Symptomanalys vid demensutredning

Relevanta dokument
Symtomanalys vid demensutredning: Neurokognitiv Symtomenkät CIMP-Q

Anamnes vid demensutredning. Ragnar Åstrand 8 mars

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling Karin Lind

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Röntgenveckan Lars-Olof Wahlund Professor Centrum för Alzheimerforskning NVS Institutionen, Karolinska Institutet

Demenssjukdomar. Symptomutveckling vid demens från tidiga till sena symptom

Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom

Kognitiv svikt vid Parkinson-relaterade sjukdomar

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare KI

Demensutredning; Anhörigintervju

Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Demenssjukdomar: fakta och frågetecken. Lena Kilander överläkare, docent Minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Demens. Demenssjuksköterskans roll spindeln i nätet När skall jag söka vård?

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Giltighetstid:

Symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom

Om betydelsen av självupplevd kognitiv försämring hos patienter på en minnesmottagning

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Demenssjukdomar. Utredning, behandling, uppföljning. Västra Götalandsregionen

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:

Vårdprogram. Demenssjukdom. Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen

LÄKEMEDELSBEHANDLING VID DEMENSSJUKDOM. Michael Holmér Chefläkare Informationsläkare LMC Region Örebro Län LIVVdag

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Demens, vad vet vi just nu? Om mekanismer och tidig diagnostik vid Alzheimers sjukdom

Det är ändamålsenligt att dela upp anamnesen i en bakgrundsdel och en symtomdel, se Fig. 1. 1

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Parkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus

Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan läkare från verksamhetsområdena geriatrik och äldrepsykiatri, Akademiska sjukhuset och från Primärvården.

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken Michael Holmér

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Neuropsykologiskt batteri DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Kort information om demens

Olika demenstillstånd

Demenssjukdomar och ärftlighet

Nationella Demensdagen 2012

Demens: nutid och framåtblickar. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Bilaga Läkemedelsbehandling

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Alzheimers sjukdom Vaskulär demens. Christer Nilsson Docent, överläkare Minneskliniken Skånes universitetssjukhus

ALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Urinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

Årsrapporten 2017 Maria Eriksdotter, registerhållare SveDem professor, överläkare

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Bilaga 1. Tillstånds- och åtgärdslista

Semantisk demens Progressiv icke-flytande afasi Kortikobasal degeneration

Kognitiv sjukdom, exemplet Alzheimer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

KONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!

Att tolka och behandla svåra symtom vid kognitiv sjukdom

Demensbehandling - mer än bara piller

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Aktuellt läge i Sjukvårdsregionen

Alzheimers och andra demenser. Specialist i Neurologi

Demensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg

DIAGNOS OCH BEHANDLING AV MINNES- BESVÄR

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Kliniska aspekter av demenssjukdom

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Demenssjukdomar Översikt, tidig diagnos och behandlingstrategier. Vesna Jelic Geriatriska kliniken Karolinska universitetssjukhus - Huddinge

Transkript:

Symptomanalys vid demensutredning

Anhörigintervju Frågor angående observerade symptom inom kognitiva domäner med relevans för demensdiagnostik: - Minne - Språk - Rumsorientring / Visuospatial förmåga / Gnosi - Praktisk förmåga Frågor angående: - Beteendemässiga och psykiska symptom - Motoriska störningar - Debut och förlopp - Anhörigbelastning - Riskobservationer

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Frågor angående symptom vanliga vid skada/degeneration inom särskilda hjärnregioner, relevanta för demensdiagnostik - Symptom vanliga vid parietotemporal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid frontal, kortikal skada/degeneration - Symptom vanliga vid subkortikal skada/degeneration

Parieto - Temporala symptom

Frontala symptom

Subkortikala symptom

Kompletterande frågegrupper: - Symptom på störda minnesfunktioner - Vanliga symptom associerade till demenssjukdom / BPSD - Debut och förlopp - Närståendes uppfattning om ev. utlösande faktorer - Skattad belastning för patient och anhörig

Minnesrelaterade symptom. Debut. Förlopp.

