3 3.3 109 ± 22 Totalt [GWh] 92 ± 9 187 ± 56 216 ± 65 47 ± 14 13 ± 4 12 ± 4 567 ± 114 7
Resultat Stora mängder biomassa produceras inom Ljusdals kommuns gränser. 560 GWh elektricitet produceras årligen genom vattenkraft. Den årliga energianvändningen i Ljusdals kommun uppgår till ca. 830 GWh. 430 GWh används av bostads och servicesektorn. 140 GWh används av industrin. 260 GWh används av transportsektorn. Årligen produceras ca. 5 000 ton hushållssopor i Ljusdals kommun. Energiinnehållet i dessa sopor uppskattas vara ca. 15 GWh. Det bör finnas odlingsbara områden inom Ljusdals kommun som kan användas till att odla någon typ av energigröda. Uppskattningsvis bör det vara möjligt att producera biogas motsvarande ca 15 GWh årligen. Ljusdals kommuns energiplan börjar bli föråldrad. 8
Förslag till ytterligare undersökningar och förändringar inom Ljusdals kommuns energisystem. Lokal förädling av biomassa. Biogasanläggning. Möjligheter att odla energigrödor. Vindkraftspark. Ekonomiskt stöd. Kommunens energiplan bör förnyas. Service och information angående energianvändning och hur den kan effektiviseras. 9
Lokal förädling av biomassa Stora mängder biomassa exporteras. Affärsmöjlighet, Sverige strävar efter en minskad användning av fossila bränslen. Stigande elpriser bör leda till en ökad användning av förnyelsebara bränslen. Användningen av pellets kommer förmodligen att öka. Ett agerande i ett tidigt skede i en växande marknad bör kunna leda till att Ljusdals kommun kan etablera sig som en stor leverantör av biobränslen. Liknande satsningar har gjorts i Sveg. Elektricitet motsvarande en tredjedels kärnkraftverk produceras genom biobränslen. 10
Biogasproduktion Biogasproduktion bör ses som ett alternativ till dagens hantering av hushållssopor. Samarbete mellan kommunens renhållning och jordbruket bör förmodligen resultera i en biogasproduktion i något större skala. Biogas motsvarande uppvärmningen av 750 enfamiljshus bör gå att producera. Användningsområden: - Bränna den i värmeverket - Fordonsbränsle Kräver omställningar i kommunens energisystem. - Källsortering - Investeringar måste göras i värmeverket 11
Energigrödor Undersökningar bör göras angående hur lämpad mark som ligger i träda är för att odla någon form av energigröda. Om Hampa skulle odlas på all mark som ligger i träda så skulle det totala energiinnehållet i hampan nå ca. 10 GWh. En annan energigröda är vall som är mer lämpad för biogasproduktion. 12
Vindkraftspark Vindkarteringar har gjorts med resultatet att det finns områden av nationellt intresse för vindkraftsproduktion. Det bör också finnas ett antal områden intressanta för vindkraftsproduktion ur ett regionalt perspektiv. Vindkraftsproduktion kommer att bli mer lönsam än i nuläget. Energimyndigheten har föreslagit att till år 2020 skall produktionen genom vindkraft ökats med ca. 2100 %. 13
Ekonomiskt stöd Möjligheter till ekonomiskt stöd för olika projekt som främjar ett mer miljövänligt energisystem bör undersökas. - Elcertifikatsystemet för grön el - Andra stödsystem för biogasproduktion 14
Energiplan Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. - Ljusdals kommuns energiplan är från 1995 och en ny energiplan föreslås att göras. Kommunen bör agera för att aktivt påverka i en riktning som kan leda till fler arbetstillfällen. Samarbete mellan olika företag eller kommuner. - Ett sådant samarbete skulle förmodligen skötas bäst om det övervakades av en koordinator. 15
Energiinformation Ekonomiska och miljöaspekter resulterar i att energianvändandet måste effektiviseras. Ett informationscenter vore ett sätt att göra folk mer medvetna om sitt energianvändande. - Detta görs redan i dagsläget av kommunens energirådgivare, men ett företag med ett antal anställda skulle kunna göra det i en större skala. 16
Frågor? Den fullständiga rapporten hittas på: http://www.diva-portal.org Sökord fritextsökning: Energiflödesanalys, Ljusdals kommun, Energy flow survey of Ljusdals municipality. Frågor kan mailas till mig: thomasfredlund@yahoo.se 17