Associerade symptom/bpsd

Sammanställning, sid 1

Samanställning, sid 2 PSYKOGERIATRISK/NEUROKOGNITIV SYMPTOMENKÄT Sammanställning, sid 2 ASSOCIERADE SYMPTOM MINNE 1 Stresskänslighet 1 Närminne 2 Depression 2 3 Ångest 3 Prospektivt minne 4 Sömnstörning 4 5 Emotionell instabilitet 5 Fjärrminne 6 Aggressivitet 6 Tidsuppfattning 7 Vanföreställningar 7 8 Hallucinos Σ: p (max 14p) 9 Konfusion 10 Frånvaro.. DURATION : I I I I I I \ < ½ år ½ - 1 år 1 2 år 2 3 år 3 5 år > 5 år DEBUT :.. ASSOCIERAD HÄNDELSE? FÖRSTA SYMPTOM: FÖRLOPP :.. FLUKTUATION?. PATIENTENS UPPLEVELSE:. ANHÖRIGBELASTNING?.. PATIENT INFÖRSTÅDD?. ÖVRIGT :. SAMMANFATTNING / ANALYS :.

Diagnos: Alzheimers sjukdom

Diagnos: Alzheimers sjukdom

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät Validering av Symptomenkäten utförd vid Minnesmottagningen SU/Mölndal. Beskrivning av rationell teoretisk grund till instrumentets hjärnregionala struktur Reliabilitetsvärdering Validering mot IQCODE Validering mot neuropsykologi

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät CIMP-QUEST Cognitive Impairment Questionnaire

Reliabilitet (test-retest) Retest totalpoäng 25,00 20,00 Totalpoäng uppföljning 15,00 10,00 5,00 0,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Totalpoäng inklusion

CIMP-QUEST VS IQCODE 30 IQCODE summa globalt 20 10 0 0,00 10,00 20,00 30,00 40,00 50,00 SUMFPTMem

CIMP-QUEST VS neuropsykologi Minne 1-7 PT 1-10 SK 1-10 F 1-10 WLM, fördröjd -,463**,000 N=48 -,312 (NS),031 N=48-0,39 (NS),797 N=47 -,288 (NS),047 N=48 RAVLT, råpoäng -,409**,000 N=115 -,234 (NS),012 N=115 -,004 (NS),965 N=113 -,168 (NS),075 N=114 RCF, minne -,286**,003 N=109-283**,003 N=109 -,019 (NS),845 N=107 -,163 (NS),093 N=108 VOSP-S -,174 (NS),066 N=112 -,264**,005 N=112-115 (NS),234 N=110-0,41 (NS),672 N=111 BNT -,100 (NS),331 N=97 -,320**,001 N=97 -,141 (NS),171 N=96 -,221 (NS),031 N=96 Token test -,057 (NS),552 N=111 -,389**,000 N=111 -,409**,000 N=109 -,135 (NS),158 N=110 Kodning -,120 (NS),203 N=114 -,366**,000 N=112 -,325**,000 N=112 -,096 (NS),310 N=113 DUSMO,045 (NS),693 N=80,281 (NS),012 N=80,309**,006 N=78,230 (NS),041 N=79 TMT-B,140 (NS),150 N=107 -,371**,000 N=107 -,340**,000 N=105 -,269**,005 N=106

Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät www.demenscentrum.se www.internetmedicin.se www.liv.se/demens ragnar.astrand@liv.se

Referenser Symptomenkät Åstrand R, Rolstad S, Wallin A. Cognitive Impairment Questionnaire (CIMP-QUEST): reported topographic symptoms in MCI and dementia. Acta Neurol Scand. 2010: 121: 384-391. Åstrand R. Neurokognitiv/Psykogeriatrisk Symptomenkät. Ett validerat instrument för heteroanamnes och symptomanalys vid demensutredning. Nordisk Geriatrik / i vården. 2010: Vol 1: nr 4: 34-37.

Alzheimers sjukdom Progressiv nedsättning av episodiskt minne Allmän kognitiv osäkerhet och social tillbakadragenhet Smygande tillkomst av visuospatiala, språkliga och praktiska svårigheter Temporoparietal atrofi på DT/MRT Temporoparietal flödesreduktion på SPECT Positiva biomarkörer (85 %) i likvor ( Fosfo-Tau, Beta-amyloid) Riskfaktorer: Ålder. Hereditet för AD. Apo-E4. Skallskada. Hypertoni. Cerebrovaskulär sjukdom.

MTA-index vid AD-diagnostik

Biomarkörer i likvor vid AD 550

Marcusson et al. 2011

Marcusson et al. 2011

Degenerativ process VS klinik vid FAD - 25 år: CSF-Beta-amyloid - 15 år: Positiv Amyloid-PET Begynnande MTA på MRT CSF- Tau - 10 år: Episodiskt minne vid neuropsykol test - 5 år: MMT/MMSE CDR + 3 år: Uppfyller kriterier för demens vid AD

NIA-AA MCI due to AD: Dementia due to AD:

NIA-AA: MCI due to AD Impairment in episodic memory the ability to learn and retain new information is most commonly seen in MCI patients who subsequently progress to a diagnosis of AD dementia

Posterior kortikal atrofi (PCA) Visuell/visuospatial variant av AD

RCF vid PCA

Språklig variant av AD Logopen afasi med diffust, innehållsfattigt tal Opreciserad autoanamnes Nedsatt språkförståelse Läs- och skrivsvårigheter Försämrad räkneförmåga

Vaskulär demens Kognitiva symtom associerade till cerebrovaskulära händelser (stroke eller progress av småkärlssjukdom). Kognitiva symtom associerade till de ischemiska hjärnskadornas utbredning: Se DT, MRT, SPECT! Ojämn kortikal kognitiv dysfunktionsprofil (vissa funktioner nedsatta, andra sparade) gällande språk, visuospatial förmåga, praxi, exekutiv förmåga och personlighet/beteende. Arbetsminne /Uppmärksamhet. Oftast motorisk/subkortikal dysfunktion: Psykomotoriskt tempo. Gångförmåga. Yrsel/Balansrubbning. Ökad muskeltonus. Neurologiska asymmetrier (reflexer, facialispåverkan). Depression och emotionell instabilitet vanligt. Riskfaktorer: Hypertoni. Diabetes. Hyperlipidemi. Rökning. Hjärt-kärlsjukdom i släkten.

Multiinfarktdemens (MID) Strategisk infarktdemens Småkärlsdemens

Småkärlsdemens

Frontotemporala demenser Tidig personlighetsstörning och avtrubbning (Frontal variant / Beteendevariant av FTLD). Dominerande hämningssymtom eller hyperaktivitet/nedsatt impulskontroll beroende på skadeutbredning (supraorbital respektive dorsolateral). Tidig expressiv språkstörning (Frontotemporal fokal variant / PNFA = Progressiv icke-flytande afasi) Tidig semantisk språkstörning (Temporal variant / Semantisk demens) Successiv progress till uttalat fronto-temporo-parietalt hjärnskadesyndrom med akinetisk mutism men länge bevarad visuospatial förmåga. Frontotemporal atrofi på DT/MRT och flödesreduktion på SPECT. Ofta Total-Tau och Neurofilamentprotein (NFP) i likvor.

FTLD, subtyper Marcusson et al. 2011

FTD bv

Frontallobsdemens (FTD bv )

Semantisk demens (SD)

Semantisk demens (SD)

Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA)

Primär progressiv icke-flytande afasi (PNFA) Ragnar Åstrand 2012 47

Lewybody-demens Parkinsondemens DLB/LBD: Fluktuerande Alzheimerliknande kognitiva störningar med dominans av visuospatial dysfunktion, Parkinsonliknande symtom utan tremor samt oftast förekomst av sömnstörning och synhallucinationer. PD: Liknande symtom som vid DLB/LBD men med typisk Mb Parkinson debuterande minst ett år innan förekomst av kognitiv svikt och hallucinos. Beta-amyloid i likvor kan vara lätt sänkt men normalvärden på Tau/P-Tau. Cerebrovaskulär orsak till symtomen ska uteslutas. Dopaminreceptorscintigrafi har hög sensitivitet och specificitet för att fastställa diagnosen i oklara fall.

Lewybody-demens

Alkoholrelaterad demens Nedsatt episodiskt minne med svårigheter att retinera minnesmaterial som kan påminna om AD. Bevarade språkliga och visuospatiala funktioner är särskiljande. Ofta personlighetsförändring med bristande omdöme/insikt, emotionell avtrubbning och konfabulation som kan påminna om FTD. Bevarade språkliga funktioner och uttalad nedsättning av episodisk minne är särskiljande. Ofta medicinska/labbmässiga/neurologiska tecken som för tankarna till alkoholrelaterad symtomatologi. Ospecifik atrofi på DT/MR. Vanligt med cerebrovaskulära komplikationer. Normala biomarkörer i likvor.

Reklista LiV 2013: Symtomlindrande läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Mild - måttlig demens vid Alzheimers sjukdom Donepezil Donepezil Rivastigmin Rivastigmin Exelon depotplåster (Vid problem med sväljning eller läkemedelshantering) Måttlig - svår demens vid Alzheimers sjukdom Memantin Ebixa Parkinson-/Lewybody-demens Rivastigmin Rivastigmin Exelon depotplåster (Vid problem med sväljning eller läkemedelshantering)

2 500 Antal DDD per tusen invånare av demensläkemedel (totalt) på recept till patienter i olika län och i riket, augusti 2011 t.o.m. juli 2012 2 000 1 500 1 000 500 0

Bromsläkemedel mot AD? Bapineuzumab Solanezumab CAD-106? Sekretashämmare? Forforyleringshämmare? Immunglobulin? Neurotrofiska substanser? Stamcellsinplantation? Annat?

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Reklista LiV 2013: läkemedel vid BPSD Vid BPSD bör i första hand medicinska komplikationer och läkemedelsbiverkningar uteslutas samt ytterligare omvårdnadsåtgärder prövas

Personcentrerad omvårdnad Bemöta personen som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner Försöka upprätta en relation till den demenssjuke Bekräfta personens upplevelser Se personen som en aktiv samarbetspartner Värna om självbestämmande och medbestämmande Förstå vad som är bäst för den sjuke utifrån dennes perspektiv Se anhöriga som en resurs i vården

Reklista LiV 2013: läkemedel vid BPSD Depression/Emotionell instabilitet Citalopram Citalopram (startdos 10 mgx1, maxdos 20 mgx1) Sertralin Sertralin (startdos 25 mgx1, maxdos 100 mgx1) Mirtazapin Mirtazapin (startdos 15 mg på kvällen/t.n., maxdos 45 mg t.n.) (Vid depression med uttalad ångest och/eller sömnstörning) Ångest Sertralin Citalopram Oxazepam Sertralin (startdos 25 mgx1, maxdos 100 mgx1) Citalopram (startdos 10 mgx1, maxdos 20 mgx1) Sobril (startdos 5 mg v.b., maxdos 10-15 mgx3) Sömnstörning Zopiklon Zopiklon (5 mg t.n. v.b.) Psykos/Agitation Risperidon Risperidon (startdos 0,25-0,5 mg/dygn, maxdos 1,5 mg/dygn)

SveDem Registrerade demensdiagnoser t.o.m. sept 2012: Specificerade demensdiagnoser Riket: 78% Värmland: 53%

Info/Vårdrutin om basal demensutredning